Plakatpolitikens Politruker

SVT har gjort det igen, skitit i det blå skåpet alltså. I veckan lät de ju meddela att de nu hade redigerat bort ordet ”negerkung” ur TV-avsnitten av Pippi Långstrump. Debatten lät inte vänta på sig, man gör inte våld på en sådan nationalklenod som Astrid Lindgren. Företrädarna som tyckte det var rätt kontrade med att Astrid Lindgren hade minsann själv sagt att hon aldrig skulle ha använt ordet om hon hade skrivit boken senare. Bloggar, TV-nyheter och insändarsidor har fyllts av åsikter av båda slagen, själv undrar jag bara varför ingen ser den större bilden och reagerar på den.

PippiÄr det Pippi, Tommy, Annika eller SVT som har rökt på med Jazztobak?
Läs mer om galenskap, Mp och F! på bloggen toklandet där bilden också kommer från

Astrid Lindgrens användning av ordet ”negerkung” (jag har nu skrivit ordet två gånger och kommer säkert att bli kallad rasist trots att jag bara citerar) eller ej, det låter jag vara. Min inställning är i grunden att en text är en text och denna måste ses ur tidsanda och rådande tankeströmningar. Den som stryker, byter ut eller på något annat sätt ändrar en originaltext är de facto en person eller organisation som sysslar med censur. Det är likadant med film eller television. Klipper man bort scener eller sekvenser med den enda motiveringen att det inte passar vårt samtida ideal har man begått en handling som kallas censur. Sådant bör vi inte ha, och ett sådant samhälle där sådant förekommer kan inte längre kallas ”demokratiskt”. För om det fria ordet, text i en bok eller dialogen i en film/TV-program är just detta, kringskärs vad ska vi då sluta?

Kanske borde Agatha Christies klassiska bok ”Tio små negerpojkar” i den svenska utgåvan ha hetat ”Tio små pojkar”. Fast nej det går inte heller, varför ska pojkar lyftas fram i en titlel? Vi kanske måste döpa om den till ”Tio hen skriven av en gammal rasistkärring och med en titel påhittad av en förtryckande svensk bokförläggare” för att det ska passa vårt samtida ideal?
Joseph Conrads klassiska bok ”Mörkrets Hjärta” kan ju inte få lov att kallas ”Mörker” det förstår vi väl? Att den handlar om det koloniserade (på pk-språk: ockuperade) Kongo och kallas för ”Mörker” är extra graverande.
”Onkel Toms Stuga” borde aldrig ha fått skrivas enligt dessa tankegångar. Att ens komma på tanken att skriva om slavar och att dessutom porträttera dessa som mindre vetande kan man inte skriva om.

Borta med vindenÄr detta en lämplig bild att förmedla i framtiden? Foto: Expressen

Boken och filmen ”Borta med vinden” flyger samma väg. Att i vår tid beskriva ett maktperspektiv som den mellan den härskande vita rasen i form av överklasskvinnan och den förtryckta och underdåniga slavkvinnan Mammy är oerhört provocerande. Ändra titeln med tillägget ”Borta Med Vinden – En Studie I Maktförtryck Och Förnedring”.
Också Shakespeare skulle kunna hamna under luppen. Han ser ju visserligen till att en svart man – Othello – har ett förhållande till en vit kvinna – Desdemona – vilket är fritt från rasism och därmed bra. Men sen går det utför. Othello mördar ju Desdemona i ett anfall av rasande svartsjuka. Att framställa personer som är rasifierade på ett sådant sätt gör man bara inte ostraffat i dagens postmoderna och underbara (?) värld.

Big BozVem bestämmer vad som ska censureras och är det ens lämpligt? Foto: Aftonbladet

Min poäng är att ordet ”negerkung” är helt vid sidan av huvudpunkten. Det är istället det som det leder till när man stryker en text eller en scen ur ett verk. Vad blir nästa steg i godhetens och toleransens namn? Hur kommer det steget att se ut? På vilka fler områden än TV:s kommer vi att få se tendenser till censur i framtiden? Vilka böcker och texter ska strykas och hur kommer detta att ske?
Nej, det är lika bäst att gå tillbaka till lite hederlig bokbränning igen, för det är där vi snart kommer att hamna. För när plakatpolitikens politruker nu så smått har börjat marschera, är det ingen som kan säga hur illa det kommer att bli och var det hela kommer att landa.

BokbålÄr vi snart där igen? Foto: Wikipedia

Löjesguiden nominerar med glädje en gammal bekanting – SVT – till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Er förmåga att smyga in censuren som ett maktmedel i er strävan för att uppnå och skapa den socialistiska enpartistaten är beundransvärd. Det spektra av dåliga bortförklaringar ni presterar är både charmig och otäck på en och samma gång. Jag beundrar verkligen er kapacitet att hitta på nya vägar att uppnå allt detta. Extra intressant är det också att ni självpåtaget tar på er denna uppgift utan att fråga er arbetsgivare om lov dvs folket. Nomineringen är därmed lika mycket en homage åt er maktfullkomlighet som den är för tilltaget.”