En av hörnpelarna i samhället är att medborgarna litar på andra medborgare och institutioner. När mätningar görs på det området hamnar Sverige och övriga Skandinavien mycket högt upp. Om det den tilliten urholkas, då urholkas också samhället och fundamentet för detta. Det var det som hände i 90-talets inbesparingsiver.
Sverige har efter dessa snåla budgetar fått mycket kritik från olika internationella organ där vår förmåga att värna grundläggande demokratiska värden har naggats i kanten. Ett sådant ifrågasättande skedde nu i veckan när Sverige fick förklara varför antisemitism och islamofobi ökar i samhället. Frågeställaren var FN:s råd för mänskliga rättigheter.
Sverige har redan ställts till svars för brister i handläggning och rättssäkerhet, nu är det dags med en återgång till detta tvivelaktiga Foto: Lessentieldejulien
VI har också fått kritik för våra långa handläggningstider då brott har begåtts mot den enskilde. Här har det varit internationella juristförbund som har framfört kritiken. Den har gått ut på att det är extra viktigt då enskild utsätts för brott att polis, åklagare och domstolar ser till att behandla ärendena så snabbt som möjligt och med största möjliga rättssäkerhet för den anklagade. Alliansen hade en hög svansföring när det gällde dessa frågor, det var delvis rättsosäkerheten innan dom som förde dom till makten. Pengar satsades på fler åklagare och mer pengar gick till domstolar för att främst få ner handläggningstiderna.
Vårt land fick rött kort då och kan att få det igen om förslaget går igenom Foto: Projektledarutbildning
Man lyckades relativt bra även om det fanns fler saker att göra som att utbilda fler poliser, ett arbete som fortfarande pågår. En annan sak var att få till mindre byråkrati i polisens organisation, det har lyckats mindre bra då de civilanställda som en gång skötte sånt för länge sedan är borta och har aldrig ersatts i samma omfattning. De enskilda polismännen och kvinnorna spenderar fortfarande alldeles för hög tid med att fylla i blanketter och dokumentera istället för att utreda och spana.
Fler poliser var en av alliansen föresatser, kortare handläggningstider likaså. Nu kommer vi troligen få tillbaka det senare Foto: Jmini
Den goda utvecklingen som ändå har skett borde alltså fortsätta, men så ser inte ut att bli fallet. Morgan Johansson är vår nye justitieminister och som sådan ansvarar han för bl a penningfördelning till myndigheter inom det juridiska. Finansministern och han kommer alltså överens om hur mycket pengar som ska gå till vad. Det som nu har hänt är en följetong av rang. Han har nämligen mot all logik lyckats med att konstruera ett förslag som i ett nafs kommer att kasta åtta år av relativ förbättring, om än inte på alla områden, i sjön. Mer om förslaget från TV 4 Nyheter där du får skrolla fram till 08.45.
Vi kunde lika gärna kastat pengarna i vasken, alla de förbättringar som trots allt har skett kommer nu i värsta fall bli ogjorda med det nya förslaget Foto: 123rf
Domstolsverket är det verk som administrerar domstolarna och är de som gör beräkningar av hur mycket pengar som behövs. Man gör som det heter äskar pengar till en verksamhet. Nyligen äskade alltså domstolsverket pengar med en beräkning som visade att utöver de pengar man får idag, skulle man behöva ytterligare 200 miljoner kronor. Igår torsdag, blev det känt att regeringens svar på framställan blir 180 miljoner MINDRE än vad man får idag. Detta bara för nästa budgetår för förslaget vill dra in mer pengar de följande åren. Domstolsverket svar på det förslaget är naturligtvis en bedrövelsens. Med den budgeten skulle man behöva göra sig av med anställda vilket i sin tur skulle leda till att domstolarna återigen överlastades med arbete och kanske inte ens skulle hinna med sin arbetsbörda. Tillbaka till ruta ett med andra ord.
Domstolsverket hoppades också på en vinstlott men fick istället en nitlott av regeringen
Foto: Aftonbladet
Det skulle vidare kunna leda till att brott hann preskriberas innan dom skulle kunna falla. Brottslingar skulle gå fria och våra domstolar skulle åter kunna bli föremål för folks misstro. Fel personer kunde dömas på alltför lösa boliner och idag har vi fortfarande personer som i varje fall hävdar att de dömts oskyldiga. Flera uppmärksammade fall där folk retroaktivt har friats efter att ha spenderat fler år i fängelser har på senare tid väckt mycket uppmärksamhet och som skvallrar om att det finns åtminstone ett korn av sanning i påståendet.
Om inte folk upplever att det finns ett samband mellan brott och straff förlorar de förtroendet för systemet. Förslaget hotar att förlänga handläggningstiderna och därmed blir fler brott preskriberade Foto: Olandsfolkhogskola
Åtta års arbete med bättre resultat än förut skulle därmed kunna vara helt raserat. Allt det vi tidigare och delvis fortfarande kritiseras för i juridiska sammanhang skulle genast komma tillbaka fullt ut och vi skulle återigen bli en stat vars rättssäkerhet jämförs med länder i tredje världen. Den jämförelsen råkade vi faktiskt ut för när situationen var som värst. Det kan låta som skrämselpropaganda men tyvärr kan det med förslaget bli sant. Om vi vill ha rättssäkerhet och snabbare handlägganden måste det också få kosta. Den ekvationen är rätt enkel.
Ekvationen och sambanden är så enkla att till och med Morgan Johansson borde kunna se dem Foto: Enrodrad
Morgan Johanssons förslag är därmed dubbelt obetänkt. Han har historiens facit men bryr sig inte om att ens läsa det. Han vet vad som kommer att hända men lägger förslaget ändå. Till sist kan man bara dra slutsatsen att detta är resultatet av en medveten politik som hur ogenomtänkt den än ser ut är helt och hållet planerad. Det mest paradoxala är dock att det är vänstern som ju säger sig värna mest om staten och dess institutioner. Man vill se en stark stat med starka myndigheter. Sen gör man det här! Det är ju vettlöst när man vet hur det kommer att sluta!
I och med förslaget tornar de mörka molnen upp sig. Vad vill vår regering egentligen? Foto: Amalgamskadefonden
Det Magdalena Andersson och Morgan Johansson riskerar är ju att vi kastas tillbaka till den tiden när folks förtroende för rättsväsendet låg i botten och vi med all rätt fick kritik för många saker som skedde på juridikens område. Vad har man att vinna på det? Det finns tyvärr få ord för att beskriva förslaget men ett är ”dumt”. Man skulle med tanke på ideologi och annat kunnat tro att förslaget var ett dåligt skämt men det är det tyvärr inte. Tvärtom tycks det vara dödligt seriöst. Domstolsverket lär ha anledning att fortsätta sina suckanden, det har medborgarna i landet också anledning att göra.
”Huvudlöst” är det minsta man kan kalla förslaget som hotar att kasta utvecklingen bakåt Foto: Partykungen
Löjesguiden vill med dagens artikel nominera Morgan Johansson och Magdalena Andersson till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Dumhet är i bästa fall att inte förstå bättre för att man har dåliga eller inga förkunskaper. Har man däremot facit i handen men genomför dumheten ändå kallar man det i sämsta fall för ”idioti”. Det är nog tyvärr där förslaget landar. För få gånger i historien har det förflutna legat närmre i tid och därmed varit förnimbart, men få gånger har personer struntat i detta på det sätt ni nu gör. Förslaget är en katastrof som borde ha hamnat i Morgan Johanssons sophink för länge sedan. Att det nu ändå får ett eget liv i form av ett färdigt förslag är inget annat än skandal. Tyvärr visar förslaget också med en rättfram brutalitet att vi behöver en ny regering, helst hade vi behövt den i förrgår.”
Vilket är viktigast när du har fått ett ministeruppdrag, att göra ditt jobb eller att roa dig? Jag är rätt övertygad om att de flesta säger att göra sitt jobb, för Mehmet Kaplan tycks dock det svaret inte vara lika självklart.
Ansvar tycks inte vara Mehmet Kaplans starkaste gren. Att jobba när man avlönas av röstboskapet tycks vara ett okänt begrepp och skattebetalarna står för notan Foto: SVD
En bostadsminister, Kaplan är ju ytterst (o)ansvarig för detta, ska ju naturligtvis vara ansvarig för bostadsfrågor. Han/Hon/Hen/Någon ska träffa representanter från näringsliv och offentlig sektor och ge direktiv åt sina tjänstemän. Hittills tycks dock Kaplans schema mest ha fyllts av inbokade möten som i sista stund har ställts in. Resultatet har inte riktigt blivit fler bostäder om jag säger så. Istället har det blivit sura miner och undrande ansiktsuttryck. Man ställer ju möjligen in ett möte, men flera?
Varför alla dessa låsta dörrar och vad pågår bakom dem Kaplan? Foto: Discshop
Kanske är det inte undra på att vi har en skriande bostadsbrist i landet med tanke på att en sån taktik oftast inte leder till annat. Naturligtvis förstår jag också att bostadsbrist inte skapas av sådant beteende men man kan knappast beskylla Kaplan för att ha gjort det bättre på den punkten, han gör ju nämligen ingenting!
Hemlösheten och trångboddheten ökar medan bostadsministern hälsar på vänner och släkt Foto: Jetsongreen
Man kan ju förstås skylla på att den stackars Kaplan nu är så upptagen med andra möten att han måste ställa in och det kan ju vara framgångsrikt om det nu ens hade en uns av sanningshalt förstås. Istället har en annan favoritsport seglat upp på agendan – resande. Kaplan har på kort tid rest kors och tvärs över vad man skulle kunna tro var vårt land men som i själva verket är världen. Konstigt hur många gånger dessa resor bär av till hans gamla hemtrakter i Turkiet där delar av släkten bor kvar.
Regeringens flygplan tar ovanligt ofta vägen förbi Turkiet, vi skattebetalare betalar ju så gärna för andras nöjesresor Foto: Svensktnaringsliv
Naturligtvis är det vi skattebetalare som så välvilligt ställer upp och betalar för det hela. Vi är ju så solidariska i det här landet att vi gör det när ett fattigt statsråd som ”bara” tjänar över hundratusen i månaden inte längre har råd att betala biljetten ur egen ficka. Det gäller att ställa upp när Kaplan vill träffa släkten. Den Kaplanska odyssén har ju nämligen i fattigdomens tecken skett med regeringens plan som vi skattebetalare så gärna sponsrar. Röstboskap ska man inte ta alltför stor hänsyn till.
Den svenska logiken tycks vara att vissa rånare straffar man men andra får upphöjda positioner i samhället. Allt de behöver säga är det folk vill höra Foto: Sydsvenskan
När han väl har varit där har han passat på att delge sin syn till den lokala media som så gärna lyssnar när denne kloke man uttalar sig. Där har han bland annat sagt att vi i Europa lider av en allmän islamofobi och att det är därför sådana hemskheter som Mohammedteckningarna och annan typ av karikatyr dyker upp hela tiden. Kaplan har därmed också spelat under täcket med muslimska länder som Turkiet för att skapa en motsättning mellan våra delar av världen. Allt fortfarande sponsrat av skattebetalarna som likt röstboskap inte ska göra annat än tiga still när makten talar.
Det påstås att Kaplan har uttalat sig i en Turkisk tidning där han påstår att satirteckningar beror på Europas islamofobiska hållning. I bilden säger mannen till vänster ”Jag är profeten ditt rövhål”. Till höger sägs ”Håll käften du otrogne” Foto: Charlie Hebdo
En tredje faktor är att om planet ska få lov att användas i tjänsteutövande måste den minister som använder det också ha ett ärende med det. Om man inte har ett ärende är det ju inte en kostnad som ska bäras av det offentliga utan av den privata plånboken. Det är tyvärr också ett omvittnat påstående från flera håll att sossemakten och det offentliga på departementsnivå för länge sedan har börjat växa ihop – det ses nästan som en anomali med en annan regering än en socialdemokratisk. Tjänstemän väljs ut på grund av lojalitet och till och med partitillhörighet, karriären går bättre för dem som samarbetar med vårt herrefolk och så vidare.
Staten och sossarna har vuxit ihop. Det finns få alternativa förklaringar när det visar sig att tjänstemän försöker att dölja det inträffade Foto: Aftonbladet
Rebecca Weidmo-Uvell är bloggaren/debattören som nosade upp skandalen kring Kaplan och hon fick veta hur maktens maskineri egentligen fungerar. Länk till hennes blogg hittar du här. Hon ställde en enkel fråga när hon ville veta hur Kaplans reseplanering såg ut och vilka hotell han hade bott på. Detta är helt i enlighet med offentlighetsprincipen och borde alltså inte ens ha fått något ögonbryn att höjas i förvåning. Det var dock här tjänstemännen kom in, de där partitrogna jag pratade om tidigare. Frågan gällde två resor, en till Turkiet och en till Hong Kong. Den senare hade lägligt gått via Turkiet den också. Här hittar du ytterligare en länk till en artikel signerad samma författarinna som går till Uvell Kommunikation.
Rebecca Weidmo-Uvell avslöjade hela historien, försökte få ut dokument men nekades först. Till sist fick hon censurerade bitar av dokument. Offentlighetsprincipen är därmed åsidosatt av vår regering Foto: Aftonbladet
Först drog näringsdepartementet allting i långbänk och körde visselmetoden dvs man låtsades som om mailet inte ens fanns. När hon gjorde fler framstötar försökte man nästa metod, man hänvisade till sekretess. En taktik som inte fungerade eftersom sekretess bara kan användas då det gäller rikets säkerhet, förhållandet till annan stat eller militär sekretess. Inget av de uppgifterna som borde finnas kunde sägas vara i förenlighet med denna lagstiftning. Att hävda sekretess i ett sådant fall är absurt ock kan med andra ord bara vara ytterligare ett sätt att förhala och försvåra. Tanken bakom ett sådant beteende KAN vara att få det där röstboskapet att ge upp.
Ytterligare ett bevis på det bedrövliga i Sverige är när en myndighet kan sekretessbelägga dokument med så lite på fötterna som i fallet där det enda motivet tycks vara att dölja sanningen Foto: Hem
Rebecca gjorde nu en så kallad överprövning. Det innebära att man överklagar tjänstemannens beslut till en högre instans ungefär som man överklagar en dom i domstol. Fredrik Ahlén som var ansvarig för ärendet fick nu väldigt bråttom, näringsdepartementet har ju tidigare blivit fälld för liknande övertramp av JO (Justitieombudsmannen) som inte brukar vara så förtjust i att vare sig politiker eller tjänstemän gör sig till återfallsförbrytare. Han skickade därför över reseräkning för Turkietresan. Bara på den sistnämnda resan hade hela sällskapet bestått av Kaplan plus 7 man eftersom departementssekreteraren som är politiskt tillsatt och ett antal chefstjänstemän från departementet brukar följa med.
Näringsdepartementet har tidigare blivit fällda av JO för övertramp på offentlighetsprincipen så nu är de återfallsförbrytare också Foto: DN
Uppgifterna om Hong Kong-resan håller man fortfarande inne på, den som är mest intressant eftersom den innefattade en liten omväg via Turkiet. Återigen var det skattebetalarna som stod för den fiolen och återigen var det för ett okänt antal personer som kanske borde ha betalat ur egen ficka. Rebecca Weidmo-Uvells kamp för att också få ut dessa papper fortsätter samtidigt som mörkläggningen gör detsamma. Vi har därmed en regering som i varje fall i sina delar är korrupt och som borde synas i sömmarna. Som situationen nu ser ut behöver dock regeringen inte ens ställs inför ett nyval. Alliansen har ju strukit flagg för allt vad nyval heter och därmed är medborgarna ute ur bilden.
Det lite intressanta var att resan till Hong Kong gick via Turkiet. Av en slump råkar Kaplans släkt bo där men det finns naturligtvis inget samband (???!) Foto: Businessclass
Åtta personers resor samt hotell och uppehälle är alltså det som skattebetalarna har stått för. Personer som tjänar i flera fall mer än vad tre till fyra LO-medlemmar gör kunde alltså inte betala detta ur egen ficka. Detta trots att uppgifterna visade att Kaplan hade spenderat betydande tid för privat bruk där privata besök hos släktingar och vänner hade gjorts. Dags för nästa shitstorm.
Det borde vara upplagt för en ordentlig shitstorm men i media syns inte ens en antydan till något sådant som rapportering Foto: Knowyourmeme
Twitter och sociala media i övrigt är ju propagandakanaler där man hittar allt från debattörer som hellre borde äta medicin än att diskutera, till människor som på ett sansat och förnuftigt sätt kan debattera. Här kan man driva både debatter och icke-debatter. Ibland uppstår ju det andra för att dölja det första och de pinsamma detaljerna det skulle kunna avslöja. Det var det som inträffade nu. Anklagelser som att det var ”rasism” att peka ut Kaplan specifikt. Jo, det är antagligen helt fel att granska en person som troligen inte kan skilja mellan ditt och mitt. Man skulle kanske behöva upplysa ”debattörerna” om detta samt att det är varje medborgares och oppositionens skyldighet att granska makten.
På Twitter marscherade alla godhetsapostlar i protest mot avslöjandet som kallades ”rasistiskt” när det borde ha kallats ”odemokratiskt” Foto: SVD
Låt oss sammanfatta. Vi har en minister som tjänar över hundratusen kronor i månaden av skattebetalarnas pengar men som anser att han har rätt att på deras bekostnad finansiera privata resor. Civilanställda tjänstemän springer ärenden som saknar stöd i lagstiftning för att skydda både regeringen och den aktuella ministern. Dessa drar sig inte ens för att begå handlingar som alltså saknar lagstöd och som bryter mot ett av grundfundamenten i vårt parlamentariska system nämligen offentlighetsprincipen. Samtidigt har vi en statsminister som agerar lamt eller inte alls och som därmed ger sitt tysta medgivande till det beteende Kaplan har uppvisat. Exemplet visar också att sossarna och staten håller på att växa samman på ett ytterst obehagligt sätt. Allt detta medan det förakt alla de etablerade partierna visar genom att förvägra röstboskapet att ens uttrycka sin syn på det inträffade i ett nyval.
Från statsministern hörs som vanligt ingenting, inte ens en dålig bortförklaring till Kaplans beteende har uttalats. Hur ska vi tolka det Löfven? Foto: Sverigesradio
Inte ens pressen bryr sig längre om att granska den soppa som regeringen utgör. Det finns ingen anledning till det så länge nästan 60% av journalistkåren röstar på mp. Det kan ju förstås vara en konspirationsteori från min sida, men är det inte lite för mycket av ett sammanträffande? Att resten av kåren sympatiserar med Fi och V i en överdriven mängd kan ju absolut inte ha något med saken att göra den heller. Granskande journalistik i vårt land sker ju på lika villkor. Nej skämt åsido så är nog pressens frånvaro i det här fallet snarare det bevis som alla söker efter när de påstår att vi har en ofri presskår. Inget kan bli tydligare och pressen är därmed delaktig i den mörkläggning som pågår.
Också tystnaden från pressen är total. Något talande då att Kaplan som är miljöpartist stöds av nästan 60% av presskåren Foto: Vattumannen
Slutsatsen? Vi lever i en konstitutionell diktatur under en enpartistat där sossarna är våra nya gudar tillika härskarklass. Att fortsätta att rösta på vare sig miljöpartiet eller socialdemokratin är en skymf mot demokratiska principer. Ge mig mitt nyval nu! Regeringspartierna, deras stödpartier samt alliansen ska bort från allt vad makt heter. Om inte detta var tydligt förut, lär det här exemplet med brutal ärlighet visa att detta är helt nödvändigt. Maktens arrogans har fått ett ansikte, ”Mehmet Kaplan” är dess namn.
Mehmet Kaplan bör avgå med omedelbar verkan Foto: Expressen
Också socialdemokratin måste pekas ut. Deras nästan sjukliga symbios med statsapparaten är på gränsen till ett brott mot konstitutionen då man åsidosätter grundläggande demokratiska principer med hjälp av tvivelaktiga bindningar till tjänstemän. Tjänstemän som tycks pliktskyldigt ställa upp för att dölja de klavertramp som nu uppenbarar sig. Avsätt vår regering nu, ge mig mitt nyval och se till att börja lyssna på medborgarna. Ni har redan förlorat allt förtroendekapital.
Tåget har avgått vilket Löfven borde göra också. Utlys nyval nu! Foto: Postvagnen
Löjesguiden vill med artikeln nominera Mehmet Kaplan till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ditt totala förakt för demokratiska grundprinciper och regler har äntligen burit frukt. Med diabolisk precision och en nit få förunnade har du visat att privata och offentliga pengar är ett medel till lags för maktens kreatur likt dig själv. Vi – röstboskapet – ska lydigt betala våra nya herrars och damers excesser och vara glada när våra demokratiska diktatorer dansar på taburetterna. För i sossarnas och miljöpartiets Sverige är vi ju bara betalningsmaskiner som glatt ska hosta upp till både orättfärdigheter och annat. Makten är tack vare alliansen tokerier er och ni behöver ju inte ens ta konsekvenserna av ert handlande. Tack för den Anna Kinberg Batra. Ett litet ord dyker upp som sammanfattar er alla och det är avgå.”
Tänk tanken att du tillhör en etnisk grupp. Tänk att du genom denna grupp uttrycker en särart som gör dig unik och som samtidigt sticker ut. Du är plötsligt synlig i alla sammanhang också de där du som individ från en grupp normalt sett inte hör hemma. Om detta främmande sammanhang är fientligt blir situationen för dig ohållbar, kanske till och med farlig. Är du dessutom är kaxig nog att visa din särart utåt kan du i en sån miljö bli en måltavla. Det är precis det som håller på att hända om du är jude och vill visa detta i städer som Malmö.
Samhällets dubbla budskap där det som är förbjudet för vissa är tillåtet för andra, är en stor bov i dramat Foto: Searchquotes
På många sätt är Malmö den staden i Sverige som behöver ett rejält lyft. Kriserna har avlöst varandra och tillvaron präglas av lätt hopplöshet. Jobb växer fram men inte i tillräckligt hög grad, tillvaron präglas för vissa av ett kompakt utanförskap där kontakten med det svenska samhället möjligen sker när man ska kvittera ut underhållsbidraget. Visst görs försök men oddsen är emot hela staden.
När ett samhälle kommer till vägs ände uppstår alltid en vi och dom situation. Utanförskap och hopplöshet är grundproblemen kommunstyrelsen i Malmö borde fokusera på, inte ökad intolerans mellan grupper Foto: Wikimedia
I den miljön är det lätt för extrema krafter att få fotfäste och det har tyvärr också hänt. Torsdagens Uppdrag Granskning visade till exempel vad som händer om man mot all förmodan skulle våga visa att man är jude på stan. Glåpord, tillmälen och rena hot är det man får räkna med. En del kan till och med vittna om att fysiska attacker som flaskkastning och spottloskor mot person också förekommer. Det är med andra ord en bedrövlig bild som målas upp. Att hatet kommer från en grupp – personer från Mellanöstern – gör inte saken bättre. Särskilt inte som dom också aspirerar på att få bära offerkoftan. Det kan dock i mina ögon aldrig bli synd om en grupp som uppvisar så mycket hat och fördomar. Länk till programmet hittar du här. Länk till artikel om situationen i Malmö hittar du här till bloggen Fnordspotting.
En flaska kan användas till mycket, bland annat att kasta på folk vilket har hänt judar i Malmö Foto: Litekul
Ursäkten för beteendet heter alltid att det är Israel man riktar sin kritik och sitt hat mot. För det första har få eller inga judar något som helst med Israel att göra så kopplingen är absurd. De flesta judar i Sverige har kommit hit strax efter andra världskriget eller har fötts här, få har kommit hit från Israel även om dom finns. För det andra kan man aldrig göra kopplingen att vad Israel gör är alla judars fel. Det skulle vara som att säga att alla svenskar super som svampar och därför är alla brott som begås under alkoholens inverkan är alla svenskars fel. Det finns helt enkelt andra grupper som också dom intar alkohol och inte alltid beter sig korrekt när de har gjort det.
Fördomar är naturligtvis skadliga men en underskattad faktor i det sammanhanget är pk:ismen Foto: Sverigesradio
Men det framkom också i reportaget att också den svenska ryggradslösheten faktiskt har orsakat utvecklingen. Skola, förskola och ordningsmakten har ett speciellt ansvar i samhället. De ska inte bara vara med och forma medborgarna efter de normer vi har i samhället, de måste om det sker överträdelser vara där och sanktionera beteendet så att reglerna och normerna blir alldeles glasklara. Det är dock på den sista punkten det brister. Vi har vackra och fina formuleringar om hur allt borde vara, men så fort vi måste omsätta detta och kanske ta någon i örat rent bokstavligt då förstås, blir det problem. Samhället sänder mixade budskap, du får inte göra det här om du inte är så här förstås för då är det tillåtet. Här har de postkoloniala tokerierna ställt till det ordentligt. Identitetspolitik där vissa per automatik har rätt och andra har fel får oftast den effekten.
Huvudvärk kan man få av mycket, t ex av identitetspolitiken i landet som ger vissa rätt att kritisera hur som helst medan andra bara ska hålla mun Foto: Aftonbladet
Resultatet blir oftast att inget händer över huvud taget. Sverige måste vara det land i världen där stolta deklarationer om nolltolerans mot både dittan och dattan fortast kommer på skam innan bläcket på pappret ens har torkat. I skolan lär man sig att för vissa finns inga som helst straff för vissa överträdelser, vi har helt enkelt skapat ett system som i praktiken innebär att det är fritt fram. Monopolspelets ”passera fängelse-kort” har helt enkelt fått en verklig motsvarighet. I takt med att positionerna har flyttats fram, har också övertrampen blivit grövre och idag har vi kommit fram till den punkt där det är helt okej att säga nedsättande saker om personer utifrån etnicitet. I programmet nämns en lärare som har släktingar som dött i koncentrationslägret Auschwitz, fått höra en elev säga att du ska också gasas. Skolans svar? Att lägga ner, det är ju Sverige vi bor i!
När vissa människor hotas av andra människor att också dom ska gasas har något gått för långt Foto: Illvet
Att sopa allt under mattan och tro att problem försvinner är något vi är experter på i detta land. Samma sak visades med all tydlighet i världen när Janne Josefsson frågade ut två representanter från Malmö kommunstyrelse. Den styrande majoriteten som består av socialdemokratin, vänsterpartiet och miljöpartiet representerades av v. Hanna Thomé som hade en helt annan syn på problemet i Malmö än folkpartisten Eva Berts, fattade inte ens att det hon sa ger indirekt hatarna rätt och legitimerar deras syn. ”Israels ockupation av Palestina” säger hon två gånger. Tittar man på historien är det svårt att kalla det som hände en ockupation. Hur det gick till att skapa staten Israel hittar du i en artikel i Populär Historia.Att sopa problemen under mattan och låtsas som ingenting tycks vara politikernas och myndigheternas hittillsvarande svar Foto: Norman Rockwell
Det är väl bara om man har ett extremt vänsterperspektiv som man kan beskriva det på det sättet. Vi andra som inte prenumererar på den synen kallar förhoppningsvis påståendet om ockupation för ”historieförfalskning”. Men om man väljer att se det så, så är det också lätt att förstå att man faktiskt är delaktig i den process som ger det extrema hat mot judar vi ser i Malmö. Om man indirekt ger någon rätt i en bild som ät totalt felaktigt får man nämligen som resultat att bilden förstärks. Det är vad Hanna Thomé gör och det gör henne till en avskyvärd människa hur mycket hon än fördömer det som inträffar. Hon är helt enkelt inte längre trovärdig. Dessutom är hennes agerande skrämmande likt det som ilmar Reepalu gjorde när han till sist fick avgå för sina grova antisemitiska påhopp. Mer om dessa i Världen Idag.
Påhopp baserade på hudfärg, etnicitet eller politiska åsikt kan aldrig accepteras i ett civiliserat samhälle eller i en demokrati Foto: Kacklar
Varför ingen har tagit upp Hanna Thomés dumheter och grodor är ett mysterium. Det är väl en sak om man gör sig till talesperson för en sak grundat på falska eller felaktiga uppgifter, men det är en helt annan om man medvetet ljuger för att måla upp en bild som är rätt igenom falsk. Om denna dessutom uttalas för att skapa en motsättning med en grupp som Israeler och kanske i värsta fall också judar är det så avskyvärt att jag saknar ord. Hon har ju i och med de där orden blivit en talesperson för oresonligheten och hatet.
Fina ord men med litet innehåll när hon själv sitter och ger uttryck för felaktigheter som dessutom rättfärdigare fördomarna och våldet Foto: Twitter
Tyvärr är hon inte den enda som har orent mjöl i påsen. Åklagare som lägger ner undersökningar i ”brist på bevis” då man till och med har signalement och registreringsnummer är ytterligare en ingrediens. Polisen som bagatelliserar brotten och tycker att man inte har resurserna är en annan. Allt detta gör att skyldiga människor får bevis för att deras agerande är helt okej när det inte är det. I skolan är det likadant som framgår av reportaget. Skolbarn lär sig att om man begår övergrepp som hets mot folkgrupp kommer inte ens rektorn att straffa en i rädsla för att bli stämplad som rasist. Man gör därmed offren till dubbla offer när man dessutom utsätter dem för rena justitiemord.
Gör den svenska skamvrån så mycket större så fler av justitiemördarna får plats Foto: Aftonbladet
Sverige är fantastiskt hette det en gång i tiden, det håller jag verkligen med om. Flathet och ren ignorans är numer svaret på alla problem. Myndigheter som inte sköter sina åtaganden, lagar som inte efterlevs där vissa blir offer och andra blir syndabockarna och till sist politiker som Hanna Thomé som sitter och hejar på hela eländet är några exempel. Det är helt enkelt ett inre sönderfall vi ser och det är som alltid grupper och individer som blir offren i den processen.
Sverige var en gång i tiden fantastisk men den bilden får vi nog lov att revidera Foto:Telegraph
Att med historielösheten som vapen försvara en syn som inte stämmer gör allt så mycket värre, ett grepp som åter Hanna Thomé gör sig till talesperson för i reportaget. Den feges svar på hot och hat är ju alltid att hålla med, men Hanna Thomé går längre när hon hittar en ny förklaring för att rättfärdiga det orättfärdiga. Det har som Tove Lifvendahl skrev i sin krönika i SVD i söndags. Att Sverige numer alltmer står i en moralisk skamvrå framgår också av en artikel i samma tidning som du hittar här. Vi står i blickfånget i världen och svaret blir att skicka ut en historieförfalskare som Thomé. Inte undra på att vi får följande rubriker utomlands, en artikel du hittar i Expressen där man kan läsa om Simon Wiesenthal-centrets varning för att resa till Malmö.
Hoppet i allt elände kom snabbt som svar på reportaget. Muslimska församlingen i Malmö föregick med gott exempel som man kan läsa om i Kvällsposten. Tack för att det finns något vett kvar till er.
Man skulle kunna tolka det som om att delar av världens svar till de krafter i Malmö som vill se konflikt eller spä på den ser ut så här Foto: Middlefingerparty
Löjesguiden vill med dagens artikel nominera den styrande majoriteten i Malmö till priset ”Foliehatt of the Year” för de felaktiga åtgärderna, de rent kontraproduktiva insatserna och de medlöpande uttalandena. Motiveringen lyder: ”När det demokratiska och öppna samhället öppet attackeras, är ni där och ger de som attackerar en förevändning med argument hämtade från sagovärlden. Ilmar Reepalu gjorde det och nu gör Hanna Thomé det. Med angrepp på en hel grupp i kopplingar som inte finns, med historieskrivningar som saknar grund vill ni på detta sätt ge angriparna rätten att fortsätta. Att ni säger något annat ser jag som läpparnas bekännelse. Den dagen ni beordrar myndigheterna lokalt att sköta sina jobb, att se till att införa nolltolerans och efterleva denna samt att se till att sluta med den hatiska retoriken från era egna representanter är dagen att minnas. Till dess lever resten av landet den skam som egentligen är er skam.”
Om en hund biter barn och dessutom inte tycks svara på disciplin vilket är vår enda väg när det gäller problem hundar, har vi inga betänkligheter att avliva den som en sista utväg. Om jag slår någon oprovocerad på stan ställs jag inför rätta och döms för misshandel förutsatt att vårt rättssystem inte slarvar bort mina dumheter i undermåliga utredningar eller brist på bevis. Det är helt enkelt ett system där vi har skapat en konsekvens för varje handling därför att vi anser att handlingen kräver sanktioner i form av straff.
I de flesta kulturer hänger brott och straff ihop, inte i Mona Sahlins. Hon vill tydligen belöna människor med jobb för våra pengar efter att ha begått mord Foto: Blackenterprise
Om man däremot bor i Sverige och begår brottet att åka ner och massmörda människor därför att de inte tänker som andra eller har samma religion som andra får man redan idag en kram vid hemkosten och jobb i det offentliga som tack för den insatsen. Ett system som redan idag är verklighet i Örebro kommun och som nu Mona Sahlin vill göra rikstäckande. Det är politikervärldens motsvarighet till Syntax Error helt enkelt.
Programmet som styr våra politiker oavsett färg, har råkat ut för syntax error Foto: Alltechguide
Det kan tyckas olustigt att man belönar människor för att de begår övergrepp som mord. Inget konstigt med den reaktionen eftersom människor generellt känner avsmak och förakt inför sådana handlingar som de inblandade begår. Sympatin för personer som har begått den här typen av handlingar är med andra ord inte särskilt hög. Det är därför ett mycket märkligt förslag både från kommunens sida och från Sahlins.
De flesta reagerar på samma sätt inför fullbordat faktum – med avsky Foto: Prpartners
Om man dessutom tänker på att det faktiskt är skattepengar som finansierar det hela blir det direkt stötande. Det finns alltså lite eller inget stöd för dessa tankegångar som Sahlin ger uttryck åt. Hon är helt enkelt ute och cyklar som vanligt. Att skattepengar används till den här typen av verksamhet strider inte bara mot vad majoriteten förmodligen känner och anser, det är också kontraproduktivt. Arbete är i all ära något alla behöver, rehabilitering också. Att däremot tro att arbete och aktivitet skulle vara medicinen mot förhärdade mördare som dessutom har sett saker få av oss ens vill höra talas om är som att påstå att bränder släcks bäst med bensin.
I värsta fall kommer åtgärderna att tända eld på samhället inifrån Foto: Mylifesatrip
Vad dessa personer behöver är psykologisk expertis och kanske till och med att låsas in för andras säkerhets skull. Kom ihåg att personer som har dödat förr är extremt labila. Också det är nog något som kommer att sticka i ögonen på skattebetalare som hela tiden duperas att tro att våra pengar går till vård skola och omsorg. Känner du lukten av lurendrejeri skattebetalare?
Känner någon mer än jag lukten av brända skattepengar? Foto: Eurweb
En halv pudel där både Mona och Örebro kommun rullade runt på rygg inträffade rätt snart. Mer om pudeln i en artikel från SVT. Ett faktum som i varje fall talar för att dessa krafter inte har oinskränkt makt än. Den opinionsstorm som utbröt blev väl för mycket, men visar ändå hur dålig kontakt våra politiker har med omvärlden. ”Örat mot rälsen” är ett förbispelat kapitel som inte längre tycks gälla. Artikel om hela förslaget hittar du här från SVD.
Våra politiker tycks ha förlorat kontakten med verkligheten Foto: Samtiden
Jag önskar det hade räckt med att det är kostsamt, det är ju ändå bara pengar som kunde gått till uppbyggnad av ett sargat land men det stannar nog inte där tyvärr. I åtminstone ett fall har det visat sig vara extremt farligt dessutom. Nyligen sprängdes en så kallad terrorcell i Belgien. Det är en liten autonom grupp människor som har skolats ideologiskt och som med nitisk fanatism ska genomföra någon typ av attentat. I det Belgiska fallet skulle man avrätta polismän så spekulativt det gick för att ingjuta fruktan i samhället. Man skulle också filma det hela och lägga ut på internet för att ge spektaklet maximal spridning.Terrorcellen sprängdes dock vid ett tillslag som ett direkt resultat av ett utökat säkerhetssamarbete i Europa. Ett arbete som har inletts i kölvattnet på händelserna i Paris. Mer om terrorcellen här från SVD. Artikel om gripandena för en vecka sen hittar du i Aftonbladet.
Mona Sahlin är som vanligt fel ute, hennes verklighetsbild tycks inte stämma med den gängse Foto: Facebook
Exemplet visar att det kan bli ordentligt farligt också här då flera av de som ingick i cellen var just stridande från IS som återvänt. Man tror det är på direkt order från just IS som de senaste händelserna har kommit. Europa är under attack och vårt svar blir att ge människor jobb! Jag har genomlevt många idioter till politiker, men få gånger i världshistorien har väl så många personer från så många partier haft så mycket dumhet att delge världen som nu i vårt land. Det är som om själva idiotin har multiplicerats och spritt sig till snart varje sektor och stia i vår offentliga ladugård som kallas politik.
Mer intelligenta än politiker? Döm själva! Foto: Miljoforskning
Om man vill skapa maximal osäkerhet för de medborgare som inte bara är löne- och skatteslavar utan numer också röstboskap i sossediktaturen, är Mona Sahlins väg den rätta att gå. Om ett x antal år kommer också vi att åtnjuta glädjen i att bli utsatta för terrorattentat och än mer religiös fanatism än den vi redan har. Härliga straff som drabbar vanliga människor som bara har begått brottet att arbeta och betala skatt som skulle gå till något man trodde var bra.
Religiös fanatism är ett tecken i tiden, politikerna tycks däremot sova sin Törnrosasömn Foto: Ekonomistas
Allt lidande det kommer att förorsaka är signerad den felaktiga politik som nu planeras att föras. Ytterligare ett faktum som visar att vi behöver en ny regering och nya makthavare. Men som ni vet förvägras vi – röstboskapet – också det i och med Decemberförräderiet. Det var ju då socialdemokratin med benägen hjälp från alliansen i en ohelig allians genomförde en konstitutionell kupp. Allt för att utestänga 13% av väljarkåren och det inflytande som borde ha kommit med detta.
Att öka demokratin genom att stänga ute krafter med ”fel” åsikter tycks vara logiken i vår ”demokrati” Foto: DN
En så feltänkt tanke som den som nu ligger på bordet kan bara komma ur ett enda faktum, vi har en politisk klass som oavsett partifärg för länge sedan har tappat kontakten med verkligheten. Likt en ny adel drar de fram och likt en sån tillerkänner de sig nya små uppdrag som belöning. Monas uppgift har varit att vara nationell samordnare för de problem som den ökande fanatismen har inneburit och den ökade benägenhet som finns att döda i islams namn. Som sådan har hon visserligen haft händer som har hållit henne under armarna men hjälper det? De nya idéerna andas så mycket dumhet att hon för länge sedan borde ha skiljts från sitt uppdrag. Man kan helt enkelt inte ha en person som i värsta fall, och det Belgiska exemplet visar att det mycket väl kan bli sant också här, leder till ett lands undergång.
Många menar att slutet är nära men politikerna fortsätter som om inget händer Foto: Fugly
Som vanligt är det den som betalar och gör rätt för sig som är förloraren. Vi betalar, någon annan njuter håvorna. Det är inte längre trovärdigt att tala om ”Vård skola och omsorg” som ett slags mantra om man hela tiden menar ”pengarna till de som minst av allt förtjänar det”. Jag vet att svensken inte är något vidare bra på att resa sig upp och kräva sin rätt men det är mer än dags nu. Gör vi inte det är det försent imorgon. Så farligt är de nya idéerna.
Vi är numer inte bara röstboskap, vi ska dessutom betala pengar till ingenting Foto: Starbookers
Löjesguiden vill med denna artikel nominera Mona Sahlin till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Den politiska adel du tillhör har inte längre någon legitimitet. Att du i medborgarnas namn gör det som både är minst effektivt och mest farligt är som bäst oansvarig. Som sämst är det direkt livsfarligt. Det tycks inte spela någon roll att du som person faktiskt spelar rysk roulett med medborgarna som offer och skattepengarna som insats, i slutet av dagen får i vanlig ordning den styrande klassen som den vill. Sverige behöver i sanningen en revolution – en demokratisk revolution som också städar upp i det som har blivit förvandlat till en offentlig svinstia.”
Så stod man där trots snöglopp och heltaskigt väder. Man måste ju uppoffra sig för det fria ordet och manifestera stödet för detta. Manifestationen var ju naturligtvis till stöd för Charlie Hebdo och mot den attack som genomfördes mot tidningsredaktionen men också mot just det fria ordet. En del inom islam menar att det också var en attack mot dem så där har vi något gemensamt, det var en attack mot allt och alla. Judar, moderata muslimer, det fria ordet och det öppna samhället, alla var förlorare den dagen attacken kom.
Manifestationen för det fria ordet på Sergels Torg den 11/1 Foto: Eget
Det var dock med lite blandade känslor jag stod där. Runt om mig stod tusentals personer med liknande åsikter som mina men med en twist. Det är ju tyvärr så att det är inom ”godhetskollektivet” vi hittar alla de som samtidigt som de talar om vikten av det fria ordet i debattartikel efter debattartikel försöker att inskränka det.
Yttrandefrihet är alla överens om, ändå gör vissa krafter allt för att begränsa den och spelar därmed extremisterna i händerna Foto: Startupmeme
I vår fria press hittar vi artiklarna som bakom en oskyldig fasad talar samma språk, vissa har rätt att uttala sig – andra inte. Här hittar du ett exempel från Aftonbladet. Istället för att bemöta med argument ska man alltså inskränka vissas åsikter. Undrar om samma Aftonbladet skulle argumentera för att inskränka kommunisters rätt att verka i skolan med hänvisning till att ideologin faktiskt har massutrotat i en sådan skala att nazister framstår som glada amatörer? Någonstans tvivlar jag starkt. Senare tids forskning vad gäller Sovjet-gulag visar med all önskvärd tydlighet att också i ”arbetarnas paradis” förföljdes judar som en specifik grupp. Det duger alltså inte längre att säga att nazisterna var de enda som riktade in sig på en etnisk grupp och förföljde bara denna.
Historielösheten gör att vi pratar om viss extremism men inte all Foto: Calwatchdog
Samma historieforskning visar till och med att Sovjetunionen och Tyskland under Hitler samarbetade för att förbereda utrotningarna. Mer om den bortglömda delen av historien kan du läsa om på Soviet Empire. Det är alltså helt fel att enbart peka finger på nazister, sätt kommunismen under samma lupp och något av objektiviteten hos tidningar som Aftonbladet kan återupprättas men bara något.
Gestapo och NKVD (Senare KGB) samarbetade fram till 1941 – ett faktum som har kommit bort i vänsterns debatt om det nazistiska hotet Foto: Kavkazcenter
Samma tidning är nämligen något av en återfallsförbrytare och alltid med hårkorset inställt på samma fiende. Här ytterligare ett exempel från samma tidning. I den artikeln talas om att fascistiska organisationer inte ska ges demonstrationstillstånd av polisen, en inskränkning i grundlagen som ger ALLA demonstrationsrätt. Den andra frågeställningen inför förslaget är vem som ska definiera vad som är ”fascistiska organisationer”. Ska SD räknas dit och inte ges demonstrationstillstånd? Om svaret blir ”ja” på den frågan är vi inne på en mycket farlig linje.
Nazister hamnar alltid i skottgluggen men faktum är att hotet mot yttrandefriheten kommer från fler håll Foto: Telegraph
Nästa förslag i artikeln låter bra men är lika huvudlöst det: ”För det tredje bör riksdag och regering se över om det finns anledning att utvidga möjligheten till straffskärpning kopplat till ideologisk grund även vad gäller hot, trakasserier, förtal och våld som drabbar andra personer och grupper än de som omfattas av hatbrottslagstiftningen, det vill säga journalister, antifascistiska debattörer och politiker.”
Resultatet blir alltid detsamma – Andras våld är oförsvarbart men vårt är bra. Sanningen är att inget våld är bra Foto: Socialistrevolution
Naturligtvis ska inte hot för att tysta tillåtas men läs texten, ”antifascistisk”! Den undantar alltså vänsterautonoma grupper från all skuld trots att de flesta hoten enligt säkerhetspolisen kommer just därifrån. Länk till Säpo:s rapport om våldsbejakande politisk extremism hittar du här.
Aftonbladets fascistnoja når sitt crescendo när man till sist lägger sista biten i pusslet. ”För det fjärde bör man inom polisen se över vilka andra möjligheter man har att komma åt personer som man vet är nyckelpersoner inom de fascistiska nätverken, exempelvis genom att systematiskt lagföra skatte- och bidragsfusk och annan ekonomisk brottslighet.” Återigen är det bara fascisters plånböcker som ska granskas. Missförstå mig rätt jag har lite eller inget emot en granskning av högerextrema, men bara så länge samma sak gäller vänsterextrema är allt frid och fröjd. Om man som Aftonbladet bara är ute efter att inskränka för en men inte för en annan är man ute på djupt vatten.
Avsikten från tidningen var säkert att den Lena Berggren docent i historia vid Umeå Universitet skulle skänka kraven legitimitet och en aura av klokskap. Det är precis tvärtom. Att vi har sådana docenter på våra universitet är illavarslande och visar bara att galenskapen inte stannar på tidningsredaktionerna. Det är dessutom något av en historisk ironi att konstatera att Aftonbladet som ju var yttrandefrihetens främsta förkämpe under Lars-Johan Hierthas tid, nu har förvandlats till den utgåva som ivrigast hejar på ett inskränkande av samma rättighet.
…..Men granska tidningen lika ivrigt om bidragsfuskaren sitter i en socialdemokratisk regering? Foto: SVD
Hon är dock inte ensam om den tveksamma meriten att vara den ”upplyste” akademikern som ger livsluft åt inskränkta tankegångar. I en artikel i SVD signerad Kjell Magnusson docent i sociologi vid Uppsala Universitet kommer samma mossiga tankegods till tals. Här framförs idén att vi måste anpassa oss till det främmande eftersom vårt sätt att tänka inte är norm och att vår frihet inte alltid är lika självklar i andras ögon. Religiösa symboler måste fredas från satiriker likt dem i Charlie Hebdo. Islam bör inte förlöjligas och vi måste därmed vidta mått och steg för att tillgodose detta behov.
Religiösa symboler skulle enligt Kjell Magnusson inte längre gå att skämta om, kanske gäller det inte ovanstående bild enligt hans förkastliga resonemang Foto: APG29
Jag kan då upplysa herr Magnusson om att om jag som kristen åker till Saudi Arabien får jag inte öppet utöva min religion. Bär jag ett synligt kors kan jag både bli slagen och få det bortrivet. Här finns alltså inte tillstymmelse till hänsyn för vare sig det ena eller det andra som är avvikande från deras norm. Vi ska däremot uppvisa vad andra inte uppvisar genom att inskränka det som är vårt tankesystem och därmed vår kultur. Den tunna isen räcker inte längre som metafor på de felaktigheter i resonemanget som uppvisas här.
I Sverige råder religionsfrihet. Enligt Kjell Magnussons logik skull vi inskränka yttrandefriheten för att värna rätten från religiös smädelse för vissa??????? Foto: SVT
Resonemanget är dessutom fel ur en annan synvinkel. All religion måste tåla både granskning och kritik. Alltför många övergrepp har begåtts i historien i religioners namn därför att vi inte har utsatt den för just detta. I tomrummet efter avsaknaden av kritik har ju kyrkan härskat på ett högst tveksamt sätt med dogmer och hot om evig förbannelse genom historien. Ändå är det det som Magnusson säger – granska inte kritisera inte och smäda inte. Skönt då att veta att hans artikel åtminstone inte gick förbi obesvarad, debattartikeln hittar du här i SVD. Inom vår egen kultur har kritiken humorn gått så långt att vi har kommit till den nivån som uppvisas i följande film. Rolig eller inte det får du avgöra själv.
Det största hotet som jag ser är dock inte journalister eller debattörer, det är VISSA lärare. Man ska aldrig dra alla över en kam så ta inte detta som en generell kritik men det finns även i era led en del tveksamheter. Maria Wiberg heter samhällskunskapsläraren som tillsammans med Göran Brante som är lektor i pedagogik vid Göteborgs Universitet skrev en debattartikel i SVD för en tid sedan. Den handlade om hur man ska kunna stänga ute SD ur skolans arbete både i lärarroll och andra roller i skolmiljö. Med hjälp av tveksamma tolkningar av deras partiprogram och en strängare syn på riktlinjerna från skolverket skulle helt plötsligt en hel grupp utestängas. En åtgärd som skulle kräva åsiktsregistrering vilket är förbjudet i Sverige.
Lärare ska vara pedagoger inte politiska megafoner och i synnerhet inte såna som inskränker det fria ordet för vissa Foto: Orebroguiden
Jag skulle personligen inte vilja ha någon av debattpersonerna som lärare. En värre mardröm än personer som i godhetens namn försöker införa något som bara går att beteckna som den ultimata ondskan är svårsmält. Yttrande- och åsiktsfrihet gäller alla, även människor med ”fel” åsikt. Om dessa inte omfattas är det inte längre friheter värda namnet. Det är också extremt underligt att konstatera att personer som Göran Brante och Maria Wiberg aldrig ställer samma krav på vänsterradikala som idag är betydligt mer aktiva på ett mycket otäckt sätt. Se mer i följande reportage från Uppdrag Granskning där den ”goda autonoma vänstern” granskas. En liten intressant detalj är att efter reportaget kritiserades Janne Josefsson och Uppdrag Granskning av flertalet personer inom vänstern och från personer inom universitetsvärlden.
Det är alltså alldeles klart så att delar av de så kallade lärosätena runt om i landet också är säte för antidemokratiska tendenser. Man blir än mer bekymrad när man betänker att de med sin maktposition kan skriva avhandlingar som fråntar den egna åsikten allskuld. Till sina elever kan dessa också ägna sig åt att lära ut att antidemokratiska metoder är demokratiska. När de ”lärde” har förvandlats till politiska megafoner som gör reklam för antidemokrati är något väldigt fel. När samma personer kan aktivt försvara våldsverkarnas rätt att fortsätta sin kamp är något så galet det kan bli. Här hittar du debattartikeln i DN som rycker ut till våldsbejakande vänstergruppers försvar och som är undertecknad av flera professorer och docenter. Visst har dessa våldsbejakande grupper en rätt till det fria ordet, men också vår lagstiftning drar gränsen när det fria ordet förvandlas till våldshandlingar. En inte alltför onaturlig gränsdragning för de flesta.
Dags att se över våra lärosäten och i en del fall ta vissa i örat för de övertramp på demokratiska ideal som sker Foto: Aftonbladet
Andra personer inom universitetsväsendet drar sig inte ens för att själva använda metoder förbjudna i lag för att gagna antidemokratiska tendenser. Ylva Habel lektor på Södertörns Högskola drog sig inte för att förra året sabotera valaffischer för SD genom att kasta ägg på dessa. Mer om händelsen hittar du på bloggen WTF Toklandet. Hennes tilltag fick till och med proselyter att utropa hejarop över tilltaget som man kan utläsa av Twitter-reaktionerna i samma blogginlägg.
Ylva Habel slog ett slag för antidemokratin när hon kastade ägg på SD-affisch i t-banan och skröt om det på Twitter Foto: Twitter
Tyvärr är det inte bara odemokratiska krafter som har flyttat fram sina positioner för att kringskära yttrande- och åsiktsfriheten. Nej, samma tongångar kommer också från det demokratiska samhällets representanter tyvärr. I söndags hölls ett möte för EU:s inrikesministrar för att dra upp en gemensam strategi för framtiden efter händelserna i Paris. Artikel om mötet hittar du här i DN. Resultatet från detta som besöktes av vår egen inrikesminister Anders Ygeman och som var rörande ense enligt svensk konsensustradition, gav på handen att säkerhetstjänster i framtiden lättare ska kunna ingripa mot hemsidor som uppmanar till terrorhandlingar. Inget ovanligt i det men som vanligt döljer sig djävulen i detaljerna.
När till och med demokratins företrädare – politikerna- sluter förbund med djävulen är någonting galet Foto: Impawards
En konkret åtgärd som man har kommit fram till är att nätoperatörer ska agera ”poliser” och se till att stänga ner sajter med oönskade budskap som uppmaningar som terrorhandlingar. Rädsla finns för att detta kommer att bli kontraproduktivt då terrorismuppmanande sajter bara kommer att söka sig till hemliga communities och mörka nät där ingen längre har insyn. Det skulle dessutom vara kontraproduktivt därför att svaret på terrorism heter ökad frihet och ökad yttrandefrihet därför att det är en livlig debatt som slår hål på terroristernas argument. Ett slutet samhälle gynnar däremot bara terroristerna då de vill driva oss just till detta.
Både temperaturen och taket i debatten behöver höjas, kanske inte så här mycket. Istället gör politikerna tvärtom som i Parisöverenskommelsen Foto: Sydsvenskan
Nätoperatörerna vill inte heller ha den uppgiften som nu krävs av dem. Man är förser människor med nätuppkoppling men man är inte poliser/spioner menar man. Det finns till sist en misstanke om att stora nätoperatörer som Google agerar genom politikerna för att se till att få ensamrätt på nyhetsflöde och att man bara genom politikerna nu utnyttjar tillfället. Följande klipp visar på problemet i ett reportage från Aktuellt 15/1 scrolla fram till 34 minuter 30 sekunder.
Nätoperatörer är inte poliser något Parisöverenskommelsen begär. Resultatet blir inte bra Foto: Sporthoj
Läser man slutdokumentet från Paris (se länken DN ovan) finns t ex formuleringar som ”Skapa förutsättningar för att identifiera och radera visst material”. Skapa förutsättningar? Vad innebär det, är det spaning man avser eller vill man skapa en ny spansk inkvisition? Definitionen av ”skapa förutsättningar” är inte alldeles glasklar och inger visserligen trygghet men också fruktan för vad det kommer att innebära. I värsta fall innebär det slutet på det fria ordet. För som vanligt är vägen till helvetet kantad av goda intentioner.
Det som ser ut som något lockande innehåller ibland detaljer som inte är önskvärda. Det gäller dokumentet från Paris också Foto: Muttmounds
”Identifiera och radera visst material” är nästa formulering som väcker frågor. Bara det att identifiera och radera visst material ger mig köldchock in själen. Man ska alltså ge myndigheter/nätoperatörer rätten att radera material på hemsidor. Någon tycker kanske det är rätt om man uppmanar till terrorhandlingar och mord men motfrågan måste bli vem som avgör vad som är vad här. Skrivningen ”visst material” lämnar fältet vidöppet för vilka dumheter som helst. Det skulle till och med kunna sluta i något rent Kafka-liknande om en sån gummiparagraf utnyttjas fullt ut. Vi har alltså frivilligt tagit flera steg mot det samhälle som George Orwell så profetiskt beskrev i boken 1984.
En del av implikationerna i dokumentet från Paris gör en frusen in i själen Foto: Blastr
Det var med andra ord med en känsla av en dålig smak i munnen jag stod där på Sergels Torg. När man säger sig stå för en sak men samtidigt låter de grupper som ingår i den ”godhetsrörelse” börjar man ana hyckleriet som utspelas framför våra ögon. Inte heller riktas den välbehövliga kritik mot de politiker som nu ser sin chans att flytta fram positionerna mot ett samhälle präglat av inskränkningar i fri och rättigheter som vi ser som självklara idag. Ingen tycks heller reagera på att det är idag vi måste agera, imorgon kan det vara försent. Det finns dock en till aspekt av hyckleriet som gör det dubbelt värre. Det handlar om Charlie Hebdo självt.
Ett hoppingivande tecken i allt elände var att femåringen bakom dessa ord utnyttjade tillfället att skriva fritt om än lite hrm grovkornigt Foto: Eget
Om vi går tillbaka ett halvår i tiden, vilka kan sägas ha vetat om tidningen då? Jag vill nog påstå att de flesta inte kände till den och att de skulle ha blivit mycket förbryllade över tidningens innehåll. Människor som själva sysslade med satiriska teckningar eller som på annat sätt hade kommit i kontakt med den visste naturligtvis vad den handlade om. För de allra flesta var den trots allt nog en kryptisk avlägsen publikation som få kände till. Efter de tragiska händelserna låter det dock annorlunda. Nu vet alla vilken tidningen var och vilka publikationer de har haft.
Charlie Hebdo slår mot allt och alla inte bara muslimer, här ses påven avporträtterad. Översättningen lyder ungefär: ”Desperat att värva kunder” Foto: Charlie Hebdo
Hade någon dessutom för ett halvår sedan föreslagit att vi borde visa sympati med tidningen med en demonstration är jag rätt övertygad om att i varje fall några ur godhetskommandot hade ifrågasatt denna handling. Man hade pekat på tidningens islamofobiska rykte trots att den satir man har publicerat har handlat om påven, Marine Le Pen och alla andra man anser man har velat häckla med. Det hade säkert också hetat att man inte skulle understödja ”hatiska skrifter” som denna. Sanningen är nämligen att det är vi människor som ligger bakom de beslut som resulterar i ofrihet. Det är våra tankar, handlingar och beslut som leder fram till det resultatet. Vår tystnad är lika talande som ordet och att godkänna det som hände i söndags i Paris är illavarslande. Att vi har en regering som sväljer samma dynga med hull och hår är inte förvånande men däremot skrämmande.
Etablissemangets budskap skiftar över tid. En dag är fenomen som Charlie Hebdo avskyvärda och nästa beundransvärda Foto: Heartofireland
Än mer illavarslande blir det om man utläser regeringens it-ansvariges utlåtande, en viss Mehmet Kaplan som tidigare har anklagats för att ha en något dold agenda som muslim. Mer om det i en artikel i SVD. Han har uttalat att ”Det gemensamma uttalandet innebär inte att vi kommer inskränka yttrandefriheten på nätet. Inte heller att vi kommer genomföra några förändringar i svensk lagstiftning.” Om vi inte behöver ändra svensk lagstiftning betyder det ju att vi har varit duktiga nog att agera i förväg i form av IPRED-lagen som har gett svensk underrättelsetjänst rätten att granska aktivitet på nätet och till och med i särskilda fall granska e-mail. Sveriges ”bror duktig”-mentalitet har med andra ord redan ställt till det och fortsätter att göra så. Tack Alliansen och tack också till Mehmet Kaplan som tydligen tycker lagen är okej.
Bilden av oss själva som fulländade hjälper inte till, tvärtom förhindrar den en debatt som måste till Foto: Ledarskapsfornyelse
Tidningar må vara megafoner för fenomenet inskränkningar i yttrandefriheten, men det finns tyvärr exempel på enskilda eller grupper av journalister som agerar likadant. Journalist är ju ett yrke som borde vårda detta fenomen, men ibland går det tydligen inte så som logiken borde påbjuda. Gårdagens Aktuellt med efterföljande Kulturnyheter kunde berätta om bråket på Göteborgs Tidning (GT) om ledarskribenten Alice Teodorescu. 42 minuter in i klippet berättas historien. Du kan om du vill läsa mer om fallet på bloggen Fnordspotting.
En journalist ska granska makten men tycks alltmer bli en del av den istället Foto: Legalcheek
Bråket handlar om att de andra ledarskribenterna tycker att Alice Teodorescu inte uppfyller den politiska inriktning tidningen har med sitt socialliberala budskap. Alice Teodorescu har själv beskrivit sig som liberalkonservativ. Man kan tyvärr bara spekulera om den riktiga bakgrunden. Jag tror nämligen det angivna skälen är ren rappakalja, men en skulle kunna vara att Alice Teodorescu har försvarat SD vid flera tillfällen och sånt gör man inte ostraffat. Här ett exempel från Aftonbladet. Det skulle också kunna handla om att SD:s ledning har nickat instämmande åt vissa saker hon har skrivit. Det är naturligtvis rena gissningar och spekulationer från min sida men man kan undra. Klart är dock att om och när journalister förvandlas till budbärare av inskränkningar i det fria ordet, då är någonting ordentligt galet i vårat land.
När slutresultatet av debatten landar i hur mycket rättigheter vi ska inskränka är allt ett enda stort bluffspel. Både här hemma och i Europa måste trenden vändas Foto: Tradera
Löjesguiden vill med dagens artikel nominera alla de krafter i samhället både på ett nationellt och ett internationellt plan, som nu agerar för inskränkt yttrandefrihet till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ert agerande är värdigt betydligt mörkare krafter ur historiens annaler. Där samhället borde gå mot alltmer yttrandefrihet ska nu alltså åsiktspoliser sitta och avgöra vad som är tolerabelt och inte. Samtidigt finns starka krafter inom extrem islamism, vänsterautonoma och högerkrafter som vill uppnå samma sak. Ni spelar alltså dem rakt i händerna. En av historiens stora paradoxer skulle därmed kunna vara skapad. Vi säger att ingen inskränkning ska ske men går samtidigt med på sådan för att kunna säkerställa vår säkerhet. Med små steg närmar vi oss det av George Orwell inspirerade samhället som beskrivs i boken 1984. Jag Freakshow Fredrik, hoppas historiens dom blir hård över en tid som inte ens reagerade inför det oerhörda.”
Nu har det gått mer än hundra dagar för Fridolin som skolminister. Läs en kommentar om det i Aftonbladet. Efter valet lovade han ju att skolan med den nya regeringen skulle fixas på 100 dagar, det misslyckades han med. Det vi ser är ett monumentalt magplask som så många gånger förr med den nya regeringen, mycket snack lite verkstad med andra ord.
Gustav Fridolin står med rumpan bar, inget har kommit ut av förbättringar
Foto: Nöjesguiden
Regeringen står återigen utan byxor eller råd. Fridolins vidlyftiga ord har hittills resulterat i noll =0 förslag i rätt riktning. Man pratar vitt och brett om den vidriga alliansen och hur illa de skötte vår framtid. Dags istället för en ny debatt, den som handlar om hur vi kan fortsätta att ge socialdemokratin förtroendet där de i vanligt ordning sviker detsamma. Särskilt när man envisas med att släpa med sig två avgrundspartier som v och mp. Mer om misslyckandet i Expressen.
Regeringen är tandlös, ett nyval hade eventuellt kunnat rätta till detta men decemberöverenskommelsen/decembersveket satte p Foto: ungarorelsehindrade
Det är ytterst också ett misslyckande för Stefan Löfven som återigen visar sig ha hamnat på skuggsidan med sin laguppställning. På punkt efter punkt har han visat att han är en ytterst okunnig ledare som inte kan eller vill ha en fungerande regering. Kanske är det så illa att han inte har fler att välja på än de som nu utgör denna. Fridolin är i det sammanhanget bara en i mängden. Här mer från DI om Gabriel Wikströms misslyckande i frågan om begränsningar i vinstuttaget i privata företag i offentlig sektor som fick bakläxa av lagrådet.
Löjesguiden vill med denna artikel nominera Gustav Fridolin till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ett mer grandiost misslyckande i svensk politisk historia får vi leta efter. Ditt kaxiga yttre gav anledning till misstanke, en misstanke som nu har bekräftats med råge. Kejsarens nya kläder har blivit en naken Fridolin som sturskt paraderar genom vårt land. Synen ger dock mer visionen av det behov av en ny regering och en mer kompetent minister än en det moras som nu utspelas inför våra ögon.”
Händelserna i Paris har naturligtvis utlöst en storm av reaktioner världen över. Få är dom som inte har haft en åsikt och än färre har låtit bli att uttala dessa. Kondoleanser och deltagande för offren och de efterlevande har naturligtvis haglat, stödet till demokratiska grundbegrepp som yttrandefrihet och åsiktsfrihet likaså. Få har dock uppmärksammat att stöd har kommit från ett oväntat håll nämligen muslimska organisationer. De anser nämligen med rätta att detta också är en attack på islam som religion. För islam är inte ett ansikte utåt, det är flera där fundamentalismen bara är en i mängden. De krafter som gör mindre väsen av sig och som hellre håller en låg profil är de som som alltid hamnar i bakgrunden men som också får se sin religion kidnappad av vettvillingar.
Ett mynt har alltid två sidor men om man kidnappar ett budskap kan man få det att se ut som ett Foto: Crystalgraphic
På SVD:s ledarsida publiceras på fredagen följande uttalanden: ”Imamer fördömer attacken. Muslimska ledare fördömer dådet i Paris i skarpa ordalag. Svensk Islamiska förbundet kallar det ”ett attentat mot allt vad islam står för”. Frankrikes muslimska råd (CFCM) betecknar dådet som ”barbariskt” och uppmanar muslimer att motstå ”extremistmanipulationer”. Från föreningen franska moskéer kommer följande uttalande: ”Muslimer måste intensifiera sina reaktioner mot dessa barbariska handlingar.” Länk till fördömandena hittar du här till SVT. Också muslimska brödraskapet har uttalat kritik mot det inträffade.
Tar man sig tid finns andra budskap man kan ta del av då det finns andra åsikter Foto: Sverigesradio
Så långt är det alltså positiva tongångar. I kråksången hörs däremot andra typer av uttalanden. Björn Söder har t ex skitit i det blå skåpet igen, märklig förmåga han har att alltid hamna där, när han på sin facebook-sida har skrivit att attentatet #blottlägger islams rätta ansikte”. Länk till artikel om händelsen i DN hittar du här. Jag tänker inte försvara honom den här gången. Ovanstående citat talar sitt tydliga språk varför jag inte under några som helst omständigheter kan ställa mig bakom så stolliga generaliseringar. För grova generaliseringar är det. Läs här vad en av världens högsta muslimska ledare Hadhrat Mirza Masroor Ahmad har att säga på sajten Al Islam om extremistiska imamer som predikar våldets väg.
Imamer som predikar våldets filosofi är ett av grundproblemen. På bilden Abu Bilal Ismail som har uppmanat till mord på judar Foto: Samtiden
Världen står efter händelserna i ett vägskäl. Antingen går man den vägen där misstänksamheten och misstron är vägledande. Den vägen kommer oundvikligen leda till än större klyftor i samhället mellan framför allt muslimer och övriga befolkningen. Det kan till och med leda till att samhällen som det franska bryts sönder inifrån och nationalstater upphör att existera. I det klimatet kommer snarare fördomarna och dumheten råda. Det är inte heller uteslutet att i ett hårdnande klimat att vi också i framtiden får se fler händelser som den vi har sett de senaste dagarna. Dum väg att gå alltså. Man kan till och med i det perspektivet spekulera i framtida massavvisningar för att se till att bli av med det ”muslimska problemet”. Om det händer har vi nog inte lärt oss ett smack sedan Hitlers glada dagar och historien upprepar sig igen. Än mer dum väg att gå med andra ord.
Misstron mellan olika grupper i samhället sprider sig och det är precis det terroristerna vill åstadkomma Foto: Zazzle
Redan i nuet har hot och våld riktats mot moskéer i Frankrike, mer om detta i DN. Här i Sverige har två attacker skett och i Frankrike har till och med skott avlossats mot lokalerna. En av attackerna i Sverige skedde i Mariestad, mer om det i SVD, och en skedde i Uppsala, mer om det i Expressen. Redan nu börjar hatet och misstron alltså få fotfäste med andra ord. Oftast är det som det brukar vara de oskyldiga som får betala priset för vad de skyldiga har ställt till med. För kom ihåg att av världen 2,5 miljarder muslimer är det ett fåtal som sympatiserar med dessa åsikter och som är beredda att ta till vapen.
Bästa sättet att argumentera är med ord. Den som tar till vapen är snart förlorad Foto: Aftonbladet
I Sverige finns beräknat ca 150 personer som hyser åsikterna och ytterligare cirka trehundra har rest ner till Mellanöstern för att strida. Högt räknat är sympatisörerna 300-400 personer, Säpo räknar inte in de stridande eftersom de inte är ett inre hot dvs befinner sig här, av sammantaget ca 125-140.000 utövande muslimer. Skulle man räkna högt finns 200.000 utövande muslimer i Sverige. Av de 300-400 radikaliserade beräknar Säpo att ungefär 80 personer är så farliga att de utgör ett hot, länk till Aftonbladet hittar du här.
Radikaliseringen inom islam är ett problem också för ”vanliga” muslimer Foto: Cox & Forkum
Sammantaget finns ca 480.000 personer med muslimsk bakgrund, dvs människor som kommer från en muslimsk miljö och/eller ett muslimskt land. Alla dessa är dock inte utövare av religionen så den första siffran, 140.000-200.000 är den mest rättvisande. Ingen vet dock exakt hur många muslimer det finns. Myndigheterna tycks tycka den potatisen är för het och har därför ingen begriplig statistik eller ingen alls. Grunden för beräkningen hittar du på här i en artikel på Wikipedia.
Allt för länge har man sett mellan fingrarna på radikaliseringen, det måste få ett stopp nu Foto: Shoebat
Det är alltså en förkrossande majoritet också här som inte stödjer fundamentalisternas agenda. Fundamentalisternas brist på stöd föranledde till och med den aktuella tidningen Charlie Hebdos tecknare att raljera med faktumet i en teckning som i vanlig ordning föranledde kontrovers. Problemet för muslimska grupper är att de fundamentalistiska är högljudda och hotar andra till tystnad. I Frankrike har redan flera muslimska organisationer tagit bladet från munnen, i Mellanöstern bl a Egypten likaså – det är dags för svenska muslimer att ta tag i sitt öde och köra ut djävulsdyrkarna ur kyrkan.
Dags att köra ut djävulsdyrkarna ur kyrkan Foto: APG29
Det finns alltså grund för att dra slutsatsen att både här och i Frankrike finns islamofobi. I Frankrike marknadsförs den främst av Marine Le Pens Front National. I Sverige har SD smugit runt frågan men ändå tillstått att vår tids största hot enligt dom är islam. En syn jag tycker talar rätt väl varför man inte kan eller ska rösta på det partiet. Mer om detta hittar du på bloggen Motargument. Men också vår regering är som vanligt ute i ogjort väder i frågan.
Inte heller islamofobi är okej, det är aldrig generaliseringar eller tillskrivningar Foto: Lacivertdergi
I en debattartikel i DN vädrar Alice Bah Kuhnke sina enkelspåriga värderingar och strategier i frågan. Hennes första förslag lyder: ”Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har fått i uppdrag att göra en kartläggning och analys av den befintliga kunskapen om hot, våld och trakasserier mot personer med uppdrag eller anställningar av särskild betydelse för det demokratiska samhället.”
Min enda kommentar är att den analysen har redan Säpo gjort så varför slå in redan öppna dörrar när allt du behöver göra är att i stort sett lyfta på telefonen? Den andra kommentaren blir att fråga mig varför inte säkerhetspolisen som har betydligt större kunskaper på området inte involveras?
Regeringen är som vanligt fel ute och sparkar in redan öppna dörrar Foto: Artofmanliness
Nästa förslag: ” Arbetet mot rekrytering till extremistmiljöer samt stöttning av de krafter som arbetar med att hjälpa människor att lämna dessa sammanhang har hög prioritet. Under 2015 satsas 5 miljoner kronor i insatser till organisationers och kommuners arbete mot våldsbejakande extremism. Detta handlar om att motverka såväl rekrytering som hjälp till de som vill lämna den extrema miljön.”
Min kommentar: 5 Miljoner? Fem sketna ynka jävla miljoner? Kunde du inte ha hånskrattat åt hela idén på ett bättre sätt än att se till att ge så lite att pengarna möjligen räcker till några färska frallor så de som vill hoppa av kan fika ihop? Hånfullt värre!
En kasse i Kuhnkes smak efter hennes snåla anslag till en angelägen fråga? Foto: Spartipset
Nästa förslag till rakning: ”Ett omfattande förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism koordineras av regeringens särskilda samordnare Mona Sahlin. Under 2015 planerar regeringen exempelvis att gå fram med en handlingsplan som rör förebyggande av utländska stridande.”
Min kommentar: Skämtar Alice Bah Kuhnke med oss? Mona Sahlin vill ju som bekant ge avhoppare stöd. Länk till hennes uttalande här i SVT. Än bättre för allas våran säkerhet vore om de inte återvände alls. Om de överhuvud taget ska återvända bör Mona flyga in minst ett hundratal avprogrammerare från USA som är tränade på att vända sekteristiska tankar och idéer till mer normala. Hon känns inte helt rätt för uppdraget då hennes förslag till åtgärder mer liknar telefonsluss för krisande ungdomar med acneproblem än att hitta sätt att hantera förhärdade jihadister. Människor som dessutom har formats och avtrubbats av bestialiskt mördande. Bättre kan du Kuhnke.
Monas briljanta idéer om telefonslussar är så dum att hon redan där diskvalificerat sig Foto: Texttalk
Nästa förslag från Alice Bah Kuhnke: ”Regeringen kommer att under året arbeta fram en nationell strategi mot islamofobi. Genom intensifierade kunskapsinsatser stärker vi samhällets gemensamma motståndskraft mot misstro och rädsla.”
Min kommentar: Vore det inte bättre att stärka vår egna självbild och det kulturarv vi själva har och som dessutom har format vårt samhälle? Genom en starkare individ som kan förstå sin egen kulturella bas förstärker man också viljan att ta in det som är främmande. Det är först när människor förstår sina egna sammanhang som de kan ta in det som är annorlunda. Annars kommer Alice Bah Kuhnkes förslag bara bli tomma politiska gester som uppnår absolut ingenting.
Ge folk en identitet och sätt allt i sitt sammanhang så kommer resten Alice, rotlösa människor är bästa receptet för elände i kubik Foto: Eil
Vi har alltså fått en del klara indikationer på att det finns betydligt mer moderata krafter som liksom vi reagerar med indignation på det inträffade. Det är med andra ord dags för den andra vägen. Den där vi samarbetar mot en gemensam fiende, den där vi hittar den gemensamma nämnaren som faktiskt förenar oss och den där vi kan lära oss att samexistera istället för att syssla med korkade och kortsiktiga lösningar som skulle fått Hitler att bli avundsjuk. Den möjligheten kan te sig flummig och drömsk men är faktiskt i ljuset av flertalet uttalanden inte alls orealistisk. Det finns trots allt en uppgivenhet också bland muslimer att hela tiden bli förknippade med en en bild som frammanats av de fundamentalistiska krafterna som stämmer lite eller inte alls med den stora majoriteten.
Indignationen finns för en gångs skull på alla sidor, ta vara på ögonblicket Foto: Micco
Det måste naturligtvis till mer som ett bättre samarbete mellan säkerhetsorganisationer och ett bättre skalskydd i byggnader med hinder för inpassage. Trots det vore en gemensam front mot den ondska som nu har visat sitt ansikte mer klädsamt för en region som vurmar för tolerans och mänskliga värden. Upp till bevis hur jobbigt det än är nu Europa. Det har blivit dags att bekänna färg innan det är för sent och kulorna i än större mängd viner in i moskéer runt om i vår del av världen.
Vad är religionsfrihet värd när man kan bete sig så här? Foto: Jinge
Det finns också en rad misstag som både Frankrike och Europa har begått och som har bäddat för dagens situation och den förklaringen heter inte massinvandring. Nej för ett tag var denna bra också för Frankrike men i kölvattnet på att massarbetslösheten har gripit tag i vår del av världen har också hopplösheten ökat. En gång fanns hur mycket som helst, nu får man vara glad om de ens finns skitjobb. Den utvecklingen beror snarare på dåliga ekonomiska beslut som togs för så länge sedan som upp till 20 år sedan. En läxa alla länder i Europa borde studera.
Invandrare får oftast jobben ingen annan vill ha, ge alla människor möjligheter istället för hinder Foto: Itthing
Nästa faktor går också i hopplöshetens tecken. Vad gör man om framtiden inte bjuder några lösningar? Man ägnar sig mer och mer åt det som samhället betecknar som brott! När område efter område, förort efter förort drabbas av otryggheten av att vara mer eller mindre i brottslingarnas våld föds än mer misstro mot samhället eftersom detta inte längre ens reagerar än mindre ingriper. Brottslighet och utanförskap har blivit en del av vardagen och de få som försöker har inte längre en chans. Också här borde Frankrike och Europa göra djupstudier och rannsaka sig själva.
Beröva människor arbete, möjligheter och man har snart en både hungrig och arg människa Foto: Apteka-Info
När det sociala utanförskapet har vuxit tillräckligt djupt kommer nästa slag ofta kombinerat med drogmissbruk. Barn lämnas vind för våg eftersom antingen de vuxna måste jobba dygnet runt eller är så nerkörda i ett liv som kretsar kring droger och/eller brott. Utan vuxna blir barn lätta att forma. Också som vuxna är de mottagliga för vad de uppfattar som auktoriteter. De är helt enkelt fundamentalisterna våtaste dröm eftersom de i dessa kan hitta människor som söker en gemenskap där ingen annan erbjuds och som är villiga att gå långt i sin strävan att hitta denna. Också att begå barbariska handlingar kan övervägas bara man tror på att belöningen blir tillräckligt stor. Här måste hela samhället titta sig själv i ögonen och se de misslyckanden som vi faktiskt är delaktiga i.
Dags att se oss själva och inse att vi delvis har en skuld i det hela Foto: Parisagencyschool
Frankrike har format processerna för utanförskap i snart 25 år. Marseille har länge varit ett hopplöst fall av massarbetslöshet och utanförskap och har därför också skapat grogrunden för det vi nu ser. Också flera förorter runt omkring i Paris är tillhåll för den hopplöshet som därmed präglar hela delar av staden. Myndigheterna som polis och rättsväsende har däremot lyst med sin frånvaro vilket bara har spätt på känslan av hopplöshet hos de få som fortfarande vill leva ett normalt liv. Här finns massor att lära sig för framtiden. Om man vänder en hel grupp ryggen gör de nämligen något åt det och radikalism är ett alternativ som flera ser som sista utvägen. En målande och bra beskrivning av utanförskapets Paris hittar du i Elisabet Anderssons kolumn i SVD.
Ekonomisk nedgång och socialt utanförskap i kombination med rotlösa människor är fundamentalistens bästa vän Foto: Flickr
Den enda reaktion som befolkningen i dessa delar av landet har sett har kommit från Front National. Marine Le Pen och hennes far Jean-Marie Le Pen har under decennier ägnat sig åt skuldbeläggande av de grupper som bor i dessa samhällen. Utanförskapet har därmed förstärkts. Stigmatisering av hela grupper fungerar alltså inte därför att de någonstans bara vänder sig mot ett samhälle som tillåter sig en så förnedrande behandling. Jean-Marie har t ex aldrig tvekat att utmåla hela grupper av invandrare som ”slödder”. Här ett smakprov på Jean Marie Le Pens smaklöshet från tidskriften Omni. Det som återstår att se nu är hur mycket större ett parti som också dom är en del av problematiken nu kommer att växa. Sverige ligger också i farozonen då vi har samma utveckling här och också en radikalisering. Läs terrorexperten Peder Hyllengrens analys här i Aftonbladet.
Ett samhälle utan svar på de viktigaste frågorna väljer alltid en mer desperat väg Foto: Front National
Sjukdomen Le Pen går dock djupare än så i det franska samhället. I takt med Front Nationals framgångar har övriga politiska etablissemang försökt att konkurrera med dem genom att alltmer ta över samma agenda – invandrare är ett problem. Så har t ex förre presidenten Nicolas Sarkozy fört en liknande retorik och numer hittar man samma tankegångar till och med hos den alltid så goda vänstern (”god” om svensk vänster får beskriva verkligheten) där alltså också Hollande vill begränsa invandring. Här mer om detta på Yle Nyheter. Det finns dock en annan bild av fransk vänster och det övriga politiska etablissemanget och den förmedlas av den Fransk-Marockanske författaren Abdellah Taia i SVD.
När ett helt samhälle är sjukt finns bara en medicin – bättre ekonomi för att ge hopp Foto: Kostdoktorn
Slutsatsen är att i det drama som nu utspelas finns fler skurkar än de som visas på bild. Det franska samhället och dess företrädare har misslyckats och deras svar är magstarkt att höra. Den ekonomiska politiken har misslyckats och resultatet är som vanligt hopplöshet, utanförskap och brottslighet. Oviljan att göra något åt problemen från samhället och dess myndigheter har sänt klara signaler till en hel befolkning – ”Klara er själva, vi har gett upp”. Det är precis som Ronald Reagan en gång sa: ”It takes two to tango.” Det sista hoppet stod till Hollande – den nuvarande presidenten – men också han har jagats av motgångar och nu har den ekonomiska krisen också blivit en politisk som beskrivs i Dagens Arena.
Där samfundet ger upp skapas bara en alternativ framtid på andra villkor Foto: Lovemeow
Därmed är den franska krisen social, ekonomisk och till sist politisk. Ett sådant samhälle är handlingsförlamat och återigen är det extremister på båda sidor som kan utropa sig till segrare. Marine Le Pen kan segla fram som det enda kvarvarande politiska alternativet där de andra har misslyckats. Fundamentalister med en suspekt agenda kan segla fram därför att de är de enda som inger hopp och som samtidigt fyller det hålrum som många känner inför ett liv som för länge sen har slutat att vara meningsfullt när det enda som erbjuds är antingen slag i ansiktet, hopplöshet eller total utanförskap. Fait accompli.
Frankrike och resten av Europa står inför ett vägval – Resa sig och vinna eller försvinna Foto: Dreamstime
Europa står inför ett vägval. Ska vi följa våra humanistiska principer vi skryter så mycket med men gör lite åt för att leva upp till, eller ska vi slå in på samma hatiska väg som fundamentalisterna där misstänkliggörandet och nidbilderna är de förhärskande. Fundamentalisterna må ha förlorat tre man men dessa tre lyckades i ett uppsåt. Deras arv av ömsesidig misstänksamhet, skräck och hat lär bestå många år framöver. Att bygga upp ett förtroende lär ta tid men det måste ske och helst igår. Gör vi inte det lär det vara mer än människoliv som går till spillo i framtiden.
Den ogripbara skräcken och hatet kommer att hänga kvar många år både där och här Foto: Mediasanctuary
Löjesguiden vill med dagens artikel nominera fundamentalister på båda sidorna av konflikten till priset ”Foliehatt of the Year” dvs både muslimska men också makthavarnas. Motiveringen lyder: ”Det spelar ingen roll vet vilka skäl man anför eller vem man pekar finger på – mord är mord och oförsonlighet är oförsonlighet. Att ni blir banérförare av inskränkthetens och hatets ideologi/religion tycks inte beröra er, inte heller att de som lider för era dumheter oftast är de som är oskyldiga. Ert hat och ert förakt har en överordnad roll och det gör er vare sig till muslimer eller kristna. I båda religionerna predikas tolerans och ett absolut förbud mot dödande, ändå saluför ni det motsatta. Det är om något talande. Era ord och argument ekar däremot tomma.”
Det har blivit dags för ett nytt kapitel, en ny inriktning. Denna inriktning måste innefatta alla goda krafter som drar åt samma håll, och de finns trots allt. Det jag talar om är naturlig de illdåd, eller terrordåd som de har kallats, som utfördes på onsdagen i Paris. Tre uppenbart muslimska fundamentalister stormade då in på en tidningsredaktion i Paris och sköt ihjäl elva kanske tolv personer. uppgifterna är just nu bristfälliga och antalet döda beror vilken nyhetskälla man går till. Fyra svävar mellan liv och död.
Attentatet i Paris har skakat om en hel värld men förhoppningsvis också svetsat den samman Foto: Aftonbladet
Attacken var genomförd med millimeterprecision då det tycks ha varit så att de visste vilka personer som gjorde vad och till och med deras namn. De valde ut de viktigaste och sköt dem som ren avrättning. Väl ute på gatan skrek de ”Allahu akbar” (gud är större) och ”nu har vi hämnats profeten”. Attacken kom efter att tidningen hade publicerat en rad satirteckningar föreställande profeten men också IS ledare Abu Bakr al-Baghdadi. Här en länk om nyheten till ABC News då jag inte längre anser svenska källor trovärdiga.
Läs på svenska journalister, ni förväntas säga hela sanningen inte halva Foto: Amazon
Det ska till försvar sägas att flera europeiska muslimska ledare har i skarpaste ordalag tagit avstånd från dådet och det hedrar dem. Uttalanden mot attentatsmännen hittar du här i Bohuslänningen.Hade dom inte gjort detta hade de riskerat att dras ner i samma träskmarker de här hjärndöda kretinerna som nu har utfört dådet kommer ifrån. Världen måste nu bli en i kampen mot dessa satans mördare och detta kan förhoppningsvis innebära startskottet. Här ett uttalande i en artikel av kalifen tillika världsledaren Hadhrat Mirza Masroor Ahmad från sidan Al Islam om det som är fel i delar av den Islamiska världen av idag.
Hadhrat Mirza Masroor Ahmad är en av dem som har uttalat sig fördömande
Foto: Al Islam
För allt för länge har vi slagit dövörat till och låtsats att inga problem finns, inte minst från vissa krafter här i Sverige har försvarstalen och de förringande förklaringarna haglat. Här kommer Mehmet Kaplans fantastiska uttalande genom en artikel i Nyheter Idag. Efter det inträffade vore det klädsamt om de krafterna bara höll käft och insåg hur landet nu ligger. Också vi är en del av problemet när vi exporterar krigare till detta fruktansvärda. Det borde till och med en miljöpartist som Kaplan fatta.
En bild vi inte vill se i framtiden men som sådana som Kaplan blundar för Foto: Patdollard
Visst har Mehmet Kaplan i efterhand gjort en pudel här ett uttalande i Samtiden. Problemet är dock att hans uttalande nu inte går att göra ogjort och det har dessutom öppnat Pandoras ask. Samma fantastiska förklaringsmodell som Kaplan använde sig av i sitt nu så berömda uttalande, används också av Rashid Musa som företräder det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Dumheterna har alltså multiplicerats och risken finns att någon tycker jämförelsen är relevant och att jihadresor därmed är som en skolutflykt till Astrid Lindgrens värld.
Jihadresor – Snart som en skolutflykt till Astrid Lindgrens Värld med små hyss vi borde har överseende med? Vilket skämt! Foto: Vimmerbyturistbyra
Tittar ni på den video som finns till ABC ovan hör man klart och tydligt att de väl ute på gatan skriker ”Allahu Akbar” (gud är större). Ingenstans i Rapports 18-sändning omnämns detta. När vi ser hur demokrati och yttrandefrihet attackeras tycks svenska journalister i vanlig södermalmsk anda välja ut de detaljer de vill vidarebefodra. Allt för att vi – röstboskapet – inte ska bli alltför upprörda och be etablissemanget att vidta alltför långtgående åtgärder (?). För en attack på demokratin och friheten är det, det erkänner till och med etablissemanget.
Människor som Abu Bakr al-Baghdadi står för ofrihet och en nedmontering av civilisationen Foto: Independet
Regeringen som är en del av detta etablissemang, uttalade sig genom utrikesminister Margot Wallström. Hon sa det som förväntades men det mest intressanta är nog vad hon inte sa. Ca 7 och 10 in i Rapport 19.30 som du hittar här, säger hon att vi inte kan skydda oss mot terroristattentat. Skitsnack Margot! Det finns massor man kan göra för att förhindra och försvåra. En åtgärd är att se till att strypa svenskars jihadresor till Syrien. Ett reportage om dessa i Aftonbladet.
Två av de svenskar som strider för IS – Kadijah Dare och Abu Bakr – som inte bör återvända hit Foto: Aftonbladet
Genom att omöjliggöra dessa resor stryper man tillgången till stridsvilliga som kan genomföra attentat som gårdagens i varje fall i sina delar. Här måste hela världen samarbeta på flera plan med lagstiftning, utbyte av underrättelsematerial och ett aktivt samarbete mellan länders berörda myndigheter. Världen måste börja agera som EN mot detta fruktansvärda.
De enda som bjuder IS motstånd på marken i framför allt Kobane är kurderna, nu är det dags att hjälpa dem också där Foto: SVT
Också Mona Sahlin bör nog tänka till om hon kan. Hennes utspel som samordnare åt regeringen för att se över problematiken med de som reser ner för att kriga och vad som händer med dem som återvänder bör dessutom diskvalificera henne i den rollen. Hennes råd är ju att sätta upp telefonslussar och krama dem som kommer hem så kommer de nog bli lite snällare i framtiden. Jag vet inte var gränsen går för något löjeväckande men där passerades den nog med råge. Avgå Mona, den senaste händelsen visar att du är ute och cyklar med seglardojor.
När man är ute och cyklar med seglarskor är det dags att avgå Mona Foto: Manolo
Nästa åtgärd som måste vidtas är att om man reser då återvänder man inte. Kan myndigheterna t ex säkerhetspolisen bevisa att en person har stridit för en terrorstämplad organisation, ska de inte heller längre vara välkomna tillbaka vare sig hit eller någon annan stans i Europa. Om dessa åtgärder inte vidtas kommer det som SVT berättar om här bli betydligt vanligare i framtiden.
Säkerhetsarbetet måste stärkas och ges mer resurser, utbytet med andra länder måste bli bättre Foto: Dagensjuridik
ytterligare ett nödvändigt steg är att integrera. Om människor får lov att bilda samhällen i samhället har vi per definition inte ETT samfund längre, vi har flera. Ett faktum som inte minst gör sig gällande i dagens Sverige där vi med andra ord har en utmärkt grogrund för den typ av tänkande som ligger bakom det som nu hänt. Att som Stefan Löfven gör, skippa integrationsfrågan som egen portfölj och låta de ligga under justitiedepartementet lett av justitieminister Morgan Johansson är ett historiskt misstag. Något som Sverige kommer att få betala för i framtiden men som inte tycks bekymra vare sig Löfven, Johansson eller övriga regeringen.Två kritiska artiklar om detta hittar du i SVT Opinion och i Dagens Samhälle. Denna fråga är alltför viktig för att behandlas så lättviktigt som den nuvarande regeringen gör. Frågan är till och med en ödesfråga. Tar vi inte den på allvar lär händelserna som beskrivs i Sydsvenskan bli vardagsmat framgent.
Dålig integration och nya terrordåd är sådana här människors bästa röstfiskare. På bilden Frankrikes Marine Le Pen som nu lär öka sina opinionssiffror Foto: Telegraph
Motivet för något så korkat som att skjuta undan integrationsproblematiken i någon lämplig vrå är väl etablissemangets enda tänkbara svar. Att erkänna att man har misslyckats lär aldrig hända, att erkänna att den är både ett problem i nuet men också att den kommer att vara så i framtiden likaså. Den hederliga persiska mattan kommer som vanligt väl till pass i socialdemokratins Sverige när man nu städar undan årtionden av misslyckad eller icke-förd politik. Alliansen bör inte heller de gå oskadda ur kritikstormen, inte heller de har visat sig ha en politik som faktiskt tacklar problemen. Dags för ett nytt politisk landskap där de gamla partierna städas ut med andra ord. För de nuvarande är ett misslyckande nu såväl som i morgon. Att fortsätta att låtsas som ingenting kommer som vanligt bara att gynna SD, ingen annan.
Det politiska etablissemanget sopar sina egna och andras problem under mattan därför att erkänna sina brister är en alltför stor prestigeförlust Bild: Norman Rockwell
Den svenska debatten måste bli mindre skitnödig och mindre ryggradslös. Man kan inte i kulturrelativismens namn springa omkring i varje debatt och ursäkta sig för att man är svensk/europé/människa. Allt medan andra som Fatima Doubakil helt öppet får spotta folk och åsikter som inte överensstämmer med den egna rakt i ansiktet. Det föder bara känslan av att extrema åsikter är okej, det är ju ingen som vare sig vågar eller kan gå i svaromål. Mer om den tesen kan man läsa på bloggen Fnordspotting.
Den svenska debatten behöver bli mindre orolig och inneha mer ryggrad. Upp till kamp för vårt sätt att leva och för våra ideal! Foto: Swipnet
Hennes briljanta slutsatser att det som vanligt bara är oljan USA vill åt när de bombar IS är svårsmält. Hon föredrar alltså IS förtryck och försvarar den indirekt för att rättfärdiga sitt hat mot USA. Svårsmält som sagt. Mer om detta i ytterligare ett inlägg på Fnordspotting. Vårt självhat och självförakt som inte borde vara annat än stolthet undergräver vårt sätt att leva. Läs mer om dessa kloka tankar i Ivar Arpis ledare i SVD.
Fatima Doubakil är också ute på hal is när hon kritiserar en ny terrorlagstiftning. Ett arbete pågår med en sådan där träning och deltagande i strid med organisationer som har terrorstämplats ska förbjudas är tanken. Detta motsätter hon sig med hänvisning till att det strider mot folkrätten. Artikel om detta i SVT hittar du här. Helt fel men målet att försvara jihadresor lär hon ju uppnå med en sån retorik. Svårsmält är ordet igen.
Ytterligare ett briljant uttalande av Fatima Doubakil! Kan hon tas på allvar efter detta? Foto: Twitter
Händelsen i Paris har med all tydlighet visat på ett antal saker. För det första att det nu är bråttom att bilda gemensam front mot de krafter som med sån önskvärd tydlighet har visat vad de står för. I denna front är i varje fall i min värld moderata muslimer som tar avstånd från det inträffade mer än välkomna. För det måste vi dock ha vissa grundregler grundade på värden och värderingar vi delar. Det är slut på anpassandet till det för vårt samhälle främmande.
Flagellanternas botgöring med piskning av ryggar är en sak, vår egen botgöring får nog lov att hejdas här och nu Foto: Denstoredanske
Också att identifiera och åtgärda samma typ av tänkande på hemmaplan är viktigt och då kan vi inte längre låtsas som om vi bor i den bästa av världar, det gör vi helt enkelt inte. Samma sak skulle kunna hända här imorgon. Vi har de rätta förutsättningarna vi också. Ett faktum som inte minst visar sig genom en del av de reaktioner som har kommit genom sociala media. Varningsklockan har slagit.
Klockan klämtar för oss, ska vi agera eller fortsätta att som här doppa huvudet i sanden? Foto: Wikipedia
För det tredje visar det precis det USA:s utrikesminister John Kerry visade på klipp här från Huffington Post, att attacken visar skillnaden mellan oss och dom. Vi för en kamp för frihet och ett civiliserat samhälle, de för en kamp för ett bakåtsträvande och ofritt. Både han och jag tycker nog mest synd om terrorister och deras organisationer. För en tanke som frihet och civilisation kan aldrig dödas med vapenmakt.
”I Have A Dream” – Drömmaren kan dödas men aldrig drömmen, det glömmer fundamentalister bort Foto: Gagop
Till sist en egen kommentar. De som försvarar eller förringar den här typen av fenomen som t ex Mehmet Kaplan och Rashid Musa, ni äcklar mig. Ni springer benen av er för att försvara det oförsvarbara och ni hittar hela tiden nya sätt att slå knut på er själva för att hitta argumenten som inte finns. Jihadresor är och förblir oförsvarligt, terrorhandlingar likaså. Om ni inte kan förstå en så övertydlig signal som sändes igår och reagerar på den är ni hjärndöda. Om det ens skulle föresväva er eller andra att försvara detta fruktansvärda är ni dessutom fruktansvärda människor.
Att slå knut på sig själv och försöka förklara det oförklarliga och förkastliga leder ingenstans – fel är fel och omoral är omoral Foto: SVT
Allt är dock inte elände och en strimma hopp kan ändå skönjas. Dels har fördömandena regnat in också från den muslimska världen men sen har de kloka nu börjat uttala sig. Jan Hjärpe är professor i islamologi och något av en allvetare i ämnet. Hans analys är att det är desperata människor som tar till dessa metoder som vi har sett. När man mördar och mördar men endast uppnår medborgarnas ilska och förakt också i arabvärlden, har något i fundamentalisternas teorier fallerat. Mer läsning om Urban Hjärpes kloka tankegångar i en länk från SVT. Låt oss hoppas att hans tankar besannas och att också dessa krafter nu får känna på världens vrede inför det oerhörda.
Bildtexten fritt översatt säger ”Detta är inte en religion”, så sant som det är sagt Foto: Twitter
Löjesguiden vill med denna artikel nominera Islamisk fundamentalism till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ni uppfattar er egen religion som djävulen skulle ha utläst den. Er kunskap om vad islam egentligen står för är minst sagt bristfällig och idealiserad. Att ni i den processen som individer gör er till verktyg för en korkad och förvrängd agenda gör er visserligen till användbara verktyg men också viljelösa okritiska hantlangare i cynismens och hatets tjänst.”
Jag vill också nominera sådana människor som Mehmet Kaplan, Rashid Musa och Fatima Doubakil för försvarar det omöjliga och den ofattbara grymheten. Motiveringen lyder: ”Historien är full av medlöpare som har försvarat eller förnekat det som inte går att försvara eller det som har varit verkligt. Ni kommer att få erfara att precis som era föregångare kommer ni att bli historiens relikter. När berättelsen är färdigskriven finns ingen plats för sådana som er. Det enda bestående ni åstadkommer är att ni gör er själva till förtryckarens kreatur och som sådan är ni fördömda på förhand.”
Feminister av idag har en osviklig förmåga att hitta nya små tecken i tiden som tyder på ett strukturellt förtryck. Den senaste i raden av artiklar som andas sann feministisk fantasikraft är Jenny Nordbergs kolumn i SVD. I den tar hon sig an Anna Kinberg Batras klädsel och skärskådar den ur ett patriarkalt eller ska jag kalla det paltorikalt förtryckarperspektiv. Slutsatsen är enkel – kvinnor i politiken måste anpassa sig till de manliga reglerna och underkasta sig de outtalade lagar som styr deras tillvaro.
Anna Kinberg Batras klädsel blev en feministisk snackis i Jenny Nordbergs kolumn där allehanda paltorikala/patriarkala förtryck kunde skönjas i klädstilen Foto: Norran
Hillary Clintons frisyrer, Angela Merkels kostymer och Mona Sahlins väskor är det som skärskådas. Koden är tydlig, här finns spelregler som vida överträffar de vildaste fantasier. Manliga regler som styr tillvaron är boven i dramat minsann. Ja till och Michelle Obamas kreationer talar sitt tydliga språk när hon väljer kläder som skapats av icke-vita designers. Allt detta för att ligga i linje med sin makes intentioner, att visa att de båda är stolta afro-amerikaner och samtidigt en del av en ny framväxande medveten afro-amerikansk medelklass.
Enligt kolumnisten sänder Michelle Obamas kläder signaler som ligger i linje med makens budskap. Kläder sänder budskap men inte de det skrivs om Foto: Usmagazine
Jenny fortsätter i samma storstilade tongång. ”Aaaah…jag hör redan fnysningarna, från världens på ytan mest jämställda, könsneutrala och politiskt korrekta land.” och jag håller för en gångs skull med. För i vårt land måste ogifta män ansöka om ett erkännande från samhället om faderskap om sina egna barn vid separation – fäder är inte per automatik fäder till sina egna barn förrän samhället säger så. I vårt land kan dessutom en man bli satt i fängelse enbart på grund av påståenden om både det ena och det andra olämpliga – t ex incest – utan att tillstymmelsen till bevis finns. Allt som behövs är att motparten låter tillräckligt övertygande. Flera män har ju trots allt spenderat år i fängelser bara för att senare tillerkännas att de dömts oskyldiga. Mer om rättsosäkerheten i Sverige kan man läsa om i Dagens Juridik där det berättas om en person som nu frikänts från alla anklagelser efter 10 år i fängelse!!!!!!
Undra hur många svenska män som idag är oskyldigt dömda pga tveksamma domar? Foto: Posh24
Det är för att vi är så jämlika som kvinnor dessutom har en särställning när det gäller ekonomiska bidrag från samhället till kvinnoorganisationer. Mansorganisationer som mansjourer blir däremot utan. Till sist är det ju därför att vi är enormt jämlika som kvinnor får en positiv särbehandling i myndighets-Sverige. Ett exempel på detta är Ylva Johanssons senaste deal om att det nästan bara kvinnliga yrkesskador som det ska forskas ikring. Männen som står för tre gånger så många dödsfall i arbetslivet är det däremot ingen som bryr sig om. Jämlikt – jo pyttsan som sagt och det är tyvärr inte alltid som den drabbar kvinnor som alla feminister alltid påstår. Artikel om Ylva Johanssons förslag om pengar till kvinnors arbetsskador och forskning om dessa hittar du i SVD.
Över kvinnoorganisationer regnar svenska regeringars pengar…..Foto: APG29
….men över mansorganisationer är det inte lika fett i plånboken Foto: Kreditgivarna
Jo, Jenny har en poäng till. Vi kommunicerar faktiskt med kläderna, kläderna gör mannen heter det ju till exempel. Därför är det också precis som hon säger att kvinnor kommunicerar med kläderna, de sänder ett budskap. Att detta budskap är på männens villkor är jag dock mer tveksam till som påstående. Människor har en fri vilja, något som man kan se t ex på New Yorks gator. Där klär sig människor efter sina egna trender som kommer så att säga underifrån. Där finns till och med särskilda trendspanare som åker omkring och fotograferar för att sedan kunna avgöra vad som kommer att bli nästa trend. Likadant med politiker, de har säkert tillräckligt med skinn på näsan för att inte gå på det där med ”måsten” i alla sammanhang.
Utseende- och modetrender kommer och går Foto: Expressen
Sen har vi det där med att ju högre upp man kommer så förväntas man klä sig representativt. När man företräder ett företags högsta ledning eller ett land kan man inte komma med jeans och en t-shirt hur mycket man än vill. Det var därför Rossana Dinamarca fick kritik för sin t-shirt med texten ”SD=Rasister” som hon bar under riksdagens högtidliga öppnande. Mer om Dinamarca och ”Tisha-gate” hittar du i Expressen. Hon förväntas representera Sverige inför världen, det misslyckades hon kapitalt med. Det var däremot INTE som har hävdats från vissa håll en kritik av budskapet på tröjan. Hur stock-konservativt det alltså än verkar så kan man inte som representant, vare sig man är man eller kvinna, klä sig hur man vill. Man kan däremot klä sig fritt inom ramarna för det som är ”snyggt” vilket ju som bekant lämnar en del upp till tolkning eftersom ”snyggt” i allra högsta grad är subjektivt.
I flera roller krävs att vi representerar något och då måste man också se representativ ut Foto: Malardalen (Bilden Föreställer den spännande smalspåriga järnvägen i Mariefred)
Det kan låta som ett futtigt ämne att kritisera och dissekera men faktum är att jag är orolig för svensk feminism. Å ena sidan finns ett behov av en sansad debatt om villkor för både män och kvinnor. Det finns också ett behov av att identifiera de faktiska problem som finns. Det blir dock omöjligt så länge debatten är så infekterad som den är. Invektiv, dåligt underbyggda analyser och patriarkalt förtryck i till och med gatstenarna vi går på omöjliggör en seriös debatt där något livskraftigt kommer ut i andra änden. Dagens debatt riskerar helt enkelt att dra ett löjets skimmer över den mer seriösa feminismen därför att diskussionerna har hamnat på en flams och tramsnivå som alla med självbevarelsedrift undviker. Mer om en inslag i trams och flamsdebatten hittar man en beskrivning av på bloggen Ekvalist.
Delar av den feministiska rörelsen tycks ha drabbats av partiell galenskap vilket är synd då debatten måste föras Foto: Murrayewing
Ett exempel på den flams-feminism som då och då poppar upp är den senaste julens debatt om könsfördelning i Kalle Anka. Bolaget Gendertimer hade satt sig och räknat hur många av figurerna som var av han- respektive honkön och kommit fram till att en förkrossande majoritet var av hankön. Ett faktum som skulle kunna tyda på en patriarkal förtryckartendens. Läs om kvasihändelsen i artikeln i DN. Snart visade det sig att Gendertimer hade noll procent (0%) kvinnor i sin styrelse, ett svårslaget rekord i hyckleri. Det var i den situationen inte svårt att bli lätt raljerande som här Sveriges roligaste humorsajt Jämställdhetsfeministern.
Först rök den här sekvensen med hjälp av censursaxen, nu riktas blickarna mot könsfördelningen i programmet Foto: Youtube
Än mer löjeväckande blir det när man läser artikeln från Nationella Sekretariatet för Genusforskning där det presenteras en uppsats från musikhögskolan om hur toner i musiken från trumpeter kan härledas till manliga förtryckande toner ända till ljusa spröda kvinnliga. Det är så dina skattepengar används på bästa sätt svensk. Läs mer om det svårslagna eländet på Susanna Varis blogg. Läs också gärna Tanja Bergkvists inlägg i frågan på hennes blogg.
Se hur trumpeten förtrycker den förskräckta kvinnan som flyr hals över huvud Foto: Susanna Varis
Också utomlands kliar man sig lätt i huvudet åt den svenska debatten. Man behöver bara korsa sundet till grannlandet Danmark för att finna frågetecken. Ett fenomen antropologen Dennis Nörmark gav sig i kast med i följande artikel i DN. Författaren Nina Björk fick rollen som opponent och i samma tidning gick hon i svaromål. I den artikeln talas det om ”politisk kamp” bl a, ett begrepp vi känner igen från allehanda vänsterretorik och betydligt mer otäcka sammanhang. Det dom debatterade var reaktionen i Sverige mot ett Danskt program som inte ens sänts här (!) men däremot i Danmark som hette ”Blachman”. Seriens kvaliteter eller bristen på sån får andra ha en åsikt om. Det jag däremot kan konstatera är att Nina Björks retorik med ”politisk kamp” går igen i andra lika otäcka sammanhang som feminism av idag rör sig i. Här åskådliggörs kopplingen på ett brutalt sätt i tidningen Arbetarbladet.
Det är fler som kliar sig lätt i huvudet över det som händer i landet Foto:Dagensanalys
Den journalistiska ivern att hela tiden springa det politiskt korrektas ärende blir snart en hämsko. Man riskerar alltså att med sandlådenivå och lika stor analysförmåga som en fiskpinne att sänka debatten till en sån nivå att all seriositet drunknar. Mer om den icke-seriösa agendan hos VISSA feminister kan man läsa om på bloggen Fnordspotting.
Också politiker som Ylva Johansson gör sitt till. När vi män upptäcker att det som borde vara ett allmänintresse har förvandlats till ett gynnande av ett särintresse, blir vi som andra människor förtörnade. Därmed kan en motreaktion komma att ske, en reaktion som jag är rädd för inte kommer att gynna riktig jämställdhet utan bara vrida klockan tillbaka. Reaktion och motreaktion är inte alltid logisk eller särskilt bra för utvecklingen.
Debatten har för länge sen passerat sandlådenivån Foto: Aftonbladet
En sansad debatt har ju den fördelen att den leder någonstans, fantasifeminism gör det däremot inte. Också plakatpolitik där halva landets befolkning medvetet lämnas utanför har samma effekt. En annan feminist som skriver för SVD och som också hon för fram den ena villfarelsen efter den andra är ju Katarina Wennstam. I en artikel från den 30/12 går hon till generalangrepp på all missriktad faderskap hos landets fäder när de med sina barn skjuter upp raketer. Hon liknar fyrverkerierna vid fallossymboler som symboliskt stiger mot himlen i någon slags freudiansk-inspirerad orgie. Allt för att smäda med andra ord och inte heller det är särskilt klädsamt för debatten. Särskilt inte som feminism sägs vara ideologin som ska befria både män och kvinnor men som i Sverige mer handlar om att befria kvinnor och fängsla män. I landet där kvinnor på vissa områden har bättre villkor än männen, handlar alltså debatten om hur den senare gruppen ska få än mindre. Ja se dessa feminister, bara där krävs alltså mer nyans i debatten.
En fallsossymbol som likt en sådan stiger mot himlen, här med det suspekta namnet ”Sumo” dessutom Foto: Fyrverkeri
Katarina Wennstam ska i varje fall ha heder av en sak i artikeln. Hon skriver rent ut att hon anses vara en partydödare, det är ju både ärligt och lyhört. Bättre vore det ändå om hon hade lite mer självinsikt. Om hon förstod varför hon anses vara något så fruktansvärt skulle hon nå långt i sin personliga process. Jag ska ge dig en ledtråd Katarina, att smäda vare sig den ena eller andra brukar ge några brownie-points. För övrigt måste man efter denna artikel också fråga sig om det nu har blivit SVD:s tur att lida samma sotdöd som DN gjorde för lite sedan och som började på samma sätt. Dumdryga feministiska artiklar vars enda syfte tycktes att vara att antingen slå hål i luften eller provocera så till den milda grad att alla män i landet fick hjärnblödning. Den trenden har inte avstannat, tvärtom har fler kastat sig in. Lars Lindströms smaklösheter lär gå till världshistorien som en svensk skamfläck när han skrev följande artikel i Expressen.
Seriös debatt? Far åt helvete! Foto: Kvinnolobbyn
Låt mig ge er ett exempel på hur en aktion mot något kan slå helt bakut därför att till och med återhållsamma krafter reagerar. Aliaa Magda Elmahdy är en egyptisk feministisk aktivist som för lite sedan genomförde en demonstration mot IS. Genom att ta deras flagga, klä av sig naken och sedan sätta sig på flaggan och med sitt mens blöda ner denna samt att en vännina i bilden ses defekera på flaggan. Länk till artikeln hittar du här och där hittar du också bilden. Kom ihåg att på flaggan ses texten ”Det finns ingen annan gud än Allah” och därmed var loppet kört. Att mensa och skita ner en sån text kan få till och med moderata muslimer att gå i taket och vare sig de stödjer eller motarbetar IS så var Elmahdy brännmärkt. Inte undra på det för övrigt, det hela är bara spekulativt och onödigt provokativt. Numer bor hon i Sverige eftersom hon blev mordhotad efter händelsen.
Bilden en hel muslimsk värld reagerade på här något hrrrm censurerad Foto: Theblaze
Det som ses som en poäng kan alltså i själva verket vara kontraproduktivt. Elmahdys försök slutade ju med att en hel muslimsk värld fördömde henne. Lärdomen borde vara att man inte uppnår någonting med den här typen av aktioner, ändå fortsätter unga feminister sina excesser i äckel. Antagligen gör dom detta bara för att provocera, men man måste fråga sig vad de vill uppnå. Vill de att allt gott och uppbyggligt arbete som ändå har skördat framgångar ska gå i stå och processen vändas till att gå baklänges? Vill de att en hel värld ska vänd dem ryggen i avsky? I min värld är det dock klart vad det är som händer. De tror sig ”slå ett slag för saken” och tror det ska leda till framgång när det i själva verket leder till undergång.
För Aliaas del slutade det med att hon blev tvungen att fly, det och att reta upp var de enda resultaten Foto: Rstvideo
En liten fotnot ur historien som många idag tycks ha glömt bort är berättelsen om Valerie Solanas. Efter det att man satt upp Scum-manifestet på Turteatern i Stockholm tävlar alla feminister om att hylla denna uppenbart sinnesförvirrade bifigur ur historien. Att som hon skjuta två personer en av dem – Andy Warhol – nära nog dödligt är smaklöst att hylla. Att Turteatern gjorde en seriös debatt en stor otjänst den dagen är inget någon nånsin har vare sig diskuterat eller reflekterat över inom svensk feminism. Tvärtom har hyllningskörerna från en extrem klick feminister högljutt fortsatt. Mer läsning om extrem-feminismen finns på Jussi H Lundells blogg. Det är inte så särskilt mycket sympati man väcker om man hyllar något som står för hat. Scum är ju trots allt en förkortning för ”Society for Cutting Up Men”. Länk till artikel om händelsen hittar du här till bloggen The Village Voice.
Valerie Solanis metod är lite mindre subtil när hon vill skära upp män Foto: Hemmetsjournal
Slutsatsen att svensken, i detta fallet så kallade feminister, som vanligt har misstolkat och förvrängt något ligger inte långt borta. Pudelns kärna är att allt som kommer utifrån hit tycks förvrängas och man kan fråga sig varför. I varje fall är feministisk retorik så som den idag ser ut inte en ideologi som kan omfamnas av några andra än antingen människor med så extrem agenda att vi övriga skyggar inför den kolsvarta fascismen eller människor med ett extremt uppdämt hat. De mer nyanserade däremot har helt tystnat inför de vidrigheter dessa krafter uppbådar. Vill man läsa mer om de hatfyllda utfallen rekommenderas som vanligt bloggen WTF Toklandet som i vanlig ordning drar ner brallorna på hatknarkarna.
Slutsatsen blir att hat i alla dess former är oacceptabelt. Vem det än kommer från eller riktas mot ska den bort Foto: Dayviews
Löjesguiden vill med denna artikel nominera svensk feminism till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Den totala dominansen i debatten för radikalfeministiska galenskaper gynnar bara anti-feminister. Ett faktum ingen i debatten tycks förstå. Det finns ett direkt samband mellan tåtrampande och en mer fientlig syn på en alltmer suspekt ideologi. Det blir inte bättre av att man hittar på, ser i syne eller på andra sätt hittar fullständigt hispiga vinklingar i debatten. Förvrängning och rena lögner gynnar bara motståndet, det borde historien ha talat om för er. Tyvärr brukar inte heller den mer återhållsamma debatten gå segrande ur sådana strider då krigets första offer alltid är objektiviteten och sanningen. För ett krig ser dagens feminism debatten som. Det har alla debattörer som hörs och störs sett till.”
Det har ju som bekant uppstått lite kontroverser kring flyktingarna i Jämtland. Grytan i det nämnda landskapet har blivit den veritabel gryta (!) av besvikelser, ränksmiderier och allmänt missnöje. Ett antal flyktingar menar att de ju har fått löfte från svenska myndigheter om att få stanna i södra Sverige och vill nu till staden Malmö eftersom denna stad redan är en plats med en minoritet svenskar och en majoritet landsmän. Klagomålen har haglat om kölden och de hemska rovdjuren som finns i Jämtland. Landskapet är ju känt för vargar och annat otyg och vad kan bli mer saftigt än en intet ont anande flykting som har råkat förvilla sig för långt utanför staketen. Mer om debaclet i en artikel från DN.
Frågan är om det är den här typen av rovdjur eller andra som skrämmer?
Foto: Driverlayer
De svenska myndigheterna däremot skyller däremot på platsbristen och att angiven plats gäller. Så ytterst rasistiskt att ställa krav! Det enda alternativet som dessutom ges är att ordna eget boende, dubbelt orättvist med andra ord! Nej skämt åsido, nu är jag nog en aning ironisk. För vad handlar detta om egentligen? Ja, en gissning är att hamna i den otrygga situationen att behöva kastas in i ett samhälle man känner till lite eller inget om. Man vill hellre bli placerad där igenkänningsfaktorn är som störst. Problemet är dock att nu har Sverige tagit emot så många att det där med tak över huvudet som ju är ett angeläget och kärt problem även för redan försvenskade, har blivit en bristvara. Mer om bristen på boende för flyktingar i DN och Hem & Hyra. Också i ett reportage från SVT:s Agenda kan man se mer om eländet.
Problemen hopar sig och politikernas credo tycks hela tiden vara ”det löser sig” samtidigt som man gör problemen än värre Foto: Aftonbladet
Därmed är egentligen pudelns kärna exponerad. Den bristfälliga eller rent katastrofala samhällsplaneringen gör att alla parter hamnar i kläm. De asylsökande ”tvingas” till platser de anser ligga långt ifrån allt vad civilisation heter, migrationsverket tvingas betala pengar till både företag och kommuner som ibland måste ses som oskäliga och de ansvariga politikerna står som de fåntrattar de är och hävdar att de inget visste. Fast bostadsbrist har vi faktiskt haft i det här landet sedan början på nittiotalet åtminstone så något borde till och med dom ha fattat.
Jag säger inte att vi ska kasta ut flyktingarna, men däremot att det finns uppenbara problem i det svenska samhället som nu har gett sig till känna genom en konflikt/dragkamp där intresse står mot intresse.
Där sitter nu ett antal flyktingar som kommit till Sverige enbart för att hamna så långt från bebodda trakter man kan komma, men eftersom vi har så mycket plats är det ju där det finns både plats och utrymme man hamnar. Samtidigt vill flyktingarna hamna där de har hört att deras egen kultur och deras egna språk är vida spritt. De enda rovdjur som slickar sig om munnen över situationen är nog varg, järv, lo och en och annan SD:are som nu får vatten på sina kvarnar. Där etablissemanget och den politiska eliten i landet står tomhänta finns andra som väntar på sin tur. Artikel om detta hittar man i tidningen Vasabladet.
SD har all anledning att göra segerdans efter att etablissemanget har misslyckats gång på gång Foto: Groupon
Att folk inte vill bo i Grytan kan alltså betyda att man får ett argument för varför detta inte längre kan fortsätta som förut. Bostadssituationen som i delar av landet, särskilt i de städer dit flyktingarna helst vill komma, är i sina delar rent katastrofal. Den är faktiskt så dålig att i andra delar av landet där det inte råder samma bostadsbrist kan man göra sig en hacka på bristen som man kan läsa om i Norrbottenskuriren. Den som påstår eller tror att det bara är privata initiativ som gör sig en hacka på andras bekostnad bör nog tänka om. Också kommunerna är med i jakten på feta cash som flyktingarna kan bistå den kommunala budgeten med, artikel om den saken hittar man i ÖP (Östersundsposten). Det är med andra ord i vanlig ordning inte alls som Jonas Sjöstedt påstår när han vill stoppa vinsten på flyktingmottagandet, artikel om detta här i SVT.
Jonas Sjöstedt och hans populistiska plakatpolitik firar nya triumfer i dumhet Foto: Aftonbladet
Den mannen har aldrig och kommer aldrig att ha ett enda rätt. Skulle han haft det, hade han fått lov att stoppa de kommunala profitörerna som är betydligt fler än de privata. Han hade också blivit tvungen att ingripa i det ”orättfärdiga” system som de statliga bidragen till kommunerna utgör eftersom detta ger en fast summa till varje kommun för deras flyktingmottagande oavsett vilken kostnad de har haft. Med andra ord, om en kommun snålar in på kostnaderna kan den ganska generösa summan per flykting bli en rejäl vinst för kommunen. Är inte det lika omoraliskt Jonas? Eller ska vi leka den där leken du är så bra på som kallas ”Privat vinst är omoral men offentlig är jättemoralisk”. Nej Jonas, testa ett nytt ord i ditt vokabulär! Det heter ”hyckleri”, länk där du Jonas får en förklaring på ordet hittar du till SAOL.
Dagens debatt präglas av dubbelmoral, hyckleri och rent lurendrejeri Foto: Memegen
Det är för övrigt vanskligt att påstå att Sverige gynnas ekonomiskt av invandring. Data på området är motstridig och kan tolkas som om att invandring inom vissa grupper är en vinst men för andra grupper blir det ett minus. Sammantaget skulle det eventuellt kunna betyda att kostnaden överstiger vinsterna. Särskilt som misstanken finns att framför allt politiker till vänster inte alltid redovisar alla kostnader utan att trassla in dessa siffror i en djungel omöjlig att reda ut. Ett exempel på detta är att integrationskostnader bryts ner i olika delkostnader som i sin tur inte redovisas som en kostnad för stat utan som en kostnad för kommun. Sedan får kommunerna i sin tur pengar från staten för att täcka sina kostnader. I statistiken blir det omöjligt att bena ut. Det blir en kostnad för den ena och en annan kostnad för den andre som den förste betalar men utan att redovisa sin kostnad eftersom detta görs av den andre(!). Kreativ bokföring kallas förfarandet i vissa sammanhang men inte i detta.
I vänsterns värld är det alltid fult att tjäna pengar…utom om det är det offentliga som tjänar då förstås Foto: Crafty
Ämnet lämnar dessutom fältet öppet för allmänt proffstyckande. Dels är det tacksamt eftersom redovisningen från staten är bristfällig och därför är det få som faktiskt vet den egentliga kostnaden. Det finns med andra ord gott om utrymme för allehanda tricksande med siffrorna och argumenten. Ett sånt exempel är Dick Harrison som är en utomordentlig historiker men rätt usel nationalekonom. Antagligen mycket beroende på att han är utbildad till historiker men inte till nationalekonom. Hans artikel i SVD hittar vi argument för att Sverige vunnit ekonomiskt på invandringen då denna byggt upp Sverige. Ett ganska endimensionellt påstående då bilden fortfarande inte är helt klar på det området. Artikeln får nog istället ses som ett tecken på tidsandan. Håll med etablissemanget och du blir rikt belönad med karriär och flotta titlar, argumentera emot och du kommer att få känna av dess vrede.
Vi har fått nya gudar i svensk vänster och dess godhetsapostlar. Håll med eller håll käft är deras devis Foto: Impawards
En som vågar göra en annan bedömning än den av statsmakten sanktionerade är nationalekonomen Tino Sanandaji. Han är själv invandrare vilket gör honom mer objektiv i mina ögon än vad Dick Harrisson visade sig vara och han vågar också göra en annan sammanställning som han redovisar på sin blogg. Bilden som ges där är taget ur ett nationalekonomiskt och ekonomiskt historiskt perspektiv och ger inte automatiskt på handen att allt är frid och fröjd bara för att ett antal flyktingar letar sig hit. Med andra ord en lite mer nyanserad bild än den Dick Harrisson ger i sin artikel. Märk en sak, jag är inte emot invandring men jag är inte i det här historiska läget benägen att säga att allt är rosenrött. Ett faktum som inte kan lastas flyktingarna utan det dåligt förberedda svenska samhället med de urusla makthavare vi har som ”ansvariga” bakom allt. Mer om dessa galenskaper svenska makthavare står bakom och vilket totalt förakt de visar ”folket” kan du läsa om på WTF Toklandets blogg.
I vänsterns värld beskrivs invandring som en dans på blomsterängar, inte helt sant vilket man mörkar med Foto: Worldofwanderlust
Sanandaji menar till och med i sitt inlägg att ett etablissemang som vårt som försöker att delegitimisera sitt eget folk på ett sånt sätt som svenska makthavare och företrädare för eliten är inget annat än oerhört. Det är nog samma sak jag själv kommer fram till. Sverige har fått en elit, en styrande nomenklatura, vars moral och känsla för folket mest går att likna vid en spottloska. Inte nog med att opposition och regering nu delar säng med varandra för att utestänga det som människor har röstat på – SD – man drar sig inte heller för att försöka dupera människor och underkänna deras känslor genom att ljuga och fara med tveksamma påståenden. Eliten har förvandlats till en maktmonopolistisk ljugmaskin som genom allehanda nyttiga idioter rapar upp så kallade ”sanningar”. Du och jag är inget annat än röstboskap som ska fösas in i röstbåsen vart fjärde år för att legitimera deras idiotier. Detta påstående gäller alla de etablerade partierna i dagens Sverige. Ni är inte mina partier eller makthavare.
I våra makthavares ögon är medborgaren bara boskap som ska rösta för att ge dem legitimitet Foto: Alltomvetenskap
Detta etablissemang har funnits länge. I vissa sammanhang har de kallats ”politisk elit” ibland i andra för ”samhällstopp”. De finns inom samtliga partier och känns igen på bland annat den alltid så livskraftiga nepotismen som florerar i vårt land. Fäders och mödrars framgångar ger också en raketstart rakt in i det politiska livet eller näringslivet. Mycket på grund av att svensken i vanlig ordning ”Inte vill vara till besvär” eller framstå som bråkig. Vi har med andra ord fått det vi förtjänar och dessa representanter har nu kapitulerat och gett makten carte blanche samt underkänt medborgarnas demokratiska uttryck genom att kringskära denna. Jag är för den som nu blir förbannad inte SD:are, men mer än jag avskyr dem avskyr jag de odemokratiska tilltag som nu tycks vara kutym i dagens politiska Sverige.
I dagens Sverige är vissa djur mer demokratiska än andra, det gäller mao att tillhöra makteliten Foto: Histoforum
Makten med Stefan Löfven i spetsen och de övriga politiska partierna är för mig ett överspelat kapitel. Sverige behöver nya politiska krafter och de måste komma snart för att ha en chans att visa den politiska eliten vad vi medborgare tycker. Det behövs också ett nytt etablissemang i landet då denna har visat vad omoral betyder. De har helt enkelt inget existensberättigande, i varje fall inte som elit. Vare sig de är sossetet eller Mauderater är decemberöverenskommelsen och de försök att dupera en folkopinion helt enkelt tecken på att något är helt åt fanders i landet. Medborgarmakt som alla partier pratar så vackert om, kan aldrig betyda att man skapar en politisk klass som sen med ett förakt mot allt vad folk heter vänder samma grupp ryggen så fort de har fullgjort sin plikt vid valurnorna. Det måste helt enkelt börja bli ett resultat som ligger i linje med det människor tycker. Läs gärna mer om decemberöverenskommelsen (jag vill nog kalla den ”decemberförräderiet”) på Jussi H Lundells blogg.
Societeten ser inte alltid ut som du tror….Foto: Svenskdamtidning
……Den kan lika gärna se ut så här Foto: Stureplan
I kölvattnet på makten finns makten kreatur. De där ”godhetsapotstlarna” som så snart det ryker vid horisonten rycker ut till försvar för det oförsvarbara. Ingen fråga är för svår och ingen av debattörerna har någonsin för lite kunskap om ämnet. De har alltid rätt och alla andra ska bara hålla käften om de ens yppar något som kan tolkas som en avvikande tanke. Här ska alla in i ledet i konsensus- fascismens namn. Det är ju så man från vänsterhåll stoppar all kritik nu för tiden. Kritiskt tänkande är däremot inte deras starka sida, de är helt enkelt inte kapabla att ifrågasätta. Det faktumet att debatten i det här landet dessutom präglas av folklig skam om man uttrycker en åsikt som kan tolkas som att man, gud förbjude, skulle vara kritisk är ett faktum som godhetsapostlarna utnyttjar. Vem vill bli kallad rasist eller högerspöke om man går emot konsensus-fascisterna? Mer om denna del av debatten hittar du på bloggen Fnordspotting.
Tala men inte om vad som helst för snart är du avslöjad av etablissemangets kreatur som research-gruppen t ex Foto: Nyapolitiken
Löjesguiden vill med artikeln nominera landets politisk elit, oavsett politisk färg, till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ni vet och förstår att ni inte längre åtnjuter folks förtroende och ert enda svar på alla de frågor vår tid skriker efter svar på, är att dupera och minimera ramarna för det som kallas demokrati. Att ni framstår som fullgoda hycklare är helt klart. En del av er som Jonas Sjöstedt lever långt ifrån det ni lär, andra tar till allehanda tricks för att skönmåla verkligheten och invagga folk i falska förhoppningar. ”Bröd och skådespel” gäller i allra högsta grad som politisk fingervisare och kompass, men också den börjar nu krackelera. Handling är inte er starka sida i en tid då så många frågor kräver just detta men istället får vi alltså hålla till godo med nödlögner och skönmålningar samt lite bidragsmanna från himmelriket kallat socialdemokratin. Från alliansen får vi frihet som inget är värd när man kastar in handduken inför makten. Därmed blir också dessa medlöpare i ett alltmer enkelspårig spel för gallerierna.”
Sverige har redan ställts till svars för brister i handläggning och rättssäkerhet, nu är det dags med en återgång till detta tvivelaktiga Foto: Lessentieldejulien
Vårt land fick rött kort då och kan att få det igen om förslaget går igenom
Fler poliser var en av alliansen föresatser, kortare handläggningstider likaså. Nu kommer vi troligen få tillbaka det senare Foto: Jmini
Vi kunde lika gärna kastat pengarna i vasken, alla de förbättringar som trots allt har skett kommer nu i värsta fall bli ogjorda med det nya förslaget Foto: 123rf
Domstolsverket hoppades också på en vinstlott men fick istället en nitlott av regeringen
Om inte folk upplever att det finns ett samband mellan brott och straff förlorar de förtroendet för systemet. Förslaget hotar att förlänga handläggningstiderna och därmed blir fler brott preskriberade Foto: Olandsfolkhogskola
Ekvationen och sambanden är så enkla att till och med Morgan Johansson borde kunna se dem Foto: Enrodrad
I och med förslaget tornar de mörka molnen upp sig. Vad vill vår regering egentligen?
”Huvudlöst” är det minsta man kan kalla förslaget som hotar att kasta utvecklingen bakåt
Löjesguiden 