Dagen då DÖ dog

DÖ är död, få förutom regeringspartierna kommer att sakna den politiskt sett perverterade konstruktionen. Det var under KD:s riksting partiet beslöt att lämna uppgörelsen och snart följde de andra i Alliansen efter. Den första reaktionen blev hård, framför allt Stefan Löfven och andra socialdemokrater som Alex Schulman var inte roade. Stefan Löfven kallade det ”upprörande”, ett uttalande bara en sosse på väg att förlora makten kan uttala. Du kan läsa mer om DÖ och dess undergång i Expressen (Unvis.it).

Det som händer nu kan bli en belastning för landet, men det kan också innebära en möjlighet. Det omedelbara som händer är att Stefan Löfven blir bakbunden i flera frågor. En sådan är höstbudgeten som nu i sina delar måste omarbetas. Detta för att den per automatik inte går igenom i riksdagen och det måste ses som bra. I varje fall om man har samma synsätt som jag har. Har oppositionen invändningar måste ju dessa delar ändras om Löfven vill att den inte röstas ner i riksdagen.

Jag ser den möjligheten som positiv. Stefan Löfven tvingas inte bara att agera statsminister istället för goddagspilt, utan det medför också att  de värsta förslagen nu måste ändras. Det kan till och med i förlängningen innebära att v och mp får mindre att säga till om eftersom de står för de mer extrema förslagen. Jag ser alltså det hela som extremt positivt. Äntligen kanske vi får en statsminister som agerar statsminister och äntligen kanske vi slipper extremismen.

Sverige är visserligen nere för räkning i den nuvarande utvecklingen och kan hamna än värre till utan DÖ, men allt beror på vad man gör det till. Vill man kan man göra det till en möjlighet för ”riktiga” förslag och breda lösningar baserade på kompromisser acceptabla för alla istället för extremistpartiernas agenda som hittills Foto: Wikimedia

Nackdelarna då? Jo, dom finns uppenbarligen. Det kommer bli betydligt svårare att få ihop lösningar som går att förankra i riksdagen, det kommer att bli mer snubblande nära nyval om detta inte går och det kommer att bli betydligt mer svettigt att försöka undvika det alla vill undvika – att  söka stöd hos SD. Det kommer att kräva uppoffringar, kompromisser och nattmanglingar. Det kommer att innebära att alla måste lära sig att ta ansvar och se till allas bästa istället för det egna främst. Om man inte klarar detta är nyval det enda som återstår.

Ett annat utfall är att den nedgående spiral i förtroende för alla etablerade partier som hittills varit fallet, nu kanske kan brytas. De får föra sin egna politik på gott och ont, de slipper att stå och högljutt klaga på förslagen för att i nästa sekund lägga ner rösten i riksdagen och de kan inte längre låta sig bakbindas i arbetet med att hitta framtidens politik.

En ny tid nalkas alltså. Frågan är om den är ljus eller mörk. Jag tycker inte man kan resonera utifrån de termerna utan att man måste fokusera på vad man kan göra med situationen istället. En logisk slutsats borde bli att utesluta de förslag som v och mp står för, ingen annan än dom stödjer dessa.

Möjligen applåderas de två partierna av riksdagsmän som Veronica Palm därför att hon i grund och botten är vänsterpartist, inte sosse. I övrigt kan ingen sosse skriva under på de tokigheter de två står för. Istället öppnas återigen andra scenarier som alla måste anpassa sig till där kompromissviljan kommer att sättas på hårda prov. Susanna Varis har på ett utmärkt sätt satt fingret på oron som funnits kring DÖ. Hennes blogg Susanna’s Crowbar har publicerat följande inlägg, läs det. Också WTF Toklandet har bloggat om det.

Förhoppningsvis innebär slopandet av DÖ att de extrema förslagen och ytterlighetspartiernas ökade inflytande nu tonas ner när fler åsikter måste vägas in. Helst bör samarbetet med v och mp helt upphöra men det lär nog inte inträffa Foto: SVT

Löjesguiden nominerar idag regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Äntligen sätts lite press på regeringen som nu måste börja agera med större ansvar än hittills. Ert svar är väntat men inte mindre stötande. Att kalla en utmaning för ”upprörande” är i sig upprörande. Det säger en hel del om både Löfvens och regeringens syn på demokrati och dess spelregler. Det gör er till formidabla kandidater till priset”.

P.S.: Tack Ebba Busch Thor, tack Kd! Hur lite jag än håller med delar av din och er politik är du och ni tack vare beslutet att lägga ner DÖ min/mina idol(er). Det i motsats till regeringen tyder på ansvarstagande även om det kan se ut som något annat vilket säkert kommer att hävdas också.

Låt DÖ dö

Igår skällde jag ut Magdalena Andersson för hennes osedvanligt felprioriterade budget. Den andra sidan dvs oppositionen är dock medskyldiga också dom, även om man inte är skaparna av budgeten.

De har ju nämligen den något tvetydiga rollen att ena dagen stå och kritisera allt som är fel, vilket det är, för att andra dagen lägga ner sina röster när samma budget ska baxas igenom riksdagen. Ett rätt svårslaget rekord i hyckleri med andra ord. Inte ens moderaten Maria Abrahamsson tycks tro på uppgörelsen att döma av hennes blogginlägg.

Också den som passivt står och tittar på när något genomdrivs är skyldig till det som händer. Något svensk opposition borde tänka på i dessa dagar istället för att ena dagen med all rätt peka på alla de dåliga sidorna med budgeten för att sen lägga ner sina röster i omröstningen om den Foto: Wikipedia

Hela detta bakvända förfarande är ett resultat av DÖ eller Decemberöverenskommelsen. Den överenskommelsen bygger ju på att oppositionen ska låta bli att fälla regeringens budgetar vilket är illa nog, men nu med den nya budgeten har allt blivit än värre.

En del av denna budget går ju ut på att drivmedelsskatten ska höjas. Ett illavarslande förslag som drabbar alla som bor på landsbygd, landets åkerier, bussbolag osv samt alla bönder som nu får sina redan snåla intäkter än mer kringskurna. Därmed lär inflyttningen till städerna och bostadsbristen där späs på än mer.

Det fulaste är dock att regeringen i budgeten har lagt in en automatisk uppräkning på årlig bas för just drivmedel. Det innebär konkret att varje år kommer bensin och dieselskatten att automatiskt räknas upp med två procent per år utan att riksdagen kan rösta om det. De kommer ju snart att godkänna budgeten där detta finns med och man kan ju inte godkänna något flera gånger.

Regeringen genomdriver därmed inte bara förslaget, man åsidosätter riksdagens roll i arbetet med att rösta igenom budgetförslaget. Ett förfarande som är direkt odemokratiskt då det igen åsidosätter demokratins spelregler och remissinstanser som utskotten i riksdagen där möjligheten annars finns att diskutera ärendet. Nu skulle alltså detta inte längre finnas och oppositionen bidrar så gärna.

Prislappen för överenskommelsen är nu så hög att man måste börja diskutera priset för den. Gör vi inte ens det är det en värdemätare på hur illa demokratin i Sverige mår Foto: ”12-04-20-saucen-by-RalfR-15” av Ralf Roletschek (talk) – Infos über Fahrräder auf fahrradmonteur.de – Egen avfotografering. Licensierad under FAL via Wikimedia Commons

Regeringen undviker med förslaget dessutom att analysera underlaget för en årlig höjning, en sån skulle ju kunna visa att höjningen är obefogad. De undviker för det tredje att behöva göra en konsekvensanalys vilket skulle kunna visa att höjningen är samhällsskadlig. Tre flugor på smällen och oärligheten i regeringen Löfven är övermäktig. Samtidigt väljer vår opposition att i det tysta acceptera det oerhörda. Hur ärlig mot väljarkåren är man med en sån inställning?

Det är alltså ett sofistikerat fulspel som pågår rakt under näsan på oppositionen som fortsätter att stå där som fån utan att göra ett dugg åt situationen. En opposition ska just som namnet antyder opponera sig. Den ska till och med vara beredd att fälla något om den anser något så farligt att det inte går att acceptera.

Här missar alltså landets andra största parti helt målet. Konsekvenserna blir att bönder måste klappa igen sina jordbruk, landsortsbor måste flytta in till staden och åkerierna blir utkonkurrerade av billiga åkare från Bulgarien, Rumänien, Ungern och Polen. Arbetstillfällen går förlorade, likaså skatteinkomster för staten. Men Anna Kindberg Batra fortsätter att lägga ner rösten. Man kan alltså tala om att hon och de andra bidrar till att rättfärdiga en politik som är direkt destruktiv.

Vi är väldigt måna om att vårda våra och andras skador, men när nu regeringens budget ställer till med skada för landets ekonomi tycks inte oppositionen vara lika intresserad av att förhindra den skadan. Ett underligt resonemang då vi nu ser både odemokratiskt förfarande och färre jobb som resultat Foto: Wikimedia Commons

Inte ens när landets regering börjar göra avsteg från överenskommelsen när hedern i beslutsfattandet brister gör hon något. Frågan är om hon är helt likgiltig inför hur det går för landets bönder, åkare och landsortsbor? Det är nog hög tid att ompröva DÖ när en regering beter sig så oärligt som den nuvarande. Om inte annat för att rädda svenska jobb, något regeringen inte tycks vara intresserade av alls att döma av den senaste budgeten.

Sen har vi det här med förtroende. Tror Anna Kindberg Batra att värdet på hennes aktiekapital ska stiga när hon stillatigande ser det oerhörda hända framför sina egna ögon? Politik är en förtroendebransch och hennes inställning lär inte öka redan låga siffror. Hon är inte ensam i att ha lågt förtroende, också statsministern ligger illa till, men hon bör nog ändå se upp. Mer om de låga förtroendesiffrorna för landets partiledare hittar du i en artikel i tidningen Östra Småland.

När folk uppfattar två parter som en och samma slutar det med att ingen åtnjuter deras förtroende, särskilt inte när de är lika dåliga i sin politik. Därmed missar DÖ sitt mål
Foto: Wikimedia Commons

Sen har vi den biten som handlar om att DÖ helt missar sina mål vilket den uppenbarligen gör. Tanken var att isolera SD. De har fortsatt att öka, delvis tack vare just DÖ. Avsikten var att cementera blockpolitiken. Det har den gjort men på ett sätt som har kunnat utmejsla SD som ”den tredje vägens politik”. Misslyckat igen alltså.

Den skulle tvinga regeringen att gå åt vänster och därmed göra Alliansen till ett tydligare alternativ. Oppositionen har blivit allt mer grumlig och svårförklarad därför att de uppfattas som någon som sitter i knät på makten dvs Löfven. Till sist skulle det bana vägen för ett regimskifte 2018. Det kommer att misslyckas så länge flera partier i Alliansen fortsätter att guppa under fyra procentspärren eller strax över utan att öka eller kunna göra något åt det. Mer om dessa felaktiga beräkningar har Fnordspotting bloggat om.

DÖ har därmed lyckats pricka in tre fel av tre möjliga. Den uppnår inte det som var syftet. Den är direkt odemokratisk och sätter flera viktiga funktioner i en parlamentarisk demokrati på hal is, kanske till och med hela demokratin i karantän. Till sist hjälper den till med att baxa igenom förslag som aldrig ens borde ha väckts.

Höjningen av drivmedelsskatten är ett bra exempel på detta då det leder till samhällsekonomiska förluster. Ändå fortsätter alla parter att hålla fast vid DÖ. Det är dags att låta DÖ dö, annars lär helt enkelt samhället och välfärden göra det istället. Död är död också utanför Fonus väggar.

Regeringens krigsförklaring på landets bilberoende och sättet att indexera en årlig ökning av priset med två procent årligen, gör att också DÖ borde dö. Dags att begrava en av de mest mörka kapitlen i svensk demokratis historia. R.i.p. DÖ, få lär sakna dig.
Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag oppositionen med Anna Kindberg Batra i spetsen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Att försvara det oförsvarbara är oförsvarligt. Inget i det som har kommit ut som resultat motiverar det monster som kallas DÖ. I synnerhet inte nu då Stefan Löfven och Magdalena Andersson väljer att agera som man gör när man automatiskt höjer skatten på drivmedel med 2 % per år. Att bidra till att ödelägga ett land är att själv delta i det men utan att agera. Det gör oppositionen till fullvärdiga kandidater till priset.”

Löfven tur eller retur

På torsdagen var det stor partledaröverläggning på inbjudan av Stefan Löfven till Rosenbad i Stockholm. Tanken var att diskutera och komma fram till en samsyn om flyktingpolitiken nu när denna fråga är så brännande.

En brännande fråga, ja! Flyktingpolitikens vågor går höga och det är inte allt som är det som det sägs vara, ”demokrater” som inte förstår grunden i demokrati inbjuder inte till den slutsatsen Foto: Wikipedia

Det där med samsyn är en viktig sak i Sverige, vi lever ju trots allt i en konsensuskultur. Är vi inte överens blir man antingen socialt anmodat att sluta upp, eller så blir man helt enkelt utesluten ur gemenskapen. Det är vad som har hänt SD. För de enda som inte var inbjudna på torsdagen var just dom.

Ett faktum som nu spelar dom rakt i händerna när dom kan säga ”de etablerade säger sig vara demokratiska men gör allt för att stänga ute ett demokratiskt valt parti. Detta på grund av att vi inte ställer upp på deras synsätt.” Själv är jag förundrad över hur lite de etablerade förstår, lever de inte i verkligheten?

Löfven som är ansvarig (?) för det hela är inte mycket bättre. Han citerar Jimmie Åkesson och avsäger sig därmed ansvar när han säger ”De representerar ett annat perspektiv”. Skillnaden mellan Åkesson och Löfven är att för den senare är detta kod för att han inte inte vill ha honom med och tycker det är bra att Jimmi Åkesson själv anger anledningen. Uttalandet är därmed en bekväm gåva till Löfven.

.

”Ett annorlunda perspektiv” är numer ett tydligt motiv för att inskränka demokrati vilket Löfven gjort sig till talesman för. Trots det borde fler testa just ”annorlunda perspektiv”, det kan ge en del ny insikter. Foto: Wikimedia

Mer om detta kan man läsa om i Omni. Inställningen från statsministern är misstänkt likt diktatoriska. Vad han säger mellan raderna är ju att håller du med är det Stefan Löfven tur, gör du det inte är det Stefan Löfven retur.

Man kan tala länge om diktatoriska drag kontra demokratiska ideal och man kan ha vilken åsikt man vill. Tyvärr verkar det dock som om att landets statsledning inte har alltför höga tankar om demokrati.

För hur demokratiskt representativ är Stefan Löfven? Inte alls! Hans regeringsunderlag representerar 43,5 % av väljarkåren vilket alltså är en minoritet, 56,5 % av väljarkåren röstade ju INTE på honom. Det enda som räddar honom i det här hänseendet är en odemokratisk uppgörelse som kallas DÖ och som enbart syftar till att utestänga landets tredje största parti – SD.

”Folk förstår inte sitt eget bästa”, ”Vi gör det vi anser bäst, vad än väljarna tycker”! Så tycks dagens politiker resonera och resultatet angående DÖ, SD och andra frågor kommer som ett brev på posten Foto: SVT

Den uppgörelsen gjordes ju mellan alla de de sju övriga så alla är lika goda kålsupare på den punkten och kan näppeligen kalla sig ”demokratiska”. Så här långt dubbelfel alltså, men det slutar inte där. Under det här året sedan förra valet har regeringen Löfven konsekvent fört en politik på flera områden som inte har varit i överensstämmelse med folkviljan.

Vi har fått kraftigt höjda skatter där drivmedelsskatten kommer att kosta landet både arbetstillfällen och se till att än fler drivs in i städerna från landet. Den höjda skatten på ungdomar via arbetsgivaravgiftens höjning på den gruppen, kommer att göra än fler ungdomar arbetslösa. Detta i strid med regeringens intentioner vilket gör förslaget dubbelt korkat. Protesterna och varnings-signalerna från regeringens egna myndigheter har inte ens det hjälpt.

Istället fortsätter Löfven att inbilla sig att det är jobb han ska skapa. Återigen flaggar hans egna myndighet Konjunkturinstitutet att detta inte är möjligt med den utveckling vi ser. Han kan möjligen skapa arbetstillfällen genom att sätta folk i jobb som annars inte skulle ha funnits i den statliga och kommunala sektorn. Detta kräver dock än mer skattehöjning och leder inte till ”riktiga” eller beständiga jobb.

Misslyckanden har en otäck förmåga att bita också efter fullbordat faktum. Löfvens skattepolitik sätter käppar i hjulen för skapandet av jobb, något vi och alla flyktingar kommer få betala för långt tid framöver. Vi är nu nere på nivån ge immigranter förtur, de svenska medborgare som idag är arbetslösa göre sig icke besvär Foto: Youttube

Nästa fråga där svekdebatten går verbalt hög i, är migrationsfrågan. Mottagandet fortsätter trots att en majoritet känner oro inför hur vi ska klara alla. Om det inte finns uppenbara faror som att det nu kommer hit kanske är annat än flyktingar finns det inte ens en diskussion om. Det som istället kommer är ständiga överslätanden, eller i varje fall sånt som uppfattas som detta, men svaren finns inte.

Frågor som kostnader förs inte ens en seriös diskussion om eftersom myndigheterna döljer dessa på olika sätt. Det finns helt enkelt ingen tillförlitlig statistik på t ex en sån uppgift som denna. Antagligen också det för att inte spä på en infekterad debatt, men resultatet blir kontraproduktivt. Snart har nämligen folk ändå räknat ut, spekulerat i eller helt enkelt lessnat på förmyndar-Sveriges behandling av medborgaren. Vi betalar, men vi får i vissa fall inte ens reda på hur våra pengar används.

Frågan migration har dessutom utrikespolitiska dimensioner och där har ju regeringen Löfven ett extra uruselt track-record. Vem kan glömma Margot Wallströms alla dikeskörningar i kontakterna med Saudi-Arabien där hon visade att hon hade noll koll och ingen diplomatisk förmåga alls. Också Löfven har nu skitit i det blå skåpet på detta så delikata område.

Regeringen Löfven börjar alltmer likna en pågående flygkrasch. På så många plan misslyckas man, klantar man sig, eller av prestige utestänger man att vi borde dragit i nödbromsen för länge sedan Foto: Wikimedia

I onsdags gästade han Aktuellt på SVT och uttrycket där sin frustration i flyktingsituationen över grannen Danmarks agerande. Han menade att Sverige minsann levde upp till Dublinförordningen medan Danmark bröt mot den. Bullshit igen! Detta sas:

””Dublinförordningen säger att det land dit flyktingarna kommer är det land där man ska registreras”……..”Det är så vi agerar i Sverige och vi tänker följa reglerna”

När migranterna anlände gjorde polis och Migrationsverkets ansvariga klart att man inte tänkte följa regeln. Uttalanden som:

”Man kan inte stirra sig blind på en lag”

talade ett annat språk än Löfvens. Inte heller sades ett enda ord om att dansk polis till en början försökte följa förordningen men att detta till sist inte gick. Danmark ansträngde sig alltså att följa förordningen. Svenska myndigheter gav blanka fan i att följa den och skämdes inte för att deklarera detta i media. Hur rimmar detta med Löfvens uttalanden? Mer om historien på Fnordspotting. Också DN (unvis.it) har återgett hans uttalande. Här hittar du länken till SVT Aktuellt.

Löfvens uttalande om Danmark är både förbryllande och försvårande därför att det återigen ställer till problem på det utrikespolitiska området. Danmark försökte upprätthålla reglerna, svenska myndigheter la sig platt

Statsministern visar med alla dessa frontalkrockar att han fortfarande är SD:s bästa vallokomotiv inför nästa val. Han gör alla de saker som är nödvändiga för att säkerställa en valseger för partiet men ett annat än det egna. Ett faktum som inte minst visas av hans förakt för landets tredje största parti i valet genom att utestänga dessa med den vaga motiveringen ”De representerar ett annat perspektiv”.

Det är ett ”annat perspektiv” som brukar kallas ”åsiktsfrihet” Stefan. Det är i sin tur en av grundfundamenten i något som heter ”demokrati”, kanske dags att också han lär sig begreppen. Tyvärr tror jag personligen att han inte är särskilt intresserad av sånt trams. Han företräder ju trots allt en regering som inte förstår att 43,5 är mindre än 56,5 och som med självklar rätt både bryter vallöften och infriar sånt han inte gick till val på.

Om nu Stefan är så förtvivlat rädd för ”andra perspektiv” anser jag nog att fler borde anlägga ett sådant. Sanningen är nämligen att Stefan och den linje han företräder, för länge sedan är förbrukad. Snälla svensk, man kan inte ha en regering som Löfvens. Vare sig du är sosse, borgare eller något annat måste var och en komma fram till den enda slutsatsen – Löfven bör alltså lämnas i retur! Det borde torsdagens tilltag ha visat med besked.

Dags att sätta returstämpel på Löfven, han börjar bli direkt samhällsfarlig Foto: Wikimedia

Löjesguiden nominerar idag regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ni förstår inte grundbegrepp som demokrati, ni förstår inte att ni är underställda folket utan tror ni är överställda, ni tar alla de beslut ni inte borde ha tagit. Är det någon som undrar varför er popularitet ligger där den ligger? Nej, pröva ordet ”logiskt”. Det är därför ni är formidabla kandidater till priset.”

Hur Var Det Med Skulden?

Decemberöverenskommelsen är en av de värsta händelser som har drabbat landet. Vill man så kan man se det som ett sätt att övertrumfa folkviljan och resultatet i valet genom att de etablerade partierna har gjort upp och åsidosatt demokratin. Vem kan framgångsrikt argumentera att oppositionen vars roll är klart definierad i grundlag och som ska utgöra en motvikt mot regeringen, nu ens finns och sköter det jobbet som den ska? Ingen! Så fort det är dags för avgörande omröstningar om t ex budget står oppositionen och ylar om hur illa det kommer att gå för Sverige om den går igenom. I nästa ögonblick lägger man ner sina röster och lämnar fältet öppet för att genomföra den.

Oppositionen har därmed gjort sig själv till en icke trovärdig kraft i svensk politik. De har ju delvis själva tagit initiativ till överenskommelsen genom att skriva en gemensam debattartikel den 9/12 förra året i DN Debatt. I den tog man bladet från munnen och ville uttryckligen göra upp med Stefan Löfven om minoritetsregeringars villkor och regler. Man kan säga att  det var oppositionen som tog första steget i processen att avveckla sig själva och sin roll i det parlamentariska systemet.

Marscherar regeringen och oppositionen till samma trumma för att behålla sin makthegemoni eller för att rädda oss från SD? Foto: Aftonbladet

Tyvärr fortsatte eländet bortanför det. Det är nu rätt uppenbart att svensken får lov att hålla till godo med världens i mitt tycke sämsta regering alla kategorier utan att ens kunna kräva det som medborgarna ges rätt till dvs nyval. Därmed stängs dörren effektivt till att göra oss av med en omöjlig regim som för länge sedan borde fått avgå. Ett faktum som både regeringen är skyldig till men som också oppositionen har bidragit till. Man kan verkligen fråga sig vilket som kom först, hönan eller ägget?

Den här eländiga soppan som kallas Decemberöverenskommelsen (DÖ) har ju ett enda syfte – att isolera SD så att de får minimalt med inflytande över svensk politik. Detta är inte bara anmärkningsvärt utan också odemokratiskt. Svensken har ju trots allt röstat på detta parti och här gör man alltså sitt yttersta för att kringgå den viljeyttringen. Jag är ingen varm anhängare av SD, men att tillgripa odemokratiska metoder för att skapa demokratiska beslut är något som saknar motstycke i politisk historia. Det är ganska typiskt att det händer just här dessutom, i vårt land har ju åsiktskorridoren blivit en veritabel framgångssaga. Mer om historien bakom detta antidemokratiska fenomen i Expressen.

Man kan isolera på många olika sätt i Sverige. Man kan isolera hus och då blir miljöpartister glada för det spar energi och så kan man isolera SD och då blir miljöpartister glada för att man i sin iver kväser alla som har en avvikande åsikt Foto: Wikipedia

Som vanligt går resultatet längre än så. Åsiktskorridorens stora fanbärare är den kader av proselyter som vanligtvis tillhör krafter som Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Genom överenskommelsen har man öppnat Pandoras box. Man har också fördjupat åsiktskorridoren och dess mer eller mindre totala förbud mot avvikande tankar som inte godkänts i dessa kretsar. Det har helt enkelt skapat vetorätt åt miljöpartiet i avgörande frågor som migration.

Det märks inte minst i debatten där man allt oftare möter argument som är både felaktiga och direkt kränkande mot person. Ett exempel på ett sådant påhopp är den pågående polemiken mellan Jonas Gardell och den norske författaren Karl Ove Knausgård.

Den debatten startade med hans bok ”Ut Ur Världen” och fortsatte med följande artikel i Expressen. I den driver han tesen att Sverige är ”cyklopernas land” dvs de enögdas land. I detta land är vi livrädda för minsta avvikande åsikt och bevakar sådana med falkögon, så fort de dyker upp är någon – helst en person ur godhetseliten – där med en slägga och ett lämplig epitet som ”Breivikare”.

Den som inte håller med blir genast stämplad som en anhängare av Breiviks fanatiska och något osakliga agenda trots att man inte sympatiserar ett dugg med idéerna
Foto: SVT

Tyvärr är bilden helt sann, den är till och med enligt mig träffande. Om man kan skriva följande artikel, som Henrik Arnstad gjorde i DN, kan man säga allt själv men förbjuda andra att ens yttra sig. Det om något är väl definitionen på fascism Arnstad. Allt därför att ett parti inte ställer upp på den av etablissemanget fastställda grundsynen på invandring vilket inte heller en majoritet av svenskarna gör. Men som bekant har ju folkviljan inget med demokratiska värderingar att göra i etablissemangets ögon, här är det lyd och håll käft som gäller. För oavsett parti tycks grundsynen vara att medborgaren bara är till besvär.

Men Knausgårds syn är en åsikt man inte får ha i Sverige. Här råder ju ett åsiktsförtryck framför allt i invandringsfrågan, så har man bestämt i regeringen där socialdemokraterna bara är miljöpartiets och vänsterpartiets bitch. Läs om miljöpartiets syn på totalt fri invandring i SVD, en syn som inte stämmer överens med de flesta svenskars som man kan läsa mer om i Forskning Och Framsteg. Men miljöpartiet har bestämt att så ska det vara och då ska det vara så vad än svensken säger.

Knausgård fick alltså inte tala om vad som helst hur länge som helst. Våra godhetsapostlar med ensamrätt på sanningen ser så gärna till den saken. Om man läser hans artikel så är det så, vare sig man håller med eller inte, att han kopplar kritiken till land inte person. I Jonas Gardells svar kopplas kritiken om ”Snorklarnas Land” som epitet på Norge till personen Knausgård som här i Expressen.

Enligt Gardell skulle snorkling vara en extra stor sport i Norge eftersom han kallar landet ”Snorklarnas Land” och passar samtidigt på att utdela kängor i godhetens namn
Foto: Wikimedia Commons

Kritiken från Gardell riktas som vanligt i de här sammanhangen in sig på att Knausgård är en ”sårad vit heterosexuell man”. Dessa har aldrig fått lära sig att ta debatten och att ta kritiken, det har däremot homosexuella män som Gardell däremot lärt sig får man gissa. Här möts alltså saklig kritik med ren smörja och personliga påhopp. Allt återigen därför att Knausgård påpekar det uppenbara – att åsiktskorridoren och ”debattörer” som Gardell håller på att kväva Sverige inifrån. Vad som är sant får inte sägas, men vad som är falskt går hur bra som helst.

Att retoriken om ”sårade vita heterosexuella män” är direkt kränkande, precis lika kränkande som att utmåla Jonas och hans bröder som något nedsättande epitet om homosexuella bekymrar inte det minsta. Jag tänker inte använda dessa invektiv då jag inte vill bli sedd som en talesman för homofobi och vill gärna hålla mig ovanför det lågvattenmärket Gardell gör sig till talesman för.

För personer som Gardell går så bra att slå mot det man ser som makten, trots att Jonas säkert sitter på mer makt än den stackars medelålders vita kränkta heterosexuella mannen som ibland kallas Freakshow Fredrik. Den är dessutom igenkännbar från så många liknande texter att den snart får kallas standardmall 1A. Att kalla någon ”sårad vit heterosexuell man” är som att kalla en Harley Davidson för en motorcykel.

Lustiga omskrivningar kan man ju syssla med, på det sättet är det helt okej att kalla människor ”Sårade vita heterosexuella män” men nedsättande termer om godhetsförespråkarna. En motorcykel är dock alltid en motorcykel Foto: Wikipedia

Ändå är Gardells påhopp hur otäck den än är, ett rent under av saklighet i jämförelse med det Ebba Witt-Brattström stod för. I följande artikel i DN, går hon till angrepp mot vad hon ser som Knausgårds gubbsjuka spekulerande ikring sex med minderåriga flickor. Hon antyder (?) mellan raderna att hans och Stig Larssons fascination över fenomenet måste bottna i något mer allvarligt som pedofili (?).

Hon glömmer lite lägligt två saker. För det första är en skrift/en bok allt annat än alltid kopplad till upphovsmakaren. Det är alltså inte så att en text alltid handlar om författaren själv. Historien som berättas i ett skönlitterärt verk kan lika gärna vara fiktiv. För det andra finns ett annat verk som anses tillhöra världslitteraturen som handlar om samma sak nämligen Vladimir Nabokovs ”Lolita”. Brännmärker hon Nabokov i artikeln? Inte alls, boken nämns inte ens!

Knausgård hånas också därför att han har kritiserat Stefan Löfvens uttalande om att SD är fascister. Här i Aftonbladet hittar du Löfvens uttalande. Problemet med uttalandet är två. För det första är påstående återigen ett av Henrik Arnstads många påhitt eftersom han har upphöjts till något absurt som regeringens ”expert” i frågan. Uttalandet mötte mycket kritik, inget som Gardell ens nämner. Den kan du läsa om här i Norran där källor som journalisten Anna-Lena Lodenius och historiken Dick Harrisson åberopas, två källor som väger jävligt mycket tyngre då Harrisson faktiskt har en examen i historia vilket i Arnstad INTE har men påstår sig ändå ha.

Lika relevant som Hamlets fråga i pjäsen, är frågan om att ha eller inte ha en examen eller om att ljuga eller inte ljuga om en sådan Foto: Wikimedia Commons

Det andra är att svartmåla och baktala ett parti som skulle kunna utmana vad socialdemokraterna ser som sitt maktmonopol genom att sno röster från dem. Kom ihåg att SD tar röster från främst moderaterna och socialdemokraterna vilket skulle kunna fälla den nuvarande regeringen, ett scenario man fruktar. Mer om den trenden kan man läsa om i DN. Skitsnackandet är alltså inte så ideologiskt som det kan låta, det är snarare maktpolitiskt.

Knausgård frågar sig varför vi är så arga i Sverige, varför debatten är så hatisk och oförsonlig. Jag kan svara honom, det beror på att eliten ser det som sin uppgift att sitta inne med sanningen och att undervisa denna för medborgarna som inte förstår bättre än att rösta på SD. När de gör det blir det än mer angeläget att övertyga dem om ”fascismen” och den antidemokratiska agendan partiet i hemlighet ändå hyser. Man respekterar helt enkelt inte folkets vilja, och det är i det ljuset som DÖ ska sättas in. Den är verktyget som ger dessa möjligheten att inte bara styra utan inskränkningar, utan också att se till att underkänna och ignorera det som faktiskt var utslaget av valet.

Oppositionen har därmed bidragit till att fördjupa och utveckla åsiktskorridoren, också det ett svårslaget rekord. Slutsatsen kan bara bli att DÖ har gjort sitt och att den bör just dö. Den inskränker demokrati, förvägrar människor deras demokratiska rätt och cementerar den värsta skitregimen ett land i väst kan uppvisa. Det värsta av allt är att det är genomtänkt, planerat och designat att just förhindra dessa saker i en ohelig allians mellan alliansen och sossar med miljöpartister. Den har fått till följd att regeringen i stort sett har fria händer som har använts för att släppa in ett vänsterparti i stugvärmen då de borde ha lämnats ute i kylan. Oppositionen har därmed legitimerat en politik som är direkt skadlig för landet och som dessutom saknar folkligt stöd. ”Dåligt” sa Bill, ”uselt” sa Bull.

Välkommen till den svenska skräckfilmen ”Åsiktskorridoren” med rätt att skrämma skiten ur varje demokratiskt lagd medborgare. Foto: Nydailynews

Dagens nominering till priset ”Foliehatt of the Year” tilldelas landets opposition för deras medverkan till avvecklandet av demokratin i landet. Motiveringen lyder: ”DÖ är politikens motsvarighet till Frankensteins monster. En anomali som likt ett kadaver går fram och mördar det som står i vägen. Demokratin är dess första offer där landet nu har tagit flera steg in i åsiktskorridoren tack vare denna. Det är alltså ett oansvar förtäckt och beskrivet som ansvar man har skapat. Regeringen är naturligtvis tacksam för hjälpen. Jag undrar om svenska folket är lika nöjda med att nu tilltvingas den sämsta regeringen det här landet hittills har kunnat uppvisa. Att ni i samma andetag har lyckats göra SD än större med tilltaget är något av världsrekord i felberäkning.” DÖ är något som bloggen Fnordspotting också har fördjupat sig i.

Skatta Dig Lycklig

Magdalena Anderssons devis tycks vara att skatta oss lyckliga.Jag vet inte hur lycklig landets glesbygdsbor blir av att de får höjd bensin- och dieselskatt, mer om den höjningen i Aftonbladet. Vad jag vet är att socialdemokratin i ett svep gör två saker i samband med höjningen. För det första sviker man sitt vallöfte där man förband sig att inte fördyra för bilisterna. För det andra gör man det än svårare att leva i glesbygd där avstånden är stora.

Att i ljuset av det som Magdalena Andersson och finansmarknadsminister Per Bolund kalla det för ”Ett Sverige som håller ihop” är ett så hånfullt slag i ansiktet på alla dessa människor att jag faktiskt mår illa. Miljöpartiet och dess Södermalmsvariant av miljöpolitik där alla på landet ska betala för att de inte bor på Södermalm, är det enda som har vunnit på beslutet. Det borde ha hetat ”Ett Sverige som är delat för att vi väljer att göra det åt miljöpartiet”.

Budgeten är lika rumphuggen som det inkompletta budskapet. Det duger inte att komma med delar när man ska leverera allt Löfven Foto: SVT

Magdalena Andersson skyller i vanlig ordning sina tilltag på de tomma ladorna som är fulla men tomma ändå fast ekonomin är i balans men ändå inte. De tomma ladornas taktik är nu snart sagt svaret på alla Magdalenas reformer när det egentligen handlar om att hon eller omständigheterna har fördyrat statens utgifter. Det handlar också om att hon och media medvetet eller omedvetet (?) döljer dessa fördyringar för svensken. Mer om det i två inlägg från nationalekonomen Tino Sanandajis blogg, Magdalena Andersson har fel om kostnader för migration i budgeten och Media felrapporterar om invandringens kostnader.

Ungdom under 26 har också all anledning att bli förbannade. Ni kan nu se fram emot fortsatt jobbrist eftersom Magdalena Andersson väljer att höja arbetsgivaravgiften på er efter några år av rabatt. Jag är visserligen inte ett fan av rabatten men den har onekligen skapat jobb åt en ganska sårbar grupp som har haft svårt att få in sina fötter på arbetsmarknaden. Mer om reformen i tidningen Servicehandlaren.

Det spelar ingen roll hur Magdalena Andersson än försöker att skönmåla sina egna intentioner. Budgeten är och förblir en naken historia utan större raffinemang
Foto: Expressen

I artikeln spekuleras i att det nu kan bli så att ungdomsarbetslösheten är här för att stanna. Det är återigen inte Jocke från Knäckebrohult som påstår detta, det är Sven-Olov Daunfeldt som är professor i nationalekonomi och anställd som forskningschef vid Handelns Utredningsinstitut (HUI) som gör prognosen.

Arbetarregeringen med socialdemokraterna i spetsen gör alltså gemensam sak med det lika arbetarvänliga V och ser till att skapa goda förutsättningar för färre arbetstillfällen. Hur man kan samarbeta med ett parti vars ledare säger följande saker i SVT:s serie Partiledaren är en gåta i varje fall för mig. Jonas Sjöstedt kanske inte kallar sig kommunist, men han gör i delar av intervjun allt för att leva upp till rollen som en. Inte ens Göran Greider blir förbannad över regeringens bristfälliga politik trots att han borde vara hur förbannad som helst. Jobben uteblir och Göran är tyst efter att ha recenserat den gamla regeringens budget så här i Metro då det begav sig. Med det i åtanke inser jag att vi ligger illa till.

Jonas Sjöstedt klarar rollen som kommunist galant trots att han inte är en sådan enligt sig själv. Regeringen är så glada över samarbetspartnern att de gärna springer honom till mötes i flera frågor trots denna lilla detalj Foto: Youtube

Du som är beroende av elleveranser, det är nog de flesta av oss, kan se fram emot höjda skatter för kärnkraftsproducerad el. Avdragsrätten för ROT skärs ner från 50 till 30 procent dvs mer ur egen ficka. Ja, listan kan göras lång men det viktiga är att regeringen med sin budget nu har resignerat från arbetet att skapa jobb. Ta ROT till exempel, tror regeringen verkligen att alla de som har fått jobb i uppsvinget av reformen kan fortsätta med sitt nuvarande jobb? Tror de att alla de företag som växte upp nu kan fortsätta som förut? Svaret blir naturligtvis nej.

Folk kommer att bli arbetslösa eller måste söka inkomster i andra delar av byggsektorn som resultat, företag framför allt enmans- eller fåmansföretag kan komma att läggas ner som en direkt följd. Vad vinner statskassan på det? Skulle lägre skatteintäkter vara att föredra? Skulle en minskning av de dynamiska effekterna som det ger på andra företag vara bättre? Sanningen är att Magdalena Anderssons budget är en hämsko snarare än en möjlighet till en konstruktiv framtid.

Det har tydligen blivit dags för regeringen att göra hemservice och hantverk till den nya elektronikaffärs-branschen. Vad annat ska budgeten syfta till? Foto: Expressen

Likadant är det med Rut. Där kvinnor fick jobb, många av dem invandrarkvinnor för övrigt, ska nu ytterligare lite pålagor läggas. Resultatet blir naturligtvis färre jobb, kanske till och med företag som lägger ner. Hur detta skulle gynna landet är en gåta men Magdalena och vänstern har som vanligt svaren. Rut är omoralisk därför att den utnyttjar människor. Att den ger jobb är inget som ingår i deras tankevärld. Det gäller ju att tänka endimensionellt när det kommer till denna fråga.

Resultatet av hennes siffertrillande lär bli mer arbetslöshet, särskilt för ungdom, lägre produktivitet och fler i åtgärder som bidrag och underhåll. Det är på sätt och vis en klassisk socialdemokratisk budget men den saknar just dessa bitar och det är anmärkningsvärt. Särskilt som en av paradgrenarna i valrörelsen var den gamla regeringens oförmåga att skapa jobb. Nu gör man om samma tavla och därmed har Sverige gjort dubbelfel. De generationer av ungdomar som nu sviks lär ha en hel del att säga när de inser att regeringen vare sig kan eller vill göra något åt just bristen på jobb.

I många sammanhang talas det om ”hånet”. Hur vore det med en recension över regeringens hån över en hel generation som får allt svårare att hitta jobb? Foto: APG 29

Hur hon kan motivera alla sina idiotier när det dessutom är så att i vanlig ordning gäller principen skomakare förbliv vid din läst är svårt att se. Höjd skatt på inkomst på dem som jobbar efter 65, höjd skatt på sparande till t ex pension som höjd skatt på Investeringssparkkonto-sparande och pensionssparande är några av de svek som nu riktas mot också pensionärerna eller blivande sådana. Mer om det i en artikel från Privata Affärer. Frågan är om det här landet har råd med den nuvarande regeringen.

Det känns då ändå rätt tryggt att veta att regeringen själva lägger ner så här mycket arbete på att skönmåla verkligheten, artikel här från Socialdemokraterna. Detta trots att recensionen från de egna leden faktiskt kan se ut som den i Dagens Arena. Också på DI Debatt kan man hitta en artikel med samma kritik. I artiklarna sågar till och med LO regeringen på grund av just bristen på jobbskapande åtgärder. Det som är kvar av Stefan Löfvens luftslott är nog mest att likna vid kejsarens nya kläder. Socialdemokratin är helt naken och saknar förmågan att ens tänka i termen jobb. Känns tryggt för framtiden då vikande skatteunderlag ska finansiera allt mer absurd och verklighetsfrånvänd välfärd då den inte längre går att finansiera.

När till och med de egna sågar en ligger man risigt till, något Magdalena Andersson borde tänka på kanske Foto: Youtube

Magdalena Andersson stannar dock inte vid att höja skatten på arbete och företagande utan höjer också statens utgifter när det gäller transfereringar, bidrag och ersättningar. Dubbelt illa med andra ord eftersom bidrag och ersättningar snabbt kan ersätta meningsfulla jobb åt både nytillkomna och nu arbetslösa. Vi riskerar helt enkelt att bygga in den permanenta arbetslösheten än mer. Istället ger Magdalena Anderssons budget håvor hon inte har råd med. De höjda utgifterna kan man läsa mer om i Expressen.

Frågan blir om någon längre kan hålla denna omöjliga skapelse som kallas regering under armarna när den inte ens är förmögen att lösa de stora framtidsproblemen. Uppenbarligen är man inte från deras håll intresserad av att kunna försvara landet eller att ge nytillkomna eller någon annan för den delen ett jobb, en bostad eller en framtid. Inte heller är man så särskilt intresserad av att ge ungdomar de jobb alla pratar om som måste skapas tvärtom gör man allt i sin makt att riva ner det man kan. Till och med äldre som brukar vara socialdemokraternas kelgrisar får sin del av skopan ovett när de i vanlig ordning får höjda skatter men lite eller inget tillbaka.

Dags att ge landet konstgjord andning. Den nuvarande regeringen klarar det inte och vill tydligen inte heller inse hur illa det är efter den senaste budgeten Foto: Aftonbladet

I vanlig ordning kan vi förlita på oppositionen att inte göra sitt jobb. DÖ har blivit rent skrattretande då denna del av vår demokrati väljer att gå upp i kammarens talarstol, tala om vilken katastrof budgeten är för att då man kunde fällt ett avgörande lägga ner sina röster. Mer om oppositionens recension hittar du på Dagens Opinion. Därmed har vi fått den totala kollapsen i svensk politik, en handlingsförlamad regering och en lika hjärndöd opposition där de båda tävlar i vem som har minst trovärdighet.

Fler som har kommenterat den galna budgeten är Fnordspotting, Den Hälsosamme Ekonomisten, Anybody’s Place, Ekvalist

Blaskan kan med skräckblandad förtjusning konstatera att budgeten är en rätt ruskig historia med inslag av ren mardröm Foto: Youtube

Löjesguiden nominerar nästan rutinmässigt regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Det är en glädjens dag när man kan konstatera att regeringen i vanlig ordning ger upp men får det att se ut som en ”satsning”. Spindoktorerna lyfter likt helikoptrar när de övervinner tyngdlagarna men det hjälper inte. Detta är en budget vars främsta syfte är att få regeringen att framstå som handlingskraftig när de är allt annat än just detta. Än mer mål som missas, fler grupper som lämnas utanför och fler medborgare som får betala för det hela är det enda bestående resultatet. Sverige behövde en ny regering förra året, Sverige behöver fortfarande en ny regering. Det har budgeten visat om inte annat.”

En Skammens Dag

I förrgår – lördag – höll regeringspartierna och alliansen gemensam presskonferens, klipp här från TV4. Anledningen var att man hade kommit överens om hur man i fortsättningen ska ordna situationen med minoritetsstyre på bästa sätt utan att detta skapar kaos. Regeringen fick ju som bekant till exempel inte igenom sin egen budget i riksdagen och måste nu istället administrera den gamla regeringens budget det vill säga alliansens. Regeringen får därmed inte föra sin egen politik något man nu har tagit sig runt.

Svensk inrikespolitik börjar allt mer likna rent kaos, de senaste dagarna är inget undantag Foto: Expressen

Uppgörelsen gäller bara mellan socialdemokrater, miljöpartister, och alliansens partier och lämnar därför både vänsterpartiet och SD utanför. I det sistnämnda fallet är det nog en händelse som ser ut som en tanke. För det är nog ingen särskilt väl bevarad hemlighet att den gemensamma nämnaren för överenskommelsen är att dels se till att alla får det de vill ha, men också att se till att marginalisera SD. Vänsterpartiet har däremot hela tiden varit informerade om läget i förhandlingarna. En omständighet som redan nu har föranlett SD att hota med en misstroendeförklaring mot statsministern.

En överenskommelse gäller bara de som har ingått den, andra lämnas utanför
Foto: Fpvasteras

Uppgörelsen bygger på fyra grundprinciper för ett samarbete i riksdagen. Det första är att Den statsministerkandidat som ser ut att ha störst chans att bilda en hållbar regering är den som ska väljas av talmannen. Det blir med andra ord inga mer Stefan Löfven-fasoner där man ”tror sig” ha skapat förutsättningar för en regeringsbildning. Den här punkten är en seger för alliansens linje eftersom dessa var rejält förbannade i höstas när Stefan Löfven lovade runt men höll tunt. Han påstod ju att han hade ett regeringsunderlag som visade sig vara allt annat än ett hållbart sånt trots ivriga intyganden från allehanda sossar om att Stefan skulle klara biffen. Det var ju det han sen inte gjorde men makten skulle han ha. Inte undra på det när hans regering knappt klarade första veckan innan krisen var ett faktum.

Om det är detta gäng som har Sveriges öde i sina händer bör vi alla springa för livet
Foto: SVT

Det andra är att man inte längre ska kunna bryta ur en fråga ur budgeten för att klara resten av den. Stefan Löfven försökte ju som bekant i ljuset av att han förstod att budgetomröstningen var rökt bryta ut frågor för att blidka SD. Återigen en seger för alliansen. Den tredje biten i överenskommelsen är att alliansen i budgetomröstningen från och med vårproppen kommer att lägga ner sina röster och därmed inte fälla regeringens förslag. Till sist kommer förhandlingar att föras för att nå samförstånd på tre områden: Pensionerna, energipolitiken och försvarspolitiken. På denna punkt heter den stora förloraren mp eftersom de är både försvarskritiska och vill samtidigt skrota kärnkraften. I praktiken kommer det troligen bli så att försvarsbudgeten ökar och kärnkraften blir kvar på oöverskådlig tid. Pensionerna är också ett område där de har fått kritik. Alliansens partier har menat att de framtida pensionerna kräver värdesäkring i form av tillväxt och har anklagat mp för att vilja hämma just denna.

Det enda goda med överenskommelsen är att regeringen inte längre kan köra sitt egna race i energifrågan och därmed låta miljöpartiet äventyra framtida svensk kärnkraft
Foto: Nuclearpowerplease

Överenskommelsen har tillkommit som det heter för att säkerställa spelreglerna och underlätta minoritetsstyre. Sanningen är långt ifrån detta som vanligt. Hela upplägget är som konstruerat för att neutralisera hotet från SD som därmed framstår som det enda kvarvarande oppositionspartiet. Hur de än agerar kommer de att vara inmålade i hörnet. Om de lägger fram en egen budget kommer den att röstas ner av de andra. Om de försöker att rösta på alliansen budget kommer den knappt att finnas eftersom det inte längre finns anledning att skapa en sån när man ändå släpper igenom regeringens förslag.

Oppositionens roll är att ifrågasätta och vara ett alternativ, i Sverige lägger vi ned den
Foto: Thefreethoughtproject

Fait accompli – inte undra på som sagt att SD nu kommer att lämna in en misstroendeförklaring. En sån borde för övrigt lämnas in på oppositionen också eftersom detta har skett på deras initiativ. Därmed har Sverige de facto ingen opposition, bara en enda stor politisk härdsmälta där alla håller samman för att stänga ute SD. Bara där borde avtalet rivas upp eftersom det politiska livet kräver en opposition. Visserligen finns en sån men bara i de minst brännande och avgörande frågorna. Etablissemanget har talat genom att sluta leden.

Sverige har nu också fått sin härdsmälta men på eget initiativ Foto: Eutimes

Hela upplägget andas dessutom enighet under tvång där turerna visar hur djupt splittrad de etablerade partierna är. Alliansen bjöd in till vad man såg som seriösa förhandlingar för att genast konstatera att Stefan Löfven personligen den 20 december står på stortorget i Gamla Stan Stockholm och mer eller mindre tokhånar alliansen. Hans ursäkt var att han såg det som att dessa hade försökt att fälla regeringen för att själva kunna ta över när hans budget föll i riksdagen. Det är klart de gjorde, det är deras uppgift att stå redo då Stefan Löfvens skämtregering faller det står till och med så i vår grundlag Stefan Löfven. Också efter överenskommelsen har hans hånfulla tongångar fortsatt vilket visar hur trovärdig och stabil han är som statsminister.

Dags för Löfven att ta konsekvenserna och avgå Foto: Facebook

Men också alliansens partier har misskött hela frågan. Inte bara har de nu sett till att landet har ett enda oppositionsparti, de har också öppnat för än mer inflytande för extremistpartiet v. För i och med att man nu kommer att lägga sig platt från och med vårproppen kan v nu trumfa igenom i stort sett vad de vill och Stefan Löfven kommer i vanlig ordning att böja sig inför kraven. I bakgrunden lurar LO som dels tog honom i örat för uttalandena om nyval och också om oviljan att samarbeta med v. Lydig denna organisation som Stefan är kommer hans enda alternativ vara att göra dem till viljes och ingen opposition kommer ju heller att stoppa vansinnet. Jonas Sjöstedt har redan signalerat att nu är det fritt fram. Skam över alliansen för detta och jag hoppas ni allihop blir utkickade ur riksdagen i nästa val. Här lite andra borgerliga reaktioner från SVD där det visar sig att det finns kritiska röster också där.

Det är inte bara kungligheter som blir dragna i öronen, också Löfven blev åthutad av LO Foto: Dailymail

Det bisarra i handlingen är att alliansen har förhandlat bort sin egen roll i det parlamentariska systemet. Genom att helt enkelt försvaga sig själva och sin egen uppgift när man planerar att lägga sig platt inför regeringens alla nycker har man förringat sig själva till att bli staffagefigurer. Oppositionens roll är ju att kritiskt granska regeringens förehavanden men det kan vi nu glömma. Mer om det dilemmat i ett TV4 play-reportage. Oppositionen har därmed lagt ner sig själv. Också detta är ett faktum som regeringen kommer att kunna utnyttja till sådana dumheter som bara dagens sossar i maskopi med v och mp är kapabla till. Om de inte gjorde det är de korkade och det tror jag däremot inte att de är.

Alliansen har med initiativet förvandlat oppositionen till en dockteater ovärdig en demokrati Foto: Wikipedia

LO tycks ha varit ytterligare en faktor i den härdsmälta som nu har lett fram till överenskommelsen när de avrådde Stefan från nyval. Hur LO kan tillåtas att så handfast blanda sig i är också det en gåta. Kan jag rösta på LO? Inte det om jag inte är delegat till deras kongress då förstås. Frågan är hur ett odemokratiskt system som en organisation där bara medlemmarna kan rösta om ens det, kan tillåtas ställa villkoren för politiken. De har åsikter – det har de rätt till – men att blanda sig i och kräva att v som för en vidrig politik ska med till varje pris är magstarkt. Att de nu också har haft åsikter om nyval är direkt kränkande mot allt vad demokrati heter utom då möjligen i Stefan Löfvens värld.

Antidemokraterna är på frammarsch och uttrycken blir allt mer bisarra. Nu har den dock letat sig in i politikens finrum och de etablerade partierna Foto: Toklandet

Också socialdemokratin ser jag som ett lost case, detta var sista halmstrået och inte bara har Stefan Löfven gjort saker och ting än värre med sitt barnsliga beteende (om det nu kunde bli värre) han har också helt och hållet kapitulerat för både LO och v. Resultatet kan man bara spekulera i men jag har en riktigt dålig känsla inför framtiden. V är inget parti jag ens skulle vilja se i riksdagen, än mindre ha inflytande över nästkommande budgetproppar. Förpassa sossarna ut ur riksdagen svensk, det enda de är bra på är att dupera dig. Den nya situationen visar det och flertalet andra exempel har också visat det. Den här gången är dock måttet rågat. Först utlyser man nyval. Sen börjar man antyda att det var förhastat och sen gör man upp med samma människor man ska stå i motsatsförhållande till!!!!!!!! Nu har de till och med ingått en överenskommelse som inskränker demokratiska grundprinciper – allt för makten? Mer säger sossar! För mig har det dock blivit droppen, jag tänker aldrig ens kalla mig missnöjd sosse, det är ett löfte Stefan.

Bidrag och håvor är lockmedlet men det enda bestående sossarna lämnar efter sig efter uppgörelsen är känslan av att ha blivit lurad Foto: pctidningen

Nästa faktum som lär komma som en obehaglig överraskning är att nu har SD chansen att bli Sveriges största eller näst största parti. De kommer nu inte bara kunna rida på konspirationsteorierna om hur de har blivit utestängda och därmed kunna vara stolta innehavare av den så åtråvärda offerkoftan, nu kommer de dessutom att kunna stoltsera med titeln ”Sveriges enda oppositionsparti”. Störst förlorare på det sistnämnda lär bli alliansen som nu lägger sig platt inför vad som är delar av deras parlamentariska uppgift – att föra en alternativ politik till regeringens och visa alternativet.

Det är inte bara krogkvällar som spårar ur, nu har större delen av det politiska etablissemanget följt exemplet Foto: Nyheter24

Ytterligare en invändning är att överenskommelsen delvis åsidosätter konstitutionella regler. Framför allt den delen där oppositionen inte längre kommer att föra en alternativ politik på budgetramens område står i bjärt kontrast till andan i grundlagen. Ett faktum som Peter Eriksson (Mp) har reagerat på och kallar överenskommelsen ”en farlig väg att gå”, här reportage om hans uttalande från TV4 Play. För en gångs skull träffar en miljöpartist helt rätt, det är mycket tveksamt och förloraren heter folket och demokratin. För det är nu folket som inte längre ska kunna avgöra regeringens öde i ett nyval. Det är också medborgarna som nu ser sig snuvade på sin chans därför att de etablerade partierna nu har visat att när det blåser snålt håller de allihop samman hur oheligt detta än kan te sig. De demokratiska problemen med överenskommelsen tar SVD:s Tove Lifvendahl upp på ledarsidan.

Om priset för att bekämpa SD med åsidosättanden av grundlagen kan det vara mer klokt att istället bara avgå Foto: Riksdagen

Frågan är efter överenskommelsen och dess konsekvenser om Sverige ens längre kan kallas demokratiskt. Det är ifrågasättbart inte minst därför att det nu kan baxas igenom dålig politik utan spärrar i form av en granskande opposition, en omständighet reglerna i grundlagen skulle förhindra. Vänsterpartiet kommer troligen att ta chansen och visa oss just varför reglerna en gång kom till – att se till att små partier inte fick för stort inflytande. Pandoras box är därmed öppnad och detta på initiativ av ett block som har allt att förlora på avtalet. Man måste också fråga sig om alliansen lika villigt hade sträckt ut handen till SD i samma situation och om överenskommelsen gäller också dem efter nästa val. Nej, sanningen är nog att de med avtalet har visat att de är samma skrot och korn som i vått och torrt samarbetar med varandra men långt ifrån med alla. Sverige har i dagarna drabbats av en köldknäpp men Stefan Löfven och alliansen gjorde genast klimatet ytterligare några grader kallare. Vad ska bli nästa drag, att ta bort nästa ordinarie val också det?

Ute är det djupfryst och så inom politiken. Inom politiken lär det dock dröja längre att tina upp än fram till våren Foto: DN

Löjesguiden vill med denna artikel kollektivt nominera partierna bakom decemberöverenskommelsen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Er iver att stoppa SD vilket innefattar odemokratiska åtgärder har nu fått ett konkret exempel. Att ni i demokratins namn fattar beslut som innebär odemokrati är den yttersta ironin. Ni har med beslutet dessutom visat att de etablerade partierna inte längre har en hållbar egen politik eller strategi för att bemöta SD. Allt ni har kvar är åtgärder utan rim och reson. En extra eloge till alliansen som med ett enda handslag har suddat ut delar av sitt egna ansvar, den att föra en oppositionspolitik, med den nästan farsartade motiveringen att det är för landets bästa när det i själva verket är för det ökade inflytandet för småpartierna. Ett syfte som än mer kommer att spä på instabiliteten i systemet.”