Stackars Människor

Det är synd om människorna skrev Strindberg i pjäsen ”Ett Drömspel” 1902. Vad han då inte visste var att nu 2015, är det än mer synd om människan. Nu är vi inte bara upptagna dygnets alla timmar med jobb, uppkoppling och bekymmer utan är också utsatta av det genusindustriella komplexet för en massiv kampanj i identitetspolitiskt träsktänk. Läs följande artikel från Brittiska The Mirror och begrunda, den kan göra människor betryckta så läs den med lite distans till personen.

Förlorad HederPrecis om Katharina Blum förlorade sin heder i filmen håller de som sysslar med en identitetspolitisk agenda på att förlora ansiktet. Det ena exemplet efter det andra visar hur destruktivt det hela håller på att bli Foto: Wikipedia

Personen i artikeln – Godfrey Elfwick – identifierar sig/tror sig vara färgad och hävdar att han är född med fel hudfärg. Han hävdar vidare att han är en ”Genderqueer muslim atheist” vilket i sig är världens största motsägelse. Man kan nämligen inte vara muslim och ateist, man kan inte heller vara muslim och ”genderqueer” när flertalet muslimska länder praktiserar dödsstraff på homosexuella handlingar. Mer om det kan man läsa om från Sida.

Han tar steget ut i det offentliga med sin tro/övertygelse i solidaritet med amerikanskan Rachel Dolezal som tror sig vara vit då hon i själva verket är färgad. Dolezal leder organisationen National Association for the Advancement of Coloured People (NAACP). Hur hennes identitetsförvirring ska kunna hjälpa färgade människor i USA förtäljer inte historien.

Tanzturnier 59Vissa hävdar att Godfrey drar en vals, andra att han är seriös. Hur det än är så är exemplet och företeelsen det otäcka, inte själva detaljen Godfrey. ”Tanzturnier 59” by Sigismund von Dobschütz från Wikimeida Commons

En del menar att Godfrey till drar en vals för att skapa en snackis och ett skämt, själv vet jag inte vad jag ska tro. Om hans något förvirrade identitetstänkande stämmer är jag hemskt ledsen för Godfreys skull, det kan inte vara lätt att förlora hela sin identitet för att man vill slå ett politiskt slag för en sak man knappt kan förstå då han ju inte är färgad. Växer man inte upp med en identitet kan man inte heller känslomässigt förstå hur något känns som är specifikt för en grupp människor. Jag skulle t ex aldrig vilja ge mig in i en identifikationsdiskussion om hur det är att vara av Romskt ursprung, det blir en högst subjektiv diskussion baserad på känslor men inte på förståelse eller identifikation.

Det man däremot kan utläsa ur artikeln är hur destruktiv den identitetspolitiska idén är. Den inte bara inplanterar en befängd tanke, utan den berövar också människor dess rätta identitet och därmed deras grundtrygghet. Vad man får är extremt vilsna människor som slår lätt genomskådliga slag i luften för en billig politisk poäng, men som samtidigt förlorar greppet om verkligheten. Det går faktiskt att likna vid psykotiska tillstånd som psykiatrin dagligen hanterar, men här är tillståndet frivilligt inte kliniskt.

NosferatuSkuggan på väggen är det enda som återstår när ”jaget” går under. En lydig liten medborgare lämnas kvar i händerna på de oansvariga Foto: Wikipedia ur filmen Nosferatu

Så hur oseriös eller seriös Godfrey är eller inte är, spelar egentligen ingen roll. Det är symptomet han pekar på som är det viktiga och det otäcka också för den delen. Utplåning av den egna identiteten brukar vara rätt just detta och inte så lite självdestruktiv heller för den delen. I Sverige är det naturligen så att svensk vänster och feminismen är de som ivrigast förespråkar identitetspolitiken.

Ledsen folkpartiet men hur ni än försöker att göra er till språkrör för en liberal feminism så finns det bara en vänsterrörelse som helt äger frågan och ideologin. Det är ju det som gör att ni inte fattar liberala idéer trots att ni hävdar att ni är just feminister. För när Birgitta Ohlsson kramar Gudrun Schyman, omfamnar hon egentligen vänsterideologi trots sin förmenta liberalism. Bloggen Jämställdhetsfeministern har i vanlig ordning raljerat snyggt om Birgitta Ohlsson. Mer om Birgitta Ohlssons och Maria Arnholms förmenta ”liberala” tankegångar har också Fnordspotting bloggat om.

Birgitta OhlssonTill och med så kallade liberala partier som fp håller på att dras med i det genusindustriella komplexets framgångsvåg när man öppet flirtar med den vänsterradikala ideologin feminism Foto: Wikipedia

Det är kanske inte så underligt att svensk vänster är den som så okritiskt har omfamnat feminismen, man har ju en viss förkärlek för underkuvande och ofrihet i den rörelsen. Uppifrån kommande beslut, medborgaren ska bara lyda och tiga still, staten ska mer eller mindre ha maktmonopol och allra helst så om det är svensk vänster som styr denna stat. Feminismen är samma andas barn. Alla ska vara glada att den goda ideologin nu har skänkts till människan, vi ska upplysas om våra egna tillkortakommanden som män gärna med tvångsmetoder eller utbildning om så behövs. Det är alltid dessa jävla tvång och associationerna till Sovjetunionen och DDR ligger bara runt hörnet.

Det blir inte bättre när miljöpartiet blandar sig i, lägg bara till lite miljöapokalyps där sanningar för dig och mig gäller just bara dig och mig. Heter man Åsa Romson kan man till och med apokalypser till trots till och med måla båtar med giftiga och förbjudna bottenfärger. I övrigt är det samma tvångsmässighet i de politiska tankegångarna där man till och med enligt förslag ska utsättas för KGB-liknande förhör om varför man väljer flyget. Mer om kongressförslagen kan man läsa om i SVD.

Åsa RomsonTrots sin dogmatiska ideologi kan Romson skatta sig lycklig – och låta bli att skatta för diesel – när hon målar bottenfärg på båtar. Hon är ju luftrör i mp och därmed får man göra allt det vi andra förbjuds att göra Foto: Aftonbladet

Det är dit det anklagande fingret måste peka, mot svensk vänster som tycker sig ha rätten att anamma de genomkorkade idéer som skapar så förvirrade personer som Godfrey eller Rachel. För även om de inte är direkt involverade i just dessa fall så måste man fråga sig hur många fler såna här personer det finns där ute. Är det kanske till och med så att den här synen är vanligare än vi tror, vi har ju sett en del av dessa också i den svenska debatten. Exempel på detta hittar vi i Feministiskt Perspektiv där den stackars identitetsförvirrade artikelförfattaren ägnar sig åt verbalt självplågeri. I vanlig ordning drar han alla över en kam, en känd teknik i dessa kretsar.

Man måste alltså börja fråga sig vad det är för en otäck rörelse som kan sluka de sina så skamlöst utan att ens betänka de personliga konsekvenserna för en enda sekund. Feministiskt Perspektiv är inget annat än en hjärntvättarcentral där ändamålen helgar medlen utan att man ens med ett ögonblink överväger följderna vare sig för kvinnorna eller männen som lättledda som de är går på de halva eller hela lögner som serveras. I sitt korståg mot förnuftet tar man också hjälp av människor som själva vill skapa sig en personlig plattform som t ex Rickard Söderberg gjorde i sin ”debattartikel” i Metro. Kanske en av de mest faktaförfalskande skrifter vi har sett så här långt.

Clockwork OrangeSvensk vänster uppfattar sig nog som en nomenklatura vars mål är enpartistaten. Offren för utnyttjandet är de som dukar under i den identitetspolitiska tombolan Foto: Wikipedia ur filmen A Clockwork Orange

Löjesguiden nominerar idag svensk vänster med svensk feminism i spetsen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Er agenda är både omoraliskt och oansvarig då den lämnar människor själlösa och håglösa, allt för att ni ska nå er efterlängtade enpartistat utan den snaskiga och röriga revolutionen. Genom uppenbart sinnesförvirrade och förledda människor har ni fått perfekta megafoner som rapar upp det alla övertygade vill höra. Men hur många utanför era led vill höra budskapet? Inte många när de upptäcker något av det mest otäcka man kan utsätta människor för nämligen berövandet av deras integritet och identitet. Domen över er kan bara bli hård tyvärr, det är ju en omoral utan gräns vi ser här.”

Annonser

6 thoughts on “Stackars Människor

  1. Det värsta är ju att även förmenta höger eller mittenpartier köper skitsnacket från radikalfeministerna och gör delar av deras agenda till sin. Att vänstern köper radikalfeminismens kollektiviseringstankar och önskan om censur är ju en sak.Det ligger ju i deras ideologi..

    Gilla

    • Ja, jag vet och det är mer än illa. Folkpartiet låg nära till hands att tvåla till men jag borde nog inkluderat också M under Kinbergh Batra. Det blev dock i vanlig ordning lite långt men man kan ju tänka sig en särskild dedikation i ett eget inlägg om bara henne och de dumheter som kläckts därifrån. Det är ju en mycket märklig process där tvångskollektivistiska tankegångar blir bärande inom partier som samtidigt talar om ”frihet”. Liberalism är en ideologi som knappt längre existerar i Sverige. Birgitta Ohlsson, Maria Arnholm och Anna Kinbergh Batra mfl har sett till den saken. Det är Gudrun och hennes vulgärtolkning vi hittar snart sagt överallt och den så kallade liberala feminismen som Maria Arnholm talade om är i själva verket ersatt med Sovjetmodellens.

      Gilla

    • Det är ju tyvärr inte alltid som det som sägs, skrivs eller beskrivs är det man sen får. Socialism har ju den lilla egenheten att den kallar sig ”rättvis” men ger på handen att orättvisan är större än någonsin. Anledningen är att ingen styrande eller tjänsteman i världshistorien i ett socialistiskt system någonsin har frågat sig frågan om ”oss” utan istället frågat sig ”mig”. I slutänden har vi ändå ett egoistiskt system där vissa djur är mer jämlika än andra djur därför att alla djur egentligen står sig, sin familj eller sin art närmast. I Sovjetunionen var hyllorna tomma inte på grund av att inget producerades utan pga alla i distributionskedjan inklusive den producerande la beslag på så mycket man kunde eftersom det var hårdvaluta. Allt det som försvann hamnade på de ”jämlikas” bord eller på svarta börsen.

      Jag läste också Ionescus bok, utmärkt för övrigt, och den fick mig att bli brinnande antikommunist. Det var jag i och för sig redan sedan jag i gymnasiet hade läst det andra mästerverket ”Animal Farm”, men nu blev jag passionerad motståndare. Kanske måste vi alla skakas till sans och vett för att förstå kanske är kommunism och socialism en fas man måste gå igenom, men precis som dessa faser är nog böckerna ”Noshörningen” och ”Animal Farm” två böcker som borde vara obligatoriska. Också studiebesök i verkligheten borde vara obligatoriskt. En del reser till Auschwitz, det är bra men likadant borde folk resa till Katyn-skogen och se massgravarna eller se KGB-högkvarteren innan vi får samma upprepning av historien igen. En upprepning jag ser som ”redan på väg” här hemma eftersom alla till vänster resonerar precis som bolsjeviker.

      Gilla

  2. På 1970-talet var det synd om de förtryckta arbetarna, då skulle helst så många som möjligt inom vänstern bli arbetare, trots att de flesta hade högskolestudier bakom sig.
    På 2010-talet är det synd om vissa etniska grupper och om kvinnor (läs feminister), nu vill förvirrade vita män och kvinnor inom vänstern bli färgade och feminister.
    Jag ser trots allt vissa likheter – känslorna styr och vi ska identifiera oss med dem det är synd om.
    Helst ska späkningen bli total som för killen i Feministiskt Perspektiv.
    Förvirringen är snart total och feminism- och genuspropagandan skapar, liksom 1970-talsvänstern förblindade människor. Men situationen är långt värre idag än på 1970-talet, då var samhället i stort inte blint, såsom det är idag. Idag genomsyrar propagandan snart hela samhällsapparaten.

    En sak som inte denna text tar upp men som jag tänkt mycket på är hur mäns våld mot kvinnor beskrivs i medier. Endast om våldsverkaren är vit så skriver man om etniciteten. Vi som läser alternativmedier vet vilka som ofta står bakom den skenande våldtäktsbrottsligheten i Sverige, men eftersom MSM helt förtiger detta får många inget veta. Följden blir att hatet mot män och speciellt då paradoxalt nog vita män ökar.

    Gilla

    • Jag var nog som uppfinnaren från Sundbyberg där för ett tag, jag tänkte inte på det men visst har du rätt. Jag hade kunnat lägga till den dimensionen där man anstränger sig till sitt yttersta för att hela tiden skuldbelägga en och samma grupp – cis-män. Det är ju enbart för att få den redan förutfattade bilden att stämma och bekräfta de fördomar läsaren/innehavaren av åsikterna redan har. Det är överhuvud taget mer intressant att läsa in vad de inte skriver än vad de skriver och det får bli en uppgift för mig att lägga på minnet för framtiden. Kanske ett nytt inlägg om just det?

      Förblindade människor är också ett intressant ämnesområde. Vad gör att individer följer något/någon så blint och vad är det för brist på vad som gör att de blir vad de blir? Många frågor som också de kräver sina svar. Jag kan bara spekulera i detta men tror personligen att det är människans behov av att höra hemma i ett sammanhang som spökar till det. Vissa av oss har ett så starkt behov av detta att vi till och med låter rationella tankar och känslor fara ut genom fönstret. Feministiskt Perspektiv vimlar antagligen av dessa känslor och motiv bakom de bedrövliga artiklarna. Också Irena Pozar gör sig till taleskvinna för det anti-intellektuella bara för att kunna känna den där trygghetskänslan i att få vara med i Gudruns vänkrets. Ett hårt omdöme kanske men det kan finnas fler motiv än så.

      Annars är det slående precis som du skriver, att konstatera att det faktiskt finns en röd tråd mellan nuet och sjuttiotalet. Samma zombie-liknande sömngångare som utan en egen tanke drar fram och kollektivt målar upp samma bilder om samma sak igen och igen. Då hette det ”arbetare”, ”underklass”, ”proletariatet”. Nu heter det ”kvinnor”, ”maktstrukturer”, ”underordning” osv. Samma retorik, samma bakomliggande tanke samma resultat. Att det är fel och var fel spelar ingen roll, det är ändamålet som är poängen. Det finns en annan sak som är/var intressant både nu och då och som är en gemensam nämnare. Många av dem som deltog i 68-rörelsen var knappast arbetare eller kom från arbetarhem. Tvärtom kom många, kanske till och med riktigt många från akademisk bakgrund och övre medelklass eller till och med överklassfamiljer. Det finns en mycket talande scen från kårhusockupationen när Olof Palme infann sig, Anders Carlgren leder mötet och säger i micken: ”Och så har kamrat Oxenstierna begärt ordet”. Min poäng är att 68-rörelsen var en elit i många stycken. Tittar man på dagens feminism ser vi samma sak. Ebba Witt Brattström kommer inte från ett arbetarhem eller en familj med en ensamstående mor som har fått slita för brödfödan, inte heller Gudrun kommer från sådana förhållanden. De är både uppfödda i mycket välmående hem där inkomsten aldrig har varit problemet, inte heller den intellektuella stimulansen. Det är andra saker som har format dem. Vad detta är har jag inte många ledtrådar till men det vore intressant att gräva djupare vid nåt tillfälle.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s