Göran Greider 2.1

Hur får man en person som aktivt lägger ner energi på att inte förstå sambanden att förstå hur allt hänger ihop? Hur får man samma person att förstå att något kommer att drabba det denne säger sig försvara? Om dataingenjörerna på Intel eller AMD hade ställts inför samma problem med en dator hade de antagligen dunkat in en ny bättre processor och mer internminne. Nu talar vi dock inte om en dator utan om Göran Greider som trots sin mänsklighet uppvisar skrämmande likheter med en dator då man kan avläsa vad svaret kommer att bli varje gång.

Likt en mänsklig maskin vars minsta reaktion är förutsägbar blir Göran Greider nästan parodisk i sin iver att försvara Margot Wallström. Mission Impossible är nog närmre sanningen i det fallet Foto: Wikipedia

Läser man hans skrifter, inget jag rekommenderar för människor med svaga hjärtan eller korta stubiner, kommer man snart fram till hur han resonerar. Allt är kapitalismens fel, alla som säger emot är fans till Breivik, svaret på allt heter socialism och kumba ya i evigheten och alla blir så lyckliga så lyckliga bara man tänker som han. För att bevisa sin tes tar han alltid genvägen via generaliseringar och direkta felaktigheter där fakta är detsamma som nonsens. Metro där han bland annat skriver är ett ganska bra media för hans åsikter, båda är ju numer lika oseriösa. Eller vad sägs om måndagens krönika i tidningen.

Carl Bennet är näringslivstopp och representant. Den senaste tiden har han och fler med honom helt riktigt kritiserat Margot Wallströms agerande i Saudiarabien-frågan. Okänsligt och klumpigt är väl ord som ligger nära till hands om man vill uttrycka sig så diplomatiskt som utrikesministern inte gjorde. Mer om den saken kan du läsa om i mitt tidigare inlägg ”Fiskpinne”. Det som är dubbelt olyckligt är att agerandet från henne och miljöpartiet nu kan komma att kosta lukrativa inkomster för kontrakt med landet på andra områden än det militära, också detta har Bennet kritiserat.

När svaret ser ut så här kan det inte gå att ta miste på det utom om man heter Göran Greider då förstås Foto: Pixgood

I artikeln raljerar Greider över att Bennet nu tycker sig ha fått rätt. Rätt om vadå frågar sig Greider. Rätt om att förtryckarna nu har blivit upprörda över kritiken som utrikesministern riktade mot dem angående mänskliga rättigheter. Därför kommer Greider fram till att det enda man kan göra är att heja på Margot.Tillåt mig småle Göran, din logik är något haltande. För det första går inte kritiken ut på att Margot skulle haft fel angående Saudiarabien som ett land med brister i sina mänskliga rättigheter. Vare sig Bennet eller någon annan har sagt ett dugg om detta, mer om hans och andras uttalanden i artikeln från DN.

Greider talar alltså om den andra sidan av myntet, helt medvetet för att försvara Margot är min tes. Plakatpolitik är ju viktigare än realpolitik. Greider talar om mänskliga rättigheter, Bennet om vikten av att vårda handelsförbindelser. Man måste komma ihåg att Sverige är ett av de mest exportberoende länderna i världen, om vi raserar de möjligheterna raserar vi vår välfärd helt enkelt. Man måste därför se till att kritiken framförs på ett sätt som inte trampar folk och länder på tårna, där har utrikesministern fortfarande misslyckats och bör därför avgå. Hennes klumpighet och hanterandet av hela frågan gör henne omöjlig i rollen och hon har helt enkelt bränt för många broar.

Brända broar är ett gammalt fenomen som moderniserats av Wallström. Göran fattar inte ens vad som händer utan fortsätter samma gamla försvarstal  Foto: Tradera

Detta är inget Greider ens kan stava till, istället fortsätter han i samma stil. Han menar att oljan och deras rikedomar, där är enda gången karln har rätt i artikeln, gör att de har fått moraliskt frikort från all kritik. Återigen fel Greider. I maj 2011 publicerade DN följande artikel där landet på ett mer subtilt sätt kritiserades. Meningen var att du själv skulle dra slutsatsen hur löjligt det hela var och vem som hade rätt och fel. För att ytterligare visa kritiskt hur tunt argumenten höll i den Saudiska debatten kunde man läsa artiklar som denna på SVT. Kritiken fanns alltså där men mer nedtonad och du fick själv forma din bild, inte som i Görans fall få den nerkörd i halsen.

Men har har som sagt rätt när han säger att Saudiarabien är rikt och mäktigt. Det är det som gör situationen dubbelt farlig. Sverige är vare sig vi vill det eller inte oljeberoende. Det lär vi inte komma ifrån under de närmaste tio åren så nu när relationerna är djupfrusna med en av världens största exportörer av denna kan vi kanske se oss dubbelt skadade när vi och om vi blir bojkottade. Saudiarabien är på grund av sin rikedom en lokal stormakt med många vänner i regionen som också dom producerar olja, vad händer om också de får för sig att bojkotta oss Göran? Sanningen du blundar för är att om svenska varor bojkottas samtidigt som vi kanske får uppleva leveranshinder av oljan kan vi nog se oss om efter den välfärd som flytt.

Om feministisk utrikespolitik är att göra sig omöjlig i världssamfundet, måste man börja fråga sig vad det är vi kommer att lämna efter oss och vad priset kommer att bli
Foto: Shorpy

Välfärden var det ja. Den är ju helig för personer som Göran, fast när det vankas lite plakatpolitik tycks inga hinder finnas för hur mycket man är beredd att äventyra också den. För när arbetare, det är ju alltid de längst ner som får betala det högsta priset för din och andras dårskap, blir friställda lär ingen bli lycklig. Skatteintäkterna sjunker vilket ger oss färre sjukhussängar och dagis, han tänkte nog inte så långt när han skrev. Bolagen som exporterar betalar också de skatt, lider de skada lär också den inkomsten segla Magdalena Andersson förbi. Inget som bekymrar plakatpolitikens egna mästare Göran inte. Göran kanske kan svara på följande frågor: Kan vi äta plakatpolitik? Kommer din moraliska överlägsenhet kunna generera inkomster att bygga sjukhus för?

Göran Greider har dock gjort ett dubbelfel i artikeln. Han utgår från en tolkning om hur han, vi och alla västländer i själva verket ser på demokrati och mänskliga rättigheter som ett rättesnöre. Men är den synen allas syn? Långt därifrån! För det första anser större delen av världen att demokrati är något riktigt underligt. Vi får nog räkna med att vår syn är ganska udda och att andras syn är lika respektabel som vår. Gör vi det inte är vi precis så moralimperialistiska som vänstermänniskor ofta anklagar andra för att vara. Vad gäller mänskliga rättigheter har länder som Saudiarabien och övriga länder i den kultursfären aldrig ens accepterat vår syn på detta. Återigen är den tolkningen vår, men andras? Icke sa Nicke!

Dubbelfel i tennis kan leda till förlust, dubbelfel i politiken tycks med nuvarande utrikesminister vara regel. Göran Greider är en av få som försvarar den Foto: SVT

I den så kallade Kairodeklarationen från 1990 förklarade flera länder däribland Saudiarabien, hur man såg på begreppet mänskliga rättigheter utifrån ett muslimskt perspektiv. Bakgrunden var deras kritik av vår syn som man tyckte hade klara brister, mer om deklarationen hittar du på Wikipedia. Frågan blir alltså hur man kan kritisera ett land för något de anses ha gjort utifrån våra kulturella föreställningar när vi vet att deras kulturella syn skiljer sig markant från vår? Det är som att jag skulle säga att  Stefan Löfven inte kan vara statsminister för att han ser ut som en ex-trummis i ett dansband, kritiken är irrelevant! Mer om den här sidan av saken har Rick skrivit om i ett inlägg på Genusdebatten, länk hittar du här.

Också Margot Wallström har gjort samma fel. Hon utgick i sin kritik från vår syn på fenomen som demokrati och mänskliga rättigheter, men brydde sig inte ett dugg om andras syn på den. Vår syn var moraliskt överlägsen, alltså kunde man säga saker som ”medeltida”. Om man vill vara diplomatisk är detta något av det mest klumpiga någon politiker har uttalat genom hela historien av den konstarten. Inte heller att kalla åsikter från Arabförbundet för ”Irrelevanta” är särskilt smart. Därför Göran, finns ingen annan väg än att se till att Margot Wallström avgår. Den feministiska utrikespolitiken har havererat snabbare än Göran kan säga ”skatt”.

Göran tycks vara blind för fakta i målet vilket bara gör hans artikel än mer oseriös
Foto: Independent

Om Göran fortfarande inte fattar hur korkat utrikesministern har agerat kan han ta en närmre titt på följande fakta. Saudiarabien bryter mot en rad mänskliga rättigheter, det förnekar jag inte. Att de anser att deras tolkning av vad som anses vara mänskliga rättigheter gör kritik rätt mycket mer komplicerat. Att den framförs klumpigt och okänsligt är ett jätteproblem men frågan är Göran, varför använder sig samma Margot Wallström av dubbla måttstockar med hyckleriet som förtecken?

Kina är landet som bryter mot fler mänskliga rättigheter än Saudiarabien gör. Trots vetskapen om detta drar sig både Wallström och Löfven sig för att kritisera landet. Detta trots att Löfven snart ska åka till landet och träffa sin kollega för samtal och antagligen prat om affärer. Ett ypperligt tillfälle att ta upp kritik mot landet kan man tycka men plötsligt är det tystare än i graven.

Kritik tycks rättfärdigad mot vissa länder men i andra fall gäller det att stänga igen näbben, hur kan det hänga ihop Göran? Foto: HD4Desktops

Mig veterligen har aldrig fångläger för politiskt oliktänkande t ex rapporterats om från Saudiarabien, men däremot från Kina som är ökänt för fenomenet. Inte heller hör man någonsin talas om att Saudiarabien avrättar fångar med nackskott för att skicka en räkning för kulan till de efterlevande. Det är däremot vardagsmat i Kina. Saudiarabien ockuperar inte heller illegalt annat lands territorium, det gör däremot Kina. Hade Saudiarabien gjort det hade de säkert behandlat den ockuperade befolkningen uselt men återigen tar Kina priset. Oviljan att kritisera Kina kan du läsa om i Aftonbladet. Mer om Kinas övergrepp kan man läsa om i Human Rights Watch årliga rapport.

Gilla läget Göran! När Gene Simmons ser ut så här efter att ha läst din artikel är det kokt
Foto: Aftonbladet

Dagens nominering för priset ”Foliehatt of the Year” går till Göran Greider. Motiveringen lyder: ”I din iver att i alla väder försvara socialdemokratin glömmer eller lägligt bortser du från en rad detaljer. Du bortser från att det som kritiseras inte är själva kritiken av Saudiernas syn på mänskliga rättigheter utan hur den har framförts, vad detta har fått och till och med kommer att  få för konsekvenser vid en eventuell upptrappning. Du glömmer hur klumpigt och valhänt hela frågan har skötts av Margot Wallström där hennes hanterande har fördjupat förtroendekrisen mellan våra länder. Till sist är du helt blind för att vår syn på saker som detta handlar om långt ifrån är allas syn, ett kulturimperialistiskt synsätt för övrigt.

Artikeln missar därför med råge det minimikrav man kan ha på en saklig artikel. Istället är den i vanlig ordning en ideologiskt färgad försvarsskrift utan vare sig mening eller mål. Den visar helt enkelt bara att det haveri som jag och andra försöker påvisa i frågan är helt relevant. Margot Wallström bör avgå, något hon borde ha gjort för över en vecka sedan. Göran borde fundera på samma sak efter sin praktvurpa.”

Feminismens Flagellanter

Flagellanterna var en rörelse i skuggan av pestens Europa. Första gången de dyker upp i historien är det i staden Perugia 1260. De trodde att de genom gisslande, att piska sina egna ryggar blodiga, kunde uppnå frälsning och att gud hade påbjudit lidande. Det var för att efterlikna jesus sista tid i livet man genomförde marscher där kropparna utsattes för allehanda prövningar. Politiskt sett blev de en utmaning då kungar var härskare utsedda av gud. Plötsligt fanns deras likar – också de av gud utsända– som kunde tävla med dem om legitimitet. Under digerdöden fick rörelsen ett ordentligt fotfäste då folks desperation att överleva drev dem till att underkasta sig sådana extremer som rörelsen utgjorde. Vid kyrkokonciliet i Konstanz 1417 Förbjöds rörelsen.

Flagellanter anses idag vara synonymt med underkastelse, förnedring och religiös fanatism. Feminismens motsvarighet tycks uppvisa samma mönster Foto: Wikimedia

Idag har vi en ny trend inom delar av en annan rörelse – feminismen – som bygger på samma tanke som flagellanternas. Genom lidande ska man renas från sådana osunda tankar som bara patriarkatet kan inympa i folks huvuden. Dags för bot och bättring med andra ord. Rening från den onaturlighet det innebär att vara man är målet.

Läs den här artikeln den som vågar. Den kommer från Feministisk Perspektivs trevliga lilla alster. Intressantast är att artikelförfattaren – Alexander Pettersson – är en man även om jag personligen tvivlar på det. I artikeln gör Alexander precis det som feminister är så duktiga på, han generaliserar. Helt plötsligt är det manliga könet synonymt med George W Bush även om jag personligen hatar honom för alla de övergrepp han står för. Vi är också kollektivt belastade av vad katolska kyrkan står för trots att i varje fall jag inte är katolik, få andra heller i Sverige enligt deras egna statistik.

Den kollektiva belastningen av en grupp som utövare av saker de inte utövar är direkt stötande och en av feminismens grundteser Foto: Wikipedia

Alexander skriver själv att drivkraften bakom hans tankar och artikel är skulden. Också skammen fungerar som en uppväckande faktor i hans liv. Flagellant med andra ord, den enda skillnaden är att numer piskar de inte längre sina ryggar. Han går till och med så långt i sin flagellant-iver att han ber sin flickvän att penetrera honom. Bra där Alexander, du är inte alls en hjärntvättade fanatiker inte.

Ytterligare en sak alla feminister och andra vettvillingar borde lära sig är att Malala Yousafzai INTE går att nämna i ett feministiskt sammanhang. I motsats till er kämpar hon nämligen för ALLA barns rätt till en skolgång, ni vill ju annars få det till att det bara är för flickorna hon kämpar. Inget kan bli mer fel, men det visar ändå ett intressant samband. Ni är enbart kapabla att se ett perspektiv, efter det ser ni inget annat.

Malala Yousafzai vill se alla barn i skola för att förändra deras fattiga vardag. Detta får feminister till att hon vill se flickor i skola, hur man nu får ihop den logiken Foto: Pinterest

Men det slutar ju inte med det, feminismen är ju på förhand given på det sättet att det alltid kommer en ny galenskap. DN är ju tidningen som plötsligt ramlade ner i en journalistisk avgrund på grund av denna något tveksamma ideologi. Skam den som ger sig tänker säkert Peter Wolodarski som upprepar samma skam i följande artikel. Känsliga läsare varnas för innehållet.

Där kan man läsa om Patricia Arquettes flammande appelltal på årets Oscarsgala om hur orättvist det är att kvinnor tjänar mindre än män. Den tesen är en myt, ser man enbart på Hollywood, vilket man inte ska men nu är det en Hollywood royalty som en Arquette vi talar om, så ser det ut som Susanna Varis har skrivit om här. Sex av de tio högst betalda är kvinnor!

Vi kan vidare läsa om intressanta namn (INTE!) som Kate Millett som förespråkade familjens död och i förlängningen patriarkatets. Att familj är en struktur som utgör ett fundament för att vi människor ska lära oss sociala spelregler och i bästa fall ge en bas för trygghet är något som går både Millett och artikelförfattaren Annika Persson förbi. Millett har med rätta kallats feminismens Mao Tse Tung, en föga smickrande titel i min värld.

Att bli kallad för feminismens Mao Zedong är inte smickrande med tanke på att den här mannen kostade ca 100 miljoner människor livet i olika former av felsatsningar
Foto: TheGuardian

Sen kommer de sedvanliga faktafelen, de är ju så vanliga när feminister är i farten.

”Den politiska representationen är ungefär densamma. Välfärden sköts fortfarande av kvinnor i vård, skola och omsorg. Lönegapet har minskat några procentenheter sedan 1990-talet. Det obetalda arbetet fördelas fortfarande ojämlikt. I medie- och kultursfären är kvinnor fortfarande underrepresenterade. Och omfattningen av kvinnomisshandel har inte minskat.”

Den politiska representationen är ungefär densamma påstår artikeln, det är den naturligtvis inte alls. Räknar man från 1973 har representationen nästan fördubblats. Siffror hittar du på bloggen d-intl. Den statistik de har säger att det har ökat från 21,1 till 41,1%. Visserligen har representationen sjunkit mellan åren 2006 och 2014, naturligtvis inte bra men det kan bero på flera faktorer. Dels kan det vara så att partierna har svårt att få kvinnor att engagera sig, de prioriterar andra saker. Det kan också bero på att olika partier har olika många kvinnor representerade och eftersom partier går upp och ner i opinionen kan den sjunkande siffran sägas vara en avspegling av de olika opinionerna.

Hissar går liksom opinioner både upp och ner. Den här hissen hittar man i Lissabon
Foto: Wikipedia

Man måste också komma ihåg en annan sak. Man kan stirra sig blind på de olika siffrorna men de kvinnor och män som får ett uppdrag för ett parti måste också leva upp till den standard dessa har. Att bara mangla ut kvinnor som enbart är där för att de är kvinnor vinner vare sig partierna, kvinnorna eller männen på. I samma länk, d-intl ovan, kan man utläsa att V är det partiet som har flest kvinnor representerade med 57%. Typiskt feminism är min enda kommentar, de påstår att de är för jämställdhet men ger sig inte förrän majoriteten av representantskapet i något sammanhang ger dem majoritet. Att kalla en feminist för en person som är för jämställdhet är som att kalla kommunister för demokratiska.

Nästa myt som texten ovan ger uttryck för är kvinnomisshandeln. Enligt alla feminister är problemet med detta ett ”mansproblem”, att det är ett uttryck för ”mansnormer”. Jag tror de flesta som är män och läser detta kan skriva under på det jag själv gör, jag har aldrig idkat någon ”mansnorm” eller för den delen misshandlat någon kvinna. Det ligger faktiskt i de flesta mäns dna. Nyligen gjordes ett experiment i det land som utsetts till nationen där våld i hemmet är mer vanligt än vanligt i världen – Italien. Man gick ut på gatan och gav unga pojkar ett chockerande förslag. Mer om det i videon nedan.

Däremot är det så att en väldigt liten del av den manliga befolkningen står för en förkrossande stor del av våldet. Följande slutsatser kom Fredrik Sandberg fil. dr i pedagogik fram till i undersökningen ”Den slående mannen” sidan 15 Länk här:

Klicka för att komma åt den-slaende-mannen.pdf

Våldet är jämnt fördelat Tillförlitliga källor visar att kvinnor och män är lika vanliga utövare av partnervåld; fördelningen av förövare mellan könen är i princip 50/50. Det är alltså inte bara män som slår.

Kvinnor skadas oftare

På grund av mäns större styrka, samt deras benägenhet att oftare använda grovt våld, skadas kvinnor i högre utsträckning än män. En rimlig uppskattning är att kvinnor skadas av partnervåld drygt dubbelt så ofta som män. Detta trots att kvinnor verkar kompensera för lägre kroppsstyrka genom att i klart högre utsträckning använda tillhyggen.

Män är oftare repetitiva förövare

Det är klart vanligare att män nyttjar upprepat våld mot sin partner än att kvinnor gör det.

Vid ömsesidigt våldsutövande slår kvinnan oftast först. I en ganska stor andel av alla våldsamma relationer (vissa undersökningar nämner siffror upp mot 50%) är partnervåldet ömsesidigt. I dessa fall är det märkbart vanligare att kvinnan i paret är den som först tillgriper fysiskt våld. Även om kvinnan slår först, är det vanligare att hon är den som i slutänden skadas av våldsutbytet.

Kvinnor är oftare utsatta för sexuellt våld

Utövandet av sexuellt våld och tvång inom en relation är klart vanligare med manliga förövare och kvinnliga offer än tvärtom. Företeelsen som sådan är dock betydligt mindre vanlig än övrigt fysiskt våld, oavsett kön.

Mörkertalet är högre för manliga offer

Det finns överväldigande belägg för ett högt mörkertal avseende manliga offer för partnervåld. Män är betydligt mindre benägna än kvinnor att berätta för någon om sin utsatthet, och då särskilt för myndigheter som socialtjänst och polis. Samhället har också en tendens att vifta bort rapporter om mansmisshandel, då det inte passar in i rådande norm.

Den ”vanlige” mannen är en osannolik förövare

Det finns tydliga kopplingar mellan social utsatthet (arbetslöshet, ekonomiska skulder etcetera) och nyttjandet av partnervåld. Även alkohol- och droganvändning ökar risken. En före detta partner är också en mer sannolik våldsverkare än en nuvarande. Avslutningsvis

lider en mycket stor andel av dem som nyttjar dödligt våld mot en partner av grava psykologiska störningar.

Ingen förnekar att våld mot kvinnor finns. Det som är problemet är att alla män utmålas som förövare när det är ett fåtal som som står för allt våld och att kvinnors våld mot män i stort sett tigs ihjäl. Hur jämställt är det alla feminister? Foto: HD

Feminister fortsätter trots ovanstående slutsatser att påstå att det finns en ”mansnorm” och att denna bidrar till våld mot kvinnor. Detta trots att en av slutsatserna är att våld i nära relationer är lika vanlig mellan könen. Också det faktumet att det är få män som utövar våldet viftas bort. Trots att undersökningen kommer fram till att den ”vanlige” mannen är en osannolik förövare hävdas det istället från feministiskt håll den generaliserande och kränkande tesen ”Mäns våld mot kvinnor”. Med andra ord är vetenskap och kunnande inget för feminismen, ett faktum som gör den antivetenskaplig.

Deras hänvisning heter alltid ”att feministisk forskning visar att….”, den feministiska forskningen heter genusvetenskap och är ingen vetenskap utan ett ideologiskt färgat tyckande. Den utgår till exempel från påståenden och hittar bevisen i form av ”intervjuer” med fem kollegor eller så kallad cherry-picking där man bara tar fram det som talar för en tes men ”glömmer bort” det som talar emot den. Feminism är därför både oseriös och ohederlig i sina teser. Den använder ”vetenskap” för att bevisa sina teser men det gör den inte mer seriös, snarare tvärtom eftersom ”vetenskapen” är så bristfällig att den oftast inte kvalificerar ens som b-uppsats. Ett litet urval av alla dessa huvudvärksframkallande alster hittar du här nedan.

Faktum är att spådom är mer vetenskap än genusvetenskap. Om man som de ”forskare” inom disciplinen gör, sätter sig ner och intervjuar fem kompisar kan man inte kalla det något annat än oseriös Foto: IMDB

Järnvägsstationer och deras patriarkala förtryckande miljöer är en klassisk avhandling som inte får missas, här hittar du länken:

Klicka för att komma åt FULLTEXT01.pdf

Via följande länkar hittar du Susanna Varis utmärkta analys av avhandlingen, inläggen är i tre delar. Del 1, Del 2 och Del 3.

Via följande länk kan du läsa artikeln i SVD av Tanja Bergkvist som handlar om den berömda och löjeväckande genustrumpeten. Ett skolexempel på skräck ur verkligheten.

Den Gyllene Trumpeten blev verklighet när avhandlingen om genustrumpeten fick statligt forskarbidrag. Enda problemet var att den var djupt oseriös och att du skattebetalare finansierade hela kalaset Foto: Eget

I DN:s artikel som är länkad ovan hittar vi också nästa flagellant nämligen Lukas Romson, bror till Åsa med samma efternamn. Så här låter hans tankegångar:

”Behöver det [Patriarkatet: Förf. Anm.] krossas? Och i så fall hur?– Den måste avvecklas, absolut. Sen kan man välja olika metoder. Jag tror på traditionellt påverkansarbete. Den mer radikala feminismen får mycket medieutrymme, men det tråkiga nötandet skrivs det ofta ingenting om. Samtidigt ger det ofta rejäla resultat, se på regeringens krav på jämställdhetsintegrering på alla myndigheter till exempel.– Sen tror jag på samarbete. När feminismen inkluderar transaktivismen får den ny kraft. Det finns ju till exempel ingenting som hotar patriarkatet mer än en gravid man. Särskilt om han är framgångsrik, vit och heterosexuell. Det sätter hela systemet i gungning eftersom patriarkatet inte får förtrycka en sådan. Fjolliga män kan det förtrycka, eller kvinnor, men inte den hegemoniske mannen. Transpersoner är ett så tydligt hot mot patriarkatet och viktiga allierade för feminismen.

Vad händer sedan?– Människor får lov att vara sig själva. De tillåts använda en massa ny energi till andra saker än att bara försöka passa in. I det större perspektivet tänker vi inte i vi och dom, utan delar på resurserna, respekterar olikheter och respekterar vår miljö. Fattigdom, svält, analfabetism och krig är problem vi prioriterat och löst eftersom de drabbar dem hårdast som har minst makt: kvinnor, barn, homo- och bisexuella, transpersoner, ickevita eller personer med funktionsnedsättningar. De rika länderna tar ansvar för sin konsumtion och för den verksamhet de bedriver i fattigare länder. Vi ser att vi alla är del av samma mänsklighet.

Precis som röster i huvudet är feminism resultatet av  vanföreställningar och rent påhitt. Ofta maskerat till vetenskap vilket det inte är, både genusvetenskap och feminism är ideologi Foto: Youtube

Min enda kommentar är att det krävs mycket energi för att bli så här verklighetsfrånvänd och att lyckas i sitt arbete med att göra så många felaktiga analyser. Att denna person i detta fallet orkar är beundransvärt, men det är samtidigt skrämmande. Betänk att dessa tankegångar i dag blir till praktisk politik inte minst av den nuvarande regeringen som inte ens drar sig för att samarbeta med både rättviseförmedlingen, länk till Aftonbladet, och Henrik Arnstad.  I övrigt är det naiva förhoppningar och flumromantiska föreställningar om den kommande revolutionen han ger uttryck för.

Alltför många gånger har vi hört samma visa.Lukas ord får mig att minnas en del av min barndom där en del av min vardag snuddade vid den verklighet som hette frireligiositet. Samma lyckliga leende som hos de frireligiösa kan skymtas när han talar om sin utopiska visioner. Det är samma idealiserad dröm och samma tro på det goda. Jo, jag kan beundra honom för hans vilja att tro men jag vet också att när misslyckandet är ett faktum, som så många gånger förr i revolutionens historia för övrigt, kommer priset bli mycket högt. När teori och verklighet inte stämmer överens måste ju revolutionären se till att verkligheten anpassas till teorin, inte tvärtom. Det hände i Ryssland, det hände i Kina och ser vi inte upp kommer det att hända i Sverige. Det ser personer som dessa snart till för de tror på sina egna utopier och det är otäckt nog.Också WTF Toklandet har bloggat om Lukas Romson och artikeln ovan, här är länken.

Feminism är precis som frikyrkor. Den religiösa iver denna ideologi uppvisar är skrämmande, men att man inte får eller ska kritisera den än mer så. Foto: Spraktidningen

Den tredje vägen man kan gå på flagellanternas inslagna väg är att sälja ut sitt eget kön. En slags mental flagellant-process vars syfte är att ge bättre jobb, kanske få dejta den där feministisk donnan på redaktionen som är så snygg eller helt enkelt bara ställa sig in för makten. En mästare på det här området är helt klart Lars Lindström på Expressen, han har nått långt i sin process eller vad sägs om följande klassiska artikel.

Den enda frågan där är hur många silverpenningar han inkasserade för den artikeln och vad belöningen bestod av. Lars Lindström har haft lite svårt att hålla sig till sanningen förr, här kan du läsa om vad Fnordspotting tyckte om faktaunderlaget till en annan krönika Lindström skrev. WTF Toklandet har återigen föredömligt kommenterat Lars Lindströms artikel, länken hittar du här.

I den feministiska kyrkan kan man också spela rollen av Judas (Priest). Där ligger Lars Lindström ljusår före alla andra. Foto: Gruppen Judas Priest från Wikipedia

Löjesguiden nominerar idag feminismen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”En ideologi färgad av subjektivt tyckande, antivetenskaplighet och flum må vara hänt. I mina och förhoppningsvis andras ögon är det att göra bort sig. En ideologi som anser sig ha tolkningsföreträde över allt annat och dessutom gör anspråk på att få vara med i snart sagt  alla sammanhang är otäck. Den ger dock fortfarande bränsle åt de som inte underkuvar sig detta otäcka.

När samma ideologi däremot börjar hjärntvätta och tvångskonvertera en kader av lättövertalade svagsinta och dessa ger intrycket av en underkastelse eller till och med könsförräderi, har något börjat stinka ordentligt. Det är ett otäckt och förödande faktum att det faktiskt i dagens Sverige finns människor som är så ryggradslösa av åratal av hjärntvätt, att de är beredda att ge sig ut på flagellanternas vandringsstråt. Detta faktum säger mig mer än någonsin att feminism är en sekt. Det om något är än mer ett argument mot den galenskap denna ideologi står för.”

Fiskpinne

Vår regering har så här långt gjort ett gediget uselt jobb. Grundorsaken till detta är dels att statsministern har valt ett gäng b-figurer men också att han själv har visat sig vara en så pass svag ledare att haveriet snart är ett faktum. Utrikespolitiken är det som den gångna veckan har hamnat i rampljuset och på det området har vår utrikesminister – Margot Wallström – visat att hon inte var mogen uppgiften.

Det började egentligen för tio år sedan när den dåvarande försvarsministern Leni Björklund slöt ett försvarsavtal med staten Saudiarabien. Avtalet såg till att ge svensk försvarsindustri en plattform för export av krigsmateriel och då var det hela inte ett dugg kontroversiellt. Det är det däremot nu. Idag sitter ju godhetsapostlarna i miljöpartiet i regeringen och nu när avtalet som har en klausul om förnyelse av avtalet ska omförhandlas ville partiet säga upp det.

Miljöpartiets och utrikesministerns änglavingar växer men det sker på bekostnad av handelsavtal på andra områden än det militära Foto: Wikipedia

Den inrikespolitiska stormen som detta skapade fick Saudierna att ilskna till. Att kalla landet ”medeltida” var mer än man kunde tåla. Att det var utrikesministern som i ett försök att skapa opinion kring frågan för att lösa den inrikespolitiska krisen genom att offra utrikespolitiken var inget man hade förståelse för. Snart var den diplomatiska krisen ett faktum. Avtalet avslutades och detta retade upp de Saudiska känslorna än mer. Krisen inleddes med att Wallström nekades hålla det förannonserade tal hon skulle hålla på arabförbundets möte i Kairo, mer om det här i Aftonbladet.

Det slutade dock inte där. Snart hade krisen fått sitt egna liv och Saudiarabien kallade hem sin ambassadör som den markering en sån åtgärd är inom diplomatin. Mer om det i SVD. Eftersom Saudiarabien är en regional stormakt fick beslutet konsekvenser också hos andra som Förenade Arabemiraten som också kallade hem ambassadören som en markering, artikel här från Aftonbladet. Svenska företag har också börjat märka av en snålare attityd. De som redan befinner sig där får behålla sina visum men nya som vill komma in nekas inresetillstånd, indragna visa kan du läsa mer om här från svenska Yle. Dörrar till ministerier och andra kontakter är plötsligt stängda och möten om kontraktsförhandlingar där handelsavtal hänger i vågskålen ställs in.

Flera tidningar krävde Svennis huvud på ett fat efter misslyckandet i VM-kvalet. När ska det bli dags att kräva samma sak av utrikesministern och miljöpartiet? Foto: Expressen

Svensk utrikespolitik har alltså gjort självmål och nu har det dessutom börjat kosta. Allt detta för att miljöpartiet så ihärdigt kämpade för att säga upp avtalet. De gjorde det dessutom på ett sånt sätt att både dom och utrikesministern trampade Saudiarabien på tårna offentligt. Sånt glömmer man inte i regionen och konsekvenserna kan bli dyrköpta. Dessutom kan det nya läget mycket väl ha blivit permanent för åratal framåt.

Det är med det perspektivet utrikesminister Wallström sammankallade ett krismöte med näringslivsrepresentanter, mer om det mötet i DN. Redan i inledningen av krisen varnade just näringslivet om det nu uppkomna situationen men regeringen valde då att inte lyssna, detta kan man läsa om i en artikel i Aftonbladet. Man kan därför påstå att irritationen därifrån måste finnas och antagligen vara ganska påtaglig. Mer om farhågorna kring svensk utrikespolitik hittar du på bloggen Fnordspotting.

Varningsklockan ringde för länge sedan, men vare sig regeringen eller utrikesministern lyssnade. Foto: Dreamstime

Processen har nu lett till vägs ände. Det är Sverige som har fått och kommer att få betala priset för en extremt uselt upplagd utrikespolitik. Logiken i den präglas snarare av inrikespolitiskt hänsynstagande än en utrikespolitik värd namnet. En sorglustig historia är nu över där prioriteten snarare har varit att göra miljöpartiet till viljes. Offret blev svensk handelspolitik, allt därför att den ohöljda kritiken som också jag tycker är berättigad inte  stannade bakom det lås och bom. Det är på den punkten Margot Wallström har misslyckats som få innan henne. Ord som de ”medeltida” som uttalats helt öppet är inte ord som har hjälpt situationen på traven, mer om det i en artikel i Aftonbladet.

Den sten som är satt i rullning slutar dock inte att rulla i första taget. Inte heller Wallström tycks kunna hejda sitt ordflöde trots varningsklockorna. Nästa steg i den svenska tragedin som kallas ”regeringspolitik” är redan här och den här gången kan utrikesministern bara kallas för en enda sak och det är ”okunnig”. Hon är i en intervju med SVT-reportern Margit Silberstein som du hittar här ”djupt oroad över att kritiken kopplats ihop med islam”.

Regeringens och utrikesministerns okunskap har nu fått rent bisarra undertoner som om man var beredd att låta bomben brisera till varje pris Foto: Youtube

Låt mig förklara en liten detalj för både utrikesministern och resten av regeringen. Saudiarabiens lagstiftning är baserad på Sharia-lagar, en förklaring till dessa hittar du här från Wikipedia, som är en del av koranen. Lagarna anses alltså komna av gud eftersom koranen är kommen av gud. De är helt enkelt guds påbud till människan. Hur skulle man inte kunna uppfatta kritik av lagstiftning som en kritik mot islam med den bakgrunden?

Margot Wallströms tanke är alltså direkt kränkande ur ett Saudiskt och arabiskt perspektiv, det konstiga är att hon själv inte tycks fatta det. Felet är att hon ser med våra västerländska ögon där hon borde se på problemet med deras ögon. Hade hon gjort det genom rådgivare och andra hade den här enkvinnekatastrofen kanske förstått hur kränkande tesen är ur ett arabiskt perspektiv, men icke så. Därmed har hon gjort uselt än värre vilket är svårslaget.

Det är fler än Carola som känner sig hånade här. Inte undra på det med tanke på hanterandet av ärendet Foto: Aftonbladet

Om det inte handlar om kritik mot islam så är ju kritiken istället riktad mot Saudier och därmed araber som folk. I så fall är det ju en rasistisk kritik istället. Vilken förklaringsmodell man än väljer så har alltså utrikesministern nu lyckats med konststycket att göra krisen än djupare. Det är dessutom en kritik som ur Saudiska och arabiska ögon måste vara extremt kränkande. Det är kanske inte så konstigt, tankegången bakom uttalandet lämnar allt att önska. En del av diplomatins kärna är nämligen att se bortanför de egna kulturella förklaringsmodellerna, att kunna se med andras ögon. Att arabvärlden ser Sveriges och andras agerande som inblandning i inre angelägenhet framgår av följande engelskspråkiga artikel från Arab News.

Regeringen rekommenderas att se den utmärkta filmen ”I Andras Ögon” av Agnès Jaoui. Huvudbudskapet är att det räcker inte med att se bara på ett sätt på ett problem
Foto: Buylando

När hon ändå är i farten uppvisar hon samtidigt en djup okunskap om hur de här samhällena fungerar, något hon borde vara bättre påläst om. Hon borde också ha anpassat kritiken på ett sådant sätt att den inte förolämpade. Den kan visserligen ses som relevant, men den kan inte framföras hur som helst med den okänslighet som präglar den dåligt genomtänkta diplomati vi nu ser.

Plötsligt är det som om allt Margot Wallström gör blir fel, och så galet det blir. Hon kan dock inte ensam klandras, det finns fler som förtjänar både en och två skopor ovett. Miljöpartiet har kommit undan alltför lätt i den här soppan som skapats. Kan det faktumet bero på att nästan 60% av journalistkåren sympatiserar med partiet? Så här lät t ex Gustav Fridolin för drygt en vecka sedan i radio, länk hittar du här. Hans enda förklaring på ingångarna till kritiken tycks vara att hela tiden upprepa fasen ”så fungerar inte ett samarbete”. Gustav Fridolin kanske skulle förklara hur det egentligen fungerar och hur man kan köra ett regeringsarbete i botten på det sätt som nu regeringen har gjort.

Regeringen har nu inofficiellt världsrekord i grenen ”slå-knut-på-dig-själv-med-politiska-krumbukter”. Ingen har lyckats som de i den här grenen Foto: SVT

Också i programmet Agenda valde Fridolin att vifta bort regeringens misslyckande som ”så fungerar inte ett samarbete”. Återigen känns frågan ”Hur fungerar det då, ingenting tycks ju fungera i regeringen” rätt relevant. I programmet framkommer nästa pinsamma faktum. Trots det nu uppsagda avtalet fortsätter leveranser. Anledningen är att tidigare ingångna avtal ger företag rätten att följa upp köpen med så kallade ”följdleveranser” som innefattar ammunition och reservdelar bland annat. Att sabotera detta tycks vara miljöpartiets nästa mål.

Sanningen är tyvärr att Miljöpartiet är ett parti med en så extrem agenda och så annorlunda prioriteringar för att säkerställa denna agenda att de måste ses som indirekt samhällsfarliga. Den politik de för får ofta till resultat att andra frågor kommer i kläm eller blir direkt lidande. Här ser vi ett exempel på hur frågan om vapenexport eller inte, får så hög prioritet att inte ens vårt lands förbindelse med en hel region på handelspolitikens område tillmäts någon större betydelse. Ansvarstagandet hos det här partiet måste därför ifrågasättas.

Nu måste också miljöpartiets skuld i det inträffade utredas och deras ställning ifrågasättas, landet har inte längre råd med ett parti som har en direkt eller indirekt skadlig agenda Foto: Pinterest

Dags för Löfven att ta sig i kragen och visa att han är värdig att inneha jobbet som statsminister med andra ord. Hittills har också han misslyckats med det mesta, valhänt och undfallande för miljöpartiet har varit det mest karakteristiska. Antingen bör han avgå och därmed faller hela regeringen eller så skärper han tonen mot dem. Kanske bör han till och med överväga att kasta ut både dem och Wallström, inte en dag för sent i så fall.

Att överväga att säga upp samarbetet med mp är inte minst aktuell nu efter det som hänt. Man kan till och med tala om ett totalhaveri där miljöpartiet inte längre är en seriös samarbetspartner. Det har de för övrigt inte varit en enda dag sedan regeringen tillträdde. Den plakatpolitik de nu har lyckats med där utrikespolitiken är den stora förloraren, är ett stort offer för den dumhet som präglar deras agenda. När till och med förra statsministern Göran Persson dömer ut samarbetet borde väckarklockan ringa, mer om det i den här intervjun i Aftonbladet.

Den politiska långnäsan är övertydlig i fallet. Snart har regeringen ingen trovärdighet kvar, frågan är om de ens har haft någon? Foto: SVT

Ytterligare en diskussion som måste komma nu är om Margot Wallström kan sitta kvar över huvud taget. Hennes utspel, hennes hanterande av den uppkomna situationen hennes brist på kunskap och hennes ständiga förmåga att ställa till en ännu värre röra är alla faktorer som ligger henne i fatet. Något som borde ha diskvalificerat henne för länge sedan. Till och med en fiskpinne hade alltså gjort ett bättre jobb än den senaste veckans insatser från utrikesdepartementet. Man kan inte annat än undra hur mycket mer skada Sverige tål. Mer om nödvändigheten av hennes avgång har bloggen Anybody’s Place också skrivit. I fredags försökte hon visserligen göra en pudel i riksdagen men tyvärr är redan skadan skedd och det är oåterkalleligt i det korta perspektivet.

Halta Lottas Krog borde vara regeringens favorithak. Mer halt än vår regeringen får man gå långt tillbaka i tiden för att hitta Foto: Restaurangkartan

Man kan inte längre förbise det misslyckande som politiken från regeringen utgör och det värsta är att det kommer att kosta svenska arbetstillfällen och inkomster som kunde ha kommit att bli skatteinkomster från merförsäljning. Inte för att vapnen spelar den rollen men man måste komma ihåg att det som nu händer är att också andra varor och företag kan komma att drabbas. Ericsson hade till exempel för en tid sedan krismöte i regionen och snart kommer andra företag att följa efter. Sverige håller kort och gott på att begå handelsmässigt självmord tack vare den misslyckade utrikespolitiken. Mer om det från SVT i en artikel av Mats Knutsson.

Det viktiga är alltså att antingen regeringen avgår, att utrikesministern avgår och ersätts eller att miljöpartiet utestängs ur regeringen. Allt annat är i det här läget oacceptabelt. Förstår inte Stefan Löfven detta är inte heller han värdig att kalla sig statsminister. Vi behövde en ny regering i september förra året, vi behöver fortfarande en ny regering nu mer än någonsin. Nyval nu, sluta upp med att nedmontera landet för att förvägra oss det. Mer om det feministiska misslyckandet i utrikespolitiken kan man läsa om på Genusdebatten.

Dags att ta steget och våga sparka ut miljöpartiet och söka andra att samarbeta med, annars kommer den här regeringen snart att vara kokt och kan redan nu vara det
Foto: Fawltytowersevent

Löjesguiden har idag nöjet att nominera Margot Wallström, en kär gammal gäst, till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: Din inkompetens är omvittnad men nu är också din okunskap i fokus. Utrikespolitik vilar på att man kan hålla de saker som ska skötas i den diplomatiska fåran dvs vissa saker ska inte komma ut i dagens ljus eller diskuteras inför öppen ridå. Detta har du inte fattat, men du har dessutom lyckats gå längre. Genom dina uttalanden har du som utrikesminister lyckats bedriva plakatpolitik genom de diplomatiska kanalerna såväl som inför öppen ridå.

Därmed har du tangerat många av de tabun som finns inom gebitet. Inrikespolitik som maskeras som utrikespolitik kan snabbt få den effekten. Därmed har du och dina regeringsbröder/systrar än en gång spelat rysk roulette med Sveriges internationella anseende och förlorat. Sverige är det som kommer att få betala priset för den dumdryga politik som kallas ”utrikespolitik” och det gör att en fiskpinne hade gjort ett bättre jobb.”

En fiskpinne hade gjort ett bättre jobb än regeringen. Pinnen 1 regeringen 0. Precis som regeringen har dock pinnen svårigheter att sprattla Foto: Nordstjernan

Också miljöpartiet nomineras än en gång till priset. Motiveringen lyder: ”Högmod går före fall heter det i talesättet och inget kan bli mer sant vad gäller er. Den ståndpunkt ni intar  säger jag inget om, jag håller till och med med i sak, men på sättet ni gör det har nu blivit till en belastning i utrikespolitiken. Få gånger i världshistorien har man kunnat se ett politiskt parti agera så kontraproduktivt och destruktivt inför öppen ridå där tillmälena i debatten allvarligt har skadat förbindelserna med fler länder än Saudiarabien. Det i sin tur tyder på en total avsaknad av politisk mognad.

Vore ni inte så förblindade av makten att till och med jag förstår att det aldrig kommer att hända, vore det enda hederliga för er att avgå. Jag upprepar det trots allt en gång till ”AVGÅ NU FÖR I HELVETE”, det här landet tål inte den destruktiva politik ni står för.”

Svär Inte I Den Feministiska Kyrkan

Den utmärkta TV-serien ”Twin Peaks”, världens bästa om ni frågar mig, innehåller citatet ”the owls are not what it seems” (fritt översatt: Ugglorna är inte vad de verkar vara). Det citatet skulle mycket väl gå att använda på svensk vänster och då talar jag om allt från socialdemokratin till ytterlighetsvänstern. De låtsas vara godhetsapostlar men de är hatmånglare i en helt egen klass, de är helt enkelt inte det de säger sig vara.

Lika bakvänt är det med språket. När en godhetsapostel säger att folk hatar är det snarare för att de själva gör det. Den enda logiska förklaringen till deras vilda fantasier är att vissa människor ger uttryck för åsikter som inte överensstämmer med deras. Sånt kallas normalt sett för ”yttrandefrihet” men i deras värld är det en godhetshandling att tvinga folk till tystnad. Det är ju åsikter som sagt inte är sanktionerade av godhetsrörelsen och sånt kan man inte tillåta.

En dunk i trapezius är målet för varje rättrogen medlem i godhetseliten. Belöningen för varje oseriös debatt är ju en plats i värmen Foto: Studyinukraine

Godhetsapostlarna dunkar tvärtom varandra på axeln varje gång de kan få en Breivikare att hålla käften. Det är så alla kallas som inte instämmer i deras åsikter. Att de inte ens kommer i närheten av någon slags sanning är inget som ens berör denna härskara. Den senaste i raden av dessa som fått smaka på hur det känns att bli bunden vid skampålen och allmänt bespottade för att han uttrycker en annan åsikt, är GP:s skribent Csaba Bene Perlenberg.

Han gjorde ju det oerhörda att han skrev en ledare i GP som inte gick stick i stäv med den syn man måste ha för att få lov att uttala sig. Artikeln handlade om något så sensationellt som att fokus på flickor i skolan i i radikalfeminismens namn, nu har börjat kosta pojkarna skolresultat därför att skolan inte ser dem. En riktig slutsats men man säger den inte ostraffat. Vi lever ju i landet där lögnen är inskriven i grundlag. Där står ju också att ”all offentlig makt utgår från folket” när det borde vara formulerat ”all offentlig makt utgår från socialdemokratin och miljöpartiet. Har du en annan åsikt kommer vi att mobba dig till dess du inte orkar mer eller emigrerar.”

Vi lever i lögnernas mittrike där det gäller att vara en i mängden och därför säga ”rätt saker”, det är priset för vår konsensus-kultur Foto: Dailymail

I Sverige måste du också skriva under på vad feministerna säger. Ställer man inte upp på beskrivningen om mäns överordnande makt är man fördömd. Resultatet kan mycket väl bli yrkesförbud inom vissa sektorer och definitivt mobbning. Ju högre profil du har som kan utgöra ett hot desto mer mobbning på twitter och i ”Nyhetsförmedlande” propagandablad som Nyheter 24.

När sedan Csaba Bene Perlenberg blev inbjuden att debattera det hela i det något dubiösa programmet ”Debatt”, visade det sig hur välplanerat SVT hade lagt upp strategin den här gången. Ett: Bjud in opponenten/den med avvikande åsikt under förespegling att han/hon ska få göra sin röst/syn hörd. Luras de att tro på den myten är halva nöjet redan säkrat. Som debattör har man dock inget val, sanningen måste ju samtidigt ut och här är tillfället. Två: Bjud in den mest rabiata motståndaren du kan hitta. Gärna någon som dessutom är durkdriven i allehanda härskartekniker. Denna någon i detta konkreta fall blev Ida Östensson. Programmet hittar du här, scrolla fram till ca 21 minuter in eftersom programmet inleds med en Saudi-debatt.

Tala aldrig om din version av sanningen, det slutar bara med att du stämplas som hatare. Det är snarare så den svenska debattens mekaniker fungerar Foto: Quotespin

Perlenbergs mycket riktiga slutsats är att feminismen har satt fokus på tjejerna i skolan men att det också har lett till att pojkarna har fått mindre uppmärksamhet. Ett faktum man kan utläsa ur ett allt sämre skolresultat. Ida Östensson som deltog i debatten hade förstås en annan förklaring. Det är mansnormen som är det som spökar till det. Om henne och andra hårresande saker i feminismens namn kan man läsa om på WTF Toklandet. I följande inlägg har Toklandet skrivit om ämnet och också på Susanna Varis blogg kan man läsa om programmet.

Denna eviga förklaringsmodell i repris alltså. Det är mäns egna fel, det kollektiva skuldbeläggandet är den gängse modellen för att förklara något och den linjen får man inte avvika från. Även när den är fel är den rätt och inget har vare sig Ida eller några andra feminister att backa upp sina påståenden med. Det spelar dock mindre roll i sammanhanget, den egna sidan kan ju nöja sig med att påstå så har man rätt. Allt enligt vår nya postmoderna kyrka där feminismen är huvudideologi.

Är feminism i själva verket vår nya kyrka? Alla kriterier för en sekt är ju redan uppnådda så kanske är detta det nya logisk steget Foto: Wikimedia

Ida Östenssons felaktiga tes följs naturligtvis av den minst lika felaktiga slutsatsen att det är ”antipluggkulturen” som ligger bakom. Ingen vetenskap här inte, det är ju patriarkal förtryckarteknik. En anti-intellektuell idé som bara kan vara framvärpt av diverse hen på Södertörns Högskola, något du kan läsa mer om på Susanna Varis blogg. Vetenskapen har ju avfärdat just denna tes som humbug. Detta framgår av följande video. Resultatet av pojkars ”antiplugg-kultur” och den snedrekrytering som är resultatet med nya politiska haverier i vår regering kan man läsa om på Fnordspotting.

Därmed visar Ida Östensson att feminism är dels antivetenskaplig, dels antijämställd eftersom hon viftar undan argumenten och förnekar faktum med stundtals löjeväckande argument. Istället biter hon likt en terrier sig fast vid att feminismen minsann är den ideologi som ska skänka oss jämställdhet, trots att den bara skänker jämställdhet till ett kön inte två. Mer om ohederligheten i argumenteringen hittar du på Bittergubbens blogg.Frågan är om den ens hjälper tjejer så länge man ser dem som ”offer” som måste hållas under armarna och hela tiden ha hjälp. Det vore nog dags att låta människor pröva sina egna vingar istället. Den läxan gäller generellt för alla kön i landet.

Precis som hundar och tuggben kan inte svensk godhetsrörelse släppa teorierna om ”mansnormer” och ”antiplugg-kultur” trots att de är fel Foto: Bitiba

Östensson gör också en tankevurpa i programmet. Hon utgår ju från att mansnormen idag är starkare eftersom vi har fått en påstådd antipluggkultur, en kultur som alltså inte finns. Alltså var mansnormen svagare förr, trots att den egentligen var starkare förr men det är utanför ämnet. Ändå talas det om den ”traditionella mansrollen” som den vore oberoende av tidsperspektiv. Huh? Hur ska du ha det Östensson, man kan inte beskriva ett fenomen i ett sammanhang för att genast skifta fokus och prata om ett snarlikt sammanhang fast i helt andra termer och beskrivningar. Det om något är ovetenskapligt igen. Mer om detta faktum hittar du på Genusdebatten i deras blogginlägg signerat Erik.

Så här kan godhetsrörelsen urskulda sin egen unkenhet. Pavlos Cavelier Biza är inte vem som helst utan SSU-ordförande i Uppsala Foto: WTF Toklandet

I nästa steg i processen hur man neutraliserar en fiende finner vi ”twitter-raseriet”. En skara troll lojala med saken och troligen hjärntvättade av åratal av indoktrinering i institutioner som skola och chatgrupp, rycker ut för att understödja den statsfundamentalistiska ljugorgien. Man använder gärna värdeladdade ord som ”patetisk”, ”sorglig” och ”gråtfärdig” för att förstärka intrycket av att motståndarsidan nu har baxat upp en rättshaverist. Har denna en roll som i Perlenbergs fall ledamot i kulturnämnden i hemstaden och ledarskribent i Gp, kräver denna ”storm” genast personens avgång. Troligen har de som nu kräver detta aldrig heller ens övervägt att rösta på vare sig honom eller det parti han företräder. Beteendet är alltså bara den digitala motsvarigheten till gatans parlament.

Sura krokodiltårar kan vara godis men inte på de sociala medierna. Där gråts det så fort någon uttrycker en avvikande åsikt, något som kallas pluralism och är en hörnsten i demokrati. Där är det dock hos vissa något konstigt med det Foto: Candypig

Skönt då att veta att den anti-nazistiska kampen förs med exakt samma metoder som de en gång nazister använde. Partiet NSDAP använde ju hånet och ringaktningen av en hel grupp som vapen. När tiden sen var mogen gick man ju som bekant betydligt mer hårdhänt fram. Hyckleri och hårresande? Inte alls! Ett normaltillstånd i den svenska debatten där godhetsapostlarna anser sig ha det moraliska förbehållet. Svensk vänster, för det är ju dem jag skriver om, har därmed anammat samma ideologiska tänkesätt som bröderna och systrarna i bolsjevikrörelsen en gång hade. De har tyvärr också tagit till sig de metoder de beskyller andra för att använda.

Propaganda med otäcka undertoner är en pålitlig metod, här en nazistisk propaganda-affisch. Genom att byta ut ordet ”jude” mot ”patriarkat” får man en inblick i dagens debatt Foto: Wikipedia

Andra som inte faller inom den skugga som åsiktskorridoren utgör, faller hårt. Här får man inte uttrycka en avvikande åsikt inte. Om man som Perlenberg ändå gör det får man räkna med konsekvenser som twitter-stormar och hånfulla kommentarer. Och det är där vi landar, Perlenberg och andra som framför en tes möts med förlöjliganden istället för en seriös debatt. Kan man förvänta sig något annat från en vänster som för länge sedan har tappat sin moraliska kompass och istället för att argumentera förlitar sig på personer som Ida Östensson?

Löjesguiden har äran att få välkomna Ida Östensson till kandidaturen för priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Vetenskaplig fakta tycks inte vara något för en person som redan på förhand har bestämt sig för hur allt förhåller sig. Teorier lika  lätta som luft och lika täta som såll är däremot alltid gångbara i en debatt som präglas av fördumning och ren felaktighet. Feminazismen är därmed etablerad, allt har samma ursprung där ”judar” bara bytts ut mot ordet ”män”. Det är ”mansnormen” och ”antipluggkulturen” som ligger bakom allt trots att dess inte ens finns. Det måste vara bekvämt att sitta på sidan som kan nöja sig med att påstå men som friskrivit sig från att bevisa. Fast det enda det visar mig är att Monty Python hade rätt när de tillsammans med Neil Innes, som också framför i klippet nedan, skrev låten ”How Sweet To Be An Idiot”.

Solidaritet Är Att Betala Två Gånger

Ibland får man intrycket av att politikers uppgift idag inte är att tillse alla människors behov. Särintressena har helt tagit över och det får konsekvenser. Till exempel får det resultatet att den som bor i Stockholms stad får betala för en sak två gånger om. Hade jag bott där hade jag fått ett raserianfall.

Varje år betalar svensken delar av skatten som går till EU. Organisationen har avsatt pengar till olika ändamål som man har kommit överens om i bilaterala förhandlingar. När Rumänien gick med i Eu fick man en pott pengar, en del skulle gå till jordbruk en del skulle gå till sociala ändamål. I båda fallen är Rumänien i stort behov av förändringar, jordbruket är gammalmodigt, småskaligt och ineffektivt.

Jordbruk i Rumänien är ofta ineffektivt och gammalmodigt Foto: Wikimedia

På det sociala området har man än mer problem. Gatubarn i Bukarest är inte ovanligt, men också hela befolkningsgrupper som står utanför samhället och som därmed inte får vara med och dela det lilla som finns att dela förekommer. En av dessa grupper är Romerna. En befolkning som står helt utanför samhället, som sällan tar del av samhället de lever i och vars barn har bristfällig eller ingen skolgång. Ett scenario samhället har velat ha eftersom man innerst inne inte ens vill ha dem där.

Därför har den Rumänska staten beslutat att 32 miljarder mellan åren  2007 och 2013 som kunde ha gått till just att förbättra Romernas situation och sociala status, aldrig tas ut. Anledningen är att den politiker som använder dessa pengar till det som de är avsedda till i Rumänien begår politiskt självmord. Läs mer i följande artikel i DN. Vi betalar alltså pengarna finns, men de används inte.

Pengarna är inte problemet, istället är det att de inte används till det avsedda eller ens tas ut Foto: Expressen

Resultatet har blivit tiggeri där Rumänska medborgare som inte får hjälp eller stöd hemifrån istället söker sig ut till olika Europeiska huvudstäder. Var man än kommer har de numer etablerat sig och det har sitt ursprung i Rumäniens ovilja eller oförmåga att lösa problemen. Istället för deras ansvar har det blivit vårt trots att vi har betalt.

Den förra regeringen försökte lösa den gordiska knuten med alla tiggare. Birgitta Ohlsson, liberal feminist vilket är liktydigt i Sverige med feminism i Gudrun-stil, misslyckades rätt kapitalt med ett magplask som fick henne att använda i diplomatiska sammanhang olämpliga ord som ”Jag är förbannad”. Det blev den nya regeringen som fick ärva problemet. Nyligen hade därför vår nya feministiska och solidariska regering möte med den mindre solidariska och förmodligen också mindre feministiska staten Rumäniens representanter. Radioprogram om de fantastiska feministiska lösningarna som kunde presenteras hittar du här.

Det var fler som blev förbannade över att Rumänien inte använde pengarna men vad hjälpte det Foto: Youtube

Med den nya ideologin i utrikespolitiken ville de ge Rumänien nya signaler. Det skulle inte bli mer bannbullor, istället skulle det bli stöd till de som vägrar att ta ut pengarna och stödja. Rumänerna var glada och nöjda, man inrättade till och med ett helt ministerium för att lösa problemen, men fortfarande tar man inte ut pengarna vi har betalat.

Debattens vågor har gått höga, stundtals har den varit rent infekterad. Metro påstod nyligen t ex att den mellan raderna kvasifascistiska staden nu hade ”vräkt” romer från Sergels torg när de i själva verket hade blivit avhysta. Förvanskningarna och förvrängningarna av fakta har varit så många att man tar sig för pannan. Lär er en sak Metros anställda, man kan inte bli vräkt från något man inte bor i och man kan inte bo på ett torg. Om man dessutom betänker att det är för att godhetsapostlarna än en gång tassar kring våra skattepengar och vill att vi ska betala det vi redan har betalat för blir man som sagt förbannad.

Godhetsapostlarna tassar kring dina pengar Stockholmare och snart kan det bli aktuellt att betala vad ni redan har betalat Foto: DN

Den senaste i raden av dessa hattifnattar i godhetsmundering är Stockholms socialborgarråd Ewa Larsson (mp) som nu har vittrat skattepengar hon kan dela ut helt i onödan. I en debattartikel i SVD på måndagen kan man läsa om hennes senaste planer.
Först lite om sakargumenten hon framför och varför dessa är felaktiga.

Hon inleder med bakgrund och den har jag inte så mycket att kommentera om. Så småningom landar hon i följande påstående: ”På organisationen Crossroads, som arbetar med bland annat fattiga EU-migranter, uppskattas att 50 procent av dem de träffar skulle kunna ta ett jobb i morgon om det fanns möjlighet. Det handlar om kreativa och kompetenta männi­skor med yrkeskunskap.”
Första felet är därmed etablerat. Sanningen är att många av de som kommer hit har bara levat i en verklighet, den som går ut på att överleva för dagen. Arbetat har de aldrig, de har ingen yrkesutbildning än mindre skolutbildning. Hur ska sådana människor ens kunna ta ett jobb när de inte ens har de nödvändiga formella kunskaperna?

En del av Ewas påståenden är så sensationella att man måste klia sig i huvudet
Foto: Dagensanalys

Både Ewa och vi andra måste förstå att det här är människor som har stått utanför från dag ett. De har lärt sig tiggeriet för att det är sättet att överleva när man inte kan göra det på något annat sätt. Arbete får de inte eftersom de saknar både grundskola och yrkesutbildning för att inte tala om referenser till ett arbete som har gett dem arbetslivserfarenhet. Att bryta mönster och att ge dem en utbildning borde därför vara steg ett, något de bara kan ges i hemlandet. Något vi som sagt också redan betalar pengar för till EU.

Kan inte regeringen i Rumänien leva upp till detta kanske de måste utbildas här. På det sättet kan vi indoktrinera några till en den postkoloniala köckelmöddingen Sverige har gjort sig så känd för i världen. Nästa exportprodukt för Ewa och hennes meningsfränder kanske?

Är det nästa stora svenska exportprodukt Fridolin står och avläser ur diagramet? Det skulle i så fall gissningsvis kunna vara vår alldeles egna postkoloniala köckelmödding
Foto: Expressen

Om de inte får de formella yrkeskunskaper Ewa påstår de har men som de inte har, kommer de enda jobben de kan ta vara lågt kvalificerade både här och där hemma. Saknar de dessutom utbildning och ibland också läs- och skrivkunnighet, blir de än svagare på en ibland hänsynslös arbetsmarknad. På den inhemska arbetsmarknaden är situationen än värre. Den typen av jobb gör stora grupper sårbara och utsatt, inte så sällan utnyttjade. Exemplet bärplockare är övertydligt nog på den utsatthet grupper kan uppleva, artikel från SVD här. Det är ibland alltså bara kontraproduktivt då det gäller att istället börja i rätt ände med att ge dem den bas i form av kunskaper de idag saknar.

Nästa formulering tar nog priset i naivitet. ”Med demokratiska spelregler skulle problemet med speciellt fattiga och utsatta människor kunna lösas.”
Liten fråga Ewa, hur ska en folkgrupp som aktivt utestängs i hemlandet kunna tillskansa sig ens ett uns av ”demokratiska spelregler”? Sanningen är ju nämligen den att Rumänien är ett samhälle som stänger ute just denna grupp eftersom de ses som ett problem som man helst vill slippa. Hur löser man ett problem där åtminstone en part egentligen inte vill lösa problemet? Den frågan kan Stockholms stadshusledning grunna på rätt länge, men jag betvivlar tyvärr att den intelligentia som bebor detta kommer fram till något mer radikalt än att ”skattebetalarna betalar gärna”.

Rumänien vill helst gömma huvudet i sanden inför problemet. Nu ska Stockholmaren istället betala två gånger om – solidariskt Foto: Dailymail

Nästa citat ur artikeln är lite olycksbådande. ”För kommunen är det en ständig balansgång. Enligt kommunallagen har vi inte rätt att rikta insatser till människor som inte har hemvist i kommunen; å andra sidan har vi en juridisk och moralisk plikt att hjälpa människor i nöd. Därför är samarbetet med civilsamhället så viktigt.”
Frågan här blir varför kommuninnevånarna i Stockholm ska behöva vara med och rikta några kommunala insatser alls på området. De har ju redan betalat!

Tro inte att jag missunnar dessa människor hjälp, jag förstår bara inte varför vi i ”solidaritetens namn” ska behöva betala både två och tre gånger. Pengarna finns där, använd dom. Tyvärr är det som om godhetsapostlarna bara ser möjligheterna att slösa med skattepengar, pengar som är våra, men man bryr sig mindre om konsekvenserna. Hur många färre daghem kommer detta att kosta? Hur många färre socialbidragskronor kommer det att finnas till de som är inhemska uteliggare?

En annan sida av problematiken Ewa och hennes vänner inte nämner är att polisen länge har mumlat i skägget. Endera dagen ingår tiggarna i nätverk som styrs hierarkiskt. I följande artikel i Skövde Nyheter talar en enskild polisman om saken, lustigt nog är han själv av Rumänskt ursprung surprise surprise. Saken är alltså långt ifrån bevisad, ett påstående är ju som bekant inte mer än ett påstående till dess det bevisats. Man kan samtidigt inte komma ifrån att någon hund är begraven när man skriver som Metro om saken, artikel här.

När svensk media är inkopplad vet man att det finns en hund begraven någonstans
Foto: SVT

I artikeln görs till exempel en rad påståenden som bemöts av Michael Anefur som var den förra regeringens hemlöshetssamordnare fram till juli förra året. På ett ställe talas det om ett instagramkonto som hängde ut tiggare som var verksamma i Göteborg. Polisen hade av händelsen dragit slutsatsen att irritationen hos medborgarna ökade. Anefurs och Metros slutsats är däremot att ”Det skulle vara intressant att se vilka som delar. Jag tror att det finns goda kopplingar till Avpixlat och liknande. Det handlar om en grupp människor som gärna vill att det ska vara så, säger Michael Anefur.”

Jag ska inte sticka under stol med att ämnet onekligen lockar till sig mörkerkrafter som ser möjligheten till propagandapoänger. Slutsatser utan bevis eller ens ansatser till bevis är däremot lika problematiska vilket både Anefur och Metro gör sig skyldiga till. ”Kopplingar till Avpixlat” är en rätt allvarlig anklagelse som borde följas upp med just detta. Påståenden utan bevis är fortfarande bara påståenden inget annat. De är dessutom ur en journalistisk synvinkel minst sagt klandervärda.

När ett påstående i media är detsamma som ett bevis har något dött. RIP svensk media Foto: Pixbay

Det enda Metros så kallade ”nyhet/reportage” visar är hur infekterad debatten är och hur illa det är ställt med den så kallade fria pressen. När man inte kan göra ett objektivt reportage där ALLA vinklingar undersöks ur flera perspektiv är det inte vatten värt. Om man dessutom gör det med ett motiv som för att vilseleda eller i värsta fall ljuga, vilket inte är en fantastisk konspirationsteori i fallet Metro, är det journalistisk ohederligt.

Ohederligt är det också av Ewa Larsson. Inte nog med att vi ska öppna plånböckerna många gånger om och betala det vi redan har betalat. De vi vill skänka pengar igenom höll dessutom under den rödgröna kraschlandningen på att bli offer för en av de mest vanliga åkommorna i svensk sjukjournal – skatt. Som ni vet heter universalmedlet mot alla åkommor i svensk vänsters retorik skatt. Det är ju så ”rättvist” när andra som har jobbat arslet av sig ska dela med sig till dem som inte sliter fullt lika mycket. Detta ”solidariska” system kräver att man hela tiden driver in mer och mer pengar och det var det Magdalena Andersson hade i tankarna när nästa kreativa idé kläcktes.

En av svensk vänsters mest kreativa grenar heter antagligen ”hitta på en ny skatt” eller ”omtolka skattelagstiftningen till statens fördel” Foto: Forskning

Magdalena Andersson är ute efter våra pengar, inget snack om den saken. Priset vi får betala för hennes och hennes partikamrater är ju rätt högt så antagligen behövs varenda spänn. Snart ville hon inte bara driva in pengar som andra hade tjänat för att ge dessa till människor som inte hade tjänat dem utan också se till att dra in pengar på vårt konsumerande hos organisationer som står för den hjälp samhällets utsatta behöver. Moms på hjälporganisationer för deras second hand-försäljning är en av de största perversionerna vår regering hittills har lyckats tänka ut, mer om det i en artikel i SVD.

Hela idén är som att sno från de som behöver hjälpen som allra bäst. Magdalena hade lika gärna kunnat sno direkt ur uteliggarens fickor eller direkt ur barnmunnarna på den blottställda barnfamiljen. Så går praktisk solidaritet till. Tur då att förslaget skrotades men inget förvånar mig längre med vår regering så snart har vi väl bara ett förslag än lite mer listigt maskerat men med samma fruktansvärda innehåll. Ewa Larssons artikel andas samma tanke så fan tro det.

Den enda skillnaden mellan en spetsbov och beskattning två gånger om är att det ena är sanktionerat i lag Foto: Partykungen

Löjesguiden har nöjet att nominera Ewa Larsson socialborgarråd i Stockholm till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”En utmärkt artikel om man vill lura en befolkning i det här fallet i Stockholm. Jag – Freakshow Fredrik – är rörd till tårar över din medkänsla, men samtidigt förfärad över att du vill att Stockholmaren nu ska betala en gång via statsskatten och sen en gång till via den kommunala notan. Ingenstans nämner du att vi redan betalar för allt det du vill göra och nu vill du vi ska hosta upp pengarna en gång till. Fantastiskt är min enda kommentar. Parallellt med detta hyckleri höll dessutom hyckleriet på att bli tredubblat då vi i höstas höll på att få moms på verksamhet vars syfte är att hjälpa precis de människor du månar om. Detta på förslag från samma människor som nu står och talar om solidaritet dvs den sida du företräder Ewa. Världen är galen men ni inom godhetsrörelsen är än mer galna.”

Brev Till Robert

Hej Robert! Jag har hört att du är en fena på att jaga troll och så. Läste om de där otäckingarna både när jag var liten men också dagligen i tidningar. Jag tänkte att jag skulle ge dig några tips om riktigt fula och hemska troll som jag har upptäckt på sistone så kanske du med ditt svärd kan nedkämpa dessa. Jag kan lova dig att de är extra vårtiga, fula i synen och har en minst en meter lång svans som de släpar efter sig där de smyger fram.

Här ses John Bauer skildra hur trollen mobbar och trycker ner, ett lätt igenkännbart motiv också från dagens debatt Foto: Wikipedia

Det första trollet heter Alexandra Pascalidou. Hon har gjort sig känd därför att hon kommer inte härifrån utan är ett grekiskt troll. Eftersom hon är just därifrån anser hon att det är hennes uppgift att mobba, fälla nedsättande kommentarer och att trycka ner människor. Till och med folk som precis som hon kommer från andra länder ligger risigt till när Alexandra kommer igång. Jag har tagit fram några exempel här åt dig eftersom allt finns dokumenterat. Du kan först höra Alexandra trycka ned den stackars invandraren som påtalar problemen.

Alexandra fortsätter med att mobba den lika kända debattören och skribenten Alice Teodoresku därför att hon inte har samma åsikter som Alexandra tycker man ska ha. En liten rolig detalj är att Alexandra och Alice är födda i samma stad – Bukarest – ändå behandlas hon så här.

Alice Teodoresku var det ja, hon har råkat extra illa ut eftersom Alexandra inte är den enda som har mobbat henne. Inom samma företag som avlönar Alexandra Pascalidou, jobbar ett gäng osedvanligt otäcka typer som står bakom podden ”Tankesmedjan”. I den kallas Alice Teodoresku sådana saker som ”husblatte”. Länken till programmet hittar du här.

Som du hör Robert är ”Tankesmedjan” en aning missvisande och överdrivet. Det handlar ju helt och hållet egentligen om ren och skär politisk retorik nödtorftigt maskerad till politisk ”debatt”. En omskrivning för att kunna sparka mellan benen på den som inte tycker som dom. Här skulle du kunna göra ett jättearbete.

Tankesmedjan som för övrigt inte tycks ha så mycket tankekraft, är som en spark mellan benen. Andas en annan syn och du drabbas Foto: SVT

Dessutom är ju Alice Teodorescu både invandrare och kvinna. Som du vet Robert är ju dessa två egenskaper extra problematiska att slå mot. Ändå väljer Alexandra Pascalidou att slå mot alla dessa attribut i sin kritik, något som borde ses på som än mer allvarligt. Att slå mot en person för deras egenskaper och bakgrund är ju det som programmet försöker att gå till botten med och här är Alexandra en av mästermobbarna.

Nu när jag kommer att tänka på det är det kanske lika bra att du och research-gruppen som så tacknämligt hjälper dig, tittar på hela SVT som ju tycks vara ett hemvist för dessa troll. Mer om förfallet kan du Robert läsa om på WTF Toklandets blogg.Research-gruppen som med de rätta värderingar de har, alltid står till förfogande för att se till att skapa journalistisk objektivitet och den socialistiska formen av nyhetsförmedling i äkta pravda-anda.

Pravda blev snabbt med all rätt sinnebilden för journalistik i statens och partiets tjänst. Nu har det blivit vissa av våra svenska journalisters tur Foto: KPRF

Man skulle på rätt goda grunder kunna säga att just Teodoresku är utsatt för en hatkampanj så där har du en väldigt smaskig munsbit att sätta tänderna i. Trollen i fråga är alltså riktigt hemska typer som du borde titta närmre på. Att alla trollen står till vänster och nästan alla själva är invandrare är mer en slump du och research-gruppen får överse med. Också ni är ju kloka nog att se helheten dvs att här pågår ett hat och en mobbning.

Det finns dock fler som har råkat illa ut, personer som har fått sina liv förstörda och känner sig hotade. Därför all anledning för dig att titta på dessa företeelser och personer. Nästa med frikort att hata heter Kawa Zolfagary. I skydd av priser från förtäckta hataorganisationer som ”Rättviseförmedlingen” vars alibi är just rättvisa, har Kawa kunnat komma undan. Att han är av utländsk härkomst har också hjälpt till, för som du vet Robban kan sådana människor inte vara rasister även om de är just detta.Hatet och föraktet sprider sig i vårt samhälle men vissa grupper har frikort från all skuld. Ett faktum som ger oanade nya möjligheter Foto: Toklandet

Historien om Kawa började med att han skrev för tidningen som inte ska blandas ihop med namnet på den här bloggen. Nöjesnytt blev snabbt en plattform för honom och andra förtäckta hatare vars enda motiv var att grisa ner i det offentliga rummet. Deras svador riktades alltid mot vita medelålders män, nånting också du är Robert så det finns ju ett personligt intresse också för dig här. Snart hade de hittat nästa offer, kikarsiktet var nu inställt på Pär Ström.

Pär Ström var debattören som vågade gå emot den konsensus-fascism som rådde angående feminismen. Den som inte var med var automatisk emot, etablissemanget från Södermalm var väldig bestämda på den punkten. Naturligtvis accepterade inte denna nomenklatura ett så flagrant övertramp och genast formades attackformationen. Kawa såg sin chans, här vankades godhetspoäng och därmed också karriärsmöjligheter. Bättre betalt, tjusigare bostadsadresser och solidaritetssex är ju den mumma som väntar den som positionerar sig rätt.

Schyst boende på en flådig adress kan bli belöningen för den med rätt betyg i dressyrkursen som kallas ”journalistik” Foto: Telemobile

Kawas första stordåd blev att skapa facebook-gruppen ”Vita Kränkta Män”. Den bar flera headers som förde tankarna till Pär Ström. Man kunde se honom i bilder där Mao en gång hade funnits, korsfäst som Jesus blev synnerligen populär och ”skämtsamheter” som bilden nedan blev också den otroligt populär. Alla de som var medlemmar i gruppen och de som stod bakom den borde vara en fullständig fest för en rättskaffens man som du Robert. Här hittar du länken till blogginlägget på WTF Toklandet som skriver om händelsen och där du också hittar alla bilderna.

Gruppen gjorde Kawa så berömd och omhuldad att han fick pris från rättviseförmedlingen. Också den händelsen borde få det att vattnas i munnen på dig Robert. Susanna Varis skrev om händelsen på sin blogg, länken har du här. Här stod ju en av Sveriges dittills största hatkreatörer ivrigt uppbackad av en förmedling som säger sig vilja understödja rättvisa. Kan det bli bättre Robert? Projektet med gruppen gav i varje fall sån blodad tand att Kawa nu skrev en pjäs minsann. Den otroligt litterärt intressanta föreställningen gick också den under namnet ”Vita kränkta män” och än en gång var det Pär Ström man siktade in sig på.

Lo Kauppi gestaltade en fiktiv person i föreställningen ”Vita Kränkta Män”. Lägg märke till STRÖM-sladden Robban, subtil form av mobbning eller hur? Foto: DN

Föreställningens huvudfigur är en icke namngiven person i Lo Kauppis gestaltning. Hon gör flera anspelningar på ”ström” via en sladd och en lampa som för att elchocka huvudpersonen, subtilt och otäckt på en och samma gång. Monologen som pjäsen bygger på handlar om hur dumma i huvudet alla är som inte håller med och som inte tänker som Kawa och alla andra feminister från Södermalm. Fascismen i det hela är total Robert, du skulle gnugga händerna över att få slå klorna i detta. Inte ens Aftonbladet tyckte det hela var roligt, det säger ändå rätt mycket.

Pär Ström drog sig så småningom ur debatten därför att han inte längre orkade och kände dessutom att situationen blev alltmer hotfull. Syftet med hela hatkampanjen var därmed uppnått och äras ska ju den som äras bör. Kawa kunde nu gå vidare som en sann hjälte i sammanhanget. Killen som fick Pär Ström att tystna kan man inte tacka nej till i olika vänstersammanhang.Man kan ju förstå att efter den här typen av påhopp och andra vill man kanske inte längre vara en del av debatten. Att tysta är vad dessa krafter vill och de lyckades i fallet Pär Ström Foto: Toklandet

Kawa plus flera personer inom vänsterpartiet som också Zolfagary tillhör, gick dock vidare i samma storartade stil fast nu med nya offer. Den dåvarande chefsredaktören för SVD Per Gudmundsson omskrevs som en person som borde skjutas. Artikel från SVD hittar du här. Händelsen inleddes med ett seriealbum från Galago Förlag där tesen framfördes och sen tyckte Kawa på sin blogg att förslaget var ”rimligt”. Ändå heter det alltid att han hatas, jag förstår inte hur det går ihop Robert. Du som är en så klok person kanske kan göra ett program om detta och förklara för oss andra hur rätt kan bli fel och tvärtom.

Mitt sista tips till dig är Ametist Azordegan. Hennes insats mot din kollega Janne Josefsson som du hittar mer om här i en artikel i Expressen, är rätt svårslagen. Janne gjorde ju följande reportage om extremvänster inom framför allt Revolutionära Fronten och de som skyndar till deras försvar hela tiden trots att de inte är annat än yrkeskriminella.

Azordegans svar var ju att kalla Janne för ”nazist”, en titel han har visat flera gånger att han inte förtjänar. Det är alltså samma lögner igen och igen, förtal brukar det ju kallas när vi ”normala icke-rasifierade” begår dessa handlingar. När personer som Ametist gör samma sak heter det att det är ett ”fint hat”. Där Robert har du en utmaning som inte någon annan har tagit sig an.

Janne Josefsson blev utpekad som ”nazist” av Ametist Azordegan. Personligen kan jag inte se minsta likhet med personerna i bilden som ändå var nazister Foto: Dagbladet

Jag hoppas verkligen du har lust att gå till botten med detta. Problemet har blivit akut inom den svenska vänstern och kultureliten. Idag är den så utbredd att exemplen du ser ovan bara är toppen på isberget. Med din nit och din känsla för rättvisa kombinerat med ditt journalistiska kunnande är detta en uppgift du kommer att ro iland tror jag.

Fast nu var jag nog en aning ironisk och sarkastisk ändå. Det kan ju lätt bli så när man som du sitter i samma båt som det här gänget ovan. Du har ju faktiskt inte ens en journalistisk utbildning, ändå kallar du dig det. Här kan man läsa mer om den saken från Göteborgs Universitet. Där avslöjas också att Robert är föreslagen att få en gästprofessur i journalistik, detta trots att han saknar den högst väsentliga egenskapen journalistisk utbildning vilket de erkänner i samma artikel.

Robert nominerades till att bli gästprofessor i Göteborg, det är lite som att säga att killen på bilden skulle vara en riktig vetenskapsman Foto: Broadway

Likadant är det med hans vapendragare research-gruppen. Så här oskyldigt ser det ut på deras hemsida. Där beskrivs deras verksamhet likt en idyllisk liten tripp till landet med ord som ”journalistik”, ”research”, ”demokrati”, ”samhällsfrågor”, ”jämställdhet” och andra positiva omskrivningar. För det är vad det egentligen handlar om, en förtäckt kgb-lik organisation vars uppgift är att söka uppgifter om meningsmotståndare vare sig man använder legala eller illegala metoder. Man bryter mot lagar när man bryter sig in i databaser, mer om det i en artikel i SVD. De har till och med av vissa beskrivits som glorifierade medborgargarden som här i en artikel på SVT.

Det bekymrar inte heller någon att flera av medlemmarna i gruppen har ett förflutet inom Antifascistisk Aktion (AFA), en antidemokratisk rörelse som så småningom blev till Revolutionära Fronten (RF). T ex var Mathias Wåg aktiv i AFA:s led vilket framgår av artikeln i SVT. AFA var aldrig snälla figurer. Här hittar du länken till deras mer trevliga hemsida motkraft. Faktum var dock att de alltid var inblandade i regelrätta gatustrider där man inte så sällan beväpnade sig och vid ett tillfälle visade man i Södertälje att man till och med hade byggt bomber. På bloggen Fnordspotting hittar du mer läsning om research-gruppen. Här hittar du dessutom en artikel om hur Piratpartiets partiledare Anna Troberg drabbades och vad hon tyckte om det, artikel är publicerad i Aftonbladet.

Är det möjligen research-gruppen som gömmer sig bakom Afa-luvorna? Foto: Expressen

Löjesguiden nominerar idag Robert Aschberg till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Med gedigen förmåga att få det som är att framstå som det inte är, söker du dig fram i verkligheten för att bedriva propaganda och journalistiskt arbete när det är som mest av en avart. Du drar dig inte ens för att spela ut det ”hemliga kortet” research-gruppen vars ”seriösa” gärning så här långt har bestått i att kränka och spionera i bästa Stasi-stil. Det är med andra ord ett svårslaget rekord i bottennotering i svensk journalistisk historia du står för. Programmet ”Trolljägarna” borde få undertiteln ”Programmet som får dig att häpna över hur lågt vi journalister kan sänka oss för att kunna plocka politiska poänger”.

En Wallströmitisk Härdsmälta

När våra nya herrar och damer i regeringen tillträdde var en av paradnumren att nu skulle man börja föra en feministisk utrikespolitik. Hur anti-feministisk den egentligen var har bloggen Cornucopia? skrivit ett inlägg om. Ingen, förmodligen inte heller utrikesministern eller statsministern, visste vad detta innebar men det lät snyggt och pk. Förmodligen (gissning från min sida) var det något som hade frammejslats i samtalen med de alltid så progressiva i miljöpartiet.

Vi har nu sett resultatet och hittills har det varit mindre imponerande. Sverige har kunnat se relationerna med Israel mer djupfrusna än på länge, vi har fått krypa inför Putin genom Margots försorg och nu senast har det hänt igen. Den här gången är det den infekterade debatten mellan miljöpartiet och socialdemokratin om försvarsavtalet vi har med Saudiarabien som har stått i centrum.

Svensk utrikespolitik har totalhavererat. Utrikesministern tycks bara kunna bränna alla chanser vi får och snart har Sverige litet eller inget inflytande kvar i Mellanöstern
Foto: Sydsvenskan

Sverige har sen länge ett försvarsavtal med Saudiarabien som gäller materialinköp, utbyte av information och underrättelsearbete. I gengäld har vi kunnat säkra en viktig handelspartners oljeleveranser vilket är livsviktigt för industrin. Landet har absolut inte det bästa av renommé när det gäller mänskliga rättigheter eller demokrati, men ibland tvingas man göra kompromisser som inte alltid är optimala.

Därmed inte sagt att det var rätt att ingå avtalet vilket var den socialdemokratiska försvarsministern Leni Björklund som såg till för tio år sedan. Att bryta avtalet kanske var det enda rätta, men alltihop kunde ha skötts snyggare och med mer finess. Några av de övergrepp landet har gjort sig skyldiga till är bland annat att de har dömt en bloggare till offentligt spöstraff för att ha uttryckt ”fel” åsikt. De har otal människorättsbrott på sitt samvete men framför allt en total brist på demokrati. Amesty International har skrivit om övergreppen i den här rapporten.

De flesta ansvariga för avtalet vill nog inte skylta öppet idag. Det borde inte heller de som nu har debatterat frågan så klantigt Foto: HD

Det var med det argumentet miljöpartiet resonerade och snart hade hela debatten skapat nästa diplomatiska kris. Anledningen var att den delvis skedde helt publikt, helt okej i en demokrati men att hänga ut Saudiarabien helt öppet är inte lika okej. Särskilt i deras ögon stack det ordentligt och det är det misstaget som nu har kostat oss. Artikel om den debatten hittar du här i DN.

Margot Wallström var inbjuden att hålla tal på Arabförbundets möte i dagarna, så blev det inte. Hon möttes istället av en stängd dörr och av talet blev det intet. Aftonbladet har rapporterat om den saken här. Orsaken var att Saudiarabien inte längre hade något tålamod med vare sig oss eller henne och hade begärt att hon skulle portas. Som ni kanske vet är blod tjockare än vatten.

Wallström möttes av stängda dörrar, nu är Sverige ute i kylan för sitt hanterande.
Foto: ATA

Utrikesministerns agerande, miljöpartiets handläggande med bl a följande uttalande från Romson i DN och den debatt som också har följts i Saudiarabien har nu skapat ytterligare en djupfrusen relation i Mellanöstern. Sverige har alltså tappat inflytande men eventuellt också möjligheten att göra andra typer av affärer med Saudiarabien och länder som sympatiserar med landet. Kontrakt värda miljarder med tusentals jobb som följd här hemma är därmed i farozonen. Det enda man kan skylla på är fortfarande det klumpiga hanterandet av hela ärendet.

Till sist sades avtalet igår upp, beskedet kom i går tisdag. Socialdemokratin lade sig alltså platt inför sina nya hussar i miljöpartiet. Peter Hultqvist gjorde sitt bästa i tisdagens Rapport att retoriskt sopa igen regeringens misslyckande. Det lyckas mindre bra, han skyller bland annat på andra som kunde sagt upp avtalet tidigare. Snacka om att inte ta ansvar för sitt misslyckande! Han hoppas också på att ett handelsavtal på det civila området nu ska komma till stånd, det är fromma förhoppningar. Den här behandlingen och det här hanterandet är så klantigt skött att frågan är om Saudiarabien kan se bortanför detta.

Dagens bitch blev både Stefan Löfven, regeringen och Margot Wallström. Hanteringen av ärendet är bortanför klantigt Foto: Thesun

Det som fick allt att kapsejsa var att Saudiarabien ställde allt på sin spets i sin diplomatiska framstöt där man ville ha ett besked. Flera partier här hemma ville se avtalet uppsagt. Nu är frågan vad som händer härnäst. Handelsavtal med Saudiarabien hänger som sagt i luften, bara de är värda flera miljarder. Flera andra länder har fördömt Sverige genom Arabförbundet så frågan är också hur de fortsättningsvis kommer att agera.

Det man kan konstatera är att Sverige nu tappar mark i regionen. Länder som hittills varit välvilligt inställda är numer kritiska, handelsavtal och därmed arbetstillfällen här hemma är äventyrade och Sveriges roll internationellt har fått flera hårda törnar där flera andra länder säkert ser på oss med ökad förvåning.

Så här förvånad ser nog resten av världen ut. Det svenska sönderfallet förbryllar
Foto: Youtube

För Stefan Löfven finns nog bara en eller flera av två åtgärder han kan vidta. Ett: Margot Wallström måste avgå. Det finns ingen plats för en utrikesminister som i stort sett inte kan hantera situationen på ett sånt sätt att utrikespolitiken sköts på ett effektivt sätt. Hennes misslyckande har nu kommit att innebära att Sverige kanske kommer att få betala ett högt pris.Två: Isolera miljöpartiet och detta gäller alla partier som tror sig ha något att vinna på att gulla med detta politiskt omogna parti. Att låta dem sitta kvar i regeringen är lika uppbyggligt som att låta IS få en atombomb i present. Om inget av detta händer har han inget annat val än att avgå eller sök mer trovärdiga och stabila partier att samarbeta med. Priset vi har fått betala hittills är för högt.

Regeringen har tappat kontrollen och priset kan nu bli högt, för högt. Andra handelsavtal hänger i vågskålen Foto: Theguardian

Löjesguiden nominerar åter Margot Wallström till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Din hantering av affären är på eller över gränsen till det inkompetenta. Sverige är förloraren och vårt inflytande i världen minskar i stort sett för varje dag av agerandet i både den aktuella frågan och erkännandet av Palestina. Också handelsavtal kan komma att bli lidande och om det blir så har det kostat landet arbetstillfällen dessutom. Ett misslyckande är ett misslyckande, dags att avgå.”

Också miljöpartiet de Gröna Khmererna nomineras till priset. ”Bristen på kompromissvilja i en rad frågor är sedan länge omvittnad inom partiet. Ingen bra grund att bygga ett samarbete på med något annat parti. Hyckleriet i era led är också det mångsidigt och det bidrar till slutsatsen att ni bör avgå med omedelbar verkan. Inget annat parti kan samarbeta med ett parti som ställer till nya skandaler varannan dag och som dessutom vägrar att diskutera eller kompromissa. Dags för er att inse att ni inte har mer än sju procent av väljarkårens stöd.”

Politiskt Pissande

Jag åker ofta pendeltåg, det är en del av min vardag här i den kungliga huvudstaden. Ibland när tiden tillåter går jag också på pub för att ta en öl eller två eftersom jag är förtjust i denna ädla dryck. Det sista jag gör under dessa kvällar är att jag går på toaletten för att slippa sitta på ett toalettlöst pendeltåg hela vägen hem. Dessa kvällar blir det ett senare tåg och det är också då man får se hur långt ner vårt samhälle har sjunkit i blåleran. Inte alltför sällan kan man betrakta det offentliga pissande som försiggår utan skam utanför tågets fönster.

Tittar man på urinatörerna är de oftast under 25, av båda könen så vill det sig får man också se flickor som skamlöst visar upp hela härligheten där utanför. Teknikerna är lite varierande. En del drillar av hjärtans lust, andra smyger sig undan. Kvinnor är de som oftast försöker hitta en lugn avskild plats, kanske är det uppfostran kanske är det samhällets normer som sätter ribban.

Det finns mycket man kan se och reflektera över från ett pendeltåg, saker Lotta Lundberg antagligen aldrig ens kommer i kontakt med eftersom ord som ”verkligheten” tycks betyda lite olika saker för olika människor Foto: Aftonbladet

Jag sitter där och tänker att det är ju egentligen inte de urinerande som är orsaken. Det är egentligen en rad politiska beslut eller snarare avsaknaden av dessa är de som är grunden. Det politiska pissandet har en orsak, och den orsaken heter politiker. Tänk om man hade byggt fler offentliga toaletter, tänk om man gjort dessa avgiftsfria eller åtminstone billiga för att undvika den situation som nu råder utanför tågfönstret? Kanske hade vi då sluppit att se den sorgliga syn som nu utspelas, eller åtminstone sett mindre av den.

Det är ju tack vare en misslyckad kommunal och statlig politik vi har fått den nuvarande situationen. På Stockholms Central finns t ex en offentlig toalett föredömligt undangömd bakom förvaringsskåp i källaren dit ingen hittar. Vi får helt enkelt det vi förtjänar och resultaten låter inte vänta på sig. Till sist blir en ovana en vana och ingen reagerar längre, inte ens polisen som en gång fick till uppgift att städa upp i ofoget gör längre sin arbetsuppgift i brist på resurser. Också det ett politiskt beslut som ligger bakom faktiskt.

Dissa inte pissoarer, det är betydligt mer allvarligt än så.  Här rock-loggan som fick alla pk-ister i Umeå på fötterna Foto: Aftonbladet

Det offentliga pissandet har till och med fått sådana proportioner i Stockholm att stanken på sina ställen är härligt mogen. Gärna där det inte rör sig så många människor och de ytorna är många i det genomkontoriserade Stockholm, många kvarter dör efter klockan 17.00. Det är med andra ord en rätt otrevlig historia men som har sina förklaringar. Hade folk haft vett att bete sig bättre och våra politiker hade haft förnuftet att bygga toaletter, gärna rena sådana, hade vi inte haft dagens situation. Man kan jämföra med städer ute i Europa, där har man inte samma problematik därför att man har förebyggt dessa.

Ett land som dock sticker ut och som har liknande epidemiska problem med pissandet är Tyskland. I Hamburg har kommunen fått nog av vildpinkarna som de kallas och börjat måla hus med ett nytt speciallack. Lacket har ett nanoskikt som avvisar alla former av vätska, det som träffar skiktet returneras med samma kraft. Naturligtvis är det dyrt, det kostar 500 Euro att måla en kvadratmeter men många menar att problemet vida överstiger kostnaden.

Att döma av bilden och ”verkligheten” är problemet både utbrett och patriarkalt. En ny form av förtryck är upptäckt! Foto: BBC

I måndagens SVD, var annars tidningen är ju snart lika feministiskt infekterad som DN, tar Lotta Lundberg ett glädjeskutt i sin krönika över nyordningen att hus nu pissar tillbaka på alla de urinerande män som inte förtjänar bättre. Kanske har hon då inte sett samma sak som jag har sett, unga tjejer som faktiskt under alkoholens inflytande helt sonika drar ner och sätter sig på huk. Det är ju bara män som är ett problem, vi ska inte inbilla oss något annat.

I Lottas värld är det också fråga om en genomtänkt handling, jag hävdar att det nog snarare är en situation där nödigheten inte har någon lag som har gjort att dagens situation har uppstått. Det är helt enkelt 30-40 år av misslyckad politik och politiker som har bäddat för dagens situation. Till sist har det onormala blivit normalt och ingen reagerar längre. Om man då inte som jag finner något djupt olustigt i det hela förstås. Men jag tycks å andra sidan vara en utdöende art eftersom man numer kan se de urinerande i fullt dagsljus på de mest publika platser. Jag anser dock att grunden är en misslyckad samhällsplanering och den kan bara politikerna klä skott för.

Till musik av Mozart kan man pinka bäst fan man vill i en ytterst välstädad och lyxig toalett i Wien. Till kostnaden av ca 9 kronor tillhandahålls faciliteter för naturbehov som Stockholm saknar. Är det någon som undrar varför det utvecklats en pissarkultur? Foto: Eget

Lotta vägra i bästa pk-anda till och med att använda ordet ”hen” i sin artikel, en av de få meriterna med den artikeln med andra ord då ordet är rena sjukdomssymtomen. Om man måste uppfinna språket igen för att tillrättalägga det att passa en politisk/ideologisk agenda är något just sjukt, och vårt land är just nu fullt av det. När vi har ett etablissemang i det här landet som på fullaste allvar kan ägna tid, möda och tankekraft åt att gå så långt att man med påverkan och påtvingande åtgärder vill omstöpa medborgaren att passa den nya agendan, kan man bara använda ord som ”sjukdom”. Här ett exempel från Nationalencyklopedin.

Etablissemanget med Lotta och andra makthavare föraktar alltså egentligen folket, det är det som det handlar om i grunden. De misstror, de har ett kontrollbehov så vi inte begår sådana misstag som att rösta på SD och de vill helst övervaka varje steg vi tar. De ser det som sin uppgift att lära oss den ”rätta läran” och det ”det rätta sättet att tänka”. Avvik och du är fördömd, inlemma dig i ledet och du får mer än en klapp på axeln.

Avvik inte för mycket från åsiktskorridorens kvävande miljö, det straffar sig i längden. På bilden Lux Interior från en av världens bästa grupper The Cramps Foto: Theguardian

Har du tur och säger rätt saker kan du till och med skapa en karriär. Snacka om att pissa på folk när Lotta och hennes gelikar med sitt von oben-tänkande sitter där och småler åt populasen och när sen föraktet haglar med omdömen som bara drabbar män, kan man ursäkta sig med att man tillhör den rätta sidan. Ingen skugga faller fortfarande alltså på det som har skapat situationen dvs de meningsfränder som antagligen Lotta mer än gärna fraterniserar med. Här inom kulturvänstern sitter vi ju gärna och talar om hur solidariska vi är och hur långt vi är beredda att gå för denna. Sedan går vi ut och pissar lite till på populasen som inte gör som vi säger åt dem.

Vi har alltså fått en situation där vi hellre talar om det som är symtomet hellre än att tala om det som är grundproblemet. Det är, som jag ser det, är att vi har inkompetenta politiker som gärna vill odödligförklara sig själva men som helst vill styra folket så som de vill utan att fatta hur verkligheten fungerar. Det finns helt enkelt ett enormt avstånd mellan styrande och den klass de utgör och den verklighet de flesta måste förhålla sig till.

”Håll avståndet till folket” tycks vara etablissemangets svar där de lever i sin glasbubbla. Problemet är bara att katter klöser tillbaks om man inte vårdar dem Foto: Thorsellsreklam

Det är alltså rätt bekvämt att ha vapendragare i snart sagt alla svenska tidningar. Med små hurtfriska formuleringar och korkade teorier om alltings sammanhang kan man ju dölja det faktumet att det fortfarande är våra politiker som har misslyckats. Låt oss ta ett exempel, socialdemokratin har i över sjuttio år sagt sig vilja bekämpa ”klassamhället” ändå har de bara lyckats upprätta nya klyftor med sin politik. Kom ihåg att det var främst 90-talets tokbesparingar som inledde nedmonteringen av skolan. I följande artikel  i GP kan du läsa om hur skolan har blivit en utslagningsmaskin som drabbar unga pojkar. Läsvärd och för en gångs skulle en insiktsfull journalist som vågar tala om hur verkligheten ser ut istället för att dividera om hur den inte ser ut och därför också dra fel slutsatser.

Tittar man inte noga är det lätt att dra felaktiga slutsatser, det tycks etablissemanget missa varje gång Foto: Sydsvenskan

Vill man komma åt verkligheten gäller det att klia på rätt ställe av kroppen. Det borde journalister som Lotta Lundberg lära sig. Om man som de flesta i kulturetablissemanget sitter där uppe på Södermalm i Stockholm och betraktar allt från ovan blir det så här tokigt. Folket man säger sig värna är de man föraktar, allt man säger handlar om att gynna sig själv i karriären eller lönemässigt och ingen vill peka finger på det som egentligen är pudelns kärna för det skulle innebära att man pekade på de människor man tjänar.

Lotta avslutar i varje fall sin krönika på ett fyndigt sätt. ”Sakta men säkert nås målgruppen. It is peeback time.” är i varje fall en rolig formulering, så om Lotta och ni läsare ursäktar mig ett citat från TV-serien ”Sex and the City” så kan jag kanske avsluta detta inlägg lika roligt: ”To pee or not to pee, that is the question”. Med de orden och att vi får det samhälle vi vill ha och tycker man inte om verkligheten för vad den är kan det tyda på att man fjärmat sig från den. Dags för en diagnos på etablissemanget i Sverige. WTF Toklandet har passande nog skrivit en artikel om Pissande feminister som fungerar utmärkt som lite moteld, här är länken.

Den offentliga toaletten i Stockholm är utrotningshotad! Så varför skriva en pissnödig (!) artikel om offentligt urinerande när man redan har svaret på varför? Foto: Kakelgallerian

Löjesguiden nominerar Lotta Lundberg till priset ”Foliehatt of the Year” för en ovanligt pk-anpassad artikel i måndagens SVD. Motiveringen lyder: ”Det är ett stort hål i luften efter det slag du riktar mot män. Som vanligt med hjälp av generaliseringar som kan leda tankarna till att alla män är yrkespissare, får du oss läsare och röstboskap att tro att problemen har helt andra rötter än de verkliga. En härlig eskapad ut i lala-land är det som serveras och det är det enda värdet av artikeln. Värdemätningen på hur långt från verkligheten som etablissemanget har manövrerat sig är total. Tack för måttstocken Lotta.”

Tack Metro, Tack Michaela

Metro är en ovanligt lydig tidning. Om matriarkatet på Södermalm frågar om de vill vara pk, frågar de bara hur mycket de vill att de ska vara? Själv har jag för länge sen slutat att läsa tidningen i annat än studiesyfte över hur snabbt man kan nedmontera en tidskrift och för att få uppslag till bloggen. Nu senast det begav sig skrev man följande artikel om feministen Michaela som vägrar att flytta sig för gubbsen på gatan när de kommer vältrande. Allt för att framprovocera en reaktion från patriarkatet och mäta denna. Årets mest otroliga artikel så här långt var därmed skapad.

Man kan redan på den inledande bilden ana sig till hur stolt och glad Michaela känner sig över all uppmärksamhet. Inte för att jag vill ta den glädjen ifrån henne men är det inte lite underligt att man är glad över ett dåligt beteende i det offentliga rummet? Fast det är en slags spegelvärld vi rör oss i här, rätt är fel och fel är något man uppmuntrar. Inte minst från pk-pressen med Metro i spetsen.

Spegelbilden är inte alltid rättvisande, det borde feminister lära sig Foto: Aftonbladet

Det är just därför jag vill tacka både Metro och Michaela. Genom att uppmuntra ett dåligt beteende gjorde man just det offentliga rummet något mer otrevligt med en gång. Den känslan tar jag och kanske fler män med mig och tänker att ”nästa gång flyttar jag mig inte, särskilt inte om den sociala koden om tillhörighet är så tydlig som på Michaela!”. Kanske kommer till och med några, inte jag dock, att gå så långt att man med en lätt knuff motar undan den person som kommer sättande som en scud-missil in i mitt personliga utrymme. I så fall har vi bara lyckats fördjupa en konflikt så att den då har gått från ordkrig till konkret handling. Snyggt jobbat där till er båda.

Man måste också fråga sig om en sån här handling gynnar kvinnor och tjejer. Svaret är tyvärr nej. För varje gång i historien som en fientlig handling som av motståndarsidan har uppfattats som en provokation har genomförts, har den inledande sidan alltid förlorat. Till sist har man kunnat konstatera att den rådande situationen gått tillbaka till det läge den befann sig i från början. Har feminister som Michaela gjort något gott? Nej, de har snarare gjort allt så mycket sämre.

”Jag vet inte hur de kommit fram till det” är en rätt talande slutsats. Frågan är om någon förstår feminism och dess logik över huvud taget Foto: Expressen

För kanske är det så att den björntjänst som Michaela och hennes medsystrar med samma agenda har åstadkommit är en slags sammansvetsning i sinnet där män blir alltmer medvetna om att det enda sättet att slippa såna här påhopp är att forma den mansrörelse jag själv tycker behövs. En reaktion ger alltid en motreaktion, det borde mänskligheten och Michaela ha lärt sig vid det här laget. Fast hon vill ju ha en motreaktion för att sen kunna skriva ”hur patriarkatets strukturer ser ut och hur det reagerar”.

Resultatet av Michaelas lilla ”sociala experiment” kan mycket väl bli något annat än det tänkta. Hon tänkte nog inte på det för det tycks alltid vara idiotin som går segrande ur striden. Foto: Wikimedia

Kanske hade inte Michaela tänkt att reaktionen också kan bli en annan än den tänkta, det är där det alltid går fel. Det är alltså kontraproduktivt att ens tänka som Michaela och Metro gör. Ingen nyhet egentligen då statsvetare har känt till detta i minst trettio år. Det mest uppenbara exemplet är Baader Meinhof och deras spektakulära misslyckande i 70-talets Västtyskland.

Det började med att en grupp studenter i kölvattnet på 68-revolutionen ockuperade en rad offentliga byggnader. Polisen svarade med att göra chock och se till att de avlägsnades, ibland med våldsamma sammanstötningar som resultat. En liten grupp tolkade detta som statens fascistiska natur och snart hade de börjat planera sina hämndåtgärder. Folk kidnappades och avrättades, bomber briserade och ordet ”terror” började användas för att beskriva deras verk.

Baader Meinhof är ett ganska talande exempel på en monumental felberäkning som slutade i något annat än det önskade Foto: Dagbladet

Tanken och teorin var att dessa provokationer skulle leda till att polis och stat visade sin rätta natur, den fascistiska, och att arbetarklassen då skulle resa sig i en revolution. Vad de inte räknade med var folks behov av säkerhet. När dessa kände sig osäkra spelade indelningar som ”arbetare” eller ”borgare” ingen roll, alla ville känna sig säkra. Alltså fick man resultatet att en förkrossande majoritet vände gruppen ryggen för de innebar osäkerhet. Det ledde också till att polisen fick mer resurser än nånsin därför att folk krävde detta. Misslyckandet var ett faktum och det var dessutom gigantiskt.

Vill man alltså lära sig något av historien är det att Michaela och hennes gelikar förstör mer än de bygger upp. Tidningar som Metro kanske upplever en kort renässans men måste i slutänden betala ett högt pris för sin dumdristighet att ensidigt ta parti. Det om något borde leda till eftertanke, fast jag tror inte ens att de själva fattar hur dumt det hela är. Korkade och kortsiktiga människor är ju de som i det korta perspektivet ser ut som vinnare. Det är också en del av den läxa vi kan lära av historien.

Det spelar kanske i sammanhanget gitarr men det enda Michaela och Metro kan ha uppnått är än större klyftor och därmed än mindre dialog. Förlorarna är de som i det korta perspektivet ser sig som segrare Foto: Slodive

Löjesguiden nominerar härmed tidningen Metro till priset  ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Kortsiktighet, ensidighet och historielöshet – så går det att sammanfatta er form av journalistik. Ni har inte fattat att med artiklar som denna kan ni vara morgondagens förlorare när begångna handlingar ska summeras. Inte heller ett så grundläggande begrepp som ”objektivitet” och dess betydelse har fastnat på hårddisken. Historielösheten är ett mer allomfattande problem som berör hela mänskligheten, men att konstatera att ni inte lärt er grunderna i ert eget yrkesutövande är skrämmande.”

Också Michaela Larsson nomineras till priset och motiveringen där lyder: ”Yviga gester syns ju som bekant alltid bäst, men viftar man för mycket kan man plötsligt finna sig i situationen där man har gått för långt. Det är dit vi nu är på väg med ditt exempel. Alltför ofta kan man också konstatera att när man trampar folk på tårna kan reaktionen bli en annan än den tänkta.”

Metro gjorde en pannkaka av alltihop och under tiden såg vi andra så här roade ut
Foto: Youtube

Sverige behöver en mansrörelse nu för att motverka sån dumhet som det här uppvisar. Också för att ta tag i mäns rättigheter behövs rörelsen, rättigheter som faktiskt redan nu är urholkade. Reaktion måste följas av motreaktion och det är dags för denna mansrörelse nu. Upp till kamp mot matriarkatet! Fler rekommenderade bloggar i ämnet feminism där dagens ämne tas upp är WTF Toklandet som tar upp feministiska spel vi vill se. Susanna Varis ställer sig den relevanta frågan hur många träd som måste fällas för att ge plats åt sån här typ av ”nyhet”, läs hennes inlägg här. Om man vill skratta istället för att bli dyster över mina analyser läser man med fördel Jämställdhetsfeministern, den bloggen borde få pris för sin humor.

Hönan Eller Ägget?

En ny liten skandal har seglat upp kring miljöpartiet (?) minsann. Nu är det en före detta språkrörssekreterare som hävdar att hon fått sparken därför att hon vägrade att sitta barnvakt åt Gustav Fridolins barn, ett misstag man inte upprepar två gånger. Nyheten hittar du i Expressen via följande länk. Den officiella versionen till avskedandet är att kvinnan har skulder hos kronofogden.

Det började innan valet då kvinnan som dessutom är rasifierad, var en uppburen och firad språkrörssekreterare åt Åsa Romson. Under valrörelsen hade hon en viktig roll och blev hyllad för sina insatser av både Fridolin och Romson. Efter valrörelsen lät det dock annorlunda. Helt plötsligt stod den en gång så firade utan formella arbetsuppgifter. Till sist fick hon det ovanliga uppdraget att passa Gustav Fridolins barn, en uppgift som knappast ingick i hennes arbetsbeskrivning.

Så här lyxig och tillrättalagd tycktes inte tillvaron ha varit för kvinnan som skulle bli Fridolins nya barnvakt att döma av hennes berättelse. Finns kollektivavtal Gustav?
Foto: Nanny

Kvinnan tackade inte helt oväntat nej. Om man är anställd att sköta markservicen åt språkröret Åsa Romson och dessutom aktivt deltar i formandet av politiken, är det kanske ett för stort steg att ta från detta till att bli världens förmodligen högst betalda barnvakt. Man kan kanske också föreställa sig att kvinnan som alltså inte är född i Sverige, kände att detta mycket väl kan ha rört sig om den subtila form av rasism som man ibland inte kan ta på och som är svår att påvisa.

Till sist gick situationen så långt att kvinnan till sist fick sparken från sin tjänst. Trots alltså att hon hade skött sitt jobb klanderfritt och till och med fått hyllningar dedikerade till sig, dög hon inte längre. För att motivera tilltaget hette det från partiets ledning att anledningen var den kronofogdeskuld kvinnan hade. En skuld som inte spelade någon roll innan valet, spelade nu alltså en väldigt mycket större roll.

Denna text gäller alla löneslavar i landet utom de som är anställda av miljöpartiet
Foto: Presentmarknaden

Frågan har nu ställts på sin spets sedan kvinnan har stämt regeringskansliet som är hennes formella arbetsgivare på sammanlagt 520.000 kronor för förlorade arbetsinkomster, uppsägning utan saklig grund och diskriminering. Dom har inte meddelats, fallet är fortfarande under utredning. Den snaskiga historien kan också läsas om på bloggen Fnordspotting. På bloggen Anybody’s Place hittar du också ett inlägg.

Frågan är också vilket som kom först, hönan eller ägget? Hennes version bygger på att hon vägrat att utföra en tjänst som inte ingick i hennes arbetsuppgift och därför straffas hon nu. Miljöpartiets historia talar ett annat språk och frågan är vilket som är sant. Sanningen är dock att efter historien har organisationens image som det öppna och fördomsfria partiet där människor av alla raser och härkomster är välkomna fått sig en ordentlig törn. Rasism eller inte kan te sig som en rätt snaskig historia där människors olika värden trots fagra ord kan ha varit avgörande. Det räcker för att åtminstone kasta en skugga av misstanke på agerandet.

Ingen vill eller har råd att förknippas med tvivelaktiga handlingar inte ens miljöpartiet
Foto: Tumblr

En annan bild som framtonar är ju en partiledning utan kontroll eller tankeförmåga. Efter alla de dumheter partiets ledning, framför allt Åsa Romsons, har lyckats med kan man inte kosta på sig historier som kan uppfattas som man vore ett parti utan moraliska skrupler. Att bli utmålad som ett parti som har smittats av den socialdemokratiska maktfullkomligheten är det sista man vill. Detta gäller ju särskilt nu när det extremt konkreta exemplet med Magdalena Anderssons utnämnande av Thomas Östros till svensk IMF-repressentant där turerna är minst sagt underliga, fortfarande är aktuellt.

Bilden av också mp som en del av en maktkultur där inga regler gäller dem är högst påtaglig. Om så är fallet är det en av politikens grundregler man har brutit mot nämligen den att man måste vara trovärdig. Mp är ju partiet som utmålar sig i bjärta färger, vilket naturligtvis alla partier gör, men i deras fall kan man få intrycket av att inget av detta stämmer. Till exempel vill man beskriva sig själva som miljövänliga, men i flertalet fall i praktisk politik är man allt annat än miljövänliga. Man skulle med lite elakhet till och med kunna omskriva dem som direkt miljöovänliga.

Vissa av oss jagar miljöbovar, andra skapar dem. Miljöpartiet missade att be om direktivet som hade upplyst folk om att vissa sorters lågenergilampor innehåller kvicksilver och måste återvinnas som elektronikavfall. Nu hamnar fler och fler på tippen där de läcker.
Foto: Prisjakt

Historien om hur miljöpartiet blev lobbyister för lågenergilampan är rätt pikant. Först fylldes alla tidningar av rubriker om hur energiineffektiva de gamla lamporna var. I nästa steg grep den dynamiska duon i miljöpartiet in och förordade att man genast skulle förbjuda denna styggelse för att istället införa lågenergilampan vilket också hände.Två problem fanns dock i resonemanget.

För det första var inte den gamla glödtrådslampan den miljöbov den beskrevs som. Den ger ett bättre ljus och utsänder också värme vilket faktiskt minskar uppvärmningsbehovet något. Det andra problemet var att vissa av de nya lågenergilamporna innehöll kvicksilver. Därför kan de inte slängas som vanliga hushållssopor vilket naturvårdsverket varnade för, men inte lyssnade man inte. I den varningen hette det att risken var uppenbar för att miljöfarliga lampor skulle hamna på tippen och börja läcka ut kvicksilvret. Det dröjde inte länge innan farhågan besannades. Genom att informera om att lågenergilampan måste återvinnas som elektronikavfall hade hela historien kunnat undvikas, så skedde aldrig.

Uppfinnaren från Sundbyberg ”tänkte inte på det”. När det gäller kvicksilvret i vissa lågenergilampor blev det miljöpartiets tur att upprepa samma misstag Foto: Youtube

Om riskerna med ökat kvicksilveranvändande kan du läsa om i artikeln från kemikalie-inspektionen. Också här kan du läsa om lågenergilampans skadliga inverkningar på miljön i en artikel från Aftonbladet.

Låt oss ta ett till exempel på vad jag menar. En bil som står stilla kommer ingenstans, en inte alltför revolutionerande tanke kanske. Om den stillastående bilen står med motorn på släpper den ut avgaser helt i onödan, inte en alltför djärv tanke det heller. Av det kan vi dra slutsatsen att en stillastående bil med motorn igång är bland det värsta som man kan utsätta miljön för. Att släppa ut avgaser utan att komma någonstans är ju det. Ändå är det det som blir slutresultatet av miljöpartiets bilistfientliga politik i framför allt Stockholm. De har ju med benägen socialdemokratisk hjälp i Stockholms stadshus sett till att hindra, underdimensionera och tränga ihop biltrafiken vilket fått till följd att trafiken står stilla. Tidigare begångna synder som var illa, har med deras hjälp blivit värre.

Den svenska synden är omvittnad, men den behöver inte bli större. Med miljöpartiet i regeringen blir den det så låt oss kicka ut dem nu Foto: SFI

Dags alltså för räfst och rättarting. Den härva som miljöpartiet utgör är och förblir en varböld i svenskt politiskt liv. De är inte bara djupt oseriösa, nu är de också eventuellt ett parti som har två partiledare som är maktfullkomliga. Att släppa in det här gänget i en regering är som att förse Siewert Öholm med en termonukleär laddning. Dags att få det gjorda ogjort. Vilken tur man har trots allt när alla partitrogna journalister till större delen vägrar att skriva kritiska artiklar eller granska partiet med samma lupp man granskar alla andra. Det blir ju så när nästan 60% av en yrkeskår skriver under på partiets verklighetsfrånvända manifest.

Löjesguiden nominerar idag miljöpartiet till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Dubbelfel är direkt förödande i tennis, så också i politiken. Det som kastas upp måste komma ner, det är naturens lag. Samma lagar tycks dock inte gälla för våra nya herrar och damer. Nu när den nya makteliten gör sitt inträde kan man tydligen bära sig åt lite som man själv vill. Som vanligt är jag mot strömmen när jag säger det jag har sagt från början – dags för er att avgå.”