En Frånsprungen Nation

Över helgen har jag varit på en liten minisemester till södra Finland där min sambo har sina rötter. Jobb, och besök hos släkten stod på schemat men också diskussioner som ofrånkomligen kom att handla om politik och vilken frånsprungen nation vi svenskar lever i. Utvecklingen i vår omvärld är liksom helt ovidkommande, ändå kommer den att påverka oss långt in i framtiden. Här gäller det att välja inte att blunda och vissla med andra ord, men det senare är precis det vi alltid svarar med tyvärr.

 VisslaVissla lite oskyldigt tycks vara det enda regeringen är bra på, beslut av vikt tar man inte och man tycks hela tiden vilja begrava nästa viktiga fråga i en ny utredning
Foto: Wikimedia Commons

Jag förstår att frågan om NATO-medlemskap är känslig i vårt land, ändå måste frågan diskuteras. Vare sig man är för eller emot kan vi inte längre som vår regering gör försöka att sopa frågan under mattan, den fasen är för länge sedan överspelad. Finland har fått en ny regering som består av Centerpartiet som är detsamma där som här, samt Sannfinländarna som är ett högerpopulistiskt/nationalistiskt parti med rötterna i landsbygden som delvis men inte helt kan liknas vid SD.

För tydlighetens skull kan jag deklarera min egen ståndpunkt som välvilligt inställd till en anslutning. Anledningen är dels det förändrade säkerhetsläget med ett större hot än på länge från framför allt ett aggressivt Ryssland i vårt närområde. Det är också våra grannländers ändrade syn på saken som också för mig ger en annan bild än den gamla som jag anser förlegad. Till sist är det också de svenska politikernas oförmåga att ens lösa de enklaste av problem som försvarsfrågan som ligger till grund för det. Man klarar i mina ögon inte längre av att administrera landet och det gäller i stort sett alla partier riksdagen. Men vad jag än har för åsikt är min grundsyn att alla får ha sin bara jag får ha min och att debatten måste börja nu.

DebattSå här långt kanske man inte ska gå men faktum är att vi behöver en livlig debatt i ämnet istället för regeringens taktiska kväsande, DÖ:s lamslagning och åsiktskorridorens förbud mot all form av diskussion i vissa frågor Foto: Affärsvärlden

Finland fick som sagt en ny regering och i och med den har också spelplanen för Sverige förändrats. Det började med att landet deklarerade att man nu kan tänka sig ett framtida medlemskap i NATO som du kan läsa om i DN. Sverige skulle i ett sånt scenario vara ensamt kvar i Skandinavien och därmed också rätt ensamt försvarspolitiskt. Kom ihåg att en av regeringens käpphästar är att Sverige och Finland ska fördjupa samarbetet utanför Nato som man kan läsa om på SVT, ett samarbete som alltså delvis skulle kunna försvåras och rent av förhindras när vi väljer att fortsätta att stå utanför.

Finsk syn på svensk försvarspolitik är att den inte finns. Vi har inget försvar och vi har ingen försvarspolitik, vi har bara en ”ducka och skjut” politik som syftar till att undvika de brännande frågorna. Något som inte bådar gott för Finland då de i vanlig ordning får ta första smällen ensamma när Putin får storhetsvansinne igen. Mer om den saken i en artikel Stefan Forss vid Kungliga Krigsvetenskapsakademien. En syn som bekräftas Finsk regeringsförklaring där den utrikespolitiska synen specificeras med teserna: ”Sverige vill inte ingå en försvarsallians med Finland”, och sen i ”I Sverige uppfattas vårt land som en bufferstat”. Du kan läsa om detta i SVD.

Tomma FickorTomma fickor är allt regeringen har att komma med och också i Nato-frågan duckar man en debatt genom att tiga ihjäl det som måste diskuteras Foto: Forskning

Det är alltså en förändrad situation som på ett bräde har satt allt i ett nytt läge vilket Sverige hittills har förtigit och kommer att fortsätta att göra så. Anledningen är att det har omkullkastat stora delar av vår egen försvarsdoktrin vilket skulle kunna leda till den farliga diskussionen om NATO-medlemskap, något regeringen vill undvika. En diskussion som alltså måste komma igång.

I Sveriges regeringen är istället den officiella linjen att fördjupa försvarssamarbetet i norden vilket framgår av följande artikel i DN. Lägg märke till en detalj som gör en milsvid skillnad, artikeln är undertecknad ”Carl Haglund Försvarsminister Finland”. Ett faktum som inte längre råder då landet har en ny försvarsminister i form av Jussi Niinistö, hela den finska ministerlistan hittar du i svenskspråkiga Huvudstadsbladet. Enligt mitt sätt att se det kan man dock inte längre ducka för frågan, den tiden är förbi.

DansMedan Ryssland rustar låtsas man dansa som en fredsgest, den svenska regeringens svar är att dels tro att de dansar och att Nato-frågan inte finns Foto: Konserthuset

Sverige har återigen blivit frånsprungna och vårt svar är som alltid att doppa huvudet i sanden och låtsas som ingenting. Regeringen gör det, och folket gör det. Trots det är det hög tid för en debatt, inte minst därför att det säkerhetspolitiska läget nu har förändrats. Anledningen för regeringen är nog att undvika en infekterad fråga där samarbetet med mp hänger i vågskålen. Som vanligt väger deras ord och åsikter tyngre än den verklighet vi faktiskt lever i. Det visar väl om inte annat att vi har en regering som i snart sagt varje fråga undviker debatten eller begraver ett beslut i utredning efter utredning.

Löjesguiden nominerar idag regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Det är få gånger i världshistorien vi har kunnat se en regering mer handlingsförlamad och apatisk inför verkligheten än denna. I fråga efter fråga undviker ni svar, debatt eller beslut genom att helt enkelt bara gå runt den. Vi lever helt enkelt i ett sömngångarland. Problemet för er är dock att det finns något som heter ”utveckling” som hela tiden förändrar vår omvärld. Men istället för att anpassa oss till den är vår ”kära” regering som vanligt durkdriven i konsten att undvika all debatt och alla beslut. Något vi kommer att få betala dyrt för i framtiden.”

ReichsmarkDet enda vi uppnår av vårt icke-beslut är ökade kostnader som äter upp framtida välfärd och att vi alltmer framstår som en nation bortkopplad från verkligheten Foto: Wikipedia

Sossarnas oförmåga att ge svar i både Nato-frågan och annat  kan man läsa om på Fnordspotting. Också bloggen Den sjätte mannen har skrivit om de svenska politikernas verklighetsfrånvända attityd i snart sagt varje fråga. Till sist har bloggen Anybody’s Place lyckats få in en snygg allegori i form av Shakespear-liknelser i beskrivningen av svensk politik av idag. God läsning för den som vill.

Annonser

11 thoughts on “En Frånsprungen Nation

  1. För min del finns det två val att göra. Antingen måste vi rusta upp vårt försvar på egen hand till en avskräckande nivå eller så går vi med i Nato och delar försvarsbördan med många andra länder.
    Att som regeringen ge lite kaffepengar till försvaret och hoppas på andra länders goda vilja är ju enbart ett stort och dåligt skämt.Särskilt som Nato klart har deklarerat att dom inte kommer att hjälpa oss så länge vi står utanför försvarsalliansen. Om Finland sedan går med i Nato så kommer inte heller dom hjälpa oss och vår överenskommelse blir värdelös.
    Löfven lever kvar i det förgångna och är förmodligen rädd för partiets vänsterfalang,V och MP.Därför vågar han inte driva frågan om en Natoanslutning trots att det nu verkar finnas en folklig majoritet för det.

    Gilla

      • Om vi lade dubbelt mot nu och drev försvaret i egen regi så skulle vi ändå inte få ett lika starkt försvar som vi skulle få i Nato. Nu lägger vi hälften så mycket och har inget försvar värt namnet.
        Om vi menade allvar med att vi skall vara neutrala och försvara oss på egen hand så skulle vi förmodligen tre eller fyrdubbla dagens budget för att få någon som helt trovärdighet.

        Gilla

      • Stämmer igen Pelle. Vi skulle om vi ville visa muskler behöva lägga ner så mycket pengar att det inte går ihop i debet och kredit. Troligen skulle vi behöva bredda och höja skattebasen – inte populärt, vi skulle troligen behöva offra andra saker som reformer – inte populärt und so weiter. Det hela går helt enkelt inte ihop, svaret blir att göra en halvmesyr där de dåliga kompromisserna är de mest talande. Att Gotland får militär närvaro är bra men 150 man med ca 20 pansarvagnar? Say what! Känslan av att det inte duger finns men det är ju som sagt bättre än dagens inget.

        Gilla

      • Det är vad man REKOMMENDERAR Staffan, inte kräver. Det har funnits tider då det har legat över den siffran och det finns tider då det har legat under. För det andra är detta inte en artikel som propagerar för ett anslutande utan ett inlägg som propagerar för en debatt i frågan. Anledningen är att vi hänger upp vårt försvarstänkande – framför allt det kring Finland som en gemensam partner – på delvis fel premisser nu när det landet delvis eller helt håller på att byta färdriktning. Det duger inte längre i det ljuset att sopa frågan under mattan och tro att allt löser sig, det gör det ju uppenbarligen inte eftersom Finlands ton mot Sverige nu är delvis hårdare som jag gav exempel på i texten. Vad detta betyder framtiden vet ingen, inte ens jag men debatten måste sätta igång och det nu. Samma svar till dig Elina men det ska alltså INTE uppfattas som att jag propagerar för något, jag har i det sammanhanget bara förtydligat var jag själv står.

        Gilla

    • Det är nog rätt väl sammanfattat vad kärnpunkten i artikeln handlar om. Att vi faktiskt gör en historisk miss och felbedömning när vi hänger upp våra förhoppningar på något som inte längre är helt eller ens delvis möjligt. Vi kan inte fortsätta att låtsas som om omvärlden inte har förändrats och om den ska förändras så är det så som vi vill att den ska förändras, det kommer inte att hända helt enkelt. Vi måste istället ge oss i kast med den diskussion som så länge har kvävts av en syn som är förlegad – att vi klarar oss bättre själv med vår neutralitet. Bevisligen gör vi inte det och kommer inte om jag gissar rätt, att kunna göra det i framtiden heller. Så vad man än har för grunduppfattning i Nato-frågan så måste debatten upp, den har fått vänta alldeles för länge som det är redan.

      Gilla

  2. Varför garantera ockupation av främmande trupp för att motverka en teoretisk risk om sådan? Dels så är det ideologier och propaganda och pengar från USA som har orsakat kollapsen i sverige. Dels så har Ryssland inte gjort oss något ont så länge någon kan minnas, till skillnad från USA. Lycka till att avskaffa mångkulturen med USA soldater här?

    Sen, argumentet att politikerna har avvecklat försvaret och vi därför måste göra som de vill, att gå med i NATO, alltså, stryckrädd hund much?

    Men sen finns det själva anledningen till neutralitetspolitiken till att börja med. Vi befinner oss mitt emellan två maktblock. Om vi går med det ena så garanterar vi att vi blir ett slagfält i fall av konflikt. Därför var vi neutrala tidigare, för att eventuella krig skulle utkämpas annonstädes.

    Sen kan du ju fundera på varför NATO vill ha med sverige? En ”försvars” allians som vill ha med en stat som saknar försvarsförmåga gynnar ju knappast medlemmarna i ”försvars” alliansens försvar? Sanningen är att NATO vill ha med sverige och Finland för att göra Ryska Federationen omöjlig att försvara rent geografiskt. Eller åtminstone mycket dyrare. Att få med sverige är en aggressiv handling. Och bevisar att NATO inte är en ”försvars” allians.

    Dessutom borde bloggaren ha ett mer överlagt språkbruk. Nationen är svenskarna, inte sverige.

    Gilla

    • I ditt första resonemang i första stycket utgår du från att Nato är en offensiv kraft skapad för att anfalla, det är den inte längre tyvärr. Både officiellt och inofficiellt har man i möjligaste mån försökt att värna om den nya doktrinen om försvar, inte anfall. Nato i Europa har inte längre den kapaciteten, mycket pga av alla år av nedrustningar som nu har blottat rätt stora brister. Skulle man t ex anfalla Ryssland skulle man antagligen få kännas vid betydande förluster av samma skäl. Du påstår också att vi per automatik kommer att få hit amerikansk militär personal och min enda reaktion blir So what. Vad är det i svensken som gör att vi hatar amerikaner så mycket? Är det rädslan? Är det att vi är för lika men ändå olika? Är det våra klara paralleller som nation men vår enorma litenhet som skapar rädslan? Jag kan lugna dig på den punkten, i flertalet länder med Nato-samarbete finns inga amerikaner längre. Istället finns idag betydligt mer starka individuella länder som har gått med därför att man ser stordriftsfördelar och genvägen till ett billigare och bättre försvar istället för ett som inte ens kan värna det egna territoriet.

      Du fortsätter med argumentet att eftersom politikerna har avvecklat försvaret passar personer som jag på att argumentera för ett anslutande där att vi/jag är rädda. Nja, nu handlar inte artikeln om ett anslutande eller inte utan om att debatten för och emot måste komma igång istället för att som nu i all evighet sopas under mattan. Jag har deklarerat min syn för tydlighetens skull men fortfarande är inte inlägget en propagandaskrift för ett anslutande även om jag personligen skulle vilja se ett sådant. Om du uppfattar inlägget som sådant så rekommenderar jag dig att läsa igen. Artikeln handlar om du nu har uppfattat det, också om att vi lever i ett föränderligt världsläge där vi faktiskt på grund av bristen på debatt och avsaknad av engagemang från regeringen håller på att missa tåget. Istället intalar vi oss att vi ska hänga upp oss på en försvarsdoktrin – den om att Finland och Sverige ska utgöra en gemensam neutral buffert – som håller på att bli överspelad med den nya finska synen. Cause and effect som återigen inte framkommer därför att debatten hela tiden stryps.

      Du fortsätter vidare att med ett anslutande till Nato – som jag enligt dig har propagerat för utan att ens skriva det, utan istället sagt att vi behöver en debatt – kommer att innebära att vi blir ett slagfält istället för att undvika att bli ett. Problemet med ditt resonemang är följande. Vi ligger precis som du har pekat ut mitt emellan två block. OM krig utbröt mellan dessa två block, tror du då att Sverige är utan strategiskt intresse för de båda? Svaret är naturligtvis nej. Precis som Polen under andra världskrigets inledning ligger vi ”i vägen” där man vill rensa undan det som är ovidkommande inför den verkliga bataljen. Resultatet KAN bli, precis som med Polen, att man bestämmer sig för att slita sönder det territoriet för att få en front mot den man ser som fienden. I det scenariot ligger Sverige lika risigt till som Polen, ett gammalmodigt underdimensionerat försvar utan motivation eller slagförmåga är inte ett försvar utan ett skämt. Bara det faktumet att med den nuvarande försvarsförmågan kan vi värna delar av vårt land i en vecka talar väl sitt tydliga språk. Att vi inte ens skulle kunna försvara en strategiskt belägen ö som Gotland är än mer talande, där talar vi inte en vecka utan kanske en timme.

      Varför vill Nato ha med Sverige? Ja för det första är det kanske därför att vi någon gång måste bestämma oss. Som det nu är tycks vi vara med utan att vara med så vi kan ju delta i vissa övningar där vi får vara med men ändå inte. Om vi är snälla får vi delta med en ubåt eller kustkorvett och i övrigt bara titta på. Det är som vi ville men inte ville men ändå ville. En sådan strulputte bör nog kanske ta och bestämma sig. Vill vi vara med då är vi det fullt ut, vill vi inte det ja då får vi nog allt ta och ändra dagens politik rätt radikalt.

      Till sist ”överlagt språkbruk”? Jag tänker inte nedsänka mig till den nivån så jag är hemskt ledsen men jag passar på den, den typ av debatt är tyvärr under min värdighet. Ha en bra dag.

      Gilla

  3. Vill NATO ha oss om vi inte har något försvar? Hur var det nu: vi kan försvara en punkt (hur liten framgår inte) en vecka, sen är det kört. Som Anderstig sa ovan 2 % av BNP måste läggas på försvaret men det räcker inte att börja med eftersom vi måste få till stånd ett försvar först.

    Gilla

  4. Nato är intresserade av vårt territorium, och placerar säkert gärna förband och vapen här. Vare sig vi är med eller ej måste försvarsbudgeten fördubblas. Eftersom det är otänkbart, trots att motsvarande belopp just kastas bort på analfabetinvasionen, landar den ständigt aktuella frågan i budgetmässiga ickebeslut parat med samarbete som inte missförstås i Moskva.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s