Får PISA Fridolin Att Pysa?

PISA är ju organisationen som har vållat mången huvudvärk för Sverige. Både den nya och den gamla regeringen har fått rättmätig kritik för bristen på åtgärder för att förbättra kvalitén på skolan i de rapporter som har presenterats. Här hittar du rapporten från 2013.

Här hittar du rapporten från 2014 (Första delen) i en artikel i Aftonbladet. Till sist pyste allt över när nya siffror presenterades. Skolan och Fridolin som hade utlovat att fixa alla problem i skolan på 100 dagar fick IG (Icke Godkänt) i Aftonbladet. Till sist kände sig etablissemanget tvingade att plocka fram det tunga artilleriet – lögnerna. DN rycket ut till gamla regeringens försvar. Också Sveriges Radio, vår egen månghövdade Pravda, ryckte ut med följande dementi. Till sist toppade man sina egna rekord genom att antyda att PISA:s undersökningar skulle ingå i en nyliberal sammansvärjning, radioprogrammet hittar du här.

Den tesen fick dock en rak höger (förlåt ordvitsen!?) där det kändes som mest när organisationen OECD la fram en egen rapport som bekräftade PISA:s bild. Sammanfattning av resultatet från OECD hittar du artikeln från SVD.Den säger att Sverige bör höja lärarnas löner och höja deras status. De måste få fortlöpande vidareutbildningar och därmed kan deras status höjas ytterligare. Ansvarsfördelningen mellan kommunerna ock stat i form av skolverket måste bli tydligare då den idag är oklar. Man måste vidare höja förväntningarna på eleven/eleverna. Vidare måste eleverna ges fria möjligheter att kunna gå från en skola till en annan, möjligheten för alla att välja skola bör bli mer central.

FilmaffischTydligen är regeringen en del av den politiken som är så föråldrad att den tillhör en försvunnen värld. Ett faktum som också Gustav Fridolin visar med stor framgång (?) Foto: Wikipedia

Regeringen har redan avsatt 3 miljarder till höjda lärarlöner så som man sa att man skulle göra i valrörelsen, så långt så gott med andra ord. Därefter blir det dock problem, pengarna är förbehållna med en massa krav vilket gör anslaget mer grumligt. Mer om förbehållen kan man läsa om i svenskspråkiga Altinget. Med andra ord kan redan där de löften som utställdes ha brutits, det återstår att se. I övrigt erbjuder dock regeringen en dyster läsning där de flesta idéerna och visionerna lyser med sin frånvaro.

Fridolins hundra dagar är nu ersatt med en kommission som 2017 ska presentera sina resultat. Mer om kommissionen från SVT. Syftet med denna tycks mer vara att begrava frågan så att stackars Gustav inte längre ska behöva se ut som om också han ville pysa så långt härifrån som möjligt även om detta vore den bästa lösningen. Också i den nya vårbudgeten finns få eller inga förslag som löser problemen. Komvux och folkhögskolorna får mer pengar högskolorna och universiteten likadant. Mer om budgeten från SVT.

DSC_0043Nu begraver regeringen alla ambitioner på att göra något av skolan med hjälp av de sedvanliga utredningarna och politisk bullshit med skrivningar som gör löften innehållslösa Foto: Eget

Sammantaget ska reformen och pengarna ge 6.500 utbildningsplatser. Antagligen för att dölja det faktumet att regeringens politik inte leder till nya jobb. Höjd skatt på arbete brukar inte göra det. Mer om alla skatteökningar och avdragsminskningar i den nya budgeten kan du läsa om på Veckans Affärer. På utbildningsplatserna kan man gömma undan sitt egna misslyckande helt enkelt. Låt oss därför exportera miljöpartiet och dess nuvarande ledning till något lämpligt mottagarland, man kan till och med tänka sig att det sker inom ramarna för det biståndsgivande partiet alltid har vurmat för. Här i det här landet, är vi däremot värda mer än vad miljöpartiet kan leverera. Det har vi faktiskt betalat världens näst högsta skatt till.

Utbildningsministern har i kölvattnet på sitt misslyckande med de 100 dagarna nyligen lanserat ett annat litet projekt som kan skjuta fokus på annat än hans misslyckande. När han sammankallade till presskonferens för att meddela att han nu avsåg att göra förändringar i historieböckerna så att kvinnor fick större plats var det nog fler än min haka som föll. Mer om händelsen i DN. Han hade suttit och räknat samman hur många kvinnor som nämndes i dagens böcker och kommit fram till att det var 13%. Detta var enligt honom ”en tragisk spegling av den ojämlikhet som fortfarande finns i Sverige och i historieskrivningen.”

Klipp och KlistraHar också utbildningsministern gått i ”The School of Cut, Copy and Paste” eftersom han för en tid sen såg behovet av att klippa ur fakta ur historieböckerna som inte längre var pk-anpassade? Foto: Array

Kanske hade han inte tänkt på att historieböcker återger förhoppningsvis objektivt den sanning som rådde i en svunnen tid och att verkligheten såg ut så här. Inget vi kan ändra idag hur många kvinnor vi än hittar som kan klippas in för att passa dagens pk-medvetna agenda. Man kan istället med fördel använda exemplen som en måttstock på att jämställdhet har tagit många kliv under den tid som beskrivs i böckerna. Inget han eller några av de andra godhetsapostlarna reflekterade över. Att en utbildningsminister därmed gör sig till en historieförfalskare för att kunna tillfredsställa denna pk-medvetna agenda hos vissa av vår godhetsapostlar var inget som bekymrade vare sig honom eller apostlarna

Löjesguiden tänkte med dagens artikel nominera miljöpartiet men framför allt Gustav Fridolin till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Din oförmåga att lösa problemen börjar nu synas tydligt. Idélösheten har fått ett ansikte och under tiden är generation efter generation av elever offren i det cyniska spel som kallas partipolitik. Istället har du med historieboksrevisionen tagit till en klassisk politisk taktik – ”Flytta Fokus Från Frågan” den så kallade FFFF- metoden – då man inte har något annat att komma med. Regeringens och ditt misslyckande är totalt – avgå, helst redan igår. Pys iväg någonstans där vi slipper miljöpartiet, helst för alltid.”

FNL KnappnålÄr miljöpartiet rent av vår tids FNL-rörelse? Huvvaligen, hemska tanke! Foto: Fripress

Lite fler härliga exempel på miljöpartistisk politik kan WTF Toklandet delge oss med följande artikel. Fnordspotting jämför mp med FNL-rörelsen vilket är underhållande. Jämställdhetsfeministern är Sveriges vassaste politiska satiriker. Där vill ingen hamna men miljöpartiet har gjort det. Anybody’s Place är den utmärkta bloggen som också den går hårt fram med miljöpartiet. Till sist kan jag glatt konstatera att en stark och klok kvinna som Susanna Varis får till inlägg efter inlägg som är vassare än skalpeller, vad sägs om följande?

Annonser

15 thoughts on “Får PISA Fridolin Att Pysa?

  1. Fridolin är ju ett dåligt skämt som minister. Det enda han gör är att påstå att han skall lösa skolans problem och spelar in patetiska videofilmer.

    Gilla

    • Uruselt som skämt, jag kan inte ens skratta skadeglatt. Det är tyvärr ungarna som får lov att dra det kortaste strået och han själv kan ägna sig åt att rappa och spela in hel eller halvdåliga youtubefilmer. Borde snoka reda på vem som betalar för dessa filmer för övrigt. Är det skattebetalarna kan man alltid anmäla honom till polisen.

      Gilla

    • Ja, problemet är väl att så få skrattar åt skämtet. Ungarna i skolan gör det inte, jag gör det inte och jag tror inte många andra gör det heller. Dags för avsättning av en minister?

      Gilla

  2. När jag såg bilden av dinosauriefilmen tänkte jag av någon anledning på en affisch för en Steve Reeves-film om Hercules: ”Vilda strider! Vackra kvinnor!”
    Vet inte varför. Association till ”bröd och skådespel” kanske.

    Vi kan kanske inte påverka antalet personer av respektive kön, men självklart skall det vara varannan damernas i sidantal. Vi borde till exempel låta manliga och kvinnliga påvar ta lika mycket plats i historieböckerna. Tre sidor om ”Påvinnan Johanna”, ett par rader om Johannes Paulus II. (http://www.theonion.com/article/pope-john-paul-ii-25-years-of-laughs-899)

    Minsta högskoleprovsresultat för intagning till lärarlinjen skall bli 0.5, har jag hört. Varför inte 1.0?
    Sedan är det bra med högre löner, men det måste måste nog på kort sikt kombineras med någon sorts gallring. Jag tror inte att de direkt dåliga lärarna är särskilt många, men det måste gå att bli av med de allra sämsta. (Precis som i alla yrkesområden. Arbetsrätt är bra till en viss gräns, men det får inte gå ut över sjuka, gamla, barn, etc.)

    Vad gäller yrkets status så var det väl senast på 60-talet som en lärarlön räckte för att försörja en familj. Vi får kanske vänta 50 år till innan vi fått upp det i topp igen.

    Gilla

    • Högre löner är möjligen en delkomponent men det löser knappast problemet. Visst måste statusen på läraryrket höjas men det gör man lika bra genom att ge dem fortlöpande utbildningar så de håller sig a jour med det senaste. Man måste ge vissa fortlöpande utbildningar i pedagogik och metodik. Skolan måste också gå tillbaka till en lite mer gammaldags metod som den rena råpluggningen. Idag ska det inkorporeras mobiltelefoner och surfning på nätet där uppgiften är att hitta svaren på frågor som ställs där kunskapen är kärnan. Istället får du folk som letargiskt sitter och slösurfar för att chatta med sina homies. Skolan är också idag en ganska könssegregerad plats, den måste bli en arbetsplats för alla elever inte bara vissa. En annan sak är att ta bort den ideologisering som pågår där vissa söker sig till yrket för att ”skapa rättvisa” och ”visa på det strukturella förtryck vissa utsätts för”. Det är inte roligt eller trovärdigt att ha vissa, absolut inte alla lärare, som står och använder sin plattform för att påverka och forma.

      Gilla

  3. Kan någon för mig förklara hur höjda lärarlöner skulle påverka elevernas samlade resultat? Är det inte en lärares kunskaper och förmåga att undervisa som ska vara ledande. När man släpper in personer som klarat 0,1 poäng på högskoleprovet på lärarlinjerna så kommer inte höjda löner att resultera i någon kunskapshöjning, snarare tvärt om, flera dumskallar söker sig till lärarutbildningen. Inte heller ger mindre klasser någon kunskapsökning, klasserna i Sydkorea har i genomsnitt 35 elever, ändå ligger Sydkorea etta på PISA listan. Så vart ligger felet?

    Gilla

    • Jag kan utifrån min horisont peka ut några saker som jag tycker har har gått åt h-e och då blir det lite subjektivt. Ingen faktor har med löner eller storlekar på klasserna att göra men däremot helt andra saker.
      När Göran Persson kommunaliserade skolan skapade det två saker som inte var så bra. Det första var att trots protesterna som det skapade valde han att inte lyssna utan istället genomdriva reformen mot bättre vetande. Det blev startskottet på en ny filosofi där institutioner som skolan, polisen, fångvården osv underkastades politikerna istället för tvärtom. Scenen var satt o skolan hade blivit en tummelplats för politiska ideologier och Snart hade det öppnat nästa dammlucka – friskolereformen. Den är i grunden rätt tänkt men den skapade också lycksökare och inriktningar med lite mer ljusskygg verksamhet som skolor baserade på etnicitet eller religiös tillhörighet. Frågar du mig var den missen helt feltänkt men det skruvade också till den ideologiska strid som nu inleddes där skolan blev slagfältet.

      I nästa steg gick folk igenom denna skola, ibland med mindre bra resultat. Samtidigt hade samhället utanför skolan börjat gunga ordentligt, det var 90-talskris. Jobb växte inte på träd och du fick vara glad att du hade ett. Göran Persson nu inte längre var skolminister utan statsminister använde skolan som avstjälpningsplats. Fanns det inte jobb kunde man alltid dölja dåliga jobbsiffror i form av att folk sattes i utbildning. Ibland var dessa utbildningar akademiska så människor som kanske inte hade tänkt sig en karriär inom denna del av världen såg sin chans och intagningspoängen var som sagt låga. Att starta en lärarkarriär på 90-talet blev lättare än att gå en kurs i cad/cam till industrin. För att ytterligare förvärra denna situation gjorde Göran Persson två saker. Han såg till att högskolor blev till universitet, bra tyckte några katastrofalt tyckte andra. Det fick i varje fall till följd att snart hade varje småhåla i landet sitt universitet och sina professorer på dessa. Snart hade dess lärda satt igång att förstöra det mesta med utbildningar de ändå inte förstod sig på. Det andra han genomförde blev än mer katastrofalt. Det handlade om att institutionerna på universiteten fick anslag utifrån hur många elever de examinerade. Resultatet blev att ribban sänktes för att utexaminera så många som möjligt. Bra för de studieomotiverade men dåligt för skolan som nu fick ta emot lärare som inte hade valt jobbet för att de brann för undervisning samt hade blivit utexaminerade då de i vissa fall borde ha blivit kuggade.

      Kommunaliseringen av skolan innebar en sak till som kom att bli en ordentlig hämsko. Med den följde en betydande större del pappersarbete. Ett faktum som späddes på med friskolereformen. Snart var lärarna byråkrater underställda rektorn vars uppgift var att fylla i oändliga mängder blanketter. Tid som naturligtvis borde ha gått till undervisning gick istället till saker andra kunde skött bättre. Lärarna skulle helt plötsligt också vara skolkuratorer, skolsköterskor samt yrkes- och utbildningsvägledare eftersom alla dessa resurser hade dragits in i och med 90-talskrisen. Snart visade det sig dessutom att olika kommuner hade olika syn på sitt huvudmannaskap i skolan. Vissa tyckte skolan var viktig och sköt till de pengar och de resurser som behövdes, medan andra struntade i det. Skolan blev därmed ojämn i kvalitén och ojämlik mellan olika kommuner. I vissa var elevernas antal stort, i andra lågt, I vissa kommuner hade man det senaste utbildningsmaterialet i andra hade man så dåliga böcker att de bokstavligen höll på att falla sönder.

      Nu kom nästa steg i processen. Vissa personer inom universitetsväsende och inom politiken lade naturligtvis märke till de uppenbara bristerna. Skolans ojämlikhet var också en nagel i ögat för dessa krafter som ofta stod till vänster. Man såg nödvändigheten i att ta över för att stämma i bäcken och se till att återupprätta en skola för varje unge och varje klass. Ideologisk grund för rekrytering var naturligtvis inte ett krav men blev ett kall i vissa grupper. Det sökte sig helt enkelt människor till lärarutbildningar som såg det som sin uppgift att skapa rättvisa och vägen till detta gick via ideologiskt färgad indoktrinering. Något de själva förnekar eftersom de inte kallar det ”indoktrinering” utan ”att skapa rättvisa villkor”. Snyggt kan tyckas men det skapade mer problem än de löste. Snart var den ideologiska kampen om skolan i full gång. Marxister kontra den gamla stammen med neutrala lärare stod öga mot öga med varandra och ingen gillade vad de såg. Alla hade sin syn klar särskilt de som hade en brinnande tro på att skolans räddning låg i marxistisk dialektisk undervisning där de förfördelade skulle ”upplysas”. Skolan hade nu blivit ett slagfält för politiska ideologier istället för en arbetsplats, en oas för lärande och alla andra metaforer du kan komma på.

      Där står vi idag med ett arv från 90-talet som vi aldrig hann ikapp. Delvis därför att skolan än idag är präglad av samma ideologiska kamp, samma tidsödande på saker en lärare inte ska syssla med och ojämna resurser eftersom skolan än i dag är kommunal. Friskolorna har kommit och gått, de kommunala skolorna har fortfarande resursproblem och ingen har ork, kraft eller resurserna att ta tag i problemen. Fridolin må skjuta till alla pengar i världen men så länge han inte tar tag i vissa saker, en del av dessa rätt obekväma, lär han inte rå på detta arv. Ett öde som drabbade också Jan Björklund då hans intentioner säkert var goda men han förstod inte grundproblemen. För idag står vi med lärare som inte valde att bli lärare i första hand utan blev det som en väg att undvika arbetslöshet. En del av dem fick till och med sin examen trots att de med äldre måttstockar aldrig skulle ha fått dessa. Andra klev in i ett yrke därför att de var ideologiskt övertygade. Alla dessa ska fortfarande gör saker för att spara pengar åt kommunen och rationalisera för skolbolaget som ser till sin vinst i lika hög grad som de ser sina kunder eleverna. Det är alltså fel, dubbelfel och trippelfel i en och samma anrättning. Problemet är att det inte är en gourmémiddag som serveras och det är inte Paul Bocuse som har skapat den.

      Gilla

    • Glömde i min faktaiver att skriva att du är varmt välkommen som kommentator. Om du är ny läsare är du välkommen som sån också och hoppas du ska hitta något mer läsvärt som kan skärskådas och kommenteras.

      Gilla

    • Ungefär samma slutsats skulle jag också komma fram till. Göran Perssons besparingar på 90-talet och hans desperata jakt på sätt att gömma undan dålig statistik med massarbetslöshet eftersom sossarna inte har lyckats skapa ett enda jobb sen 70-talet, gjorde att han tog till knepet ”låt oss gömma dessa i utbildning”. De som inte gömdes undan där fick bli förtidspensionärer istället. Resultatet blev inte alltid fullt så motiverade elever/lärare som inte hade yrket som förstaval men som inte hade mycket andra alternativ. Om man dessutom betänker att Göran i samma veva såg till att ändra i systemet för anslag till högskolorna blir bilden komplett. Innan reformen fick högskolorna och deras institutioner pengar efter antalet elever i utbildning. När reformen var genomförd hade man istället sett till att ge pengar efter antalet examinerade från skolan/institutionen. Resultatet blev att skolorna/institutionerna snabbt ändrade sin strategi från att ha varit ganska hårda till att bli betydligt mer lättvindiga med examineringarna där elever nästan knuffades eller hjälptes på traven till en examen. Det handlade ju om pengar till verksamhet och forskning så lite kvalitetssänkning kunde man väl se mellan fingrarna på. I den soppan är vi än idag där samma system fortgår. Resultatet är att vi idag inte alltid har de bästa lärarna även om den bilden är långt ifrån sann i alla fall.

      Gilla

      • Intressant det du säger om Persson. Från en bekant inom utbildningssektorn (specificerar inte närmre än så) hörde jag uttrycket ”det är inte slut förrän Göran Persson sjungit färdigt”. Skribenten trodde att det kunde bli mer anslag och fler studieplatser. (Hur entusiastisk han var vill jag inte uttrycka mig om, men jag tror att han hellre sett akademiskt intresserade elever än arbetslösa som måste gör ”något”.)

        Parallellen med Japan kan vara intressant: mycket svårt att komma in på universitet, men lätt när man är där. Jag tror det var George Mikes som förklarade varför: auktoriteter får inte ifrågasättas. Om någon kommer in på universitetet men inte lyckas få sin examen, så har intagningsnämnden gjort något fel. Den slutsatsen är inte acceptabel.

        Gilla

      • När ordförande Persson var demigud i Sverige var hans ord lag, hsb (han som bestämmer) är inte ett namn som tillkommit av en slump. Ifrågasättande var nästan blasfemiskt och snudd på landsförräderi att utöva och snart var debatten kväst eftersom svensken lite för gärna böjer rygg. Ifrågasättande den gången var dock det som hade behövts för många av besluten var så stolliga och hade så stora konsekvenser att landet lever med dessa än i dag. Ett annat område än skolan är järnvägen som ju är extremt utskälld här och som i sanningens namn inte heller fungerar. Men vill man se det krasst är också debatten helt snedvriden och inriktad i det fallet på helt fel faktorer där det heter att det är ”avregleringens fel” när det är Göran Perssons dödskyss på 90-talet som är felet. Dessutom hade sossarna i det fallet börjat nermonteringen redan i slutet på 60-talet genom olika reformer, alla fel och inkompetenta.Men vad gjorde det, det var ju sossarna som hade genomfört dessa. Där står det här landet än i dag med den våta filten över skallen. Underhåll i järnvägen ligger i vissa fall 20-25 år efter fast det vill ingen tillstå, diskuteras det över huvud taget är det fortfarande avregleringens fel. Skolan lider också den av svårartad misskötsel som har gått långt där några av grundproblemen är administrativa, organisatoriska och lagstiftningsmässiga. Lärarnas löner och status spelar naturligtvis in men jag tror inte det är hela sanningen. Ytterligare ett problem som sällan eller aldrig diskuteras i landet lagom är om skolan är anpassad för varje elev. Vissa undersökningar antyder att skolan på många sätt missgynnar pojkar och gynnar flickor medan debatten hävdar tvärtom osv. De antipluggkultursdrabbade pojkarna görs därmed till dubbla offer eftersom de inte bara möter en för dem fientlig miljö som motarbetar dem eller i varje fall ignorerar deras behov, utan som också sedan faktum klarlagts görs till anstiftarna genom att anklagas för att ha en antipluggkultur. En kultur som många har motbevisat men som få i debatten igen talar om. Landet lagom håller helt enkelt på att bli landet pissljummet där åtgärderna är fel eftersom hela debatten pekar på fel saker med galna slutsatser.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s