Och skrattet fastnade halvvägs

Dagens ämne går att skratta rätt gott åt. Det går till och med att skratta hånfullt åt det, så där som när man pekar finger och elakt skrattar åt ett allmänt elände. Faktum är dock att skrattet fastnar halvvägs upp och det hela blir istället tragikomiskt på ett sätt som sällan har skådats förut. För inte ens i Sverige borde det som nu har inträffat vara möjligt. Vad jag tänker på? Alfons Åberg-gate förstås!

Alfons ÅbergDen huvudmisstänkte ses här umgås med en robotliknande figur på Arlanda Flygplats utanför Stockholm. Troligen kommer väl rotorbladen på roboten komma väl till pass vid en flyktsituation, man kan aldrig lita på nidingar som Alfons Foto: Wikimedia Commons

Det började med en film på en förskola i Malmö. En av favoriterna heter Alfons Åberg och därför visades filmen ”Alfons – Kalas” som innehåller scener från ”Alfons och odjuret”. Den innehåller en del ”läskiga detaljer” som odjur under sängen. Det läskiga odjuret visar sig eftersom Alfons har varit lite dum och slagit en skolkompis och nu visar sig odjuret som en symbol för hans dåliga samvete.

Visningen borde uppenbarligen aldrig ha skett för strax efter gjorde en av föräldrarna en anmälan (GT; Archie-länk) till skolinspektionen och snart hade Malmös skolförvaltning stoppat all visning av filmen. Anledningen till anmälan var att ett av barnen som följd hade fått ”ohyggliga mardrömmar”. Barnet vågade inte sova i sin egna säng och en vecka efter visningen hade det fortfarande inte återhämtat sig. De upprörda föräldrarna hade därmed fått nog och upprättat en anmälan.

Ja, skratta ni, det är ni inte ensamma om! Jag har själv skakat i rena konvulsioner över ”nyheten” och känt ett löjets skimmer vila över historien. Till sist fastnade dock skrattet och jag kom att tänka på helt andra saker än själva händelsen. Drömmar är både ologiska och irrationella, ibland rent av surrealistiska. Vad som är verklighet och fantasi är svårt att skilja åt så barnets mardrömmar kan inte bara per automatik kopplas till filmen. Det är som att säga ”det är en bil” när det finns både Toyota, Volvo, Mercedes och alla andra att välja på.

Men det är nu som skrattet lite grann fastnar. Inte för att föräldrarna curlar sin unge eller överbeskyddar den så till den milda grad att den inte kommer att klara livet längre fram. Det är något de får lov att göra om de vill även om det är synd om barnet. Nej, jag tänker på det offentliga och politiken som vanligt. Skolinspektionen har nog viktigare frågor att behandla än sängvätande ungar. Fortsatt kris för skolan (skolvärlden) borde väl t ex vara prioriterat även om det inte är det för landets skolminister Gustav Fridolin (Mp).

Hans von AachenVisst kan man lockas att skratta åt hela händelsen, jag har själv gjort det. Men trots det är skrattet inte den enda reaktionen som fallet frambringar. Att uppta värdefull tid åt struntsaker på medborgarnas bekostnad är inte särskilt roligt Foto: By Hans von Aachen – http://www.hans-von-aachen.com : Home : Info : Pic, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=12430815

En skolminister som ansvarig för skolan som är mer intresserad av politisk styrning än att rätta till problemen är de facto inte en skolminister utan en propagandaminister (Dagens Samhälle; Archive-länk). Skolinspektionen är ett slags lackmuspapper på den senaste politiska styrningen och gör det en myndighet ska göra mot medborgaren och det som politikerna menar att de ska prioritera. Resultatet ser vi här, curling är viktigare än de faktiska problemen.

Malmö kommuns agerande är också rätt intressant. Att som dom reagera med moralpanik och som i det aktuella fallet slå till mot en värnlös figur som Alfons Åberg är i det närmaste patetiskt. Är det den här typen av agerande en redan hårt prövad befolkning betalar sin kommunalskatt för? En stad med nästan dubbelt så hög arbetslöshet (Ekonomifakta) som övriga landet har nog andra bekymmer som bör adresseras än att låta byråkraterna straffa en sagofigur. Borde inte resurserna läggas på det istället för att mobba stackars Alfons?

Det värsta i hela historien är dock i mitt tycke följande. Vi talar dagligen om hur stora bristerna i dagens samhälle är. Det saknas 10 000 poliser (Dagens Juridik; Archive-länk), vi riskerar att få personalbrist (SCB) inom vården och så vidare. Samtidigt finns inte personerna med rätt utbildning för att möta de nya utmaningarna. Det borde alltså utbildas som aldrig förr, en åtgärd som kostar mycket och kräver stora insatser.

Istället för att vidta alla de åtgärder som behövs ser vi avarter som att utreda om en sagopojke kan vara en hälsorisk för förskolebarn eller inte och resurser som är liktydigt med pengar förslösas istället. Där vi borde ha kraftfulla insatser försvagas alltså den ambitionen av kostnader för icke-frågor som denna. Borde inte såna här händelser bli en väckarklocka för att göra saker bättre istället för att slösa tid och pengar på ren rappakalja?

RappakaljaDefinition på Rappakalja: När stupiditeten tillåts upphöjas till kommunala utredningar och beslut vilket kostar pengar som kunde lagts på bättre saker. Skyldig: Malmös politiska ledning Foto: Wikipedia

Löjesguiden nominerar idag den rödgröna röran i Malmö kommun till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ni visar med övertydlighet vad som är galet inom svensk vänster av idag. Icke-frågor upphöjs till nationellt intresse, men de riktigt brännande står åter utan svaren. Det gör er till urstarka kandidater till priset.”

Annonser

17 thoughts on “Och skrattet fastnade halvvägs

  1. Den postmoderna,identitetspolitiska och radikalfeministiska vänstern är ett enda stort haveri.
    Alfons-gate är bara en indikation på de idiotier dom sysslar med. Vänstern är tämligen ohotade pristagare av foliehattspriset eftersom dom mer eller mindre varje dag gör bort sig…

    Gilla

    • Ja, de är extremt svårslagna. Foliehatten är nog säkrad för en eller annan ”insats”, det skulle inte förvåna mig heller. Det är nästan lite tragikomiskt att se hur ett totalt sammanbrott samtidigt som det är en genomklappning också är en stilstudie i fullt utblommad galenskap. Det roligaste av allt, eller det mest skrämmande beroende på hur man ser det, är att all denna galenskap aldrig skulle producerats om det inte fanns en mottagare/konsument av ide-diarrén. Varje uttalande, idé eller åsikt måste ju ha åtminstone en eller fler sympatisörer eller människor som likt oss blir så uppretade att de genererar klick åt allehanda toapapper som Metro, DN, Nyheter 24 och allt vad de heter. Det finns med andra ord i en eller annan form en marknad där ute för dessa foliehattar. Skrämmande!

      Gilla

    • Den är nästan värd ett eget litet inlägg för jag har följt också den debatten och ja….vad ska man säga? Kanske, så typiskt för dagens Sverige! Urspårat, fullständigt galet och kanske inte så lite skruvat. Men ja som sagt, väldigt typiskt och kanske både förvånande och inte. För det är trots allt med den skruvade logiken man använder sig av logiskt att frågan väcks och att diskussionen förs. Jag blir inte förvånad om man snart inom svensk vänster börjar diskutera en aktiv informationskampanj i skolans första klass om könsoperation där man talar om alla fördelar som detta innebär. Sen som en extra liten gåva ger man sen de små gossarna som vill byta kön en gratis operation för att få till ett jämställt land där vi har 80/20 kvinnor män.

      Gilla

  2. Alfons böckerna är bra barnböcker. Lämpliga att ta upp olika saker med barnen. Och helt genusrätt eftersom Alfons far är en ensam pappa. Hm, är det så? Ensam mamma vore kanske mera rätt?
    Som socialsekreterare Hade jag nog gjort ett hembesök hos Alfonsrädda och bjudit hjälp. Tja, i Malmö hinner man dock inte hjälpa andra än viss typ av ”barn”.

    Finns det ingen politiker med moral och vett som kan sätta stopp för olika galenskaper?

    Gilla

    • Betänker man att deras tilltag kostar tid och pengar för myndigheter som har betydligt svårare frågor att knäcka så blir bilden rent av skrämmande. Som socialsekreterare har du säkert sett en hel del av de ”verkliga” behoven som ibland eller ofta (?) dyker upp. Här har du en icke-fråga som tränger undan just de ”verkliga” frågorna eftersom de stjäl resurser och tid. När en myndighet möter just de här icke-frågorna blir de ju lätt skitnödiga. Medborgaren, särskilt inte vissa, är ingen man trampar på tårna ostraffat och därför gör man dessa till lags. Precis som du skriver behövs någon politiker eller chefstjänsteman som sätter ner foten och talar om att den dyrbara tid och de få pengar som finns, måste gå till andra saker än sådana avarter som Alfons-gate. Vi har inte tiden, inte resurserna och definitivt inte intresset att lägga ner kraft och ork på dumheter istället för de ”viktiga” och ”riktiga” problemen som faktiskt finns. Det handlar helt enkelt om att prioritera och då borde Alfons inverkan på barnen gå bort.

      Det som saknas är ryggrad. Politiker tycks vara livrädda för att stöta sig med medborgarna som ställer högre och högre krav. Vissa grupper skriker så högt att de hörs över hela landet som de från Södermalm. De kan med andra ord med röstresursernas hjälp skaffa sig rejält inflytande, otillbörligt stort sådant också. Det leder till att vissa grupper som redan är resursstarka, ingen ska nämligen inbilla mig att Södermalmsbor är ett underprivilegierat släkte, kan kapa åt sig än mer. Det är det som har inträffat i Alfons-gate tror jag. Någon, van vid att vifta med handen och få det dom vill ha, har en unge som tror sig ha fått mardrömmar av Alfons och plötsligt kan deras vetorätt inskränka Alfonstittandet för alla ungar som INTE har fått mardrömmar. Politikerna spelar med eftersom ”klienten” är en extra viktig sådan som kan säkra eller förstöra nästa mandatperiod. Ryggradslösheten tjänar därmed ett syfte hur sjukt det än må vara. För precis som du säger behövs lite jävlar anamma (förlåt det grovkorniga ordvalet!) för att kunna undvika liknande dumheter i framtiden.

      Gilla

  3. Filmen/Boken om Alfons och odjuret kom, om jag inte har fel, 1980. Så mina barn har sett den och ingen av dem hade några som helst problem med sömnen efter det. Och ja, det är skrattretande, jag får lust att stämma in i Nelsons (Simpsons) Ha ha………..

    Gilla

    • Tur att du har härdade barn. Man vet aldrig vad som kommer att hända härnäst när Alfons är i farten. Nejskämt åsido, jag tycker lite synd om den ungen men man kan väl aldrig lägga sig i vad föräldrar ska ha för filosofi med sin uppfostran. Själv skulle jag inte curla sönder ungen så som dom gör, Alfons är när allt kommer omkring en trevlig prick inte den missdådare och mardrömsframkallare han framställs som. Själv växte jag upp på betydligt värre saker än monster under sängen och inte tog jag skada för det. Jo det förstås, jag blev bloggare som uttryckte misshagliga åsikter emellanåt så nog gjorde väl skräcken att jag själv kände att mitt ”inre tryck” ökade. Och jo, man får lust att skratta vilket jag också gjorde först, när jag sen tänkte efter fastnade det något lite betänkligt halvvägs upp.

      Gilla

  4. Men killen med rotorbladen(?) måste väl vara Karlson på taket?
    Eller har denne blivit bestulen sitt attribut?
    Om så är fallet vore väl brottet mot Astrids upphovsmannarätt (katakres) vara mer skäl till en anmälan…

    Gilla

    • Det kan mycket väl vara Karlsson även om jag inte känner igen figuren från mina barndomsböcker och dom bilder som fanns där av Ilon Wikland. Numer vet jag att barnen och barnbarnen till Astrid säljer rätten att använda figurerna och merchandise hej vilt så det kan vara en ny illustratör jag har missat som har gjort helikopterkillen på bilden. Om det är ett brott eller inte vet jag inte, jag är lite dåligt insatt i det juridiska kring upphovsrättslagstiftning så jag spelade säkert och satsade på att bilden som kommer från Wikimedia Commons är tagen av en person som i sin tur äger upphovsrätten. Jag vill inte ha en stämning på halsen hahaha. 🙂

      Gilla

    • Alfons en hallick? Hmmm, mystiken och förtätningen i dramat ökar för var minut. Kanske dags för en ny dansk-svensk debatt med Arnstad inbjuden att argumentera varför Alfons är en fascistisk lakej uppfunnen enbart för att terrorisera barn i förskolan i Malmö. Den danska hållningen lär bli att visserligen kan namnet Alfons tolkas som något osedligt men att man måste se det i en större kontext. Ett svenskt ord som ”kaka” kan i fel sammanhang till fel person uppfattas som ”bajsa” vilket inte blir helt lyckat. 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s