Detta inlägg är inspirerat av en debatt med pseudonymen Pelle 2 där idén väcktes. Det är ett nytt grepp för mig så ha tålamod och som vanligt ha en god läsning. Den här är till dig Pelle och alla andra av mina återkommande läsare också förstås.
Funderar du på att bli en godhetsapostel med rätt att inskränka det fria ordet och utdela lite härlig vänsterradikal smörja i form av generaliseringar och rena lögner? Då bör du läsa denna bruksanvisning innan du sätter igång.
För att du ska bli framgångsrik gäller det att ha ett kors att bära. Kom ihåg att det är det är den enda gången Jesus faktiskt kan vara ett föredöme för dig. Korset måste vara extra tungt att bära och du bör beskriva det som just svårburet. Det bör också vara beskrivande för en liten unik grupp så det framstår som om du är extra utsatt i din situation. Här gäller det att analysera.
Det gäller att analysera och göra det rätt. Allt du behöver är att dra underordningskortet och din roll är given. Med det i näven blir du ostoppbar och kan bli överordnad, du blir en del av vår nya härskarras Foto: Wikipedia
När du har hittat din roll i det hela måste du fortsätta att se helheten men också detaljerna. Du måste nu analysera vilken roll du har i det stora som vi andra kallar ”verkligheten”. När du gör den analysen bör du tänka på följande: Se ALDRIG dig själv som framgångsrik! Vill du bli framgångsrik i din mission måste du se dig som underordnad. Gör du inte det har du misslyckats kapitalt. Kakan Hermansson eller Jonas Gardell är inte framgångsrika, de är underordnade som slår mot överheten och har blivit framgångsrika på att göra det. Det gäller att se skillnaden här.
Du har nu skaffat dig en identitet. Du är lesbisk, bög, kvinna, transa eller kanske rent av född i Sverige av utrikes födda föräldrar och är därför inte svensk utan invandrare. Att du egentligen är svensk spelar ingen roll, i din nya persona är du invandrare. Har du tur kan du hamna i flera av kategorierna. Kommer någon dumming och påpekar motsägelsen i din beskrivning, ber du bara dina kompisar eller grannar från Södermalm att intyga din äkthet. Vi godhetsapostlar håller ju ihop och intygar också det som inte är sant.
När man väl blir framgångsrik, för det blir man, bör du fortfarande spela underordnad och ha kvar loserstämpeln. Det är grundregel ett, följer du inte den avslöjar du hela upplägget Foto: Sverigesradio
Fortsätter Breivikarna att jävlas med dig kan du alltid dra Judith Butler-kortet. Hon säger ju att könet och identiteten kring könstillhörighet (det går lika bra med etnisk tillhörighet) bara är en social konstruktion och att språket är det som formar vårt tänkande kring detta. Du kan alltså framgångsrikt hävda att Breivikarnas motsatta syn bara är ett resultat av den språkliga och sociala förtryck de utövar då deras tankar och insikter inte är lika utvecklade som dina. De kan med sin medelmåtta till intellekt inte se det du kan se.
Du har också rangordnat dig och kommit fram till att du står längst ner på skalan. Det är dags för nästa steg i processen – att definiera vem som är din motsats det vill säga tala om vem som står högst upp i rangordningen. På det sättet målar du upp en fiende så att polariteten i ditt resonemang kan göras mer tydligt. Svart och vitt fungerar bra i sammanhanget även då logiken börjar halta.
När vi kommer till rangordningen är det viktigt att kunna spela teater – du är ju alltid underordnad. Teaterlektioner ges gratis av kulturetablissemangets representanter
Foto: Youtube
Våra stora ledare inom kultureliten har redan gjort denna analys så allt du behöver göra är att svälja det som dessa så klokt har talat om. Eftersom alla dessa personer är uppfödda på Lars Norén och Ingemar Bergman och många gånger har jobbat med dessa, har ångesten över deras egna framgångsrika men frånvarande fäder fått en stor roll. Detta måste vi naturligtvis råda bot på genom att symboliskt slå mot dessa. Vi har valt att kalla dessa ”patriarkatet”. De hemska underjordsvarelser som befolkar denna grupp kallas Cis-män.
Att slå mot denna ordning som kallas patriarkat och straffa dem som går under beteckningen ”cis-män” är inte bara en välgärning, det är din plikt. För nu har vi konstruerat det som den postmoderna skolan talar om – att inga objektiva sanningar finns. Här finns alltså bara din sanning och den säger att vi tillsammans ska tycka att patriarkatet ska krossas och att cis-män bör utrotas. Helst bör den sista gruppen till och med sättas i koncentrationsläger. I dessa har vår stora ledstjärna F! ordnat med en riktig lägerafton där både intersektionella lekar och transbingo ingår. En annan subtil metod är att använda penisräknaren som du kan läsa om på vår systerorganisation SVT:s hemsida och som Breivikaren Toklandet har bloggat om.
Nästa grupp att identifiera är de som är överordnade. Den gruppen är lätt att känna igen då den alltid är densamma – vita rika heterosexuella män är en tacksam måltavla då vi ju alla saknar vettiga fadersfigurer eller har sett för mycket på Lars Norén Foto: Susannas Crowbar
Du har nu kommit till det sista steget i hela processen och den handlar om själva pamfletten som alla obligatoriskt måste skriva. I den ska du ta upp din underordnade roll, beskriva dig som kuvad och någon annan – helst en man – beskrivas som överordnad. Kan du göra detta med emfas och hat bakom orden ger det naturligtvis extrapoäng. Du beskriver en verklighet som inte finns, men som finns ändå eftersom verkligheten bara är ett subjektivt påhitt.
De som du ger dig på bör vara män, uppburna, vältaliga och gärna också intellektuella. Det är ju trots allt de som är de farligaste cis-männen och bör kuvas snarast. Om vi inte hinner knysta dessa män i tid kommer allt arbete att vara förgäves. Dessa nidingar kan ju hinna med att beskriva oss och vårt uppdrag från våra matriarkala ledare på Södermalm för vad det är – ett åsiktsförtryck som ska gynna oss och vår sak. Här hittar du ett bra exempel på det när Jonas Gardell hoppade på den norske cis-mannen Karl Ove Knausgård i Expressen.
Cis-män är alltid cis-män, men är de intellektuella är de också farliga. De kan trots allt råka snubbla över sanningen i vår agenda Foto: Universitetsavisen
Det är istället så här en intellektuell ska se ut. Om personen dessutom är fullfjädrad i förmågan att ta till skamgrepp och slå under bältet är det ett extra plus. Skrik gärna könsord och var otrevlig också, det väcker uppmärksamhet och kompletterar andras värv. Foto: DN
Jonas skriver med den homosexuelle mannens ögon om det förtryck han och hans bröder utsätts för när den norske cis mannen säger sanningen om människor som Jonas. Man kan inte ha det så för då kan folk faktiskt bli medvetna om just sanningen, alltså måste han tystas. Det han hade sagt var ju att vi – godhetsapostlarna – var cykloper dvs enögda och inte ville tolerera demokratiska grundregler som respekt mot de som man inte delar åsikt med. Knausgårds artikeln om detta hittar du här i DN. I det här fallet var det SD och vi hatar ju dem så visst ljuger vi, men det är en sann lögn för det är vi som uttalar den.
En annan i vår skara tog en annan infallsvinkel – den feministiska. Ebba Witt-Brattström är en av våra stora ikoner och förebilder så när hon gav sig ut på korståg var det på goda grunder. Hennes kritik riktade in sig på Knausgårds analys om mäns fascination för unga flickor, kanske rent av minderåriga sådana. Hon beskrev Knausgårds författarskap som ”litterär pedofili” för att skapa en slagkraftig poäng, den var en modern klassiker i våra led. Hennes artikel i DN hittar du här. Att spekulationen kring om det var självupplevt och avsaknaden av andra ”brottslingar” i den litterära historien var snedvriden tjänade ett syfte, Knausgård hade ju försvarat SD och kallat oss cykloper.
Om det är så att vi bor i cyklopernas land är det inget vi talar om, tvärtom ska all sådan kritik tystas omedelbart. Det är viktigt eftersom annars kan återigen någon komma fram till sanningen. Foto: ”Yorkshire Museum Cyclops” by Mariomassone
När du skriver ditt brandtal spelar det ingen roll om du är man eller kvinna, allt du behöver göra är att ändra din underordnade roll. Är du man kan du knappast kalla dig ”lesbisk”, ja men ändra den då till ”transproletär”. På det sättet undviker du att själv få stämpeln cis-man, kan utmåla dig som underordnad som slår uppåt och att en redan definierad fiende är målet för dina attacker. Du framstår då som mer trovärdig och kan dessutom både kalla och beskriva vår fiende i ordalag andra aldrig skulle kunna använda. Gör de det har vi alltid straff som att kalla någon ”litterär pedofil” att ta till.
Du får också mer än gärna göra svepande generaliseringar där människor beskrivs som något de inte är. Alla cis-män är ”framgångsrika”, sitter på ”maktpositioner”, använder sin makt till att trycka ner ”fria och självständiga människor” som till exempel du själv. Dessa män ingår också alla i patriarkatet, de är liksom kopplade till varandra. Där sitter de likt de påvar de är och förtrycker alla minoriteter, till och med de minoriteter som dels inte är det och dels kanske är så få att de går att räkna upp på ena handens fingrar. Att alla män inte stämmer på beskrivningen spelar inte någon roll då beskrivningen har ett högre syfte.
Beskriv gärna makt och korruption så här……Foto: Wikipedia
….Men aldrig så här. I det senare fallet måste du ta hänsyn till underordnings-aspekten igen och därför fungerar det inte Foto: Wikipedia
Syftet är naturligtvis att ge oss och de våra än mer makt än vi redan har på någons bekostnad. Också att ge oss mer makt än vi är berättigade till då vi egentligen är en minoritet men vill ha igenom allt och mer. Männen eller patriarkatet ska störtas för att ge oss inom godhetseliten den seger vi så länge har åtrått.
Vi och de våra är redan en del av makten men det finns fler som vill upp och för att skapa det utrymme som krävs måste något bort. Det är helt enkelt en gryning på en ny dag där vi som tillhör denna elit nu har fått förtroendet att skapa samhället så som det behaga oss.
Tilltalar det inte det andra boskapet i samhället är vi inte främmande för att både baktala dem och tysta dessa. Vi är ju nomenklaturan som med gudomlig rätt regerar i evigheten. Om du är lydig och tillhör rätt kategori kanske du få ta del av vår godhetsrörelse och kanske också kan få smaka på den makt som likt nektar berusar så. Vi är väldigt välkomnande om du säger de rätta sakerna. Gör du inte det är du däremot för evigt fördömd.
Det bästa är att säga de rätta sakerna, gör du inte det kommer åsiktskorridorens förbannelse att drabba dig och du blir hemsökt av Aftonbladets kultursidor. Här ett engelskt motsvarande exempel. Foto: The Sun
Löjesguiden nominerar idag det identitetspolitiska komplexet och dess företrädare till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Er godhetsrörelse är formidabel i allt sitt hyckleri. Ni påstår er vilja göra gott men resultatet är nästan alltid det motsatta. Ni lierar er med människor som helt enkelt vill dölja det faktumet att de hyser hat som lägligt maskeras till omtanke.
Er rörelse är helt enkelt inte det ni säger att den är. Ni försvarar muslimer som sedan springer iväg och använder skyddet ni ger till att försvara oförsvarliga handlingar och uttalanden. Mer om den saken i Expressen. Ni skyddar feminister, läs mer om detta i Metro, vars hatiska agenda får Hitler att förblekna. Till sist gör ni taket högre för er själva än ni gör för den med annan mening än er bara för att kväsa debatten. Ja, ni skriver till och med artiklar om hur mycket vi som drabbas av förtrycket i åsiktskorridoren inbillar oss. Här är Åsa Lindeborgs artikel där den ena förvirrade åsikten efter den andra luftas. Det som är både mest synd med er och mest talande är dock hur långt från verkligheten ni lever, det tycker jag bådar gott för ett fortsatt hyckleri.”
Ytterligare en bloggare som skrivit om identitetspolitikens avigsidor är Fnordspotting som skriver både insiktsfullt och kärnfullt. Rekommenderas varmt med andra ord.
Löjesguiden 
Bra text om än någon knivsudd omfattande.
Min dotter, 04, efter skolan häromdagen och undrade om ordet rasist, enkellt svarar jag – rasist det är ett ord som används för att förslava andra mäniskor och att vilja förslava människor det betyder en Liberal-Marxsist och du får aldrig använda ordet rasist, ok ?
– ehmm jaha är det samma som jaduvet vi har pratat om förut när det där ordet ja hur heter det ehmm, jo hen?
– just det, ordet hen använd oxå för att förslava människor det är samma där och det betyder en livsstil som Liberal-Maxist och håll i minnet att även ordet rasist du får aldrig använda, ok.
– min älskade dotter fundera på saken kan man förslava annan människa genom att säga vissa ord och isåfall varför vill man förslava, vadtrordu?
– hmmmm.
Den enkla vägen att i ett förebyggande och viktigt tidigt skede, för att så senare utvecklas förklara för sin avkomma vad en Svensk Godhetsaposteln som aktuellt ”Bruksanvisning” beskriver, faktiskt strävar mot.
Alla till bruks stående medel bör användas av den kloke föräldern att dess älskade avkomma ej faller ned i ett träsk av ondska, för att som med all ondska, slutligen som vuxen hamnar i en förljugen tröstlöst hyklande ökenvandring.
GillaGilla
Det gör mig extra illa att höra att ett barn utsätts för detta fruktansvärda i skolan där man försöker påverka deras tänkande och forma deras tankar och åsikter. Det om något är barnmisshandel i en ny form unik för vår tid. Jag har anat att det är så det går till och också fått en del indikationer på att det faktiskt händer men varje gång det bekräftas gör det ont. Barn förtjänar bättre än dagens svenska skola med dess representanter. Vad jag inte heller förstår är varför inte tidigare skolministern inte införde ett förbud mot lärare som försöker att påverka eller forma barns tankar politiskt. Den nuvarande har jag inga sådana förhoppningar om något sådant förbud från eftersom hans parti är en del av den kultur som ligger bakom ett sånt tänk i mina ögon. Jag är en person som hyser de mörkaste tankar om just mp nämligen som jag anser vara mörkrets hjärta.
Du tycks dock vara väl medveten om fällan och därmed kan du motverka den skada skolan åsamkar så du kan uppfostra din dotter på ett bättre sätt än det dom står för. Skrämmande att en stats representanter kan se det som sin uppgift att fostra barn till ”goda medborgare” i den form som gynnar en viss rörelse. Jag tänker också att det inte är alla föräldrar som har upptäckt det du har, och som därmed inte heller kan göra något åt det innan det är försent. Jag funderar vidare på den insändare jag läste för många år sedan från en upprörd pappa vars dotter hade kommit hem från dagis en dag och skrikit åt honom att han ingick i en förtryckande grupp (”struktur” var hon för liten för att använda). Då han började bena i händelsen med dottern kom han fram till att dagisfröknarna hade tutat i barnen att pappor var en del av ett dumt förtryck som ville ta ifrån framför allt flickor deras rätt. Han hade blivit så rasande att han gick dit och hotade att anmäla dom, jag hade inte hotat jag hade anmält dom. Det är med andra ord så mycket skit som pågår bakom kulisserna på det här ämnet att det knappast är något man direkt skrattar åt även om det underlättar och gör det lite lättare att ta till sig trots att det är långt vilket jag håller med om. Jag kan dock inte skriva korta inlägg då jag ”måste” ge en uttömmande bild, det är en hangup jag har tyvärr. Tack för din kommentar och hoppas du ska hitta mer läsvärt på bloggen. Inkom gärna med fler kommentarer i framtiden, till dess god läsning.
GillaGilla
Kul att jag inspirerade dig till ett så bra inlägg Fredrik :-).
Tycker att du på ett bra sätt har fångat hyckleriet och dubbelmoralen som frodas bland radikalfeministerna,identitetspolitikerna och de övriga godhetsapostlarna .
De som du har listat är några av de värsta hycklarna och identitetspolitikerna vi har.
Fast det finns ju många flera som verkar i deras anda dessvärre och då inte minst politiker som Veronica Palm och Gudrun Schyman.
Hoppas verkligen att människorna därute får upp ögonen för denna sjuka ideologi och börjar motverka den på bred front.
GillaGilla
Tack Pelle! Jag måste medge att jag var nervös för om jag hade skrivförmågan att ro den iland men det gick ju det också och jag är rätt nöjd själv vilket är sällan jag är. Och visst är det en ovanligt otäck samling människor jag har lyckats trumma ihop, deras uttalande talar liksom för sig själv med sina påhopp. Ändå fick jag inte med alla, kanske bäst i och med att artikeln blev lång nog som det var, t ex någon som lär ha jämfört Knausgård med Breivik i vanlig ordning. Hyckleriet är totalt, de beskyller folk för att vara fascister men beter sig som tvättäkta fascister själva. De påstår sig vara maktlösa och snart har de både Metro och hela SVT på sin sida. För att inte tala om hela kulturvänsterns etablissemang på Södermalms höjder. Tanken från min sida är att få människor att öppna sina ögon och ironi och sarkasm som innehåll i ett inlägg kanske gör det hela lättare att ta till sig hoppas jag. Att jag har skrivit det som en godhetsapostel hade uttalat sig kanske är ett grepp som jag tar till igen i framtiden eftersom det då kan ses med andras ögon hur de egentligen fungerar, inte så de vill framställa sig. Och jo, jag hoppas också att folk nu börjar agera istället för att knyta näven i fickan och muttra lite grann, den tiden är över när vi hade råd med den reaktionen och istället måste vi nu aktivt alla börja måla upp de här människorna för vad de är innan de har förstört så mycket att det är försent. Dags att göra uppror mot det Södermalmska godhetsidealet. Tack för de värmande orden och god läsning också i framtiden.
GillaGilla
Tack!
Från klarhet till klarhet.
GillaGilla
freak.s.fredrik och -”Tanken från min sida är att få människor att öppna sina ögon och ironi och sarkasm som innehåll i ett inlägg ”
Som jag serdet, sarkasm är ingen bra ide i ett motpolsläge som din text åvan eller för seriös ordväxling, tänk en fri och utomstående betraktare, gå på ironi men försök plana ut mot satir.
Ironi kan vara lurig, tveeggat, hantering på det vis att man släcker ned betraktaren det är för enkelt att skriva ett ord för mycket, liksom liiite för fiffig.
Ironi, vilket blir användt i ett försök till ett replikskifte exempelvis gentemot mig, bemöts aldrig ingen seriös tanke endast enkel omogen och oftast säger mer om personen självt emellertid är därefter strax försent, redan på pränt och ej bemött.
GillaGilla
Nu blandar du nog ihop saker och ting här. Du misstänker genast att jag skulle använda ironi/parodi i svar när jag har skrivit att det är i inlägg, jag kan gå i god för att det knappast är så. Tittar du på andra inlägg är de väl underbyggda med fakta och det aktuella inlägget är en slags parodi sett ur en persons ögon som är mitt inne i det här tänkandet och som jag har spetsat till. Det är dock fortfarande byggt på fakta om hur dessa människor resonerar vilket jag har lämnat hänvisningar till. Resten av analysen och utbeningen får du göra själv. Jag är inte en människa som går igång på att kränka andra tyvärr. Jag skiljer på inlägg och svar och har gett dig ett seriöst svar förut och så igen här. Ett tecken på det är att jag undviker det du själv inte undviker nämligen att karaktärisera utan att känna en person och dra slutsatser utifrån vad jag inte vet om dig eller någon annan.
Sen har du nog missuppfattat igen, du skriver att det inte leder till en seriös tanke, men tror du att kalla någon för ”litterär pedofil” leder till en ”seriös tanke”? Jag kan nog inte tänka mig hur det skulle kunna leda till något annat än känslan av att vara djupt kränkt och att bli utsatt för offentlig schavottering i landets största morgontidning. Och tack så mycket, du känner inte mig så väl som du tror så karaktärsbeskrivningar som ”oftast säger mer om personen självt” är kanske lite gripet ur luften (?). Den tesen tänker jag inte besvara ditt senaste inlägg med, men nöjer mig med att konstatera att du blandar ihop äpplen och päron och tror det går att beskriva som päpplen.
”Släcker ned betraktaren” säger du vidare, hur kan en tänkande människa som du förmodligen är ”släckas ned”? Det är väl i så fall precis tvärtom. Om man håller med skrattar man igenkännande, gör man det inte blir man förbannad och skriver ett inlägg likt ditt men man argumenterar då kanske lite bättre med underlag istället för påståenden. Om man nu ”släcks ned” är det inte så fall ett eget val man gör? Din tes där utgår ifrån att alla människor är hjälplösa då de känner sig kritiserade eller kränkta, så är det inte tyvärr. Den pågående debatten kring Knausgård är ett gyllene exempel på det. Här har du en uppburen författare som medelst offentlig avrättning ska förnedras offentligt för att neutralisera honom. Anledningen är troligen att han tycker att den svenska trångsyntheten är skrämmande, vilket den är, men att detta resonemang hotar att både försvaga och avslöja den åsiktskorridor vi alla lever i i det här landet. Svaret har dock blivit mer kärnfullt än de ”goda” förmådde svara på, Jonas Gardell visste till exempel inte vad en cyklop är i mytologin vilket är skrämmande. Han trodde istället det var en anspelning på grodmän och gjorde jämförelsen med de slaka snorklarnas land vilket helt missade poängen. Anspelningen var dessutom sexistisk så den förblev bara plump.
Du skriver också att ”redan på pränt och ej bemött”. Njaaaaaaa vänta här nu, du uppfattar ironi/parodi som något kränkande om jag har förstått dig rätt men samtidigt går du i svaromål vilket väl är att ”bemöta”. Hur du får ihop det kanske du kan förklara i nästa svar vilket jag är övertygad kommer. Jag skulle också vilja höra dig förklara varför många av världslitteraturens stora är parodier som inte så sällan är både sarkastiska och ironiska om man känner till bakgrunden till verken. Vi kan börja med Voltairs ”Candide”, fortsätta med Machiavellis ”Fursten” och gå vidare med Pär Lagerkvists (en nobelpristagare till och med) ”Dvärgen” som handlar om nazism. Du har också Shakespears ”En Midsommarnattsdröm” och Bocchachas ”Decamerone”. Av dessa kan jag säga att ”Dvärgen” är betydligt mer elak än den text som du nu så ivrigt kritiserar. Börja med att läsa alla dessa underbara böcker och återkom när du inser att min text är en västanfläkt i jämförelse med den sist nämnda och också i jämförelse med de personer den kritiserar. Läs den här till exempel http://www.metro.se/nyheter/hon-vill-losa-varldens-problem-genom-att-minska-antalet-man-med-90-procent/EVHnhr!EzsGntdRxcAYg/
GillaGilla
freak.s.Fredrik!
Du har dragit en helt fel slutsats av min reflektion, mina ord/text är endast tänkta som ett rent allmänt resonemang och är givetvis icke kopplad, till din text.
Jag reflekterar endast och inget annat till din fundering om att skriva i viss stil genom att använda språkbruk som sarkasm, ironi till skillnad mot att gå mot satir.
Därmed, utgå från att jag rent allmänt funderar precis som du gör angående och över verkan att använda sarkas eller ironi i en text och med den fonden, läs mina ord igen.
(aktuell textrad som jag likt dig gör reflektion om, ”Tanken från min sida är att få människor att öppna sina ögon och ironi och sarkasm ” )
GillaGilla
Det jag har beskrivit i svaret till Pelle2 är att jag har försökt att göra det som många andra gör inom litteratur t ex. Genom att använda lättare former av sarkasm/ironi/parodi/humor är tanken att man ska skratta åt något djupt sorgligt. Skratt befriar, skratt avväpnar och skratt trivialiserar ett fånigt fenomen som identitetspolitiskt tänkande. Detta är ett grepp som har använts många gånger förut, jag rekommenderar dig att köpa och läsa de böcker jag nämnde förut plus Dario Fo (ytterligare en nobelpristagare) där just dessa grepp används. De är användbara på det sättet att det framställer som i Dario Fo:s fall Berlusconi som den clown och gycklare många inklusive jag tycker att han är. I Voltairs ”Candide” drivs med en filosofisk tes och dess företrädare som han ansåg vara galna. Jämför är det magisk ordet här och sätt sedan allt i ett sammanhang. Ironi sarkasm och parodi är användbara om man inte går in på personlig karaktär eller vandel för att åskådliggöra en poäng på någons bekostnad vilket jag noggrant har undvikit. Att istället beskriva ett fenomen, en företeelse med dessa grepp anser jag vara helt okej och det är det jag har gjort i texten. Så på din fråga kan jag bara svara att det är okej under vissa omständigheter, under andra inte alls. Den regeln anser jag att jag har följt i både text och svar. Tycker du något annat är jag ledsen för det.
GillaGilla
En gång i forntiden var jag politiskt engagerad på den röda sidan, sedan tog andra saker helt över i mitt liv och partipolitik intresserade mig föga, såg det mest bara som käbbel. Fann över huvud taget inget parti som kunde få mig att rösta på dem, därför blev det oftast blankröst och någon gång inte alls.
Trots mitt ointresse, positionerade jag mig själv till vänster om mittlinjen, eftersom jag vuxit upp
under förhållanden som var nära arbetarklassens. Min dagliga tidning var Sydsvenskan eftersom jag då bodde i utkanten av deras distributionsområde. Visst läste jag den regelbundet, men utan att reflektera över annat, än hur hemsk utvecklingen verkade vara i Malmö. På den tiden hade SDS en mycket givande artikelserie om olika moskéer i Malmö och Danmark t ex. En artikelserie som jag svårligen kan tänka mig att journalisterna på SDS skulle skriva idag.
2012 och 2013 började jag yrvaket inse att jag inte förstod vad som hände i det land jag vuxit upp i.
2014 förstod jag att jag politiskt inte alls befann mig till vänster om mittlinjen. ”Supervalåret” 2014 väckte ett stort politiskt intresse hos mig och för varje dag blir jag alltmer förfärad.
Några av de saker som förfärar mig på djupet är radikalfeminismen, F! och MP. Jag undrar vad det är som dessa är så rädda för? För i min föreställningsvärld är det bara rädda människor som producerar ett sådant intensivt hat som dessa grupper gör. Varför har de ett så genomskinligt mindervärdeskomplex som får dem att ideligen hata vita män? Hur har de unga radikalfeministernas uppväxt varit? För mig tycks det som om den har varit förfärlig. För mig framstår radikalfeminismens portalfigurer som helt trasiga i sitt psyke och shame on you Gudrun Schyman som hela tiden spär på detta. Du är gammal nog för att kunna inse att endast kärlek mellan människor gör att kampen går framåt och att alla vita män inte kan vara dina fiender!
I hela mitt liv har jag trott på jämställdhet mellan könen och i hela mitt liv har jag tagit avstånd från feminismen (även då jag var riktigt röd). Jämställdhet mellan könen uppnås med hjälp av en tillitsfull dialog, då vi alla ger och tar. Endast genom samverkan mellan könen kan vårt samhälle gå framåt! Dagens radikalfeminism gör kvinnorna trasiga, gör barnen trasiga och otrygga och framför allt den förstör vårt land och tilltron mellan människor.
GillaGilla
Ja, det är märkligt att allt skall gå till överdrift:
* Vänstern gör sitt bästa för att få folk att tycka att alla skattepengar slösas bort: nattväktarstat nu!
* Finansvärlden förstör tilltron till marknaden: förstatliga allt!
* Överdrivna krav på svenska bönder gör att de inte kan konkurrera: all mat måste importeras.
* Radikalfeminismen …
GillaGilla
De har troligen ADHD eller lider av svåra marknadsföringsproblem där de måste paketera det hela i skrikiga kulörer och hätska utfall. För generation uppmärksamhetstörst tycks det inte räcka med debatt, man måste skapa krig och hatiska känslor kring sitt budskap. Det är så man märks. Du och jag kallar det ”vulgärt” och ”överdrivet”, de kallar det ”kamp” och ”agitation”. Det värsta av allt är att det tycks krävas en galning som Valerie Solanas för att föra upp en fråga och sen skruva till den som bara sådana personer kan för att den i deras ögon ska få sitt rättmätiga värde i form av uppmärksamhet. Nutidens motsvarigheter till Solanas är precis lika skruvade när de tävlar om vem som kan komma på den mest radikala lösningen på problemet män. Logik och sans har upphört att vara relevanta och istället tycks vi se en vänster som likt robotar gör precis det man förväntar sig att de ska göra, säga det dom ska säga och rapar upp samma mantra igen och igen. Ett gott exempel på det är ju Henrik Arnstad. Tryck bara på on-knappen när det hela tar slut så kommer samma bisarra teater bara att börja om igen. För att variera sig lite grann byter man bara ut huvudrollsinnehavaren, en dag heter den Kakan Hermansson och nästa Lady Dahmer. Snyggt för övrigt att ta ett alias-namn från en amerikansk massmördare. Högst upp i pyramiden sitter en eller ett litet gäng kulturtanter och drar i trådarna för att se de andra dansa likt ryska björnar, det är en sällsam och bisarr tillställning som sagt.
GillaGilla
Jag var också en gång i tiden röd men kom till insikt om vissa saker som jag insåg att jag aldrig kunde ställa upp på. För varje problem som dök upp i samhället upprepades samma mantra – höj skatten! Samtidigt såg jag hur korruptionen växte fram inom vänstern. Där man skrek sig blå över höjda skatter var sossarna alltid välvilligt inställda till att skapa lagar som effektivt undantog t ex facket från skatter på samma sätt som andra, de räknades ju som ”föreningar” och dessa har skattelättnader. Detta trots att facket både då och nu är rika som troll som t ex äger företag. Det fanns redan på den tiden också en osund syn på statsapparatens civila del dvs tjänstemän och departement där man såg sig som att staten det är vi. Till sist blev jag så förbittrad och desillusionerad på socialdemokratin att jag helt övergav dessa. Jag blev istället lite av varje, endera liberal endera socialist light men fortfarande med klara liberala åsikter. När till sist Reinfeldt och innan honom Bildt kom till makten var det som om något förändrades till det än sämre. Socialdemokratin kom till insikt om att de höll på att tappa greppet om en del svenskar man tidigare hade kunnat förlita sig på. Istället började man ersätta ”de opålitliga” med en allt stridare ström av invandrare som möttes av arbetslöshet och hopplöshet i form av dålig integrering. Där är vi nu idag, ett land som har gömt undan problemen under hallmattan och förslösat det som har varit vår styrka därför att vi inte har förmått att möta utmaningarna med åtgärder som har varit effektiva. Vi har enklaver dit Sverige som vi känner det inte når, vi har hopplöshet och brist på framtidstro hos stora grupper och vi har till sist politiker som i allt högre grad isolerar sig från verkligheten. I det klimatet har radikalerna kunnat stiga fram för att profitera på det som de andra aldrig klarade av att lösa. Vi har extremvänstern, feministerna vars agenda får mig att bli mörkrädd, vi har minoritetspartier som mp som kan kapa åt sig allt mer makt därför att de andra har lämnat ett vakuum i frågor de inte ens vågar adressera.
Man kan verkligen fråga sig vad det är som formar människor med så radikala åsikter som mp:s och F!:s. Själv tror jag på den psykologiska approachen. Jag läste nyligen boken ”Broilers” av Michaela Möller och Anders Rydell som handlar om de nya makthavarna och vad som har format dessa. De kommer fram till att det är nittiotalets nedskärningar och de brister som följde i dess fotspår som formade dem. Allt blev en kamp för tillvaron, skolan, dagiset och fritiden som inte fylldes med mycket annat än fler dåliga nyheter om dålig ekonomi mm. Boken kan varmt rekommenderas. De som växte upp i den tidens anda blev som exempel partiledare för mp för där hittar du både Romson och Fridolin. Du hittar också Annie Lööf som formades av samma tid. Flera inom F! som Sissela Nordling Blanco är uppvuxna i samma tidsanda och med samma resultat fast ett mer feministiskt. Vad gäller Gudrun har jag en egen liten analys och den bygger på fadersupproret. Gudrun är född i Danderyd som är en extremt välmående och rik statsdel strax nordöst om Stockholm. Hennes far jobbade inom bank och var vd eller liknande över någon storbank, det rådde med andra ord ingen brist på pengar. Det var däremot sämre bevänt med friheten att tycka som ville och det blev en tryckkokare i den unga Gudrun som började sitt uppror med att flytta hemifrån och blev antagen på Socialhögskolans utbildning till socialsekreterare. Kan inte ha varit populärt där hemma. Så småningom slog hon ihop sig med andra som i tidens anda skapade ett kollektiv på surprise Södermalm. Södermalm som ju är känt som ”arbetarstadsdelen”, det var den inte ens på det glada 70-talet men man kan ju låtsas att man är proletär. Så där fortsatte det, det blev värre och värre. Svaret blev iskyla och utestängning och för varje gång det hände ökade behovet att få göra uppror. Nu har hon nått det, ledare för något som får farsgubben att gå i spinn i sin grav.
Feminism har som ideologi alltid lidit av ett handikapp, tanken, rörelsen och strävan har alltid kidnappats av de extrema. På sextiotalet var det Solanas som med sitt manifest gjorde sig och sina medsystrar som stödde detta till åtlöje. Nu är det idioter som anser att man slår ett slag mot patriarkatet (som inte ens existerar!) genom att knuffa undan gubbslem på gatan genom att gå rakt in i dem. Barnsligt och infantilt men extremt. Idag har du till och med feminister som för 40-50 år sedan med rätt hade stämplats som nazister eftersom de förordar utrotning. Nej, det är inte en ideologi man kan ta på allvar vare sig man är man eller kvinna. Vi är människor, det borde finnas utrymme för alla inte för några. Feminism har blivit kilen som slås in i skarven på den visionen och det kan jag aldrig förlåta dem för. För du har helt rätt, feminism som den ser ut idag gör till sist alla till offer. Kvinnor lär inte vinna på en polariserad och hatisk/fientlig inställning från vissa män (inte från mig, jag anser såna känslor vara ett slöseri med energi), män blir inte vinnare på att karaktäriseras som avskum och barn lär inte få den trygghet de förtjänar när tillvaron präglas av ett könskrig. Det har blivit dags att begrava feminismen som ideologi helt enkelt, den enkla anledningen är att humanism inte rymmer sådan typ av dumhet dagens feminister står för. Tack för din kommentar.
GillaGilla