De Små Stegens Tyranni

Sverige är utan tvekan på väg in i en demokratisk återvändsgränd. Aldrig tidigare har så många debattörer varit inne och tassat i demokratins utmarker. En extra oroande trend är att det inte längre bara är debattörer som förordar inskränkningar i demokratiska fri och rättigheter, nej nu har politikerna ryckt in också.

Artikel om händelsen

Aftonbladet är ju tidningen vars kulturedaktion under Åsa Lindeborgs ledning går från mörker till mörker. För en tid sedan hade denna hjärntrust knäckt gåtan hur man stoppar nazismen i Sverige. Polisen skulle i deras underbara värld inte bara vara myndigheten som gav demonstrationstillstånd som idag. Nej, nu skulle det ske lättnader i de regler som gör att polisen kan förvägra detta. Idag kan polisen vägra tillstånd om de anser att en demonstration skulle kunna utgöra ”påtaglig fara för den allmänna ordningen eller enskild”. Ett undantag som i praktiken aldrig eller sällan används. I Aftonbladets värld skulle istället polisens roll bli mer av en politisk kommissaries, där man skulle kunna ge grupper med ”fel” åsikter demonstrationsförbud.

Den linjen kan knappast sägas vara min. Rätten att få demonstrera är allas rätt, inte vissas som i Aftonbladets kutursidas förvridna värld. Missförstå mig rätt, jag är vare sig Sd-anhängare, Breivikare eller anhängare av demokratiska inskränkningar. Och jag är allt annat än anhängare till den perverterade form av demokrati Åsa Lindeborg torgför.

Artikeln som andas antidemokrati signerad aftonbladet

Man kan ju tycka det är rätt oskyldigt så länge man nöjer sig med att framföra en åsikt. Det dröjde dock inte länge innan den tanken faktiskt blev till en stinkande avloppsbrunn, som med en nyans av brunt smittade ner den verklighet vi lever i.

Region skåne är namnet på den ärevördiga organisation som av oss andra kallas ”landsting”. Detta landsting äger och driver ett bolag som heter ”Skånetrafik” som är länets kollektivtrafikbolag. Detta bolag har i dagarna avböjt viss valreklam från SD.

De har tittat på sin värdegrund, ett uttryck som ibland men inte alltid är ett kodord för vilka begränsningar i yttrandefriheten man är beredd att acceptera, och sedan kommit fram till att viss reklam inte kan godtas till bussar och tåg i deras tjänst. Till sist har de plockat russinen ur kakan och godkänt viss reklam men inte annan. Allt för att kunna svära sig fria från att syssla med både censur och antidemokratiska fasoner.

Vad är det då de har inskränkt? Är det rasism? Nej. Är det kränkande särbehandling? Icke då. Nej, det är tre typer av budskap som har fått stryka på foten. Det första lyder ”Stoppa det organiserade tiggeriet”, det andra ”Mindre invandring här, mer hjälp till flyktingar där”, nummer tre lyder ”Hårdare straff för kriminella, mer stöd till brottsoffer”.

Det första budskapet ser jag både debattartiklar om, läser opinionsundersökningar som visar att folk tycker just så, hör enskilda uttalanden om som kräver samma sak dagligen. Inget konstigt med andra ord, så vad som fick styrelsen att få moralpanik där förstår jag inte. En nyligen publicerad opinionsundersökning, visar dessutom att nästan 55% av de svenskarna ställer sig bakom ett förbud mot tiggeri. Jag kan dock inte se själv hur ett sådant förbud skulle fungera, erfarenheter från Danmark som har en sån lag är inte lovande.

Det andra är inte heller det en het potatis. Det har länge pågått en diskussion om just detta inom forskarvärlden. Hjälper man folk bäst här eller där, bidrar inte hjälp här att man bidrar till så kallad braindrain, mår samhällen bra av ohejdad invandring? Detta är frågor som har väckts och diskuterats så hur detta blev politiskt alltför känsligt förstår jag inte igen.

Till sist är det tredje budskapet både det första och det sista där jag känner att jag håller med SD. Idag riktas faktiskt alltför mycket fokus på förövarens situation, men alldeles för lite på offrets. Ett exempel på detta är följande: Domstolsverket som överblickar hur våra domstolar fungerar, har utfärdat en policy om att frågor som hur en tjej var klädd eller hur hon betedde sig innan en våldtäkt. Detta ska vara ovidkommande enligt policyn, ändå avslöjas det titt som tätt att denna typ av frågor från försvarsadvokater tillåts.

Om jag ska sammanfatta det hela, är det inte några jättekontroversiella budskap som nu har censurerats. Tvärtom är det faktiskt en del av viss diskurs där samma frågor diskuteras ur samma perspektiv.

Min gissning om vad som har gått snett är snarare följande. I Sverige talar vi ibland om den trånga åsiktskorridoren för att exemplifiera att vissa saker får man säga, andra inte. Här har ni tre frågor som är ett stort njet i den inhemska debatten. Genom att förbryta sig mot detta absoluta bud som har bestämts i den vänsterstyrda åsiktskyrkan, har SD med affischerna ådragit sig etablissemangets misshag och därmed har dess öde beseglats.

Den i Sverige allt trängre åsiktskorridoren Foto: Aftonbladet

Att det är en moderat som är Skånetrafikens ordförande och högste ansvarige, är extra bekymmersamt. Antingen har ivern att inlemma sig i ledet fått ta överhand, eller så har hon gravt missuppfattat vad liberala idéer går ut på. Det sista om det skulle stämma, vore typiskt eftersom de flesta som säger sig följa denna utmärkta ideologi är allt annat än liberala. Folkpartiet är ytterligare ett gyllene exempel på detta, men mer om det i en annan artikel.

Att region Skåne med moderaterna i spetsen har tagit ett idiotiskt beslut, kan jämföras med hur partikamraterna i Stocholm har agerat. I samma fråga har de godkänt de kontroversiella affischerna. Nu var moderaterna inte ensamma om beslutet i region skåne. Tillsammans med moderaterna regerar folkpartiet, centerpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet.

En annan försvårande detalj är att politikerna i demokratins namn, numer i allt högre grad har åsidosatt medborgarna. Så också i bolaget Skånetrafik.

Du och jag äger ju de offentliga genom våra skattepengar. Dessa rättigheter vi  har, regleras av offentlighetsprincipen. Den innebär att alla beslut, beslutsunderlag, beräkningar för detta osv. kan begäras att få ut på papper av vilken svensk medborgare som helst.

Genom att istället omvandla offentligt ägda bolag till t ex aktiebolag, gäller inte längre offentlighetsprincipen. Denna innefattar nämligen inte kommanditbolag, aktiebolag eller andra typer av juridiska personer. Med andra ord kan politiker ta beslut som inte står i förenlighet med demokratiska principer, men gömma sig bakom det faktumet att vi inte kan få ut uppgifter som ger oss en grund för att ställa dem till svars. Ytterligare ett moment 22 i svenskt styrelseskick som är ett oskick.

Löjesguiden som ser sig som demokratins Don Quijote, är inte nöjd med vare sig region skånes beslut eller att medborgarna i dagens Sverige förleds med att tro att vi har rätten till inflytande i vad vi själva äger. Dags för oss medborgare att ta tillbaka makten innan vi får fler lika antidemokratiska beslut. Jag, Freakshow Fredrik, måste därmed på Löjesguidens uppdrag nominera alltför många svenska politiker och region skånes ledning till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”För sin envetna oförmåga att förstå demokratins grundregler och sitt tassande i den gråzon som utgör demokratins spegelvärld, nomineras ni härmed till priset”

 

Andra artiklar du med fördel kan läsa:

Den suveräna bloggen Jussi H Lundell skriver om en demokrati i fara

Susanna Varis skriver om valåret och dess avigsidor

DN skriver om händelsen på ledarsidan

Susanna Varis bloggar om en demokrati som ligger i farozonen pga dåliga kunskaper