Det är sjukt

Socialdemokraterna använder sig ofta och med framgång retoriken att det är dom som står för det goda. Alla andra som inte håller med i en eller flera frågor är därför per definition ondskans axelmakter. Alliansen var klantiga nog att gå rakt i den fällan när deras sjukförsäkringsförändringar började få full effekt. Då hette det ”ondska” och ”cyniskt” och så med all rätt, deras politik var inte så mycket mer än cynisk.

Det intressanta är dock i det läget landet befinner sig i, att se hur socialdemokraterna nu ska tackla problemet. Det visar sig att de är minst lika cyniska om inte värre. Lite bakgrund först. Sedan 2010 har sjukskrivningstalen ökat med nästan 70 %. Kostnaden för statskassan har naturligtvis ökat den också, från 32 miljarder till beräknade mer än 50 miljarder 2019 om nuvarande ökningstakt fortsätter.

Skillnaden mellan blocken i hur man tacklar problemet är hårfin. Endast retoriken är egentligen annorlunda då en utmålar sig som ”god” och motståndaren som ”ond”. I själva verket är de goda lika onda Foto: Wikimedia Commons

Kvinnorna står för 2/3 av sjukskrivningarna och den vanligaste orsaken för båda könen är psykisk ohälsa. Fyra av tio är sjukskrivna för att man känner sig deprimerad eller inte orkar på grund av smärta i själen. Sjukskrivningstiderna ökar också dom, 28 % av de sjuka har varit sjukskrivna längre än ett år. Om dessa siffror och regeringens kommande politik kan du läsa om i SVD (unvis.it).

Det är alltså rätt uppenbart att något måste göras. Man kunde ha hoppats att det var mer morot i form av åtgärder som mötte problemen med en sjukvård som kunde tackla andra typer av sjukdomar än de som sitter i kroppen. Kostsamt – jo, effektivt – knappast, det måste ske långsiktigt. Ändå måste man börja där.

Regeringen väljer istället för moroten den helt andra vägen. Istället för att hjälpa och se, vill man skjuta till mer pengar till Försäkringskassan. Det extra anslaget ligger på 128 miljoner för i år och därefter får man 250 miljoner extra varje år.

Det är inte den sjuke som får moroten att bli frisk med utan i vanlig ordning byråkratin som ska nysta upp hela härvan. Utan morot blir det nog få framgångar för regeringen i frågan dock Foto: ”Carrots” by Kander – Own work. Licensed under Public Domain via Wikimedia Commons

För pengarna ska man stärka sina resurser vilket i klartext betyder fler handläggare. Tanken är att man ska hinna ikapp och göra utredningar snabbare. Så långt kanske det är rätt eftersom Försäkringskassan länge har haft svårt att hinna med, det är dock både det första och det sista som är rätt.

Man vill också straffa den sjuke, något man anklagade alliansen för att göra. Nu gör man det själv istället. För i nästa andetag vill Annika Strandhäll pröva sjukintyg för den sjuke från dag ett. Detta innebär inte bara en extra belastning för sjukvården vilket hon säger sig vara medveten om, utan det innebär också ett extra besvär för den sjuke.

Tänk dig att med feber i kroppen t ex behöva släpa sig upp till vårdcentralen efter att ha beställt tid. Ut i kylan och sen en timme senare, tillbaka i säng. Skulle detta göra folk mer friska? Jag tycker det låter som ett recept till att göra dem mer sjuka!

Det är nog fler än de sjuka som är sjuka. Om man först målar upp motståndarsidan som ondskan personifierade, för att sen lägga lika hemska förslag är man illa ute Foto: K99

Men förutom det hjärtlösa i förslaget är det helt i linje med det tänket som hennes parti med sådan emfas vänder sig emot. Det är med andra ord hyckleri över hela linjen igen. Fredrik lär fälla en tår av ren vördnad inför Annikas tankar. Den råsosse som trodde att den nya regeringen skulle visa förbarmande lär däremot vara bitter just nu.

Annika Strandhäll resonerar alltså, talar som en och agerar som en Alliansmedlem. Hon talar samtidigt länge och väl om att hon minsann är sosse och hur ”solidarisk” det gör henne. Det är väl om något måttstocken på hyckleri.

Jag håller med om att gör man inte någonting blir det bara värre. Jag inser också att man måste agera och jag tycker också två sidor måste komma överens i en ömsesidig förståelse för att vi inte kan fortsätta så här.

Men det finns en sak som är viktigare än att kasta pengarna i sjön som Annika Strandhäll gör. Hade de istället använts till att göra vårapparaten bättre på att möta det man vet om sjukskrivningstalen, hade man kunnat få ner dem den vägen. Nu väljer man istället piskan och emellan sitter den sjuke som alltid.

Regeringen väljer nu att använda piskan mot de sjukskrivna, samma redskap som var så utskällt för en tid sedan. Skillnaden är att nu är piskan ”solidarisk” Foto: Wikimedia Commons

Problemet som jag ser med förslaget är att Annika Strandhälls åtgärder inte uppnår det hon önskar. Det är konstgjorda åtgärder som kommer sluta med samma Gulagtvång som Alliansen förlorade all trovärdighet på.

För ett av förslagen i hennes paket bygger på att arbetsgivarna ska förebygga sjukskrivning mer aktivt än idag med tätare kontakter med Försäkringskassan. Den som inte lyckas vända en negativ trend på det egna företaget ska straffas. Det är dock oklart ännu hur straffet ska se ut. Regeringen talar om ”sanktioner” vilket brukar betyda högre arbetsgivaravgift, straffavgifter eller ett vitesbelopp.

Vad kommer detta då leda till? Den frågan finns redan besvarad i dagens system och vad det har lett till. Det lär knappast bli smickrande för vare sig Annika eller regeringen att förklara det om ett år eller så.

Idag tar ju arbetsgivarna hand om sjukskrivningskostnaden från dag 1-14. Det ingår en karensdag och ersättningsnivån från dag 2-14 ligger på 80 % av lön och med en så kallad bortre parentes på 914 dagar där sjuklönen upphör. Därefter övergår man till att vara till arbetsmarknadens förfogande. Det betyder att då måste man börja söka jobb. Dagens system och ersättningsnivåer innan ändringarna beskrivs på sajten Finansförbundet.

Regeringen brottas med en negativ trend i sjukskrivningen. På fem år har ökningen nästan varit 70 % och också kostnaden skenar. Visst måste man agera, men på sättet man gör det på? Foto: Wikimedia Commons

Annika Strandhäll och regeringen har sedan tidigare deklarerat att den bortre parentesen ska tas bort, man kan alltså i teorin vara sjukskriven i all det oändliga om så skulle vara. Det finns ett problem med detta förslag, det ökar snarare än minskar antalet sjukskrivna. Den effekten har man sett förr och man lär se den igen.

Återigen gör hon alltså något som inte uppnår det hon säger sig vilja åstadkomma. Istället lär hon få uppleva hur siffrorna biter sig fast och sjukvården går på knäna samtidigt som arbetsgivarna flyttar utomlands på grund av dubbelbeskattning.

Att beskriva det som ”hjälpa den enskilde att lyckas i sin rehabilitering” och annat tjurbajs som ministrar brukar använda sig av i dessa situationer, måste vi nog se lite annorlunda. Låt oss titta på en alternativ förklaring som både förklarar hjärtlösheten i Annika Strandhälls utspel och varför just explosionen av antalet sjukskrivna skrämmer så.

Den rätta förklaringen hittar vi hos finansministern där mantrat heter ”spara pengar, spara pengar”. Det troligaste är helt enkelt att kostnadsramarna nu sprängs en efter en och Magdad Bobs schweizerost kommer snart istället att stinka som Gamle Ole. Mer om regeringens desperata jakt på att täcka alla budgethål har Fnordspotting bloggat om.

Osten Gamle Ole luktar ungefär som regeringens politik gör. Nu har Annika Strandhäll anslutit sig till den rad av ministrar som firar ”hycklarnas afton” mest hela tiden
Foto: Spisa

Tillbaka till det jag nämnde tidigare om effekter som redan är här. I min egen bransch – järnvägen – har man kommit långt med att omplacera folk för att göra sig av med ett problem. En metod är att omplacera till annan tjänst för att man anses ”olämplig” vilket kan vara en omskrivning för ”för hög sjukfrånvaro”.

Den nya tjänsten är ett vikariat som snart löper ut och då upphör också anställningen. På det sättet går flera bolag runt LAS (Lagen Om Anställningsskydd, länk till lagtext hittar du här) utan att facket kan så mycket som att få maginfluensa i protest.

En annan rätt ny metod är följande: Staten har en övervakande organisation som heter Järnvägsstyrelsen. Deras uppgift är att se till att man följer gällande regler, utreda vid olycka och uppmärksamma problem i en organisation hos ett företag gällande säkerhetsarbetet internt i företaget.

De har nu gett klartecken att koppla korttidssjukskrivning till säkerhetstjänst. Säkerhetstjänst är tjänst som innefattar säkerhetsregler och som personalen måste vara insatta i och efterleva i yrkesrollen. Personalen får inte heller ha vissa typer av sjukdomar som finns uppsatta på en ”svarta listan”.

Var noga med att inte hamna på företagens svarta lista i fortsättningen. Har du för många sjukdagar är du en kostnad och såna gör man sig av med LAS eller inte. Foto: Allalan

När man nu har gett klartecken till kopplingen mellan kortidssjukskrivning och säkerhetstjänst, har man alltså i praktiken gett klartecken att utöka ”svarta listan” med en för den hittills främmande åkomma. Hittills har det annars varit betydligt farligare sjukdomar i sammanhanget som epilepsi, diabetes och så vidare. Med andra ord, nu ska för många förkylningar jämföras med att få ett grand mal-anfall för att kunna stängas av från säkerhetstjänst.

Den åtgärden kommer leda till nya rehabiliteringstjänster som i sin tur är på vikariat och vill arbetsgivaren, kan denna åtgärd vara på vikariat eller visstidsanställning som gör att man så småningom friställs från tjänst på grund att vikariatet löper ut. Regeringen gör ingenting, möjligen sticker den huvudet i sanden och återigen är det de sjuka som får betala priset. Regeringen däremot sover lugnt om natten, de har ju makten för tusan.

Än en gång har luckorna i LAS utnyttjats för att spara pengar på sjuklönekontot. Man fasar helt enkelt ut de som är sjukskrivna för mycket och ser till att de får söka andra jobb. Det är resultatet som inte Annika eller hennes partivänner vill höra talas om.

Den borne socialisten kanske nu utbrister att ”se, såna är alla kapitalister. Vi måste tillse att det offentliga driver allting för att undvika sådana situationer”. Men det finns två praktmissar i den analysen.

För det första är det företaget jag talar om ett dotterbolag till ett statligt bolag där båda har infört samma system. Staten visar alltså vägen för omoralen. Som vanligt är det dock dolt bakom floskler som ”solidariskt” och ”medkänsla”. Tro mig, det finns inget medkännande i sossarnas förslag. Inte heller i statligt ägande av bolag, de är värre än privata.

Jag är inte främmande för medkänsla, tvärtom. Men problemet är att regeringens politik är allt annat än medkännande, det har Annika Strandhäll lyckats visa med sina förslag Foto: Thirdmonk

För det andra missar man att om man som sossarna vältrar över alla kostnader på arbetsgivarna med fler och fler kostnader, börjar dessa till sist titta på sätt att komma runt dessa. Det är ett företags uppgift att spara pengar och maximera sin vinst, det är så man överlever långsiktigt. Men nej, jag säger inte att jag försvarar sättet i alla de aspekter jag har beskrivit, bara att jag förstår mekanismerna bättre kanske.

Just därför att vi redan ser de här effekterna, kan man också säga att Annikas åtgärder kommer att få konsekvenser för många fler på ett sätt som inte är så humant som hon och andra sossar alltid framhäver att de är. Tvärtom kommer det att locka fram samma ondska och många fler vilket jag faktiskt tror är tanken. Det där med ”goda” och ”onda” är mer ett retoriskt spel för gallerierna för att få behålla sin käraste ägodel – makten.

Bäst vore väl att döpa om Socialdemokraterna till ”Gollumpartiet”. De gör ju allt för att få ha maktens ring för sig själv, de vill ju alltid ta tillbaka den om de mot all förmodan skulle förlora den och och blir rent av aggressiva över avsaknaden av ringen. Det senaste exemplet visar att det bara är läpparnas bekännelse att tala om andra som ”onda”. Retorik i all ära, men tom och innehållslös sådan är inget annat än ovärdig.

I fortsättningen bör socialdemokraterna döpas om till ”Gollumpartiet”. De släpper inte makten/ringen, de är mer intresserade av den än verkligheten och de gör allt för makten/ringen. Foto: ”Wax Museum Plus (6344811177)” by Miguel Mendez from Malahide, Ireland – Wax Museum PlusUploaded by russavia. Licensed under CC BY 2.0 via Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag socialdemokratin och Annika Strandhäll till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ingen kan som ni med retoriska drag få andra att framstå som det ena och ni som dess motsats. Sanningen är att ni är fullt ut lika stor del av den ”ondska” ni pratar om i olika sammanhang. Ett faktum som det nya förslaget visar om inte annat. Det är ett fullbordat hyckleri signerat sossarna igen. Det gör er till fullvärdiga kandidater till priset.”