Hur Var Det Med Skulden?

Decemberöverenskommelsen är en av de värsta händelser som har drabbat landet. Vill man så kan man se det som ett sätt att övertrumfa folkviljan och resultatet i valet genom att de etablerade partierna har gjort upp och åsidosatt demokratin. Vem kan framgångsrikt argumentera att oppositionen vars roll är klart definierad i grundlag och som ska utgöra en motvikt mot regeringen, nu ens finns och sköter det jobbet som den ska? Ingen! Så fort det är dags för avgörande omröstningar om t ex budget står oppositionen och ylar om hur illa det kommer att gå för Sverige om den går igenom. I nästa ögonblick lägger man ner sina röster och lämnar fältet öppet för att genomföra den.

Oppositionen har därmed gjort sig själv till en icke trovärdig kraft i svensk politik. De har ju delvis själva tagit initiativ till överenskommelsen genom att skriva en gemensam debattartikel den 9/12 förra året i DN Debatt. I den tog man bladet från munnen och ville uttryckligen göra upp med Stefan Löfven om minoritetsregeringars villkor och regler. Man kan säga att  det var oppositionen som tog första steget i processen att avveckla sig själva och sin roll i det parlamentariska systemet.

MarscheraMarscherar regeringen och oppositionen till samma trumma för att behålla sin makthegemoni eller för att rädda oss från SD? Foto: Aftonbladet

Tyvärr fortsatte eländet bortanför det. Det är nu rätt uppenbart att svensken får lov att hålla till godo med världens i mitt tycke sämsta regering alla kategorier utan att ens kunna kräva det som medborgarna ges rätt till dvs nyval. Därmed stängs dörren effektivt till att göra oss av med en omöjlig regim som för länge sedan borde fått avgå. Ett faktum som både regeringen är skyldig till men som också oppositionen har bidragit till. Man kan verkligen fråga sig vilket som kom först, hönan eller ägget?

Den här eländiga soppan som kallas Decemberöverenskommelsen (DÖ) har ju ett enda syfte – att isolera SD så att de får minimalt med inflytande över svensk politik. Detta är inte bara anmärkningsvärt utan också odemokratiskt. Svensken har ju trots allt röstat på detta parti och här gör man alltså sitt yttersta för att kringgå den viljeyttringen. Jag är ingen varm anhängare av SD, men att tillgripa odemokratiska metoder för att skapa demokratiska beslut är något som saknar motstycke i politisk historia. Det är ganska typiskt att det händer just här dessutom, i vårt land har ju åsiktskorridoren blivit en veritabel framgångssaga. Mer om historien bakom detta antidemokratiska fenomen i Expressen.

IsoleringMan kan isolera på många olika sätt i Sverige. Man kan isolera hus och då blir miljöpartister glada för det spar energi och så kan man isolera SD och då blir miljöpartister glada för att man i sin iver kväser alla som har en avvikande åsikt Foto: Wikipedia

Som vanligt går resultatet längre än så. Åsiktskorridorens stora fanbärare är den kader av proselyter som vanligtvis tillhör krafter som Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Genom överenskommelsen har man öppnat Pandoras box. Man har också fördjupat åsiktskorridoren och dess mer eller mindre totala förbud mot avvikande tankar som inte godkänts i dessa kretsar. Det har helt enkelt skapat vetorätt åt miljöpartiet i avgörande frågor som migration.

Det märks inte minst i debatten där man allt oftare möter argument som är både felaktiga och direkt kränkande mot person. Ett exempel på ett sådant påhopp är den pågående polemiken mellan Jonas Gardell och den norske författaren Karl Ove Knausgård.

Den debatten startade med hans bok ”Ut Ur Världen” och fortsatte med följande artikel i Expressen. I den driver han tesen att Sverige är ”cyklopernas land” dvs de enögdas land. I detta land är vi livrädda för minsta avvikande åsikt och bevakar sådana med falkögon, så fort de dyker upp är någon – helst en person ur godhetseliten – där med en slägga och ett lämplig epitet som ”Breivikare”.

BreivikDen som inte håller med blir genast stämplad som en anhängare av Breiviks fanatiska och något osakliga agenda trots att man inte sympatiserar ett dugg med idéerna
Foto: SVT

Tyvärr är bilden helt sann, den är till och med enligt mig träffande. Om man kan skriva följande artikel, som Henrik Arnstad gjorde i DN, kan man säga allt själv men förbjuda andra att ens yttra sig. Det om något är väl definitionen på fascism Arnstad. Allt därför att ett parti inte ställer upp på den av etablissemanget fastställda grundsynen på invandring vilket inte heller en majoritet av svenskarna gör. Men som bekant har ju folkviljan inget med demokratiska värderingar att göra i etablissemangets ögon, här är det lyd och håll käft som gäller. För oavsett parti tycks grundsynen vara att medborgaren bara är till besvär.

Men Knausgårds syn är en åsikt man inte får ha i Sverige. Här råder ju ett åsiktsförtryck framför allt i invandringsfrågan, så har man bestämt i regeringen där socialdemokraterna bara är miljöpartiets och vänsterpartiets bitch. Läs om miljöpartiets syn på totalt fri invandring i SVD, en syn som inte stämmer överens med de flesta svenskars som man kan läsa mer om i Forskning Och Framsteg. Men miljöpartiet har bestämt att så ska det vara och då ska det vara så vad än svensken säger.

Knausgård fick alltså inte tala om vad som helst hur länge som helst. Våra godhetsapostlar med ensamrätt på sanningen ser så gärna till den saken. Om man läser hans artikel så är det så, vare sig man håller med eller inte, att han kopplar kritiken till land inte person. I Jonas Gardells svar kopplas kritiken om ”Snorklarnas Land” som epitet på Norge till personen Knausgård som här i Expressen.

SnorklingEnligt Gardell skulle snorkling vara en extra stor sport i Norge eftersom han kallar landet ”Snorklarnas Land” och passar samtidigt på att utdela kängor i godhetens namn
Foto: Wikimedia Commons

Kritiken från Gardell riktas som vanligt i de här sammanhangen in sig på att Knausgård är en ”sårad vit heterosexuell man”. Dessa har aldrig fått lära sig att ta debatten och att ta kritiken, det har däremot homosexuella män som Gardell däremot lärt sig får man gissa. Här möts alltså saklig kritik med ren smörja och personliga påhopp. Allt återigen därför att Knausgård påpekar det uppenbara – att åsiktskorridoren och ”debattörer” som Gardell håller på att kväva Sverige inifrån. Vad som är sant får inte sägas, men vad som är falskt går hur bra som helst.

Att retoriken om ”sårade vita heterosexuella män” är direkt kränkande, precis lika kränkande som att utmåla Jonas och hans bröder som något nedsättande epitet om homosexuella bekymrar inte det minsta. Jag tänker inte använda dessa invektiv då jag inte vill bli sedd som en talesman för homofobi och vill gärna hålla mig ovanför det lågvattenmärket Gardell gör sig till talesman för.

För personer som Gardell går så bra att slå mot det man ser som makten, trots att Jonas säkert sitter på mer makt än den stackars medelålders vita kränkta heterosexuella mannen som ibland kallas Freakshow Fredrik. Den är dessutom igenkännbar från så många liknande texter att den snart får kallas standardmall 1A. Att kalla någon ”sårad vit heterosexuell man” är som att kalla en Harley Davidson för en motorcykel.

Easy RiderLustiga omskrivningar kan man ju syssla med, på det sättet är det helt okej att kalla människor ”Sårade vita heterosexuella män” men nedsättande termer om godhetsförespråkarna. En motorcykel är dock alltid en motorcykel Foto: Wikipedia

Ändå är Gardells påhopp hur otäck den än är, ett rent under av saklighet i jämförelse med det Ebba Witt-Brattström stod för. I följande artikel i DN, går hon till angrepp mot vad hon ser som Knausgårds gubbsjuka spekulerande ikring sex med minderåriga flickor. Hon antyder (?) mellan raderna att hans och Stig Larssons fascination över fenomenet måste bottna i något mer allvarligt som pedofili (?).

Hon glömmer lite lägligt två saker. För det första är en skrift/en bok allt annat än alltid kopplad till upphovsmakaren. Det är alltså inte så att en text alltid handlar om författaren själv. Historien som berättas i ett skönlitterärt verk kan lika gärna vara fiktiv. För det andra finns ett annat verk som anses tillhöra världslitteraturen som handlar om samma sak nämligen Vladimir Nabokovs ”Lolita”. Brännmärker hon Nabokov i artikeln? Inte alls, boken nämns inte ens!

Knausgård hånas också därför att han har kritiserat Stefan Löfvens uttalande om att SD är fascister. Här i Aftonbladet hittar du Löfvens uttalande. Problemet med uttalandet är två. För det första är påstående återigen ett av Henrik Arnstads många påhitt eftersom han har upphöjts till något absurt som regeringens ”expert” i frågan. Uttalandet mötte mycket kritik, inget som Gardell ens nämner. Den kan du läsa om här i Norran där källor som journalisten Anna-Lena Lodenius och historiken Dick Harrisson åberopas, två källor som väger jävligt mycket tyngre då Harrisson faktiskt har en examen i historia vilket i Arnstad INTE har men påstår sig ändå ha.

HamletLika relevant som Hamlets fråga i pjäsen, är frågan om att ha eller inte ha en examen eller om att ljuga eller inte ljuga om en sådan Foto: Wikimedia Commons

Det andra är att svartmåla och baktala ett parti som skulle kunna utmana vad socialdemokraterna ser som sitt maktmonopol genom att sno röster från dem. Kom ihåg att SD tar röster från främst moderaterna och socialdemokraterna vilket skulle kunna fälla den nuvarande regeringen, ett scenario man fruktar. Mer om den trenden kan man läsa om i DN. Skitsnackandet är alltså inte så ideologiskt som det kan låta, det är snarare maktpolitiskt.

Knausgård frågar sig varför vi är så arga i Sverige, varför debatten är så hatisk och oförsonlig. Jag kan svara honom, det beror på att eliten ser det som sin uppgift att sitta inne med sanningen och att undervisa denna för medborgarna som inte förstår bättre än att rösta på SD. När de gör det blir det än mer angeläget att övertyga dem om ”fascismen” och den antidemokratiska agendan partiet i hemlighet ändå hyser. Man respekterar helt enkelt inte folkets vilja, och det är i det ljuset som DÖ ska sättas in. Den är verktyget som ger dessa möjligheten att inte bara styra utan inskränkningar, utan också att se till att underkänna och ignorera det som faktiskt var utslaget av valet.

Oppositionen har därmed bidragit till att fördjupa och utveckla åsiktskorridoren, också det ett svårslaget rekord. Slutsatsen kan bara bli att DÖ har gjort sitt och att den bör just dö. Den inskränker demokrati, förvägrar människor deras demokratiska rätt och cementerar den värsta skitregimen ett land i väst kan uppvisa. Det värsta av allt är att det är genomtänkt, planerat och designat att just förhindra dessa saker i en ohelig allians mellan alliansen och sossar med miljöpartister. Den har fått till följd att regeringen i stort sett har fria händer som har använts för att släppa in ett vänsterparti i stugvärmen då de borde ha lämnats ute i kylan. Oppositionen har därmed legitimerat en politik som är direkt skadlig för landet och som dessutom saknar folkligt stöd. ”Dåligt” sa Bill, ”uselt” sa Bull.

The ShiningVälkommen till den svenska skräckfilmen ”Åsiktskorridoren” med rätt att skrämma skiten ur varje demokratiskt lagd medborgare. Foto: Nydailynews

Dagens nominering till priset ”Foliehatt of the Year” tilldelas landets opposition för deras medverkan till avvecklandet av demokratin i landet. Motiveringen lyder: ”DÖ är politikens motsvarighet till Frankensteins monster. En anomali som likt ett kadaver går fram och mördar det som står i vägen. Demokratin är dess första offer där landet nu har tagit flera steg in i åsiktskorridoren tack vare denna. Det är alltså ett oansvar förtäckt och beskrivet som ansvar man har skapat. Regeringen är naturligtvis tacksam för hjälpen. Jag undrar om svenska folket är lika nöjda med att nu tilltvingas den sämsta regeringen det här landet hittills har kunnat uppvisa. Att ni i samma andetag har lyckats göra SD än större med tilltaget är något av världsrekord i felberäkning.” DÖ är något som bloggen Fnordspotting också har fördjupat sig i.

Annonser

4 thoughts on “Hur Var Det Med Skulden?

  1. Witt-Brattström och Gardell är ett skönt par. Witt-Brattström sysslar med feministiska härskartekniker medan Gardell blandar dessa härskartekniker med en dos identitetspolitik.
    Bägge gör det i akt mening att sätta munkavle på Knausgård eftersom han har fräckheten att inte acceptera att bli kallad för Nazist och pedofil av kulturmarxisterna och radikalfeministerna ovan.
    Sedan försöker dom få det till att dom själva tillhör de förtrycktas skara när dom tillhör kändiseliten som har mer eller mindre fri tillgång till media och i Gardells fall dessutom är mångmiljonär.
    Dom får mig verkligen att spy över deras hyckleri,åsiktsförtryck och dubbelmoral.

    Gilla

    • Ja, de bådas uppburna ställning gör naturligtvis deras beteende än mer vidrigt och än mer hycklande. Jag tog inte upp den biten för jag tänkte helt enkelt inte på den men den vinkeln borde ha tagits med. Munkavle är ledordet här. De båda är formidabla representanter för åsiktskorridoren och det faktumet att Gardell kopplade sin kritik till både Knausgård som person och ”vita kränkta heterosexuella män” vittnar om detta. Också Brattströms pedofili-antydningar är graverande. Det är så de opererar, kritik blandat med personliga påhopp och misstänkliggörande är grundingredienserna. Det är ju inte utan att man känner igen greppen, ”vita kränkta heterosexuella män” är ju så markant från så många sammanhang att den får räknas som en klassiker. Gardell gör sig därmed till en slags upprapare av redan upptrampade stigar där hans ord i det närmaste är fjäderlätta.

      Nästa teknik är lika igenkännbar den nämligen att spela underdog. De kryper, de krälar och de tvår sig i aska, allt för att visa att de minsann tillhör en grupp vars stigma är så stora att man inte annat kan än att antingen tycka synd om dem eller spy. Det sista kräver dock att man ser igenom hela denna charad och ser mönstret i vad de håller på med. Jonas kan alltid dra bögkortet, inget fel i det de har säkert lidit tillräckligt, men har Jonas personligen drabbats eller rider han bara på sympatierna för att främja sin karriär? Ebba kan naturligtvis dra feministkortet, också detta ett stigma värt en hel del löpsedlar på Nyheter 24. Så där håller det på igen och igen. Jag tror du just gav mig en idé om ett kommande inslag om just dynamiken som vi ser igen och igen. Tack Pelle, du ger mig många tankar som alla är inspirerande och idégivande.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s