Solidaritet Är Att Betala Två Gånger

Ibland får man intrycket av att politikers uppgift idag inte är att tillse alla människors behov. Särintressena har helt tagit över och det får konsekvenser. Till exempel får det resultatet att den som bor i Stockholms stad får betala för en sak två gånger om. Hade jag bott där hade jag fått ett raserianfall.

Varje år betalar svensken delar av skatten som går till EU. Organisationen har avsatt pengar till olika ändamål som man har kommit överens om i bilaterala förhandlingar. När Rumänien gick med i Eu fick man en pott pengar, en del skulle gå till jordbruk en del skulle gå till sociala ändamål. I båda fallen är Rumänien i stort behov av förändringar, jordbruket är gammalmodigt, småskaligt och ineffektivt.

JordbrukJordbruk i Rumänien är ofta ineffektivt och gammalmodigt Foto: Wikimedia

På det sociala området har man än mer problem. Gatubarn i Bukarest är inte ovanligt, men också hela befolkningsgrupper som står utanför samhället och som därmed inte får vara med och dela det lilla som finns att dela förekommer. En av dessa grupper är Romerna. En befolkning som står helt utanför samhället, som sällan tar del av samhället de lever i och vars barn har bristfällig eller ingen skolgång. Ett scenario samhället har velat ha eftersom man innerst inne inte ens vill ha dem där.

Därför har den Rumänska staten beslutat att 32 miljarder mellan åren  2007 och 2013 som kunde ha gått till just att förbättra Romernas situation och sociala status, aldrig tas ut. Anledningen är att den politiker som använder dessa pengar till det som de är avsedda till i Rumänien begår politiskt självmord. Läs mer i följande artikel i DN. Vi betalar alltså pengarna finns, men de används inte.

Pengarna På BordetPengarna är inte problemet, istället är det att de inte används till det avsedda eller ens tas ut Foto: Expressen

Resultatet har blivit tiggeri där Rumänska medborgare som inte får hjälp eller stöd hemifrån istället söker sig ut till olika Europeiska huvudstäder. Var man än kommer har de numer etablerat sig och det har sitt ursprung i Rumäniens ovilja eller oförmåga att lösa problemen. Istället för deras ansvar har det blivit vårt trots att vi har betalt.

Den förra regeringen försökte lösa den gordiska knuten med alla tiggare. Birgitta Ohlsson, liberal feminist vilket är liktydigt i Sverige med feminism i Gudrun-stil, misslyckades rätt kapitalt med ett magplask som fick henne att använda i diplomatiska sammanhang olämpliga ord som ”Jag är förbannad”. Det blev den nya regeringen som fick ärva problemet. Nyligen hade därför vår nya feministiska och solidariska regering möte med den mindre solidariska och förmodligen också mindre feministiska staten Rumäniens representanter. Radioprogram om de fantastiska feministiska lösningarna som kunde presenteras hittar du här.

FörbannadDet var fler som blev förbannade över att Rumänien inte använde pengarna men vad hjälpte det Foto: Youtube

Med den nya ideologin i utrikespolitiken ville de ge Rumänien nya signaler. Det skulle inte bli mer bannbullor, istället skulle det bli stöd till de som vägrar att ta ut pengarna och stödja. Rumänerna var glada och nöjda, man inrättade till och med ett helt ministerium för att lösa problemen, men fortfarande tar man inte ut pengarna vi har betalat.

Debattens vågor har gått höga, stundtals har den varit rent infekterad. Metro påstod nyligen t ex att den mellan raderna kvasifascistiska staden nu hade ”vräkt” romer från Sergels torg när de i själva verket hade blivit avhysta. Förvanskningarna och förvrängningarna av fakta har varit så många att man tar sig för pannan. Lär er en sak Metros anställda, man kan inte bli vräkt från något man inte bor i och man kan inte bo på ett torg. Om man dessutom betänker att det är för att godhetsapostlarna än en gång tassar kring våra skattepengar och vill att vi ska betala det vi redan har betalat för blir man som sagt förbannad.

Pengarna Upp I HalsenGodhetsapostlarna tassar kring dina pengar Stockholmare och snart kan det bli aktuellt att betala vad ni redan har betalat Foto: DN

Den senaste i raden av dessa hattifnattar i godhetsmundering är Stockholms socialborgarråd Ewa Larsson (mp) som nu har vittrat skattepengar hon kan dela ut helt i onödan. I en debattartikel i SVD på måndagen kan man läsa om hennes senaste planer.
Först lite om sakargumenten hon framför och varför dessa är felaktiga.

Hon inleder med bakgrund och den har jag inte så mycket att kommentera om. Så småningom landar hon i följande påstående: ”På organisationen Crossroads, som arbetar med bland annat fattiga EU-migranter, uppskattas att 50 procent av dem de träffar skulle kunna ta ett jobb i morgon om det fanns möjlighet. Det handlar om kreativa och kompetenta männi­skor med yrkeskunskap.”
Första felet är därmed etablerat. Sanningen är att många av de som kommer hit har bara levat i en verklighet, den som går ut på att överleva för dagen. Arbetat har de aldrig, de har ingen yrkesutbildning än mindre skolutbildning. Hur ska sådana människor ens kunna ta ett jobb när de inte ens har de nödvändiga formella kunskaperna?

99s/36/HUTY/13716/15En del av Ewas påståenden är så sensationella att man måste klia sig i huvudet
Foto: Dagensanalys

Både Ewa och vi andra måste förstå att det här är människor som har stått utanför från dag ett. De har lärt sig tiggeriet för att det är sättet att överleva när man inte kan göra det på något annat sätt. Arbete får de inte eftersom de saknar både grundskola och yrkesutbildning för att inte tala om referenser till ett arbete som har gett dem arbetslivserfarenhet. Att bryta mönster och att ge dem en utbildning borde därför vara steg ett, något de bara kan ges i hemlandet. Något vi som sagt också redan betalar pengar för till EU.

Kan inte regeringen i Rumänien leva upp till detta kanske de måste utbildas här. På det sättet kan vi indoktrinera några till en den postkoloniala köckelmöddingen Sverige har gjort sig så känd för i världen. Nästa exportprodukt för Ewa och hennes meningsfränder kanske?

ExportproduktÄr det nästa stora svenska exportprodukt Fridolin står och avläser ur diagramet? Det skulle i så fall gissningsvis kunna vara vår alldeles egna postkoloniala köckelmödding
Foto: Expressen

Om de inte får de formella yrkeskunskaper Ewa påstår de har men som de inte har, kommer de enda jobben de kan ta vara lågt kvalificerade både här och där hemma. Saknar de dessutom utbildning och ibland också läs- och skrivkunnighet, blir de än svagare på en ibland hänsynslös arbetsmarknad. På den inhemska arbetsmarknaden är situationen än värre. Den typen av jobb gör stora grupper sårbara och utsatt, inte så sällan utnyttjade. Exemplet bärplockare är övertydligt nog på den utsatthet grupper kan uppleva, artikel från SVD här. Det är ibland alltså bara kontraproduktivt då det gäller att istället börja i rätt ände med att ge dem den bas i form av kunskaper de idag saknar.

Nästa formulering tar nog priset i naivitet. ”Med demokratiska spelregler skulle problemet med speciellt fattiga och utsatta människor kunna lösas.”
Liten fråga Ewa, hur ska en folkgrupp som aktivt utestängs i hemlandet kunna tillskansa sig ens ett uns av ”demokratiska spelregler”? Sanningen är ju nämligen den att Rumänien är ett samhälle som stänger ute just denna grupp eftersom de ses som ett problem som man helst vill slippa. Hur löser man ett problem där åtminstone en part egentligen inte vill lösa problemet? Den frågan kan Stockholms stadshusledning grunna på rätt länge, men jag betvivlar tyvärr att den intelligentia som bebor detta kommer fram till något mer radikalt än att ”skattebetalarna betalar gärna”.

Huvudet i sandenRumänien vill helst gömma huvudet i sanden inför problemet. Nu ska Stockholmaren istället betala två gånger om – solidariskt Foto: Dailymail

Nästa citat ur artikeln är lite olycksbådande. ”För kommunen är det en ständig balansgång. Enligt kommunallagen har vi inte rätt att rikta insatser till människor som inte har hemvist i kommunen; å andra sidan har vi en juridisk och moralisk plikt att hjälpa människor i nöd. Därför är samarbetet med civilsamhället så viktigt.”
Frågan här blir varför kommuninnevånarna i Stockholm ska behöva vara med och rikta några kommunala insatser alls på området. De har ju redan betalat!

Tro inte att jag missunnar dessa människor hjälp, jag förstår bara inte varför vi i ”solidaritetens namn” ska behöva betala både två och tre gånger. Pengarna finns där, använd dom. Tyvärr är det som om godhetsapostlarna bara ser möjligheterna att slösa med skattepengar, pengar som är våra, men man bryr sig mindre om konsekvenserna. Hur många färre daghem kommer detta att kosta? Hur många färre socialbidragskronor kommer det att finnas till de som är inhemska uteliggare?

En annan sida av problematiken Ewa och hennes vänner inte nämner är att polisen länge har mumlat i skägget. Endera dagen ingår tiggarna i nätverk som styrs hierarkiskt. I följande artikel i Skövde Nyheter talar en enskild polisman om saken, lustigt nog är han själv av Rumänskt ursprung surprise surprise. Saken är alltså långt ifrån bevisad, ett påstående är ju som bekant inte mer än ett påstående till dess det bevisats. Man kan samtidigt inte komma ifrån att någon hund är begraven när man skriver som Metro om saken, artikel här.

Hund BegravenNär svensk media är inkopplad vet man att det finns en hund begraven någonstans
Foto: SVT

I artikeln görs till exempel en rad påståenden som bemöts av Michael Anefur som var den förra regeringens hemlöshetssamordnare fram till juli förra året. På ett ställe talas det om ett instagramkonto som hängde ut tiggare som var verksamma i Göteborg. Polisen hade av händelsen dragit slutsatsen att irritationen hos medborgarna ökade. Anefurs och Metros slutsats är däremot att ”Det skulle vara intressant att se vilka som delar. Jag tror att det finns goda kopplingar till Avpixlat och liknande. Det handlar om en grupp människor som gärna vill att det ska vara så, säger Michael Anefur.”

Jag ska inte sticka under stol med att ämnet onekligen lockar till sig mörkerkrafter som ser möjligheten till propagandapoänger. Slutsatser utan bevis eller ens ansatser till bevis är däremot lika problematiska vilket både Anefur och Metro gör sig skyldiga till. ”Kopplingar till Avpixlat” är en rätt allvarlig anklagelse som borde följas upp med just detta. Påståenden utan bevis är fortfarande bara påståenden inget annat. De är dessutom ur en journalistisk synvinkel minst sagt klandervärda.

GravNär ett påstående i media är detsamma som ett bevis har något dött. RIP svensk media Foto: Pixbay

Det enda Metros så kallade ”nyhet/reportage” visar är hur infekterad debatten är och hur illa det är ställt med den så kallade fria pressen. När man inte kan göra ett objektivt reportage där ALLA vinklingar undersöks ur flera perspektiv är det inte vatten värt. Om man dessutom gör det med ett motiv som för att vilseleda eller i värsta fall ljuga, vilket inte är en fantastisk konspirationsteori i fallet Metro, är det journalistisk ohederligt.

Ohederligt är det också av Ewa Larsson. Inte nog med att vi ska öppna plånböckerna många gånger om och betala det vi redan har betalat. De vi vill skänka pengar igenom höll dessutom under den rödgröna kraschlandningen på att bli offer för en av de mest vanliga åkommorna i svensk sjukjournal – skatt. Som ni vet heter universalmedlet mot alla åkommor i svensk vänsters retorik skatt. Det är ju så ”rättvist” när andra som har jobbat arslet av sig ska dela med sig till dem som inte sliter fullt lika mycket. Detta ”solidariska” system kräver att man hela tiden driver in mer och mer pengar och det var det Magdalena Andersson hade i tankarna när nästa kreativa idé kläcktes.

GlödlampaEn av svensk vänsters mest kreativa grenar heter antagligen ”hitta på en ny skatt” eller ”omtolka skattelagstiftningen till statens fördel” Foto: Forskning

Magdalena Andersson är ute efter våra pengar, inget snack om den saken. Priset vi får betala för hennes och hennes partikamrater är ju rätt högt så antagligen behövs varenda spänn. Snart ville hon inte bara driva in pengar som andra hade tjänat för att ge dessa till människor som inte hade tjänat dem utan också se till att dra in pengar på vårt konsumerande hos organisationer som står för den hjälp samhällets utsatta behöver. Moms på hjälporganisationer för deras second hand-försäljning är en av de största perversionerna vår regering hittills har lyckats tänka ut, mer om det i en artikel i SVD.

Hela idén är som att sno från de som behöver hjälpen som allra bäst. Magdalena hade lika gärna kunnat sno direkt ur uteliggarens fickor eller direkt ur barnmunnarna på den blottställda barnfamiljen. Så går praktisk solidaritet till. Tur då att förslaget skrotades men inget förvånar mig längre med vår regering så snart har vi väl bara ett förslag än lite mer listigt maskerat men med samma fruktansvärda innehåll. Ewa Larssons artikel andas samma tanke så fan tro det.

RånarmaskDen enda skillnaden mellan en spetsbov och beskattning två gånger om är att det ena är sanktionerat i lag Foto: Partykungen

Löjesguiden har nöjet att nominera Ewa Larsson socialborgarråd i Stockholm till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”En utmärkt artikel om man vill lura en befolkning i det här fallet i Stockholm. Jag – Freakshow Fredrik – är rörd till tårar över din medkänsla, men samtidigt förfärad över att du vill att Stockholmaren nu ska betala en gång via statsskatten och sen en gång till via den kommunala notan. Ingenstans nämner du att vi redan betalar för allt det du vill göra och nu vill du vi ska hosta upp pengarna en gång till. Fantastiskt är min enda kommentar. Parallellt med detta hyckleri höll dessutom hyckleriet på att bli tredubblat då vi i höstas höll på att få moms på verksamhet vars syfte är att hjälpa precis de människor du månar om. Detta på förslag från samma människor som nu står och talar om solidaritet dvs den sida du företräder Ewa. Världen är galen men ni inom godhetsrörelsen är än mer galna.”

Annonser

8 thoughts on “Solidaritet Är Att Betala Två Gånger

  1. Störst ansvar för romernas situation har dock romerna själva. Om de vill ha det drägligare får de börja gå i skola och utföra hederliga arbeten som alla andra.

    Gilla

    • De har många gånger valt att stå utanför och därför också ”sluppit” de saker vi andra måste tillgodogöra oss som yrkeskunskap t ex. Det rumänska samhället är nog lättat och glatt över den saken eftersom också de vill se dem avlägsnade, en samsyn de har med de flesta länder i regionen. Man kan kanske inte skylla på en part här, redan Ronald Reagan hade ju de bevingade orden ”It takes two to tango”. Jag tror situationen helt enkelt är en kombination av mångas beslut. Romerna vill stå utanför för att behålla sin särart och sin livsstil men det får konsekvenser som arbetslöshet, dålig utbildning om den ens finns, och ett liv förvisat till tiggeri eller annat. Också värdländerna bidrar som i fallet Rumänien. Mitt inlägg belyser bara den senare delen men det finns anledning att ta upp den första senare.

      Gilla

  2. På en annan blogg, minns inte vilken, nämndes att en slum endast kan existera i närheten av en storstad. Ute bland ”lantisar” (som väl Moderatledaren skulle säga) finns det helt enkelt inte underlag för att försörja sig på tiggeri, skoputsning, burkpant och liknande.
    Så Stockholm kommer att betala på något sätt, antingen via skatt eller direkt till de riktigt fattiga. undrar om de vet om det?

    Gilla

    • Jag undrar också om de ens förstår. De betalar ju så gärna på Södermalm men jag undrar om de övriga förstår att de håller på att bli dubbellurarde. Skatt är ju sexigt så jag antar att någon slags pervers njutning just nu utövas både på Hornsgatan såväl som i Kristinelund. Tror inte jag vill veta de detaljerna, där går min mer pryda gräns.

      Gilla

  3. Det är ju också sjukt att man inför ett regelverk för Rumänska tiggare och ett för oss andra. Om det är förbjudet att ockupera mark för oss så är det ta mig tusan lika förbjudet för rumänska tiggare.

    Gilla

    • Typiskt svenska politiker skulle jag vilja påstå! De ingår alla i den godhetsrörelse som tycker att alla andra än de som betalar för hela kalaset ska ha allt först. Vi ska operera krigsskadade is-krigare så de kan slåss lite mer, när de inte har lust eller vill fajtas längre ska vi ge dem jobb svenska ungdomar bara kan drömma om och vi ska ge rumänska medborgare samhällsservice svenskar inte har rätt till och så vidare. ””Rättvisan” i allt det här bygger väl på att vi alla är så glada över att få betala men att få se allt gå oss förbi. I den här förvridna och förvirrade världen de bebor är det ju så att allt som är rätt är fel och allt som är fel är rätt.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s