Fantasianalyser

Är det inte fantastiskt! Om du eller jag har gjort något dumt tillstår vi antagligen detta. Journalister däremot har i varje fall ett fall hittat en ny liten teori som ska ursäkta andras misstag. Den som larmar om någon annans tillkortakommanden är plötsligt den som har gjort fel. Lite samma andas barn som man körde med förut att om man kritiserade feminismen var man per definition både kvinnohatare och anhängare av Breiviks manifest. Följ med in i minst sagt skrämmande värld där svart är vitt och tvärtom.

Det var i Aftonbladet den 19/10 som artikeln signerad Eva Franchell publicerades. I artikeln driver Franchell tesen att ”mobbningen” som ju bara är berättigad kritik mot Åsa Romson i själva verket handlar om att hon är kvinna. Enligt tesen får Romson klä skott för den olagliga färg hon använde på familjens båt trots att det var sambon som köpte färgen. Kanske borde Eva Franchell stanna till lite redan där för att reflektera. Om hon hade gjort det hade hon kommit fram till den revolutionerande tanken att när Åsa Romson konfronterades om färgen gjorde hon ett PÅSTÅENDE om att det skulle varit sambons dåliga kunskaper som hade fällt avgörandet. Om Åsa Romsons påstående hade varit sant, varför använde hon ändå färgen mot bättre vetande?

Åsa Romsons talibantalOm kritik mot Romson är kvinnofientlig, vad är detta Eva Franchell?

Eva Franchell framhärdar dock genom att komma med nästa påstående. Åsa Romson har fått klä skott för att det nu har avslöjats att en av hennes medarbetare har dömts för narkotikasmuggling. Mig veterligen har ingen diskussion eller debatt påstått att Åsa Romson borde klandras för valet av medarbetare, däremot har media ställt Stefan Löfven till svars för det dålig valet. Tack dock för tipset, jag har hittills inte bloggat om knarkaffären men det dåliga omdöme som måste ligga bakom kommer definitivt att bli underlag till ett inlägg.

Mug ShotVissa hamnar på kåken för sina brott, andra får jobba i Rosenbad Foto: Fanpop

Kvinnor döms hårdare kläcker hon ur sig härnäst. Har Eva Franchell helt och hållet glömt den behandling och den skärseld hennes kollegor i media ställde till med i våras för att hänga Jimmie Åkesson? En behandling som dessutom fick honom sjukskriven för utbrändhet? Här andas inte artikeln en enda stavelse av ånger eller ens nämner övergreppet. Har hon förbisett den veritabla skitstorm Björn Rosengren genomgick när hans dikeskörningar avslöjades? Eller varför inte den fullständigt vedervärdiga scen som hennes kollegor ställde till med i tv när dåvarande trafiklandstingsrådet för Stockholms län Elwe Nilsson kölhalades genom att ett tiotal ”oberoende” journalister ställer sig och skanderar ”avgå” ett antal gånger och filmar hela scenen? Låt mig dra en slutsats åt dig Eva, kvinnor döms hårdare i din högst fria fantasi. Kritiken mot Åsa Romson har varit mer än berättigad och kan knappast kallas överdriven, det detta handlar om är att en person med ”rätt” åsikt återigen inte får kritiseras. Om man däremot heter Jimmie Åkesson får man behandlas hur som helst utan att vare sig Eva Franchell eller någon annan journalist lyfter ett finger, då handlar det ju om ”fel” åsikter.

Sveriges Kvinnolobby”Rätt” eller ”Fel” åsikt i debatten avgör vad du får säga Foto: Kvinnolobbyn

Naturligtvis tas det klassiska fallet med Mona Sahlin upp. Hon var ju kvinna, alltså tystnade inte kritikerkåren förrän hon hade avgått och lämnat politiken. Att hon var kvinna var det enda skälet till kritiken. Återigen kliar i varje fall jag förbryllat i hårbottnen. Kom inte Mona Sahlin ovanligt lindrigt undan med tanke på det som faktiskt hände, var det inte så att tidningarna redan på den tiden medvetet (?) lät bli att skriva för mycket om vissa detaljer som sedermera aldrig kom ut?
Faktum var att Mona Sahlin inte kunde skilja på ditt och mitt. Hon betalade privata inköp av kläder och tog ut pengar för privat bruk på sitt kort, pengar som tillhörde skattebetalarna. När avslöjandet kom uppvisade förklaringsmodellen förvånansvärt många likheter med den som Åsa Romson har demonstrerat. I Åsa Romsons fall var det någon annan som var missdådaren, en sambo som media inte ens har intervjuat för en bekräftelse (?).  I Mona Sahlins fall handlade förklaringen om att hon hade tagit ut ett förskott på lönen genom det tjänstekort hon som minister hade. I båda fallen torde det handla om nödlögner av första graden som dessutom är genomskinliga därför att de hittas på i stunden. Ska man ljuga bör det åtminstone vara trovärdigt.

ToarulleTrovärdighet är det enda kapital demokrati kan mätas efter Foto: Torquemag

Samma omdömeslösa förfarande med pengar uppvisade senare Mona Sahlin igen när hon hanterade ekonomin i sitt bolag Mona Sahlin AB. Där lyckades hon ta ut så mycket i lön att bolaget till sist saknade erforderligt kapital och till slutligen sattes bolaget i likvidation. Till sist uppdagades det att hon som tyckte det var så sexigt att betala skatt hade betalat in en kvarskatt på 40.000 kronor tre månader försent. Hon hade också fått anmärkningar från kronofogdemyndigheten för att hon inte hade betalt två räkningar, en p-bot och tv-licens. Mer om de omständigheter som ingick i rabaldret kring Mona Sahlin kan du läsa i Expressens artikel om hela skandalen.

AvskedsfestSahlin lämnade politiken, nu borde det vara Romsons tur Foto: Viktor.Cafe

Därmed kan man börja skönja ett mönster, tyvärr dock inte samma som Eva Franchell tycker sig se. För om man lyckas med det som både Åsa Romson och Mona Sahlin lyckades med, så ska man helt enkelt inte inneha offentliga uppdrag. I den bransch de jobbar i finns det bara ett gångbart kapital och det heter förtroende. Det är därför det heter förtroendeuppdrag. Har man inget sånt eller att det är förbrukat finns det bara ett alternativ, att avgå. Mona Sahlin avgick, Åsa Romson borde göra det. Också hennes förtroendekapital är nämligen slut. Inte för att hon är kvinna, men därför att hon har begått så många övertramp på de grundregler som gäller alla politiker nämligen den att om man vill ha ett förtroendekapital måste man förtjäna det. Det är en läxa som Åsa Romson borde lära sig. Också Eva Franchell borde lära sig att se istället för att kika på det som inte finns. Det blir bara löjligt när man gör så felaktiga analyser. Fantasifeminismen som döljer sig mellan raderna gagnar inte en offentlig debatt om politikers tillkortakommanden, men gagnar inte heller en jämställdhetsdebatt. Artikeln skapar därmed inte bara en gigantisk miss av målet, den skapar dessutom en backlash när författaren försvarar det oförsvarbara med argument som hör hemma i fablernas värld. Ytterligare en blogg där du kan läsa inlägg om artikeln i Aftonbladet är WTF Toklandet som i vanlig ordning är träffsäker.

TrovärdighetTrovärdighet är måttstocken både inom politik och journalistik Foto: publicspeaking.com

Löjesguiden vill med detta inlägg nominera Eva Franchell till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Du nomineras till priset för din förmåga att dölja de verkliga skälen till din artikel. Att du återigen vill ha olika måttstockar för män och kvinnor med offentliga uppdrag är inget man talar högt om även om det är det du avser. Enligt din logik är det tydligen ”mobbning” när kvinnliga politiker kritiseras, men inte ett ord ska andas när verklig mobbning sker som den mot Jimmie Åkesson under våren. Då är det istället frågan om ”berättigad och relevant kritik”. Återigen inget du säger rent ut men din tystnad om den saken är besked nog. Du har därmed dragit ner foliehatten så långt över både ögon och öron att du inte längre vare sig hör eller ser de rätta anledningarna till den för dig så förhatliga kritiken mot dem du nämner i din artikel.”