(In)Kompeten(s)

Magdalena Andersson är en kompetent sosse, hon har sett till att Sverige numer går back 73 miljarder per år. Ett rätt svårslaget rekord då hon är bäst i klassen som vi ju är så förtjusta i här i vårt egna lilla socialistiska lyckorike. Hon har ju faktiskt lyckats slå riksdagens ramar för utgifterna som de beslutade om i våras med hela 27 miljarder mer än underskottet beräknades till då. Duktigt Magdalena och ett stort grattis!

Utgifterna har ökat från beräknade 96 till faktiska 99 miljarder vilket till stor del beror på ökade kostnader för sjukförsäkringssystemet då fler får sjukpenning. Fler personer har också fått aktivitets- eller sjukersättning. Migrationskostnaden har också ökat med beräknade 10 till faktiska 13 miljarder mycket beroende på kriget i Syrien som har gjort att fler flyktingar har kommit än de beräknade.

Därmed uppgår den totala kostnaden för migrationen till beräknade 110 miljarder, något man har lagt locket på om genom att helt enkelt förvägra röstboskapet statistik. Inga siffror lägger en våt filt över en eventuell debatt och kväver därmed motståndet. Uppgifter om detta går att hitta på Gatestone Institute. Kom dock ihåg följande, eftersom inga kostnader publiceras är Gatestones uppgifter byggda på beräkningar. Ta alltså dessa med en nypa salt även om de kanske ligger relativt nära de verkliga. Alla sifferuppgifter och fler går att läsa om i SVD Näringsliv.

Fraktaler är både konst och matematik. Också Magdalena Andersson sysslar med matematik och konst men en helt annan, den konstart som handlar om att slå blå dunster i ögonen på folk medan misslyckandet fortsätter Foto: Wikimedia

Samtidigt ser just migrationsbudgeten ut att spränga alla ramar också i framtiden. Migrationsverket flaggade senast igår om att kategorin ensamkommande barn kommer att mer än fyrdubblas den närmaste tiden. Därmed kommer också kostnaderna att skena i lika hög grad. Mer om Migrationsverkets nya siffror kan man höra om på följande inslag från onsdagens Aktuellt. Scrolla till ca 21 minuter in där reportaget ligger. Om de ensamkommande och landets farliga idealister har Fnordspotting också bloggat om.

Det lite intressanta med inslaget är besöket av Morgan Johansson som ansvarige (?) migrationsminister. Han inleder med en politikers värsta sätt att agera. Han ger en eloge till Sveriges kommuner för deras välkomnande och öppenhjärtiga attityd i arbetet att lösa problematiken. Han gör dock detta utan att med ett enda ord nämna att hans partikamrat Ylva Johansson vill se till att åsidosätta kommunalt självstyre för att lösa emottagandet, länk om detta hittar du här från DN. Liten fråga Morgan och Ylva, bryter ni inte med detta förslag mot grundlagen som tillskriver kommunerna något som kallas kommunalt självstyre?

Han skönmålar också när det gäller emottagandet när han beskriver det som att ”många har en fantastisk drivkraft och vill komma in i det svenska samhället”. För samtidigt har han och hans regering i stort sett har gett upp arbetet med att integrera alla dessa människor. Regeringen har t ex inte ens en ansvarig för integration utan frågan är utspridd på flera ministrars bord. Det mesta arbetet sköts inte längre av myndigheter utan av frivilligorganisationer, folkrörelseorganisationer och trossamfund som tidningen Dagen kan berätta om.

Regeringens arbete är som ett ofullständigt byggnadsverk där ingenting leder någonstans. Integrationen finns inte, arbetsskapandet har havererat och ingen kan beräkna ens kostnaderna som hela tiden skjuter i taket Foto: ”Soda Merklinde” by DerHessi at German Wikipedia.

En av de få som talar klarspråk om regeringens och andras misslyckanden i integrationsfrågan heter inte Morgan Johansson utan Alice Teodorescu som här nedan gör en helt riktig analys. Integration är helt avgörande för framtiden och regeringen men också oppositionen står svarslös. Under tiden vinner sd mark på grund av de etablerades likgiltighet och misslyckande.

Morgan Johansson misslyckas också med att berätta att regeringen nu för en arbetsfientlig politik som kommer att döma de nyanlända till arbetslöshet, bidragsberoende och mer utanförskap. Anledningen är att vi inte kan få fram jobben, bostäderna eller möjligheten att försörja sig. Kom ihåg att arbetslösheten är tre gånger så hög hos utrikes födda som den är hos svenskar, mer om det från Tino Sanandajis blogg. Alternativet blir sammanbrott och det är ingen som vill tala om.

Men allvarligt talat, varför skulle han erkänna detta gigantiska misslyckande han och hans medbröder och systrar står för? Sånt ger inga röster! Regeringens misslyckade skattepolitik på området kan man läsa om i GP. Fråga till Morgan Johansson: Tycker inte också du att den politik du och dina regeringskamrater står för, är än mer rasistisk mot de nyanlända? Du och de dina sviker ju dessa på så många plan att de inte längre går att räkna!

Han kan också vara rätt säker på att kvittot på regeringens misslyckande nu kommer. Enligt Yougov är sd nu Sveriges största parti, unvisit-länk här till Expressen. Om Morgan har någon insikt kvar kan han också räkna med att resultatet inte beror på att sd har en jättebra politik eller marknadsföring utan på att de etablerade inklusive hans egna parti misslyckas igen och igen. De etablerade har helt enkelt spelat dem rakt i händerna i snart sagt varje fråga, men framför allt i migrationspolitiken.

När landet behöver styras får vi istället en regering som kraschlandar med besked. Hur vore det att fimpa v och mp och istället bjuda in andra väl valda partier för att se till att hålla ytterligheterna borta och samtidigt ge landet stabilitet? Foto: Wikimedia

Jag skrev att vi alltid ska vara bäst i klassen för att möta andras krav och så är det tyvärr. Dessvärre får det också konsekvenser som inte alltid är så bra. T ex har vi nu fått en ny kostnad på ett framför allt kommunalt plan. Det är kostnader för åtgärder för Rumänska romer som nu skyfflats över på Sverige. Detta utan att vi får ta del av de 32 miljarder kronor vi inom EU redan har varit med och betalat åt Rumänien för att förbättra romernas situation. Istället hamnar alltså kostnaden på kommunal nivå men också på statlig. Mer om uppgifterna här i unvis.it-länken till DN.

Jag vill inte framstå som hjärtlös eller alarmistisk som så många meningsmotståndare vill klistra på alla de som inte håller med, men om Rumänien får pengar men inte gör något åt situationen för en minoritet är det då inte deras ansvar istället för vårt? Varför ska svenska skattebetalare stå för det som borde vara Rumänska politikers ansvar och kostnad? När de dessutom får betalt utifrån istället för att belasta sin egna budget borde det väl vara en rätt enkel sak att fixa till och med där? Men till saken hör att den som rör dessa pengar och gör något som skulle vara till godo för gruppen, skriver under sin politiska dödsdom. Därför händer inget och därför får vi ärva problemet.

Det blir inte bättre av att både mp och v är som barn i godisbutiken. Här ser de möjligheter att profitera på frågan så att man kan generera röster. S har varit korkade nog att sätta sig i knät på de båda och får nu betala priset. Galopperande underskott i statens finanser, ökade kostnader i kommunerna och än mer krav på än mer insatser vi snart inte kommer att ha råd med. Allt för att smöra för två ytterlighetspartier som för länge sedan har förlorat förståndet i den här karusellen. Mer om framför allt mp:s fantasier har Thomas Gür skrivit om i Dagens Samhälle. Också bloggen Politivism har skrivit om det Röd-Grön-Rosa helvete som nu utkristalliserar sig.

Karusellen snurrar snabbare och snabbare. Vissa partier tycks inte riktigt förstå att det kan leda till akut yrsel och fallolycka då ingen längre har kontroll över utvecklingen.
Foto: Wikimedia

Visst ska vi hjälpa de rumänska romerna, men inte så som det hittills har sett ut. För det första har vi redan varit med och betalat 32 miljarder kronor, använd dem och använd dessa förnuftigt. Inte som nu att de står och samlar mögel på ett konto i Luxemburg eller var de nu finns. För det andra måste principen att varje land ska ta ansvar för sina egna interna problem återupprättas. Som det nu är har medlemsländerna fritt fattat sina egna egoistiska beslut som har fått konsekvenser för andra. För att detta ska vara möjligt måste EU agera med den auktoritet det krävs från kommissionens sida.

På hemmaplan har vi alltså en socialdemokrati som har prioriterat makten men glömt bort innehållet när de två ytterlighetspartierna nu har fått fritt tillträde till alla de håvor som kommer med regeringsinnehav och kommunalt styre. Resultatet blir än en gång att svenska skattebetalare får stå för noterna. Långsamt urholkas välfärden när pengarna nu går till allt annat än de var tänkta att användas till. På detta har vi en inkompetent finansminister som inte ens kan balansera en budget.

Det kanske hade varit bättre att anamma en annan taktik än den förordad av främst Miljöpartiet. Annonsera runt om i världen att inga flyktingar ska komma hit. Anledningarna skulle vara en katastrofal bostadssituation, brist på jobb, avsaknaden av möjligheterna att försörja sig, urusel integrering, totalt utanförskap och brist på framtidshopp samt risk för att stöta på de ISIL-aktivister i de radikaliserade förorterna där flydde för att undkomma dessa. Det är om något rasism, inte att vägra dem att komma hit som många inom godhetsrörelsen hävdar.

Precis som Sovjetunionen var i behov av en officiell propagandabild utåt, är socialdemokratin i skriande behov av något som kan dölja deras misslyckanden.
Foto: ”Polish-soviet propaganda poster 15Y” av Okänd – Wikimedia

Löjesguiden nominerar idag socialdemokraterna, mp och v samt i Stockholm F! till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ert agerande och er politik har nu skördat sitt första offer, ekonomin i landet. När landet står inför sina störst prövningar på många decennier, vad är svaret? Än mer inkompetens signerat s för att tillfredsställa samarbetsparterna mp och v! Istället för att inse detta och agera därefter, vill ni nu istället utsätta landets befolkning för än mer prövningar. Därmed blir ni sd:s bästa samarbetspartner utan att ens fatta det. Det gör er till fullvärdiga kandidater till priset.”

Fler som har skrivit om migrationspolitikens minerade utmarker är:

Iniskogen – Krigsbarn och asylbarn
Genusdebatten – En genusaspekt på flyktingmottagandet
Politivism – Migrationsinfarkten och Sveriges väg mot att bli ett u-land

Brev Till Robert

Hej Robert! Jag har hört att du är en fena på att jaga troll och så. Läste om de där otäckingarna både när jag var liten men också dagligen i tidningar. Jag tänkte att jag skulle ge dig några tips om riktigt fula och hemska troll som jag har upptäckt på sistone så kanske du med ditt svärd kan nedkämpa dessa. Jag kan lova dig att de är extra vårtiga, fula i synen och har en minst en meter lång svans som de släpar efter sig där de smyger fram.

Här ses John Bauer skildra hur trollen mobbar och trycker ner, ett lätt igenkännbart motiv också från dagens debatt Foto: Wikipedia

Det första trollet heter Alexandra Pascalidou. Hon har gjort sig känd därför att hon kommer inte härifrån utan är ett grekiskt troll. Eftersom hon är just därifrån anser hon att det är hennes uppgift att mobba, fälla nedsättande kommentarer och att trycka ner människor. Till och med folk som precis som hon kommer från andra länder ligger risigt till när Alexandra kommer igång. Jag har tagit fram några exempel här åt dig eftersom allt finns dokumenterat. Du kan först höra Alexandra trycka ned den stackars invandraren som påtalar problemen.

Alexandra fortsätter med att mobba den lika kända debattören och skribenten Alice Teodoresku därför att hon inte har samma åsikter som Alexandra tycker man ska ha. En liten rolig detalj är att Alexandra och Alice är födda i samma stad – Bukarest – ändå behandlas hon så här.

Alice Teodoresku var det ja, hon har råkat extra illa ut eftersom Alexandra inte är den enda som har mobbat henne. Inom samma företag som avlönar Alexandra Pascalidou, jobbar ett gäng osedvanligt otäcka typer som står bakom podden ”Tankesmedjan”. I den kallas Alice Teodoresku sådana saker som ”husblatte”. Länken till programmet hittar du här.

Som du hör Robert är ”Tankesmedjan” en aning missvisande och överdrivet. Det handlar ju helt och hållet egentligen om ren och skär politisk retorik nödtorftigt maskerad till politisk ”debatt”. En omskrivning för att kunna sparka mellan benen på den som inte tycker som dom. Här skulle du kunna göra ett jättearbete.

Tankesmedjan som för övrigt inte tycks ha så mycket tankekraft, är som en spark mellan benen. Andas en annan syn och du drabbas Foto: SVT

Dessutom är ju Alice Teodorescu både invandrare och kvinna. Som du vet Robert är ju dessa två egenskaper extra problematiska att slå mot. Ändå väljer Alexandra Pascalidou att slå mot alla dessa attribut i sin kritik, något som borde ses på som än mer allvarligt. Att slå mot en person för deras egenskaper och bakgrund är ju det som programmet försöker att gå till botten med och här är Alexandra en av mästermobbarna.

Nu när jag kommer att tänka på det är det kanske lika bra att du och research-gruppen som så tacknämligt hjälper dig, tittar på hela SVT som ju tycks vara ett hemvist för dessa troll. Mer om förfallet kan du Robert läsa om på WTF Toklandets blogg.Research-gruppen som med de rätta värderingar de har, alltid står till förfogande för att se till att skapa journalistisk objektivitet och den socialistiska formen av nyhetsförmedling i äkta pravda-anda.

Pravda blev snabbt med all rätt sinnebilden för journalistik i statens och partiets tjänst. Nu har det blivit vissa av våra svenska journalisters tur Foto: KPRF

Man skulle på rätt goda grunder kunna säga att just Teodoresku är utsatt för en hatkampanj så där har du en väldigt smaskig munsbit att sätta tänderna i. Trollen i fråga är alltså riktigt hemska typer som du borde titta närmre på. Att alla trollen står till vänster och nästan alla själva är invandrare är mer en slump du och research-gruppen får överse med. Också ni är ju kloka nog att se helheten dvs att här pågår ett hat och en mobbning.

Det finns dock fler som har råkat illa ut, personer som har fått sina liv förstörda och känner sig hotade. Därför all anledning för dig att titta på dessa företeelser och personer. Nästa med frikort att hata heter Kawa Zolfagary. I skydd av priser från förtäckta hataorganisationer som ”Rättviseförmedlingen” vars alibi är just rättvisa, har Kawa kunnat komma undan. Att han är av utländsk härkomst har också hjälpt till, för som du vet Robban kan sådana människor inte vara rasister även om de är just detta.Hatet och föraktet sprider sig i vårt samhälle men vissa grupper har frikort från all skuld. Ett faktum som ger oanade nya möjligheter Foto: Toklandet

Historien om Kawa började med att han skrev för tidningen som inte ska blandas ihop med namnet på den här bloggen. Nöjesnytt blev snabbt en plattform för honom och andra förtäckta hatare vars enda motiv var att grisa ner i det offentliga rummet. Deras svador riktades alltid mot vita medelålders män, nånting också du är Robert så det finns ju ett personligt intresse också för dig här. Snart hade de hittat nästa offer, kikarsiktet var nu inställt på Pär Ström.

Pär Ström var debattören som vågade gå emot den konsensus-fascism som rådde angående feminismen. Den som inte var med var automatisk emot, etablissemanget från Södermalm var väldig bestämda på den punkten. Naturligtvis accepterade inte denna nomenklatura ett så flagrant övertramp och genast formades attackformationen. Kawa såg sin chans, här vankades godhetspoäng och därmed också karriärsmöjligheter. Bättre betalt, tjusigare bostadsadresser och solidaritetssex är ju den mumma som väntar den som positionerar sig rätt.

Schyst boende på en flådig adress kan bli belöningen för den med rätt betyg i dressyrkursen som kallas ”journalistik” Foto: Telemobile

Kawas första stordåd blev att skapa facebook-gruppen ”Vita Kränkta Män”. Den bar flera headers som förde tankarna till Pär Ström. Man kunde se honom i bilder där Mao en gång hade funnits, korsfäst som Jesus blev synnerligen populär och ”skämtsamheter” som bilden nedan blev också den otroligt populär. Alla de som var medlemmar i gruppen och de som stod bakom den borde vara en fullständig fest för en rättskaffens man som du Robert. Här hittar du länken till blogginlägget på WTF Toklandet som skriver om händelsen och där du också hittar alla bilderna.

Gruppen gjorde Kawa så berömd och omhuldad att han fick pris från rättviseförmedlingen. Också den händelsen borde få det att vattnas i munnen på dig Robert. Susanna Varis skrev om händelsen på sin blogg, länken har du här. Här stod ju en av Sveriges dittills största hatkreatörer ivrigt uppbackad av en förmedling som säger sig vilja understödja rättvisa. Kan det bli bättre Robert? Projektet med gruppen gav i varje fall sån blodad tand att Kawa nu skrev en pjäs minsann. Den otroligt litterärt intressanta föreställningen gick också den under namnet ”Vita kränkta män” och än en gång var det Pär Ström man siktade in sig på.

Lo Kauppi gestaltade en fiktiv person i föreställningen ”Vita Kränkta Män”. Lägg märke till STRÖM-sladden Robban, subtil form av mobbning eller hur? Foto: DN

Föreställningens huvudfigur är en icke namngiven person i Lo Kauppis gestaltning. Hon gör flera anspelningar på ”ström” via en sladd och en lampa som för att elchocka huvudpersonen, subtilt och otäckt på en och samma gång. Monologen som pjäsen bygger på handlar om hur dumma i huvudet alla är som inte håller med och som inte tänker som Kawa och alla andra feminister från Södermalm. Fascismen i det hela är total Robert, du skulle gnugga händerna över att få slå klorna i detta. Inte ens Aftonbladet tyckte det hela var roligt, det säger ändå rätt mycket.

Pär Ström drog sig så småningom ur debatten därför att han inte längre orkade och kände dessutom att situationen blev alltmer hotfull. Syftet med hela hatkampanjen var därmed uppnått och äras ska ju den som äras bör. Kawa kunde nu gå vidare som en sann hjälte i sammanhanget. Killen som fick Pär Ström att tystna kan man inte tacka nej till i olika vänstersammanhang.Man kan ju förstå att efter den här typen av påhopp och andra vill man kanske inte längre vara en del av debatten. Att tysta är vad dessa krafter vill och de lyckades i fallet Pär Ström Foto: Toklandet

Kawa plus flera personer inom vänsterpartiet som också Zolfagary tillhör, gick dock vidare i samma storartade stil fast nu med nya offer. Den dåvarande chefsredaktören för SVD Per Gudmundsson omskrevs som en person som borde skjutas. Artikel från SVD hittar du här. Händelsen inleddes med ett seriealbum från Galago Förlag där tesen framfördes och sen tyckte Kawa på sin blogg att förslaget var ”rimligt”. Ändå heter det alltid att han hatas, jag förstår inte hur det går ihop Robert. Du som är en så klok person kanske kan göra ett program om detta och förklara för oss andra hur rätt kan bli fel och tvärtom.

Mitt sista tips till dig är Ametist Azordegan. Hennes insats mot din kollega Janne Josefsson som du hittar mer om här i en artikel i Expressen, är rätt svårslagen. Janne gjorde ju följande reportage om extremvänster inom framför allt Revolutionära Fronten och de som skyndar till deras försvar hela tiden trots att de inte är annat än yrkeskriminella.

Azordegans svar var ju att kalla Janne för ”nazist”, en titel han har visat flera gånger att han inte förtjänar. Det är alltså samma lögner igen och igen, förtal brukar det ju kallas när vi ”normala icke-rasifierade” begår dessa handlingar. När personer som Ametist gör samma sak heter det att det är ett ”fint hat”. Där Robert har du en utmaning som inte någon annan har tagit sig an.

Janne Josefsson blev utpekad som ”nazist” av Ametist Azordegan. Personligen kan jag inte se minsta likhet med personerna i bilden som ändå var nazister Foto: Dagbladet

Jag hoppas verkligen du har lust att gå till botten med detta. Problemet har blivit akut inom den svenska vänstern och kultureliten. Idag är den så utbredd att exemplen du ser ovan bara är toppen på isberget. Med din nit och din känsla för rättvisa kombinerat med ditt journalistiska kunnande är detta en uppgift du kommer att ro iland tror jag.

Fast nu var jag nog en aning ironisk och sarkastisk ändå. Det kan ju lätt bli så när man som du sitter i samma båt som det här gänget ovan. Du har ju faktiskt inte ens en journalistisk utbildning, ändå kallar du dig det. Här kan man läsa mer om den saken från Göteborgs Universitet. Där avslöjas också att Robert är föreslagen att få en gästprofessur i journalistik, detta trots att han saknar den högst väsentliga egenskapen journalistisk utbildning vilket de erkänner i samma artikel.

Robert nominerades till att bli gästprofessor i Göteborg, det är lite som att säga att killen på bilden skulle vara en riktig vetenskapsman Foto: Broadway

Likadant är det med hans vapendragare research-gruppen. Så här oskyldigt ser det ut på deras hemsida. Där beskrivs deras verksamhet likt en idyllisk liten tripp till landet med ord som ”journalistik”, ”research”, ”demokrati”, ”samhällsfrågor”, ”jämställdhet” och andra positiva omskrivningar. För det är vad det egentligen handlar om, en förtäckt kgb-lik organisation vars uppgift är att söka uppgifter om meningsmotståndare vare sig man använder legala eller illegala metoder. Man bryter mot lagar när man bryter sig in i databaser, mer om det i en artikel i SVD. De har till och med av vissa beskrivits som glorifierade medborgargarden som här i en artikel på SVT.

Det bekymrar inte heller någon att flera av medlemmarna i gruppen har ett förflutet inom Antifascistisk Aktion (AFA), en antidemokratisk rörelse som så småningom blev till Revolutionära Fronten (RF). T ex var Mathias Wåg aktiv i AFA:s led vilket framgår av artikeln i SVT. AFA var aldrig snälla figurer. Här hittar du länken till deras mer trevliga hemsida motkraft. Faktum var dock att de alltid var inblandade i regelrätta gatustrider där man inte så sällan beväpnade sig och vid ett tillfälle visade man i Södertälje att man till och med hade byggt bomber. På bloggen Fnordspotting hittar du mer läsning om research-gruppen. Här hittar du dessutom en artikel om hur Piratpartiets partiledare Anna Troberg drabbades och vad hon tyckte om det, artikel är publicerad i Aftonbladet.

Är det möjligen research-gruppen som gömmer sig bakom Afa-luvorna? Foto: Expressen

Löjesguiden nominerar idag Robert Aschberg till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Med gedigen förmåga att få det som är att framstå som det inte är, söker du dig fram i verkligheten för att bedriva propaganda och journalistiskt arbete när det är som mest av en avart. Du drar dig inte ens för att spela ut det ”hemliga kortet” research-gruppen vars ”seriösa” gärning så här långt har bestått i att kränka och spionera i bästa Stasi-stil. Det är med andra ord ett svårslaget rekord i bottennotering i svensk journalistisk historia du står för. Programmet ”Trolljägarna” borde få undertiteln ”Programmet som får dig att häpna över hur lågt vi journalister kan sänka oss för att kunna plocka politiska poänger”.

En Söndag På Sergels Torg

Så stod man där trots snöglopp och heltaskigt väder. Man måste ju uppoffra sig för det fria ordet och manifestera stödet för detta. Manifestationen var ju naturligtvis till stöd för Charlie Hebdo och mot den attack som genomfördes mot tidningsredaktionen men också mot just det fria ordet. En del inom islam menar att det också var en attack mot dem så där har vi något gemensamt, det var en attack mot allt och alla. Judar, moderata muslimer, det fria ordet och det öppna samhället, alla var förlorare den dagen attacken kom.

Manifestationen för det fria ordet på Sergels Torg den 11/1 Foto: Eget

Det var dock med lite blandade känslor jag stod där. Runt om mig stod tusentals personer med liknande åsikter som mina men med en twist. Det är ju tyvärr så att det är inom ”godhetskollektivet” vi hittar alla de som samtidigt som de talar om vikten av det fria ordet i debattartikel efter debattartikel försöker att inskränka det.

Yttrandefrihet är alla överens om, ändå gör vissa krafter allt för att begränsa den och spelar därmed extremisterna i händerna Foto: Startupmeme

I vår fria press hittar vi artiklarna som bakom en oskyldig fasad talar samma språk, vissa har rätt att uttala sig – andra inte. Här hittar du ett exempel från Aftonbladet. Istället för att bemöta med argument ska man alltså inskränka vissas åsikter. Undrar om samma Aftonbladet skulle argumentera för att inskränka kommunisters rätt att verka i skolan med hänvisning till att ideologin faktiskt har massutrotat i en sådan skala att nazister framstår som glada amatörer? Någonstans tvivlar jag starkt. Senare tids forskning vad gäller Sovjet-gulag visar med all önskvärd tydlighet att också i ”arbetarnas paradis” förföljdes judar som en specifik grupp. Det duger alltså inte längre att säga att nazisterna var de enda som riktade in sig på en etnisk grupp och förföljde bara denna.

Historielösheten gör att vi pratar om viss extremism men inte all Foto: Calwatchdog

Samma historieforskning visar till och med att Sovjetunionen och Tyskland under Hitler samarbetade för att förbereda utrotningarna. Mer om den bortglömda delen av historien kan du läsa om på Soviet Empire. Det är alltså helt fel att enbart peka finger på nazister, sätt kommunismen under samma lupp och något av objektiviteten hos tidningar som Aftonbladet kan återupprättas men bara något.

Gestapo och NKVD (Senare KGB) samarbetade fram till 1941 – ett faktum som har kommit bort i vänsterns debatt om det nazistiska hotet Foto: Kavkazcenter

Samma tidning är nämligen något av en återfallsförbrytare och alltid med hårkorset inställt på samma fiende. Här ytterligare ett exempel från samma tidning. I den artikeln talas om att fascistiska organisationer inte ska ges demonstrationstillstånd av polisen, en inskränkning i grundlagen som ger ALLA demonstrationsrätt. Den andra frågeställningen inför förslaget är vem som ska definiera vad som är ”fascistiska organisationer”. Ska SD räknas dit och inte ges demonstrationstillstånd? Om svaret blir ”ja” på den frågan är vi inne på en mycket farlig linje.

Nazister hamnar alltid i skottgluggen men faktum är att hotet mot yttrandefriheten kommer från fler håll Foto: Telegraph

Nästa förslag i artikeln låter bra men är lika huvudlöst det: ”För det tredje bör riksdag och regering se över om det finns anledning att utvidga möjligheten till straffskärpning kopplat till ideologisk grund även vad gäller hot, trakasserier, förtal och våld som drabbar andra personer och grupper än de som omfattas av hatbrottslagstiftningen, det vill säga journalister, antifascistiska debattörer och politiker.”

Resultatet blir alltid detsamma – Andras våld är oförsvarbart men vårt är bra. Sanningen är att inget våld är bra Foto: Socialistrevolution

Naturligtvis ska inte hot för att tysta tillåtas men läs texten, ”antifascistisk”! Den undantar alltså vänsterautonoma grupper från all skuld trots att de flesta hoten enligt säkerhetspolisen kommer just därifrån. Länk till Säpo:s rapport om våldsbejakande politisk extremism hittar du här.

Klicka för att komma åt valdsam_polextr_2009.pdf

Aftonbladets fascistnoja når sitt crescendo när man till sist lägger sista biten i pusslet. ”För det fjärde bör man inom polisen se över vilka andra möjligheter man har att komma åt personer som man vet är nyckelpersoner inom de fascistiska nätverken, exempelvis genom att systematiskt lagföra skatte- och bidragsfusk och annan ekonomisk brottslighet.” Återigen är det bara fascisters plånböcker som ska granskas. Missförstå mig rätt jag har lite eller inget emot en granskning av högerextrema, men bara så länge samma sak gäller vänsterextrema är allt frid och fröjd. Om man som Aftonbladet bara är ute efter att inskränka för en men inte för en annan är man ute på djupt vatten.

Avsikten från tidningen var säkert att den Lena Berggren docent i historia vid Umeå Universitet skulle skänka kraven legitimitet och en aura av klokskap. Det är precis tvärtom. Att vi har sådana docenter på våra universitet är illavarslande och visar bara att galenskapen inte stannar på tidningsredaktionerna. Det är dessutom något av en historisk ironi att konstatera att Aftonbladet som ju var yttrandefrihetens främsta förkämpe under Lars-Johan Hierthas tid, nu har förvandlats till den utgåva som ivrigast hejar på ett inskränkande av samma rättighet.

Aftonbladet granskar ivrigt SD…….Foto: Aftonbladet

…..Men granska tidningen lika ivrigt om bidragsfuskaren sitter i en socialdemokratisk regering? Foto: SVD

Hon är dock inte ensam om den tveksamma meriten att vara den ”upplyste” akademikern som ger livsluft åt inskränkta tankegångar. I en artikel i SVD signerad Kjell Magnusson docent i sociologi vid Uppsala Universitet kommer samma mossiga tankegods till tals. Här framförs idén att vi måste anpassa oss till det främmande eftersom vårt sätt att tänka inte är norm och att vår frihet inte alltid är lika självklar i andras ögon. Religiösa symboler måste fredas från satiriker likt dem i Charlie Hebdo. Islam bör inte förlöjligas och vi måste därmed vidta mått och steg för att tillgodose detta behov.

Religiösa symboler skulle enligt Kjell Magnusson inte längre gå att skämta om, kanske gäller det inte ovanstående bild enligt hans förkastliga resonemang Foto: APG29

Jag kan då upplysa herr Magnusson om att om jag som kristen åker till Saudi Arabien får jag inte öppet utöva min religion. Bär jag ett synligt kors kan jag både bli slagen och få det bortrivet. Här finns alltså inte tillstymmelse till hänsyn för vare sig det ena eller det andra som är avvikande från deras norm. Vi ska däremot uppvisa vad andra inte uppvisar genom att inskränka det som är vårt tankesystem och därmed vår kultur. Den tunna isen räcker inte längre som metafor på de felaktigheter i resonemanget som uppvisas här.

I Sverige råder religionsfrihet. Enligt Kjell Magnussons logik skull vi inskränka yttrandefriheten för att värna rätten från religiös smädelse för vissa??????? Foto: SVT

Resonemanget är dessutom fel ur en annan synvinkel. All religion måste tåla både granskning och kritik. Alltför många övergrepp har begåtts i historien i religioners namn därför att vi inte har utsatt den för just detta. I tomrummet efter avsaknaden av kritik har ju kyrkan härskat på ett högst tveksamt sätt med dogmer och hot om evig förbannelse genom historien. Ändå är det det som Magnusson säger – granska inte kritisera inte och smäda inte. Skönt då att veta att hans artikel åtminstone inte gick förbi obesvarad, debattartikeln hittar du här i SVD. Inom vår egen kultur har kritiken humorn gått så långt att vi har kommit till den nivån som uppvisas i följande film. Rolig eller inte det får du avgöra själv.

Det största hotet som jag ser är dock inte journalister eller debattörer, det är VISSA lärare. Man ska aldrig dra alla över en kam så ta inte detta som en generell kritik men det finns även i era led en del tveksamheter. Maria Wiberg heter samhällskunskapsläraren som tillsammans med Göran Brante som är lektor i pedagogik vid Göteborgs Universitet skrev en debattartikel i SVD för en tid sedan. Den handlade om hur man ska kunna stänga ute SD ur skolans arbete både i lärarroll och andra roller i skolmiljö. Med hjälp av tveksamma tolkningar av deras partiprogram och en strängare syn på riktlinjerna från skolverket skulle helt plötsligt en hel grupp utestängas. En åtgärd som skulle kräva åsiktsregistrering vilket är förbjudet i Sverige.

Lärare ska vara pedagoger inte politiska megafoner och i synnerhet inte såna som inskränker det fria ordet för vissa Foto: Orebroguiden

Jag skulle personligen inte vilja ha någon av debattpersonerna som lärare. En värre mardröm än personer som i godhetens namn försöker införa något som bara går att beteckna som den ultimata ondskan är svårsmält. Yttrande- och åsiktsfrihet gäller alla, även människor med ”fel” åsikt. Om dessa inte omfattas är det inte längre friheter värda namnet. Det är också extremt underligt att konstatera att personer som Göran Brante och Maria Wiberg aldrig ställer samma krav på vänsterradikala som idag är betydligt mer aktiva på ett mycket otäckt sätt. Se mer i följande reportage från Uppdrag Granskning där den ”goda autonoma vänstern” granskas. En liten intressant detalj är att efter reportaget kritiserades Janne Josefsson och Uppdrag Granskning av flertalet personer inom vänstern och från personer inom universitetsvärlden.

Det är alltså alldeles klart så att delar av de så kallade lärosätena runt om i landet också är säte för antidemokratiska tendenser. Man blir än mer bekymrad när man betänker att de med sin maktposition kan skriva avhandlingar som fråntar den egna åsikten allskuld. Till sina elever kan dessa också ägna sig åt att lära ut att antidemokratiska metoder är demokratiska. När de ”lärde” har förvandlats till politiska megafoner som gör reklam för antidemokrati är något väldigt fel. När samma personer kan aktivt försvara våldsverkarnas rätt att fortsätta sin kamp är något så galet det kan bli. Här hittar du debattartikeln i DN som rycker ut till våldsbejakande vänstergruppers försvar och som är undertecknad av flera professorer och docenter. Visst har dessa våldsbejakande grupper en rätt till det fria ordet, men också vår lagstiftning drar gränsen när det fria ordet förvandlas till våldshandlingar. En inte alltför onaturlig gränsdragning för de flesta.

Dags att se över våra lärosäten och i en del fall ta vissa i örat för de övertramp på demokratiska ideal som sker Foto: Aftonbladet

Andra personer inom universitetsväsendet drar sig inte ens för att själva använda metoder förbjudna i lag för att gagna antidemokratiska tendenser. Ylva Habel lektor på Södertörns Högskola drog sig inte för att förra året sabotera valaffischer för SD genom att kasta ägg på dessa. Mer om händelsen hittar du på bloggen WTF Toklandet. Hennes tilltag fick till och med proselyter att utropa hejarop över tilltaget som man kan utläsa av Twitter-reaktionerna i samma blogginlägg.

Ylva Habel slog ett slag för antidemokratin när hon kastade ägg på SD-affisch i t-banan och skröt om det på Twitter Foto: Twitter

Tyvärr är det inte bara odemokratiska krafter som har flyttat fram sina positioner för att kringskära yttrande- och åsiktsfriheten. Nej, samma tongångar kommer också från det demokratiska samhällets representanter tyvärr. I söndags hölls ett möte för EU:s inrikesministrar för att dra upp en gemensam strategi för framtiden efter händelserna i Paris. Artikel om mötet hittar du här i DN. Resultatet från detta som besöktes av vår egen inrikesminister Anders Ygeman och som var rörande ense enligt svensk konsensustradition, gav på handen att säkerhetstjänster i framtiden lättare ska kunna ingripa mot hemsidor som uppmanar till terrorhandlingar. Inget ovanligt i det men som vanligt döljer sig djävulen i detaljerna.

När till och med demokratins företrädare – politikerna-  sluter förbund med djävulen är någonting galet Foto: Impawards

En konkret åtgärd som man har kommit fram till är att nätoperatörer ska agera ”poliser” och se till att stänga ner sajter med oönskade budskap som uppmaningar som terrorhandlingar. Rädsla finns för att detta kommer att bli kontraproduktivt då terrorismuppmanande sajter bara kommer att söka sig till hemliga communities och mörka nät där ingen längre har insyn. Det skulle dessutom vara kontraproduktivt därför att svaret på terrorism heter ökad frihet och ökad yttrandefrihet därför att det är en livlig debatt som slår hål på terroristernas argument. Ett slutet samhälle gynnar däremot bara terroristerna då de vill driva oss just till detta.

Både temperaturen och taket i debatten behöver höjas, kanske inte så här mycket. Istället gör politikerna tvärtom som i Parisöverenskommelsen Foto: Sydsvenskan

Nätoperatörerna vill inte heller ha den uppgiften som nu krävs av dem. Man är förser människor med nätuppkoppling men man är inte poliser/spioner menar man. Det finns till sist en misstanke om att stora nätoperatörer som Google agerar genom politikerna för att se till att få ensamrätt på nyhetsflöde och att man bara genom politikerna nu utnyttjar tillfället. Följande klipp visar på problemet i ett reportage från Aktuellt 15/1 scrolla fram till 34 minuter 30 sekunder.

Nätoperatörer är inte poliser något Parisöverenskommelsen begär. Resultatet blir inte bra Foto: Sporthoj

Läser man slutdokumentet från Paris (se länken DN ovan)  finns t ex formuleringar som ”Skapa förutsättningar för att identifiera och radera visst material”. Skapa förutsättningar? Vad innebär det, är det spaning man avser eller vill man skapa en ny spansk inkvisition? Definitionen av ”skapa förutsättningar” är inte alldeles glasklar och inger visserligen trygghet men också fruktan för vad det kommer att innebära. I värsta fall innebär det slutet på det fria ordet. För som vanligt är vägen till helvetet kantad av goda intentioner.

Det som ser ut som något lockande innehåller ibland detaljer som inte är önskvärda. Det gäller dokumentet från Paris också Foto: Muttmounds

”Identifiera och radera visst material” är nästa formulering som väcker frågor. Bara det att identifiera och radera visst material ger mig köldchock in själen. Man ska alltså ge myndigheter/nätoperatörer rätten att radera material på hemsidor. Någon tycker kanske det är rätt om man uppmanar till terrorhandlingar och mord men motfrågan måste bli vem som avgör vad som är vad här. Skrivningen ”visst material” lämnar fältet vidöppet för vilka dumheter som helst. Det skulle till och med kunna sluta i något rent Kafka-liknande om en sån gummiparagraf utnyttjas fullt ut. Vi har alltså frivilligt tagit flera steg mot det samhälle som George Orwell så profetiskt beskrev i boken 1984.

En del av implikationerna i dokumentet från Paris gör en frusen in i själen
Foto: Blastr

Det var med andra ord med en känsla av en dålig smak i munnen jag stod där på Sergels Torg. När man säger sig stå för en sak men samtidigt låter de grupper som ingår i den ”godhetsrörelse” börjar man ana hyckleriet som utspelas framför våra ögon. Inte heller riktas den välbehövliga kritik mot de politiker som nu ser sin chans att flytta fram positionerna mot ett samhälle präglat av inskränkningar i fri och rättigheter som vi ser som självklara idag. Ingen tycks heller reagera på att det är idag vi måste agera, imorgon kan det vara försent. Det finns dock en till aspekt av hyckleriet som gör det dubbelt värre. Det handlar om Charlie Hebdo självt.

Ett hoppingivande tecken i allt elände var att femåringen bakom dessa ord utnyttjade tillfället att skriva fritt om än lite hrm grovkornigt Foto: Eget

Om vi går tillbaka ett halvår i tiden, vilka kan sägas ha vetat om tidningen då? Jag vill nog påstå att de flesta inte kände till den och att de skulle ha blivit mycket förbryllade över tidningens innehåll. Människor som själva sysslade med satiriska teckningar eller som på annat sätt hade kommit i kontakt med den visste naturligtvis vad den handlade om. För de allra flesta var den trots allt nog en kryptisk avlägsen publikation som få kände till. Efter de tragiska händelserna låter det dock annorlunda. Nu vet alla vilken tidningen var och vilka publikationer de har haft.

Charlie Hebdo slår mot allt och alla inte bara muslimer, här ses påven avporträtterad. Översättningen lyder ungefär: ”Desperat att värva kunder” Foto: Charlie Hebdo

Hade någon dessutom för ett halvår sedan föreslagit att vi borde visa sympati med tidningen med en demonstration är jag rätt övertygad om att i varje fall några ur godhetskommandot hade ifrågasatt denna handling. Man hade pekat på tidningens islamofobiska rykte trots att den satir man har publicerat har handlat om påven, Marine Le Pen och alla andra man anser man har velat häckla med. Det hade säkert också hetat att man inte skulle understödja ”hatiska skrifter” som denna. Sanningen är nämligen att det är vi människor som ligger bakom de beslut som resulterar i ofrihet. Det är våra tankar, handlingar och beslut som leder fram till det resultatet. Vår tystnad är lika talande som ordet och att godkänna det som hände i söndags i Paris är illavarslande. Att vi har en regering som sväljer samma dynga med hull och hår är inte förvånande men däremot skrämmande.

Etablissemangets budskap skiftar över tid. En dag är fenomen som Charlie Hebdo avskyvärda och nästa beundransvärda Foto: Heartofireland

Än mer illavarslande blir det om man utläser regeringens it-ansvariges utlåtande, en viss Mehmet Kaplan som tidigare har anklagats för att ha en något dold agenda som muslim. Mer om det i en artikel i SVD. Han har uttalat att ”Det gemensamma uttalandet innebär inte att vi kommer inskränka yttrandefriheten på nätet. Inte heller att vi kommer genomföra några förändringar i svensk lagstiftning.” Om vi inte behöver ändra svensk lagstiftning betyder det ju att vi har varit duktiga nog att agera i förväg i form av IPRED-lagen som har gett svensk underrättelsetjänst rätten att granska aktivitet på nätet och till och med i särskilda fall granska e-mail. Sveriges ”bror duktig”-mentalitet har med andra ord redan ställt till det och fortsätter att göra så. Tack Alliansen och tack också till Mehmet Kaplan som tydligen tycker lagen är okej.

Bilden av oss själva som fulländade hjälper inte till, tvärtom förhindrar den en debatt som måste till Foto: Ledarskapsfornyelse

Tidningar må vara megafoner för fenomenet inskränkningar i yttrandefriheten, men det finns tyvärr exempel på enskilda eller grupper av journalister som agerar likadant. Journalist är ju ett yrke som borde vårda detta fenomen, men ibland går det tydligen inte så som logiken borde påbjuda. Gårdagens Aktuellt med efterföljande Kulturnyheter kunde berätta om bråket på Göteborgs Tidning (GT) om ledarskribenten Alice Teodorescu. 42 minuter in i klippet berättas historien. Du kan om du vill läsa mer om fallet på bloggen Fnordspotting.

En journalist ska granska makten men tycks alltmer bli en del av den istället
Foto: Legalcheek

Bråket handlar om att de andra ledarskribenterna tycker att Alice Teodorescu inte uppfyller den politiska inriktning tidningen har med sitt socialliberala budskap. Alice Teodorescu har själv beskrivit sig som liberalkonservativ. Man kan tyvärr bara spekulera om den riktiga bakgrunden. Jag tror nämligen det angivna skälen är ren rappakalja, men en skulle kunna vara att Alice Teodorescu har försvarat SD vid flera tillfällen och sånt gör man inte ostraffat. Här ett exempel från Aftonbladet. Det skulle också kunna handla om att SD:s ledning har nickat instämmande åt vissa saker hon har skrivit. Det är naturligtvis rena gissningar och spekulationer från min sida men man kan undra. Klart är dock att om och när journalister förvandlas till budbärare av inskränkningar i det fria ordet, då är någonting ordentligt galet i vårat land.

När slutresultatet av debatten landar i hur mycket rättigheter vi ska inskränka är allt ett enda stort bluffspel. Både här hemma och i Europa måste trenden vändas Foto: Tradera

Löjesguiden vill med dagens artikel nominera alla de krafter i samhället både på ett nationellt och ett internationellt plan, som nu agerar för inskränkt yttrandefrihet till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ert agerande är värdigt betydligt mörkare krafter ur historiens annaler. Där samhället borde gå mot alltmer yttrandefrihet ska nu alltså åsiktspoliser sitta och avgöra vad som är tolerabelt och inte. Samtidigt finns starka krafter inom extrem islamism, vänsterautonoma och högerkrafter som vill uppnå samma sak. Ni spelar alltså dem rakt i händerna. En av historiens stora paradoxer skulle därmed kunna vara skapad. Vi säger att ingen inskränkning ska ske men går samtidigt med på sådan för att kunna säkerställa vår säkerhet. Med små steg närmar vi oss det av George Orwell inspirerade samhället som beskrivs i boken 1984. Jag Freakshow Fredrik, hoppas historiens dom blir hård över en tid som inte ens reagerade inför det oerhörda.”