Vägskäl För Europa

Händelserna i Paris har naturligtvis utlöst en storm av reaktioner världen över. Få är dom som inte har haft en åsikt och än färre har låtit bli att uttala dessa. Kondoleanser och deltagande för offren och de efterlevande har naturligtvis haglat, stödet till demokratiska grundbegrepp som yttrandefrihet och åsiktsfrihet likaså. Få har dock uppmärksammat att stöd har kommit från ett oväntat håll nämligen muslimska organisationer. De anser nämligen med rätta att detta också är en attack på islam som religion. För islam är inte ett ansikte utåt, det är flera där fundamentalismen bara är en i mängden. De krafter som gör mindre väsen av sig och som hellre håller en låg profil är de som som alltid hamnar i bakgrunden men som också får se sin religion kidnappad av vettvillingar.

UtrpressareEtt mynt har alltid två sidor men om man kidnappar ett budskap kan man få det att se ut som ett Foto: Crystalgraphic

På SVD:s ledarsida publiceras på fredagen följande uttalanden: ”Imamer fördömer attacken. Muslimska ledare fördömer dådet i Paris i skarpa ordalag. Svensk Islamiska förbundet kallar det ”ett attentat mot allt vad islam står för”. Frankrikes muslimska råd (CFCM) betecknar dådet som ”barbariskt” och uppmanar muslimer att motstå ”extremistmanipulationer”. Från föreningen franska moskéer kommer följande uttalande: ”Muslimer måste intensifiera sina reaktioner mot dessa barbariska handlingar.” Länk till fördömandena hittar du här till SVT. Också muslimska brödraskapet har uttalat kritik mot det inträffade.

Islam Mot TerrorismTar man sig tid finns andra budskap man kan ta del av då det finns andra åsikter
Foto: Sverigesradio

Så långt är det alltså positiva tongångar. I kråksången hörs däremot andra typer av uttalanden. Björn Söder har t ex skitit i det blå skåpet igen, märklig förmåga han har att alltid hamna där, när han på sin facebook-sida har skrivit att attentatet #blottlägger islams rätta ansikte”. Länk till artikel om händelsen i DN hittar du här. Jag tänker inte försvara honom den här gången. Ovanstående citat talar sitt tydliga språk varför jag inte under några som helst omständigheter kan ställa mig bakom så stolliga generaliseringar. För grova generaliseringar är det. Läs här vad en av världens högsta muslimska ledare Hadhrat Mirza Masroor Ahmad har att säga på sajten Al Islam om extremistiska imamer som predikar våldets väg.

Abu Bilal IsmailImamer som predikar våldets filosofi är ett av grundproblemen. På bilden Abu Bilal Ismail som har uppmanat till mord på judar Foto: Samtiden

Världen står efter händelserna i ett vägskäl. Antingen går man den vägen där misstänksamheten och misstron är vägledande. Den vägen kommer oundvikligen leda till än större klyftor i samhället mellan framför allt muslimer och övriga befolkningen. Det kan till och med leda till att samhällen som det franska bryts sönder inifrån och nationalstater upphör att existera. I det klimatet kommer snarare fördomarna och dumheten råda. Det är inte heller uteslutet att i ett hårdnande klimat att vi också i framtiden får se fler händelser som den vi har sett de senaste dagarna. Dum väg att gå alltså. Man kan till och med i det perspektivet spekulera i framtida massavvisningar för att se till att bli av med det ”muslimska problemet”. Om det händer har vi nog inte lärt oss ett smack sedan Hitlers glada dagar och historien upprepar sig igen. Än mer dum väg att gå med andra ord.

MisstroMisstron mellan olika grupper i samhället sprider sig och det är precis det terroristerna vill åstadkomma Foto: Zazzle

Redan i nuet har hot och våld riktats mot moskéer i Frankrike, mer om detta i DN. Här i Sverige har två attacker skett och i Frankrike har till och med skott avlossats mot lokalerna. En av attackerna i Sverige skedde i Mariestad, mer om det i SVD, och en skedde i Uppsala, mer om det i Expressen. Redan nu börjar hatet och misstron alltså få fotfäste med andra ord. Oftast är det som det brukar vara de oskyldiga som får betala priset för vad de skyldiga har ställt till med. För kom ihåg att av världen 2,5 miljarder muslimer är det ett fåtal som sympatiserar med dessa åsikter och som är beredda att ta till vapen.

VapenBästa sättet att argumentera är med ord. Den som tar till vapen är snart förlorad
Foto: Aftonbladet

I Sverige finns beräknat ca 150 personer som hyser åsikterna och ytterligare cirka trehundra har rest ner till Mellanöstern för att strida. Högt räknat är sympatisörerna 300-400 personer, Säpo räknar inte in de stridande eftersom de inte är ett inre hot dvs befinner sig här, av sammantaget ca 125-140.000 utövande muslimer. Skulle man räkna högt finns 200.000 utövande muslimer i Sverige. Av de 300-400 radikaliserade beräknar Säpo att ungefär 80 personer är så farliga att de utgör ett hot, länk till Aftonbladet hittar du här.

Cox & ForkumRadikaliseringen inom islam är ett problem också för ”vanliga” muslimer
Foto: Cox & Forkum

Sammantaget finns ca 480.000 personer med muslimsk bakgrund, dvs människor som kommer från en muslimsk miljö och/eller ett muslimskt land. Alla dessa är dock inte utövare av religionen så den första siffran, 140.000-200.000 är den mest rättvisande. Ingen vet dock exakt hur många muslimer det finns. Myndigheterna tycks tycka den potatisen är för het och har därför ingen begriplig statistik eller ingen alls. Grunden för beräkningen hittar du på här i en artikel på Wikipedia.

God Bless HitlerAllt för länge har man sett mellan fingrarna på radikaliseringen, det måste få ett stopp nu
Foto: Shoebat

Det är alltså en förkrossande majoritet också här som inte stödjer fundamentalisternas agenda. Fundamentalisternas brist på stöd föranledde till och med den aktuella tidningen Charlie Hebdos tecknare att raljera med faktumet i en teckning som i vanlig ordning föranledde kontrovers. Problemet för muslimska grupper är att de fundamentalistiska är högljudda och hotar andra till tystnad. I Frankrike har redan flera muslimska organisationer tagit bladet från munnen, i Mellanöstern bl a Egypten likaså – det är dags för svenska muslimer att ta tag i sitt öde och köra ut djävulsdyrkarna ur kyrkan.

Upp Och Nervänt KorsDags att köra ut djävulsdyrkarna ur kyrkan Foto: APG29

Det finns alltså grund för att dra slutsatsen att både här och i Frankrike finns islamofobi. I Frankrike marknadsförs den främst av Marine Le Pens Front National. I Sverige har SD smugit runt frågan men ändå tillstått att vår tids största hot enligt dom är islam. En syn jag tycker talar rätt väl varför man inte kan eller ska rösta på det partiet. Mer om detta hittar du på bloggen Motargument. Men också vår regering är som vanligt ute i ogjort väder i frågan.

IslamofobiInte heller islamofobi är okej, det är aldrig generaliseringar eller tillskrivningar
Foto: Lacivertdergi

I en debattartikel i DN vädrar Alice Bah Kuhnke sina enkelspåriga värderingar och strategier i frågan. Hennes första förslag lyder: ”Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har fått i uppdrag att göra en kartläggning och analys av den befintliga kunskapen om hot, våld och trakasserier mot personer med uppdrag eller anställningar av särskild betydelse för det demokratiska samhället.
Min enda kommentar är att den analysen har redan Säpo gjort så varför slå in redan öppna dörrar när allt du behöver göra är att i  stort sett lyfta på telefonen? Den andra kommentaren blir att fråga mig varför inte säkerhetspolisen som har betydligt större kunskaper på området inte involveras?

Kick In The DoorRegeringen är som vanligt fel ute och sparkar in redan öppna dörrar Foto: Artofmanliness

Nästa förslag: ” Arbetet mot rekrytering till extremistmiljöer samt stöttning av de krafter som arbetar med att hjälpa människor att lämna dessa sammanhang har hög prioritet. Under 2015 satsas 5 miljoner kronor i insatser till organisationers och kommuners arbete mot våldsbejakande extremism. Detta handlar om att motverka såväl rekrytering som hjälp till de som vill lämna den extrema miljön.”
Min kommentar: 5 Miljoner? Fem sketna ynka jävla miljoner? Kunde du inte ha hånskrattat åt hela idén på ett bättre sätt än att se till att ge så lite att pengarna möjligen räcker till några färska frallor så de som vill hoppa av kan fika ihop? Hånfullt värre!

KasseEn kasse i Kuhnkes smak efter hennes snåla anslag till en angelägen fråga?
Foto: Spartipset

Nästa förslag till rakning: ”Ett omfattande förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism koordineras av regeringens särskilda samordnare Mona Sahlin. Under 2015 planerar regeringen exempelvis att gå fram med en handlingsplan som rör förebyggande av utländska stridande.”
Min kommentar: Skämtar Alice Bah Kuhnke med oss? Mona Sahlin vill ju som bekant ge avhoppare stöd. Länk till hennes uttalande här i SVT. Än bättre för allas våran säkerhet vore om de inte återvände alls. Om de överhuvud taget ska återvända bör Mona flyga in minst ett hundratal avprogrammerare från USA som är tränade på att vända sekteristiska tankar och idéer till mer normala. Hon känns inte helt rätt för uppdraget då hennes förslag till åtgärder mer liknar telefonsluss för krisande ungdomar med acneproblem än att hitta sätt att hantera förhärdade jihadister. Människor som dessutom har formats och avtrubbats av bestialiskt mördande. Bättre kan du Kuhnke.

TelefonisterMonas briljanta idéer om telefonslussar är så dum att hon redan där diskvalificerat sig
Foto: Texttalk

Nästa förslag från Alice Bah Kuhnke: ”Regeringen kommer att under året arbeta fram en nationell strategi mot islamofobi. Genom intensifierade kunskapsinsatser stärker vi samhällets gemensamma motståndskraft mot misstro och rädsla.”
Min kommentar: Vore det inte bättre att stärka vår egna självbild och det kulturarv vi själva har och som dessutom har format vårt samhälle? Genom en starkare individ som kan förstå sin egen kulturella bas förstärker man också viljan att ta in det som är främmande. Det är först när människor förstår sina egna sammanhang som de kan ta in det som är annorlunda. Annars kommer Alice Bah Kuhnkes förslag bara bli tomma politiska gester som uppnår absolut ingenting.

X-Ray-Spex-IdentityGe folk en identitet och sätt allt i sitt sammanhang så kommer resten Alice, rotlösa människor är bästa receptet för elände i kubik Foto: Eil

Vi har alltså fått en del klara indikationer på att det finns betydligt mer moderata krafter som liksom vi reagerar med indignation på det inträffade. Det är med andra ord dags för den andra vägen. Den där vi samarbetar mot en gemensam fiende, den där vi hittar den gemensamma nämnaren som faktiskt förenar oss och den där vi kan lära oss att samexistera istället för att syssla med korkade och kortsiktiga lösningar som skulle fått Hitler att bli avundsjuk. Den möjligheten kan te sig flummig och drömsk men är faktiskt i ljuset av flertalet uttalanden inte alls orealistisk. Det finns trots allt en uppgivenhet också bland muslimer att hela tiden bli förknippade med en en bild som frammanats av de fundamentalistiska krafterna som stämmer lite eller inte alls med den stora majoriteten.

IndignationIndignationen finns för en gångs skull på alla sidor, ta vara på ögonblicket Foto: Micco

Det måste naturligtvis till mer som ett bättre samarbete mellan säkerhetsorganisationer och ett bättre skalskydd i byggnader med hinder för inpassage. Trots det vore en gemensam front mot den ondska som nu har visat sitt ansikte mer klädsamt för en region som vurmar för tolerans och mänskliga värden. Upp till bevis hur jobbigt det än är nu Europa. Det har blivit dags att bekänna färg innan det är för sent och kulorna i än större mängd viner in i moskéer runt om i vår del av världen.

MoskéVad är religionsfrihet värd när man kan bete sig så här? Foto: Jinge

Det finns också en rad misstag som både Frankrike och Europa har begått och som har bäddat för dagens situation och den förklaringen heter inte massinvandring. Nej för ett tag var denna bra också för Frankrike men i kölvattnet på att massarbetslösheten har gripit tag i vår del av världen har också hopplösheten ökat. En gång fanns hur mycket som helst, nu får man vara glad om de ens finns skitjobb. Den utvecklingen beror snarare på dåliga ekonomiska beslut som togs för så länge sedan som upp till 20 år sedan. En läxa alla länder i Europa borde studera.

Armpit SnifferInvandrare får oftast jobben ingen annan vill ha, ge alla människor möjligheter istället för hinder Foto: Itthing

Nästa faktor går också i hopplöshetens tecken. Vad gör man om framtiden inte bjuder några lösningar? Man ägnar sig mer och mer åt det som samhället betecknar som brott! När område efter område, förort efter förort drabbas av otryggheten av att vara mer eller mindre i brottslingarnas våld föds än mer misstro mot samhället eftersom detta inte längre ens reagerar än mindre ingriper. Brottslighet och utanförskap har blivit en del av vardagen och de få som försöker har inte längre en chans. Också här borde Frankrike och Europa göra djupstudier och rannsaka sig själva.

HungrigBeröva människor arbete, möjligheter och man har snart en både hungrig och arg människa Foto: Apteka-Info

När det sociala utanförskapet har vuxit tillräckligt djupt kommer nästa slag ofta kombinerat med drogmissbruk. Barn lämnas vind för våg eftersom antingen de vuxna måste jobba dygnet runt eller är så nerkörda i ett liv som kretsar kring droger och/eller brott. Utan vuxna blir barn lätta att forma. Också som vuxna är de mottagliga för vad de uppfattar som auktoriteter. De är helt enkelt fundamentalisterna våtaste dröm eftersom de i dessa kan hitta människor som söker en gemenskap där ingen annan erbjuds och som är villiga att gå långt i sin strävan att hitta denna. Också att begå barbariska handlingar kan övervägas bara man tror på att belöningen blir tillräckligt stor. Här måste hela samhället titta sig själv i ögonen och se de misslyckanden som vi faktiskt är delaktiga i.

Karl LagerfeldtDags att se oss själva och inse att vi delvis har en skuld i det hela
Foto: Parisagencyschool

Frankrike har format processerna för utanförskap i snart 25 år. Marseille har länge varit ett hopplöst fall av massarbetslöshet och utanförskap och har därför också skapat grogrunden för det vi nu ser. Också flera förorter runt omkring i Paris är tillhåll för den hopplöshet som därmed präglar hela delar av staden. Myndigheterna som polis och rättsväsende har däremot lyst  med sin frånvaro vilket bara har spätt på känslan av hopplöshet hos de få som fortfarande vill leva ett normalt liv. Här finns massor att lära sig för framtiden. Om man vänder en hel grupp ryggen gör de nämligen något åt det och radikalism är ett alternativ som flera ser som sista utvägen. En målande och bra beskrivning av utanförskapets Paris hittar du i Elisabet Anderssons kolumn i SVD.

Saint DenisEkonomisk nedgång och socialt utanförskap i kombination med rotlösa människor är fundamentalistens bästa vän Foto: Flickr

Den enda reaktion som befolkningen i dessa delar av landet har sett har kommit från Front National. Marine Le Pen och hennes far Jean-Marie Le Pen har under decennier ägnat sig åt skuldbeläggande av de grupper som bor i dessa samhällen. Utanförskapet har därmed förstärkts. Stigmatisering av hela grupper fungerar alltså inte därför att de någonstans bara vänder sig mot ett samhälle som tillåter sig en så förnedrande behandling. Jean-Marie har t ex aldrig tvekat att utmåla hela grupper av invandrare som ”slödder”. Här ett smakprov på Jean Marie Le Pens smaklöshet från tidskriften Omni. Det som återstår att se nu är hur mycket större ett parti som också dom är en del av problematiken nu kommer att växa. Sverige ligger också i farozonen då vi har samma utveckling här och också en radikalisering. Läs terrorexperten Peder Hyllengrens analys här i Aftonbladet.

Marine Le Pen ValaffischEtt samhälle utan svar på de viktigaste frågorna väljer alltid en mer desperat väg
Foto: Front National

Sjukdomen Le Pen går dock djupare än så i det franska samhället. I takt med Front Nationals framgångar har övriga politiska etablissemang försökt att konkurrera med dem genom att alltmer ta över samma agenda – invandrare är ett problem. Så har t ex förre presidenten Nicolas Sarkozy fört en liknande retorik och numer hittar man samma tankegångar till och med hos den alltid så goda vänstern (”god” om svensk vänster får beskriva verkligheten) där alltså också Hollande vill begränsa invandring. Här mer om detta på Yle Nyheter. Det finns dock en annan bild av fransk vänster och det övriga politiska etablissemanget och den förmedlas av den Fransk-Marockanske författaren Abdellah Taia i SVD.

MedicinNär ett helt samhälle är sjukt finns bara en medicin – bättre ekonomi för att ge hopp
Foto: Kostdoktorn

Slutsatsen är att i det drama som nu utspelas finns fler skurkar än de som visas på bild. Det franska samhället och dess företrädare har misslyckats och deras svar är magstarkt att höra. Den ekonomiska politiken har misslyckats och resultatet är som vanligt hopplöshet, utanförskap och brottslighet. Oviljan att göra något åt problemen från samhället och dess myndigheter har sänt klara signaler till en hel befolkning – ”Klara er själva, vi har gett upp”. Det är precis som Ronald Reagan en gång sa: ”It takes two to tango.” Det sista hoppet stod till Hollande – den nuvarande presidenten – men också han har jagats av motgångar och nu har den ekonomiska krisen också blivit en politisk som beskrivs i Dagens Arena.

KattDär samfundet ger upp skapas bara en alternativ framtid på andra villkor Foto: Lovemeow

Därmed är den franska krisen social, ekonomisk och till sist politisk. Ett sådant samhälle är handlingsförlamat och återigen är det extremister på båda sidor som kan utropa sig till segrare. Marine Le Pen kan segla fram som det enda kvarvarande politiska alternativet där de andra har misslyckats. Fundamentalister med en suspekt agenda kan segla fram därför att de är de enda som inger hopp och som samtidigt fyller det hålrum som många känner inför ett liv som för länge sen har slutat att vara meningsfullt när det enda som erbjuds är antingen slag i ansiktet, hopplöshet eller total utanförskap. Fait accompli.

VägvalFrankrike och resten av Europa står inför ett vägval – Resa sig och vinna eller försvinna
Foto: Dreamstime

Europa står inför ett vägval. Ska vi följa våra humanistiska principer vi skryter så mycket med men gör lite åt för att leva upp till, eller ska vi slå in på samma hatiska väg som fundamentalisterna där misstänkliggörandet och nidbilderna är de förhärskande. Fundamentalisterna må ha förlorat tre man men dessa tre lyckades i ett uppsåt. Deras arv av ömsesidig misstänksamhet, skräck och hat lär bestå många år framöver. Att bygga upp ett förtroende lär ta tid men det måste ske och helst igår. Gör vi inte det lär det vara mer än människoliv som går till spillo i framtiden.

NosferatuDen ogripbara skräcken och hatet kommer att hänga kvar många år både där och här Foto: Mediasanctuary

Löjesguiden vill med dagens artikel nominera fundamentalister på båda sidorna av konflikten till priset ”Foliehatt of the Year” dvs både muslimska men också makthavarnas. Motiveringen lyder: ”Det spelar ingen roll vet vilka skäl man anför eller vem man pekar finger på – mord är mord och oförsonlighet är oförsonlighet. Att ni blir banérförare av inskränkthetens och hatets ideologi/religion tycks inte beröra er, inte heller att de som lider för era dumheter oftast är de som är oskyldiga. Ert hat och ert förakt har en överordnad roll och det gör er vare sig till muslimer eller kristna. I båda religionerna predikas tolerans och ett absolut förbud mot dödande, ändå saluför ni det motsatta. Det är om något talande. Era ord och argument ekar däremot tomma.”

Annonser

13 thoughts on “Vägskäl För Europa

  1. Björn Söder kanske skulle ha sagt att Fredens religion visar ett av sina ansikten,de som säger kör ut djävulen från islam,satansverserna enligt Rushdie angriper Koranen och Muhammed och Allah,vilken troende gör det?

    Gilla

    • Jag är inte troende muslim, däremot kristen men som sagt knappast muslim. Det jag försöker säga är att alla sidor nu ställs inför ett vägskäl, vilken väg ska man gå? Europas samhällen måste besvara frågan, muslimer måste ställa sig den och om man kommer fram till att man i alla led vill gå en mer humanistisk väg då gäller det att göra upp med de som vill se konfrontation, hat och misstro mellan de båda sidorna. Marine Le Pen och liknande idéer som finns runtom i Europa måste motas i grind. Människor som dom spär bara på uppdelningen och kommer att förorsaka djupgående sprickor som jag fruktar är irreparabla. De radikala inom islam måste hanteras och så vidare. En process som kommer att bli nog så smärtsam för muslimer. Också de måste också inse att de gagnas av att rensa ut i leden, man kan inte ha bröder och systrar som använder religionen till något ingen annan kan ställa upp på. Man måste också från samfundets sida börja adressera det utanförskap som odlas här i Sverige och som också finns i Paris förorter. Ett samhälle med öar utan kontakt med det övriga samfundet kollapsar snart inifrån.

      Gilla

  2. Ping: Manifestation för Charlie Hebdo | Susanna's Crowbar

  3. Hur vet du hur många muslimer som sympatiserar med extremisterna? Du skriver att de är få, men jag ser ingen tydlig källa. Antalet extremistiska aktivister har vi åtminstone ett hum om, men inte antalet sympatisörer. Detta antal kan dessutom vara svårt att fastställa, eftersom knappast alla sympatisörer skulle uppge sin åsikt för något opinionsinstitut. Vi vet dock genom Pew institutets undersökning att en majoritet av muslimerna hyser åsikter vi skulle beteckna som extrema, vilket visserligen inte är synonymt med islamism, men likväl extrema.

    Gilla

    • Säkerhetspolisen har gjort beräkningar som de har redovisat i en rapport som las fram härom dagen. I den rapporten de lade fram läggs till att cirka 130 nu är iväg och strider, de räknas som ett yttre hot inte ett inre. Det finns enligt dem 80 personer som utgör ett inre hot dvs finns i vår vardag och skulle kunna bli ett hot där man kan utföra samma sak som har hänt i Frankrike. Sammantaget finns enligt källan ytterligare 200-300 personer radikaliserade men som man inte ser som några som skulle kunna utföra sådana handlingar. Den enkla anledningen är att de sistnämnda saknar resurserna men kan komma att utgöra ett hot i framtiden om och när de får det. Denna vitbok har jag länkat till i Aftonbladet. Eftersom svenska myndigheter – SCB bl a – vägrar att föra statistik t ex över hur många muslimer som finns i Sverige eller hur många som är militanta är detta ett problem. Detta har jag skrivit. Därför är det nära nog omöjligt att ha en uppfattning i frågan mer än de man kan ha utifrån Säpo:s siffror.

      Sen har vi nästa problem. Hur definierar man ”muslim”, det beror helt enkelt på.”Muslimsk bakgrund” brukar det ibland heta vilket skulle ge på handen att i Sverige finns ungefär 500.000. Den siffran är dock grovt missvisande för i den döljs människor som inte utövar sin religion eller till och med har flytt från religiös förföljelse men som har vuxit upp i länder och därför betecknas som människor med ”muslimsk bakgrund”. Om man istället går på måttet ”utövande muslimer” är det återigen stängda dörrar och därför problem. En uppskattning talar om 200.000. Hur Pew mäter har jag ingen aning om men jag har läst rapporten du refererar till och den är bekymmersam ur en synvinkel. Den mäter visserligen ”Muslimers sympati för radikalism” men mäter bara Sympatierna för jihad, inte hur många som faktiskt är beredda att utropa ett sådant eller är beredda att ingå i den. För det andra mäter den sympatierna för sharialagar men säger inget om vilka lagar som stöds. Sharia är en uppsättning regler allt ifrån påbud av bön fem gånger om dagen till summariska avrättningar för ”osedlig klädsel”. Det hade varit klädsamt att redovisa hur frågan är mätt med andra ord. Till sist differentieras inte de som stödjer en radikalisering från de som hyser en drömmar om ett kalifat. Olyckligt om du frågar mig eftersom de två visionerna är två olika idéer som där tanken på ett kalifat dessutom innehåller lika många schatteringar. Har de ens statistik över Sverige när inte ens SCB har det? Men hur som helst av 200.000 utövande beräknar man alltså att det SAMMANTAGET finns 600 personer som har radikaliserats och/eller nu strider. Det utgör alltså 0,3 procent av den gruppen. Om vi säg tredubblar den siffran till att bli 1 procent av gruppen vilket i siffror utgör 2000 personer som radikaliserats, varför hittar vi bara de ”ljusskygga” på sociala media och andra undanskymda ställen i slutna grupper? Det kan vara så som du säger att man inte direkt vill skylta öppet med sina åsikter men det i mina ögon tyder på att det finns allt annat än stöd för deras åsikter utanför de egna leden. Att Säpo vet beror på att de har betydligt bättre resurser än jag att ta reda på saker och ting. Ett sätt är att man har uppgiftslämnare men ett annat är ett internationellt samarbete mellan säkerhetsorgan, något som hittills har funkat sisådär.

      Nej, sanningen är att relevanta siffror i större omfattning saknas eller är åtminstone delvis missvisande. De som har redovisats av Säpo är så nära sanningen vi kan komma. Delar av rapporten från Pew kan jag också svälja men jag har som sagt också kritik där.

      Gilla

      • För det första så har jag svårt att se kopplingen mellan vad Säpo ser/vet och vad Pew undersökningen visar. De har inte speciellt mycket med varandra att göra.
        För det andra, pew är inte det enda institutet som fått liknande siffror. WZB Berlin Social Science Center fick också intressanta resultat när de gjorde 9000 st intervju 6 st länder, ett av dem Sverige.

        ”Two thirds of the Muslims interviewed say that religious rules are more important to them than the laws of the country in which they live. Three quarters of the respondents hold the opinion that there is only one legitimate interpretation of the Koran.

        These numbers are significantly higher than those from local Christians. Only 13 percent of this group put religious rules above national law; just under 20 percent refuse to accept differing interpretations of the Bible. For Ruud Koopmans, this powerful tendency toward Muslim religious fundamentalism is alarming: “Fundamentalism is not an innocent form of strict religiosity”, the sociologist says. “We find a strong correlation between religious fundamentalism – actually among both Christians and Muslims – and hostility toward out-groups like homosexuals or Jews.” Almost 60 percent of the Muslim respondents reject homosexuals as friends; 45 percent think that Jews cannot be trusted; and an equally large group believes that the West is out to destroy Islam. The Christians’ answers for comparison: As many as 9 percent are openly anti-Semitic; 13 percent do not want to have homosexuals as friends; and 23 percent think that Muslims aim to destroy Western culture”

        http://www.wzb.eu/en/press-release/islamic-fundamentalism-is-widely-spread

        Gilla

      • Det Pew gör är att man klumpar ihop på ett rätt plumpt sätt utan att ta reda på de åsiktsspecifika skillnaderna. Den undersökningen kan möjligen utgöra en fingervisning om hur vindarna blåser i vissa kretsar men inte i andra eftersom den inte differentierar äpplen och päron. Säpo:s rapport är naturligtvis bara en vitbok över hur svenska förhållanden ser ut så den har också brister. Frankrike och England samt andra länder vet jag inte om de har gjort samma kartläggning men en plats är ju redan känd för sin radikalisering och det är Luton. Luton är talande därför att här har det kommit till konfrontation vid flera tillfällen mellan högljudda muslimer och EDL (English Defence League), de drabbningarna har varit blodiga och spektakulära. Samtidigt finns en majoritet muslimer i Luton som ser på båda sidorna med förskräckelse eftersom de hamnar i kläm utan att hålla med vare sig den ena eller andra. De är helt enkelt rädda och situationen håller på att bli värre. Luton har blivit ett Europa i miniatyr. Länk till reportage om detta här https://www.youtube.com/watch?v=SgKMI1wV0ps.

        Sanningen är helt enkelt att sanningen om extremisterna och hur långt de är beredda att gå är svårt att säga. Men utifrån Säpo saknar de flesta radikaliserade de resurser och kontakter som krävs för att utföra det som hände i Paris. Kom ihåg att för att detta ska gå att utföra krävs pengar, material, kontakter osv. Men det som också är sant är att när vi pratar om ”muslimer” måste vi nog bli lite mer nyanserade också här. Man kan inte säga att islam är en, långt ifrån så. Vissa inom islam talar till och med om att hela religionen håller på att kollapsa inifrån och det är också det vi ser med radikaliseringen.

        Gilla

      • Jag är inte helt övertygad om att dina uppgifter riktigt håller hela vägen ut. Om vi jämför med andra samfund som innefattar en våldsam komponent, som t.ex. Ryssland, så ser vi att de som aktivt strider i grannländerna inte är särskilt många medan antalet sympatisörer torde vara åtminstone hälften av befolkningen. Det skulle inte förvåna mig om vi nådde liknande siffror när det gäller muslimer med bakgrund i Mellanöstern. Det har blivit något av ett mantra att säga att bara ett fåtal muslimer stöder extremisterna, men övertygande bevis saknas. Visserligen ska man aldrig dra alla över en kam, men det går t.ex. att ta del av förhållandevis trovärdiga skildringar av det allmänna tonläget i Mellanöstern, som dessvärre inte ger stöd åt tesen att vi bara talar om ett litet fåtal. Härom dagen skrev brittiska The Guardian om stämningsläget i bröderna Koucharis medelklassiga hemkvarter och det innehöll nog så olycksbådande element.

        Gilla

      • Visst finns olycksbådande tecken, det sticker jag inte under stol med här ett exempel på det i form av en länk till youtube https://www.youtube.com/watch?v=SgKMI1wV0ps. Också ett annat omdiskuterat fenomen finner du här https://www.youtube.com/watch?v=rcsG-u2GtZE. Lägg märke till avståndstagandena från andra muslimer i reportaget. Min poäng är alltså att man inte kan se islam som en, den visar många ansikten. Det gör däremot inte Pew, det är därför jag fortfarande hävdar att Pew-undersökningen visar på mer problem med mätningarna man gör än den visar ett problem i samhället. Naturligtvis har Säpo-undersökningen också sina uppenbara problem men den visar i varje fall en sak, det finns ett antal radikaliserade men de stöter på motstånd också inom islam eftersom de anses röra upp hat och islamofobi. De söker sig därför till undanskymda platser med egna moskéer (egentligen mer bönelokaler) för att kunna verka i fred och de träffas också genom sociala media. Många av dem är aggressiva i sin ton men saknar också infrastrukturen och kontakterna för att kunna ro en sån sak som attacken i Paris i land. Därmed inte sagt att de inte kommer att ha den kapaciteten i framtiden.

        Gilla

      • Förlåt att jag blir tjatig men om man vill vända på perspektiven kan man se det här reportaget. Återigen ett tecken på att det finns ”andra” typer av muslimer som faktiskt är mer lika oss än vi vill medge. En grupp precis som terroroffer och de som har genomlevt skräcken är förlorarna i det krig mot alla krafter både inom och utom islam som de krafterna för. https://www.youtube.com/watch?v=9-50TZf10do

        Det är därför många menar att de inte är muslimer, ett påstående baserat också på hur mycket de kan om koranen vilket är lite – mycket lite. Men filmen visar min poäng med artikeln, att det finns som sagt flera ansikten inom islam. De mer moderata krafterna har uttalat sig fördömande och det är bra men det ger också en möjlighet att börja samverka istället för att motverka. Genom att bygga nätverk kommer fler fundamentalister att inse att motståndet nu är mer kompakt och samordnat där de militära enbart har lett till än mer hat, splittring och misstro. Varför fortsätta att riva ner när vi kan se hur vi alla blir förlorare på det och när det dessutom finns andra krafter inom en mycket stor rörelse? Det är det artikeln handlar om och det vägskäl jag talar om. God tittning och hoppas du inte misstycker att jag blir lite tjatig som sagt.

        Gilla

  4. Tyvärr så upplever jag dina svar som mer en önskan än något som baserar sig på rent och skär vetenskap. Ja, pew undersökningen kan säkert göras bättre, den är dock väldigt bred om du har läst hela? Samma med den undersökningen som WZB i Berlin gjort. Eller liknande undersökningar som visar på åsikter som går tvärtemot de åsikter som ”vi” i väst håller högt.

    Detta påminner, enligt mig, om feminismdebatten. Där feminism självfallet står för rättvisa, jämlikhet, vetenskaplighet etc. Och visst, en del av den gör det men flera anser det inte stämmer i stora delar. Det som då händer är att folk sätter epitetet ”antifeminist” på de som är kritiska till den feminism (och kulturmarxism) som genomsyrar samhället. Samma här med islam. Där en del av islam förmedlar värderingar (homosexualitet, sharia, kvinnors rätt, etc) som är helt annorlunda än de vi har i väst. Hur stor del det är som har dessa får vi från de undersökningar som gjorts. Antagligen så är det rätt få som är så radikala i sin syn att de tar till våld och mord för sin sak. Men det man ska fråga sig är hur många som passivt ser på, antingen anser att det är bra eller att det trots allt för en god sak. Jag vet inte. Men jag tror inte det man ska göra är att utgå från att det är ytterst fåtal, utan undersöka det vetenskapligt.

    Jag kan även rekommendera Paul E. Marek text ”Why the Peaceful Majority is Irrelevant”

    ”We are told again and again by “experts” and “talking heads” that Islam is the religion of peace, and that the vast majority of Muslims just want to live in peace. Although this unquantified assertion may be true, it is entirely irrelevant. It is meaningless fluff, meant to make us feel better, and meant to somehow diminish the specter of fanatics rampaging across the globe in the name of Islam. The fact is, that the fanatics rule Islam at this moment in history. It is the fanatics who march. It is the fanatics who wage any one of 50 shooting wars world wide. It is the fanatics who systematically slaughter Christian or tribal groups throughout Africa and are gradually taking over the entire continent in an Islamic wave. It is the fanatics who bomb, behead, murder, or honor kill. It is the fanatics who take over mosque after mosque. It is the fanatics who zealously spread the stoning and hanging of rape victims and homosexuals. The hard quantifiable fact is, that the “peaceful majority” is the “silent majority” and it is cowed and extraneous.

    Communist Russia was comprised of Russians who just wanted to live in peace, yet the Russian Communists were responsible for the murder of about 20 million people. The peaceful majority were irrelevant. China’s huge population was peaceful as well, but Chinese Communists managed to kill a staggering 70 million people. The Average Japanese individual prior to World War 2 was not a war mongering sadist. Yet, Japan murdered and slaughtered its way across South East Asia in an orgy of Killing that included the systematic killing of 12 million Chinese civilians; most killed by sword, shovel, and bayonet. And, who can forget Rwanda, which collapsed into butchery. Could it not be said that the majority of Rwandans were “peace loving”.

    History lessons are often incredibly simple and blunt, yet for all our powers of reason we often miss the most basic and uncomplicated of points. Peace-loving Muslims have been made irrelevant by the fanatics. Peace-loving Muslims have been made irrelevant by their silence. Peace-loving Muslims will become our enemy if they don’t speak up, because like my friend from Germany, they will awake one day and find that the fanatics own them, and the end of their world will have begun. Peace-loving Germans, Japanese, Chinese, Russians, Rwandans, Bosnians, Afghans, Iraqis, Palestinians, Somalis, Nigerians, Algerians, and many others, have died because the peaceful majority did not speak up until it was too late. As for us who watch it all unfold, we must pay attention to the only group that counts; the fanatics who threaten our way of life. ”

    http://cjunk.blogspot.ca/2006/02/why-peaceful-majority-is-irrelevant.html

    Gilla

  5. Och en retorisk fråga: Om det är endast är ett ytterst fåtal som är radikala, varför ser vi så mycket våld, krig, förtryck och misär i muslimska länder? Om något så bör de peka på att de radikala och de som passivt delar deras syn, är tillräckligt många för att det skall ske. Eller har du någon annan förklaring?

    Gilla

    • Skulle gissa att det där är ungefär som med ”sambandet” mellan ras och intelligens: Det är lätt att placera två kartor med ”ras” och ”låg IQ” på varandra och se hur väl de sammanfaller. Det man missar då är att kartan ”fattigdom/undernäring” passar ihop med ”låg IQ” ännu bättre.

      I Mellanöstern och Afrika där Islam först fick sin spridning har vi i princip klansamhällen med en fernissa av Islam. Det finns små möjligheter att ta sig ur klanen för handel, utbildning, rättsväsende och så vidare. Landet/staten/institutionerna existerar knappt.

      Indonesien – det största muslimska landet, tror jag – ter sig nog för de flesta verkar mer ”västligt” än MENA. Skulle kunna vara USA på 1950-talet i mångt och mycket. (Har jag läst här och där och inte studerat särskilt ingående får jag tillägga.)

      Jag menar att det väsentliga är grundinställningen till hur samhället är uppbyggt, alltså det som med rätta kan kallas kulturen. Har man två personer som först och främs identifierar sig utifrån olika klaner, så lär inte Umman ha särskilt stor betydelse.

      (Paul E. Marek har rätt i sin övergripande poäng.)

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s