Uteslutningsmetoden

Det är ingen väl bevarad hemlighet att jag personligen tycker miljöpartiet är en av de mest sorgliga skapelserna vi kan uppvisa inom svensk politik. Med förslag som inte leder till det de påstår är de offer för falsk marknadsföring. Läs följande artikel i Aftonbladet och avgör själv vem som är oseriös när man påstår att 100% av all kärnkraft kan ersättas med alternativa energikällor som idag inte ens fungerar fullt ut. Nästa hämsko är den ohejdade feminism partiet så vackert hyllar. Vad det får för konsekvenser kan du ta del av i utskriften av Åsa Romsons tal i Almedalen från mp:s hemsida. Skrämmande för mig, kanske inte för dig vem vet.

Det här partiet är dock långt mer skrämmande än vad Åsa Romson kan uppvisa. Det började med att medlemmen, före detta chefredaktören för SVD och avbytaren i riksdagen Bertil Torekull skrev följande debattartikel i Expressen. Helt rätt enligt mig, vi har för stora problem internt för att kunna fortsätta en ohejdad invandring. Man kan fråga sig om alla godhetsapostlar tycker en sån här nyhet är god t ex som kan berättas om i LT i Södertälje. Man kan också fråga sig om alla dessa frireligiöst fanatiska människor har läst denna artikel i SVD. Där kan man lära sig den dyra men tragiska läxan om den havererade integrationspolitiken som bland annat innebär automatisk arbetslöshet eller jobb långt under förmåga för de nyanlända.

Det är alltså en helt riktig slutsats enligt mig, att vi först måste bygga upp allt det som har kraschat innan det kan bli dags att ta hit nya invandrare. Risken är rätt stor att de hamnar i utanförskap, arbetslöshet och bostadssituationer som inte är normala ens för en luttrad svensk. Där har Bertil Torekull en stor poäng.

Miljöpartiet är inte partiet som har plats för kluvna känslor. Istället är det inrättning i ledet och en påtvingad eller frivillig anpassning till åsiktskorridoren som gäller Foto: SVT

Som vi alla vet är dock miljöpartiet numer partiet som är godhetsapostlarnas egna lilla mittnav. Det finns alltid en ny liten idé inom partiet för att kunna sätta Sverige i centrum för världsförbättrarrollen. Så har vi till exempel skänkt pengar till myndigheterna på Gazaremsan dvs Hamas. Mer om det på länken till hemsidan från Sveriges Generalkonsulat i Jerusalem. Partiet är också den största anhängaren av åsiktskorridoren, mer om vad det innebär från artikeln i Expressen, vilket innebär att inget får ifrågasättas. Säger Åsa och Lilla Fridolf att något är på ett visst sätt, så är det så. Fascister skulle jag kallat dem i min ungdom, numer är beteckningen antagligen ”visionära”. Dags för handling i debatten med Torekull med andra ord.

Han är ju i deras ögon bara en vit cis-man, såna kan man gärna avvara i det radikalfeministiska mp. Om man dessutom svär i mp-kyrkan är man kokt. Reaktionerna var därför inte helt oväntade, vad som däremot inte var det var att de skulle bli så häftiga. Bloggen WTF Toklandet har som vanligt på ett föredömligt sätt samlat ihop de twitter-kommentarer som fälldes. Läst särskilt Nils Karlssons öppna försök att kringgå all demokratisk process eller tänkande genom att redan på förhand tala om att Bertil Torekull sannolikt skulle bli utesluten. Också på Fnordspotting kan man läsa om samma händelse.

MP:s fanatism och tro gränsar till det religiösa. Precis som alla sekter ska man aldrig ifrågasätta och gör man det ändå får man räkna med uteslutning Foto: Wikipedia

Det intressanta är dock inte så mycket vad vissa så kallade partikommissarier har att delge världen utan frågan om man kan ha ett parti i regeringen som gång på gång uppvisar en så bristfällig syn på demokrati och vad detta begrepp innehåller. En fri debatt tycks inte vara en alltför populär gren i partiet. Begår man det misstaget tycks personer som just Nils Karlsson rätt omedelbart ligga i startgroparna för nya små uteslutningar. En person som för övrigt återfinns i samma parti som kan dra fördel av de dumheterna som kan delges världen om andra partiers uteslutande av medlemmar. Eller vad sägs om Henrik Arnstads senaste ”briljanta” inlaga i Metro.

Fri debatt tycks både inom mp och sd leda till uteslutningar eller värre tilltag som mer bär drag av vuxenmobbning. Här ett exempel på en annan debatt i Ukrainas parlament
Foto: SVT

Miljöpartiet är också det parti som efter den här debatten alltmer framstår som åsiktskorridorens största förvaltare. Ingen debatt, inget ifrågasättande här inte. Vill man vara extra kritisk, och det ska man ju vara när det gäller det här partiet, så är det rätt typiskt för ett parti som försvarar något som inte längre går att försvara. Hur kan man t ex försvara massinvandring när arbetsmarknaden för nytillkomna sedan trettio till fyrtio år gradvis har försämrats som rapporten från nationalekonomerna Jan Ekberg och Mats Hammarstedt talar om? Länk här.

Klicka för att komma åt 30-4-je-mh.pdf

Hur kan man tala om humanism när verkligheten ser ut som i följande reportage från Sveriges Radio P4? Svaret är naturligtvis att det inte går men en sån liten detalj tycks inte beröra personer som Nils Karlsson. Det hela liknar mest samma tänkande som en gång präglade kyrkan när Galileo Galilei ställdes inför valet att brännas på bål för att han talade om sanningen eller att ta tillbaka sina kontroversiella teser. Mer om hans historia i Forskning Och Framsteg. Så frågan måste bli om mp nu ser sig som nutidens Vatikanstat med gudomlig rätt att belägga folk med munkavle?

En debatt där munkavle eller gagball anmodas är inte en debatt. Sånt kallas dekret och är något helt annat Foto: Sveriges Radio

Dagens artikel nominerar Miljöpartiet till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Med självklar auktoritet och pondus agerar ni både när ni har en ny liten feministisk tes eller debatt att kväsa. Åsiktskorridoren är ert självklara hem och en öppen debatt tycks vara er värsta fiende. Kanske kan det bero på att något som kallas ”sanningen” skulle kunna komma fram. Vad som också skulle kunna komma fram är att ni inte sitter inne med den även om ni så gärna vill tro det själva. Ni är därför i vanlig ordning värdiga kandidater till priset”.