Rosa Så Långt Ögat Når

Feminister hävdar alltid att det är kvinnor som drabbas av det hemska patriarkatets baksidor. Offekoftan åker på oftare än man hinner blinka och snart är de tårdrypande kommentarerna ett faktum. Problemet är bara att deras beskrivning av verkligheten långt ifrån alltid stämmer. Ibland är den så illa underbyggd att den inte bara haltar, den havererar. Ett sådant exempel är den påstådda lägre lönen som kvinnor skulle ha på grund av det som sossen Veronica Palm kallar ”snopptillägget”. Det hon missar är att ju fler faktorer man kollar på, ju mindre blir löneskillnaden. Till detta kan man lägga att kvinnor är mer sjukskrivna än män vilket avspeglas i lönekuvertet. En annan faktor är att kvinnor är hemma oftare och längre med barnen under föräldraledigheten. Till sist kan man anföra kvinnors envisa val av traditionella ”kvinnoyrken” som skäl.

Veronica Palm – Alltid kontroversiell men också fel ute till och med internt Foto: Jinge

Faktum är att ju mer ensidig en grupp eller kategori är, desto mer sårbar blir den. I detta fall blir sårbarheten den att Veronicas egna medsystrar i kommunal som organiserar vissa yrkeskategorier på sjukhus, miserabelt har misslyckats med sina egna medlemmars löneutveckling mycket beroende på att gubbväldet inom sosseriet och LO har bromsat en sån utveckling. Ett löjets skimmer sänker sig därför över Veronica och hennes ihärdiga försök att skylla på det alltid närvarande patriarkatet, istället för att titta på den egna rörelsens tillkortakommanden. Hon borde nog städa upp i gubbröran i det egna partiet innan hon pekar finger på andra som inte har gjort något.

Kvinnor som stannar hemma med barn gör sossekvinnor som Veronica Palm djupt förbryllad för övrigt. Att de kan välja en så ”kvinnoförnedrande” syssla måste förklaras och oftast blir denna att kvinnor ”tvingas av den patriarkala strukturen” till att stanna hemma. Återigen ett falskt påstående då undersökningar visar att de faktiskt väljer detta. Inte minst vår egen superhycklare till utrikesminister Margot Wallström bevisade denna tes när hon i en intervju berättade att hon själv valt att stanna hemma med barnen längre än maken, allt detta för att hon ville – inte tvangs.

Då – hemma med barnen, Nu – feminist. Tvang patriarkatet henne (?) Foto: Nyheteridag

Ingen talar däremot om orättvisorna som drabbar män och som på olika sätt faktiskt är institutionaliserade i vårt samhälle. Tänk dig följande situation: Du är sammanboende med en kvinna och ni har gemensamma barn. Förhållandet börjar dock gå knackigt och snart bryter ni upp. När ni nu ska göra upp om den gemensamma vårdnaden om barnen som lagen föreskriver, måste mannen börja med att ansöka om faderskap till sina egna barn (!). En lätt bisarr situation där kvinnan per automatik ges rätt till vårdnad men mannen måste i värsta fall genomgå ett faderskapstest för att bevisa att han faktiskt är far till barnen och därmed har rätt till delad vårdnad. Jämlikt? Nej, inte alls. En annan sak man måste komma ihåg är att när två förälder får gemensam vårdnad om barn, förutsätter man kanske att barnen ska bo lika mycket hos båda – glöm det. Under 2000-talet har antalet barn som har föräldrar med gemensam vårdnad, men som bara bor hos en av dessa ökat. En sån lösning innebär att barnen i tre gånger så många fall blir boende hos modern. Inget fel i det, men var det inte delad vårdnad det hette? Statistik och siffror på detta hittar du på denna länk till SCB:s hemsida.

Sjukdomsforskning är också oftast könsneutral men inte alltid Foto: Mirror

Nästa exempel hämtar vi från sjukdomarnas värld. Som ni vet drabbas vi människor ibland av obotliga och farliga sjukdomar som t ex cancer. Forskning kring cancer är livsavgörande och många gånger det som fäller avgörandet för patienter. Svensken som betalar världens högsta skatt får dock inte många skattekronor till den forskning som krävs utverkad, istället är merparten av den kostnaden beroende av insamlingar. Cancerfonder startas men dessa är inte alltid det de säger sig vara. För det första finns många lycksökare vars avsikter är att göra sig en hacka på folks goda vilja, det gäller alltså att alltid välja en fond med 90-konto som inte garanterar men höjer i varje fall trovärdigheten. Inte ens då kan man tyvärr vara säker på att pengarna går till det man tror. Den myndighet som sköter detta är Svensk insamlingskontroll och  dom har historiskt sett inte alltid lyckats i den uppgiften. Det har därför ibland dykt upp halvt eller helt oseriösa insamlingskampanjer med 90-konton. Exempel på en sån fond är Cancer och Allergifonden som efter mycket hård kritik i olika artiklar till sist efter mycket stötande och blötande fråntogs sin rätt att använda 90-konto. En mycket bra artikel i SVD skrevs för en tid sedan, läs den gärna innan du skänker pengar.

Hamnar pengar alltid rätt eller kan vi lika gärna torka oss med dem? Foto: Feber

En form av insamling som är extra bedräglig är den som säger sig gå till all möjlig forskning men vars huvuddel bara går till en viss utvald forskning. En sån fond är ”Rosa Bandet”. Problemet är dock att den cancerform som är landets vanligaste – prostatacancer och som bara drabbar män – får mindre än hälften så mycket som bröstcancer – en cancerform som nästan enbart drabbar kvinnor. Lägger vi dessutom till hur mycket av de insamlade bidragen som går till cancerforskning kring gynekologiska cancerformer blir siffran tre gånger så mycket till kvinnliga sjukdomar jämfört med mäns. Insamlingen är därmed inte särskilt könsneutral vilket man kanske kan förvänta sig när det gäller forskning kring sjukdomar. Borde vi inte vara jämställda inför dessa? Inte som det nu är tydligen. Statistik över hur vanlig olika cancerformer är hittar du via den här länken.

Kom ihåg en sak, jag säger  INTE att du inte ska skänka pengar till Rosa Bandet. Vad jag däremot säger är att om du nu köper Rosa Bandet, varför inte köpa Blå Bandet också? Där går pengarna faktiskt till den cancerform som är landets vanligaste dvs prostatacancer. En redovisning av vad Rosa Bandets pengar går till hittar du här. Länk till Blå Bandets hemsida hittar du här. Skänk alltså pengar, men gör det till båda sidorna genom att också köpa Blå Bandet också när du ändå köper det rosa ditot. Om du gör det visar du också att du inte köper marknadsförarnas intentioner utan tänker själv.

Rosa Blått? Självklart ska man köpa båda! Foto: Mixia

Ett annat problem är det mediala igen. Vart jag än går så det enda jag ser är rosa och rosa igen. Ingenstans ser jag det blå bandet. Uppenbarligen är det inte politiskt korrekt att bry sig om ALLAS hälsa genom forskning på olika cancerformer, inte heller att samla in pengar till detta. På TV anordnas galor och inget fel i det, men allas rätt till forskning och nya terapiformer tycks hamna på skam också hos dom. Det har helt enkelt genom medias enkelspåriga agenda blivit helt legitimt att samla in pengar för ett syfte, men inte ett annat lika behjärtansvärt. Vi har därmed genom den av feminismen genomkorrumperade medieapparaten blivit anmodade att vara ojämställda där det borde vara tvärtom.Snälla och medgörliga medborgare som svensken är, lyder vi som en skock får som bara klampar på. Dags för lite riktig jämställdhet kanske. Hur vore det med en gemensam insamling som var könsneutral och skänkte de pengar som behövs till det som är mest akut istället för en uppdelning i ”vi och dom” eller ”sjukdomsforskning mot sjukdomsforskning”?

Löjesguiden vill med denna artikel nominera den hycklande pk-ismen i Sverige till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ni nomineras till priset för ert hyckleri där till och med sjuka människor invaggas i tron om att vi lever i ett för alla jämlikt samhälle. Ni invaggar också medborgaren i tron att det alltid är en part som drabbas av orättvisan. Påståenden som alltså  intet på något sätt är sanna. Ni som ligger bakom dessa tankar och villfarelser har därmed visat att hyckleriet i Sverige är en gångbar och framgångsrik väg för att kunna skaffa enskilt tolkningsföreträde och fördelar för den egna gruppen på bekostnad av andra.”
Till sist har också Susanna Varis skrivit utmärkt om ojämlikheten som ingen uppmärksammar på sin blogg. Länk till artikeln hittar du här.