När Goda Råd Blir Dyra

I torsdags la så Sveriges högsta militära ledning fram vitboken över den senaste i raden av ubåtsincidenter. Där fastslogs en rad bevis för att vi faktiskt har blivit kränkta, till exempel bottenspår. Här konstaterades också att landet bakom sannolikt måste vara Ryssland. Inget annat land i vårt närområdet har den typen av kapacitet och tekniska kunnande som ligger bakom, inte heller har någon annan det militära intresset för oss. Artikel och klipp från presskonferensen hittar du här ur en artikel från Aftonbladet.

Ubåt på bild och bottenspår efter en var bevisen som framkom Foto: SVT

Förnekelsen från rysk ledning lät mest mekanisk och inövad. För övrigt samma Ryssland som i sin ”fredsiver” såg till att indirekt hota de Baltiska staterna. För när Sergej Markov – president Putins personlige rådgivare – uttalade sig om deras framtid, såg han helst att medborgarna där i framtiden nynnar den ryska nationalsången och åtminstone verkade se lyckliga ut. I övrigt var vi i hans ögon bara russofober, jag undrar varför Sergej. Mer om hans uttalande hittar du på SVT:s sajt i följande artikel. Det ryska uttalandet ledde också till en markering om bland annat de flygincidenter som inträffat på sistone, mer om detta i en atikel i SVD.

Sergej Markov spelade på känslosträngar vi så väl känner igen Foto: Youtube

Regeringen sammankallade till presskonferens i ämnet där bland annat Margot Wallström och Stefan Löfven (båda s) svarade på frågorna. Ett konkret förslag som framkom var skapandet av ett säkerhetspolitiskt råd. I detta ska hon själv som utrikesminister delta, statsminister Stefan Löfven, vice statsministern Åsa Romson (mp), försvarsminister Peter Hultqvist (s) och inrikesminister Anders Ygeman (s) ska också ingå. Tanken är att detta råd ska kunna snabbinkallas vid hot mot samhället. Mer om rådet i Aftonbladet.
Frågan är också vad utrikesministern nu känner inför att gå från en feministisk utrikespolitik  med tillhörande duvvingar och rosenskimmer till att tvingas spela rollen som den klassiska höken.

Margot Wallström får nu spela rollen som Iron-Lady, hur fungerar det med feminismen? Foto: S-Info

Den stora frågan efter presskonferensen blir om detta verkligen är rätt sätt att organisera sig mot hot som riktas mot själva kärnan av vårt land. Den första delfrågan är om det är så särskilt sunt att koncentrera regeringens makt till en så liten skara utvalda utan att ha någon extern insyn genom till exempel konstitutionsutskottet (ku). Det är ju trots allt riksdagens kontrollorgan för att tillse att regeringen följer konstitutionen. Skulle ett övertramp begås finns med det tänkta upplägget ingen insyn eftersom förslaget tycks sakna beskrivning av insyn och dokumentation och därmed inte heller någon formell kontrollmöjlighet. Förslaget måste alltså som jag ser det följas upp med klara regler som idag delvis saknas.

Regler måste stämma överens med sin samtid Foto: Texaspoker

Man måste om detta ska vara genomförbart se till att alla kort ligger på bordet för en eventuell konstitutionell granskning där varje enskild involverad är ansvarig. Det är med andra ord klara regler i lagstiftning som måste till för att säkra att inget pågår som ens skulle kunna andas antidemokratiska drag. Vi har ju tyvärr fått bevittna hur den amerikanska konstitutionen har urholkats på grund av liknande åtgärder. Ett inre kabinett/en sluten krets med initierade hotar också att utarma kunskapen i hela regeringen i ämnet vilket framgår av SVD:s artikel.

Vad som hände vet bara han och hans medarbetare, låt det inte hända igen
Foto: Notable-Quotes

En annan fråga man måste ställa sig handlar om enighet. Nationella frågor som rör yttre och inre hot är extra känsliga. Det är därför av en mycket stor vikt att också enighet råder om åtgärderna. Det borde därför vara så att också oppositionsledare för samtliga riksdagspartier närvarade för att kunna få information. Också statschefen det vill säga vår kung borde närvara för att bli upplyst om läget, ett faktum som nu förbigås. Anledningen till att han borde vara med är att han eller hon enligt konstitutionen är just statschef alltså landets högsta ledare men utan makt. Samma konstruktion återfinns ju redan i utrikespolitiska nämnden så varför inte här?

Enighet i vissa frågor är ett måste för att inte öppen konflikt ska uppstå Foto: Budo

Man kan tacksamt konstatera att Stefan Löfven på pappret tycks vilja skapa enighet i frågan genom att se till att oppositionen bjuds in, men detta sker efter att man redan har konstaterat faktum. Det är inte samförstånd, snarare gamla nyheter i ny förpackning. Så vad blir ett initiativ värt om det bara är endimensionellt och dessutom med inaktuell information? Är frågan inte viktigare än att man ensidigt ser till regeringens egna intressen istället för landets? Kom ihåg Stefan, 62,2 % röstade inte på dig eller mp för den delen heller!

Säkerhetstänkandet kan leda till än mer osäkerhet när partier delvis stängs ute Foto: ETC

Till sist är det olyckligt ur ett annat perspektiv. Oavsett vilka känslor man har inför mp kan man inte med bästa vilja i världen påstå att Åsa Romson skulle vara en person man skänker mer makt och inflytande åt. Få gånger i den politiska historien har en person med sånt eftertryck visat gång efter annan att just makt är det sista denna politiker borde inneha. Att ge henne än mer istället för mindre är ungefär som att man skulle ge IS en termonukleär laddning. Det är om man vill, så olyckligt att det inte ens kan beskrivas i ord.

Med mp i regeringen kan den nya organisationen bli en än större olycka Foto: Kuriren

Slutsatsen om tanken är att detta på så många olika sätt borde få tummen ner. Det är feltänkt på så många punkter att det borde återremitteras för omedelbar omarbetning. Idén kommer från länder som USA och Frankrike. Jag vet inte vad de har för syn och filosofi på konstitutionell insyn mer än hur det ser ut på papperet. Det är egentligen ovidkommande eftersom blotta tanken på att eventuellt få ytterligare en potentiell huvudvärk på halsen är oansvarigt för att uttrycka det milt. Att kringgå den nationella enigheten vid en kris är också det något av en avart i sammanhanget.

Gör som Anna Anka – visa tummen ner Foto: Expressen

Med förslaget börjar det tyvärr blottläggas hur dåligt förberedd Stefan Löfven är både på att ta ansvar för landets ledning, organisera detta och att tillse att det sköts i enlighet med den rättstradition som kommer med ledarskapet. Bristen på både förmågan att leda och insikten om de regler som inte bara är de skrivna utan också sedvänjan är tyvärr gigantisk. För vår parlamentariska tradition har ju hittills vilat på att de för landet viktiga frågorna genast tas upp i enighet, inte som med detta förslag en inre krets. Därmed har vår statsminister i alla fall något gemensamt med Åsa Romson som hittills också har visat sig vara samma andas barn när hon utan förankring i regeringen kör sitt egna race. Den springande punkten blir alltså om vårt land har råd (!) med ett så oansvarigt förslag som i ett enda slag försvagar både insyn och det demokratiska grundfundamentet när mer makt samlas kring en snäv krets människor.

Dåligt ledarskap och misstankar om mörkning skulle kunna leda till större osäkerhet istället för tvärtom Foto: Scott Adams

Löjesguiden vill med denna artikel nominera regeringen till priset ”Foliehatt of the Year” för dess senaste förslag till skapandet av det säkerhetspolitiska rådet. Nomineringen lyder: ”Ni nomineras för ert skickliga iscensättande av ett ”säkerhetspolitiskt råd” som trots det stolta namnet både andas osäkerhet och rådlöshet. Vi kan från erfarenheterna från framför allt USA utläsa att det inte är särskilt sunt att koncentrera för mycket makt kring en inre krets vilket tydligen helt och hållet går förbi regeringens representanter. Makt kommer alltid med en prislapp och en risk, därför finns konstitutionellt sett kontrollinstanser. Med det nya förslaget åsidosätts delar av denna tanke vilket gör förslaget dubbelt farligt, men fortfarande inget som bekymrar vår regering. Det är med andra ord ingen tanke som tycks vara genomtänkt i någon större omfattning, en omständighet som tyvärr tycks likna regel snarare än undantag när det gäller landets högsta ledning i dessa dagar.”