Stefans Statsmannamässiga Sorti

Om ens Stefan Löfven någonsin var statsmannamässig kan vi nog glömma att han kommer att kunna bli det. Den skutan sjönk i och med det brev han skrev till oppositionen för att diskutera en ny säkerhetsstrategi. Expressen har skrivit mer om saken.

Sjunkande SkeppRegeringen är som ett sjunkande skepp, det enda som återstår är dumheter och politisk teater i överflöd. Under tiden skriker landet efter ett nyval som vi förvägras
Foto: Wikipedia

Brevet började bra med en ansats till fördjupat samarbete i säkerhetsfrågan:

Jag föreställer mig att detta är ett arbete som kan ta ett tag, och där vi som partiledare vill överlåta åt våra medarbetare att diskutera konkreta texter i en sådan strategi. Men jag tror samtidigt att det vore bra för oss att ha ett första möte för att resonera om inriktningen för detta arbete. Jag bifogar en lista över några enkla frågeställningar som kan komma att platsa i arbetet med en nationell säkerhetsstrategi.

Men då frågeställningarna som det talades om i den sista meningen gick luften ur:

”Vilken är innebörden i det breda säkerhetsbegreppet?”

och

”Vilket är det nationella ansvaret för människors säkerhet i Sverige?”

Det enkla svaren på frågorna blir helt enkelt att vet han inte det bör han nog söka ett annat jobb. Här kan Stefan Löfven läsa Nils Andrén – professor emeritus i statsvetenskap – sammanfatta vad 2002 års doktrin bygger på så att han får ett exempel. Stefan Löfven blottar här en djup okunskap som är skrämmande. Han har ju också en egen säkerhets-doktrin som borde ge svaren på de frågor han ställer men inte ens det klarar han av. Som så många gånger under det gångna året har han nu visat att han vare sig är en statsman eller påläst alltså.

Klia Sig I HuvudetStefans okunskap och valhänthet i flera frågor väcker både förundran men också undran. Klarar han egentligen av jobbet? Foto: SVT

Utspelet ska nog snarare ses som ett desperat försök att återvinna förlorad mark i den säkerhetspolitiska frågan. Löfven har ju mer eller mindre tvingats att överge sin egna säkerhetsdoktrin som byggt på att Finland och Sverige ska förbli neutrala, mer om hans nya situation i SVD. Nu har dock Finland bytt regering och då har också landets säkerhetspolitiska tänkande förändrats vilket alltså kastar grus i maskineriet för Löfven, också det går att läsa om i SVD. Till exempel kan Finland nu tänka sig ett medlemskap i Nato vilket ju inte var vad Löfven hade hoppats på, vilket DN har skrivit om. Det är säkert därför också ett lite desperat försök att hitta den röda tråden där han själv har tappat den.

Slutsatsen kan bara bli en. När Sverige behöver ledning står vi utan den, där vi behöver svar på tidens frågor kan inte statsministern eller hans medarbetare leverera dessa. Det som återstår är politisk teater där utspel utan innehåll är vardag. Ett sådant exempel är den försvarspolitiska uppgörelsen som regering och opposition kom överens om i våras. Alla utom folkpartiet stod bakom. Ryssland har sedan 2008 ökat sin försvarsbudget med 31,2 %. Under de närmaste tre åren förväntas landet öka sin budget på området med 44 procent. Ökningen redovisas i följande artikel i SVD.

Livsfarlig LedningNej vi har inte en livsfarlig ledning men väl en försvagad och delvis inkompetent sådan. Landet behöver nyval, inte gamla dumheter i ny tappning Foto: Trafikverket

I det ljuset har naturligtvis också svenskens oro ökat och alltfler vill se ökade satsningar på försvar. Mer om svenskens attityd i försvarsfrågan kan man läsa om i SVD. Försvars-minister Peter Hultqvist var arkitekten bakom den senaste uppgörelsen i försvarsfrågan och där blev då resultatet en uppskrivning till hela 5 % av vår BNP. Det ska då jämföras med Rysslands 44% och sen kan vi dra ner rullgardinen för gott. Bloggen Motpol har skrivit om detta.

Istället har vi fått en nästan spegelvänd situation mot hur opinionen och verkligheten ser ut. När 58% av befolkningen vill ha mindre invandring får vi mer som går att läsa om på bloggen Cornucopia. Också i försvarsfrågan väljer alltså regeringen att låtsas om som om de inte behöver följa folkviljan. De går till och med så långt att de ställer fråga mot fråga i det ekonomiska lotteriet där invandringen får kosta nästan vilka summor som helst medan andra utgifter alltså begränsas. Detta har bloggen Fnordspotting skrivit om på ett utmärkt sätt.

Hur gör man för att dölja det faktumet att detta egentligen är ett misslyckande? Regel ett i politisk teater säger att man ska måla upp en bild av något som nåt helt annat än det är. Ett misslyckande ska alltså beskrivas i termerna ”framgång”, ”seger” eller ”positivt”. Sagt och gjort, Peter Hultqvist lät inte vänta på sig. ”Stabilitet”, ”Bra signal till omvärlden” blev ordvalen. SVT har reportaget och intervjun. Men redan på presskonferensen kom misslyckandet i dagern.

Von FersenFolk är med rätta förbannade och uppretade på regeringens valhänthet särskilt i försvarsfrågan. Kanske bör man besinna sig och betänka att allt de gör är att dölja det faktumet att de inte klarar av jobbet och spelar istället politisk teater Foto: Wikipedia

Folkpartiet som inte gjorde något när de satt i förra regeringen vädrade nu morgonluft och menade att anslaget var underfinansierat dvs det saknas pengar trots att det ser ut som om de fanns. Moderaterna menade att nu fanns ett diskussionsunderlag till ett svenskt Nato-medlemsskap vilket Mp genom Jakop Dalunde menade att det inte alls fanns.

Försvarsministern trängdes i intervjun eftersom det framkommit att trots det ”ökade anslaget” innebär det att försvaret nu måste börja stryka vissa saker ur materialinköps-listan som t ex ammunitionstyper som nu inte kan köpas in. Också de höjda försvarsanslagen innebär alltså inbesparingar och uppskjutna projekt som får anses mindre viktiga. Det är alltså ingen ny politik, det är bara samma gamla politik som båda blocken har fört nu i minst 10 års tid, men i ny skepnad eftersom den ger ”stabilitet”.

BalansBalanserade eller obalanserade som slutbetyg på regeringen är fråga om politisk åsikt, min är dock glasklar Foto: NPD

I reportaget framkom vidare att politikernas kravlista på försvaret ger ett årligt underskott på si så där 2 miljarder per år. Försvaret själva hade velat ha 4 miljarder mer än budget per år för att kunna förverkliga det som politikerna vill, de fick 10,2 miljarder fördelade på fem år. Men det ger ju ”stabilitet” och ”bra signal till omvärlden”. Det skulle då möjligen vara signalen att Gotland och andra strategiska intressen för Ryssland nu ligger inom räckhåll. Man har ju redan övat invasion av bland annat Gotland som går att läsa om på engelskspråkiga CEPA.

Så fortsätter den politiska teatern som vill invagga oss i tron att vi lever i den bästa av världar när vi i själva verket borde ha fått en ny regering för länge sedan. Att den vi har har misslyckats i snart sagt varje fråga torde vara klart, men det de har kvar är nu politisk teater och pamflettpolitik. genom ord utan mening. Ett sådant exempel är det nya begreppet ”utvecklingsmoral” som regeringen satsar hårt på vilket du kan läsa om på SVD. Om det finns något som utvecklingsmoral så finns väl avvecklingsmoral. Det är att att avveckla vår regering, inget annat.

David TennantDavid Tennant kan spela teater, det kan däremot inte regeringen. Ändå spelar de politisk teater med varierad framgång. Foto: Wikipedia

Löjesguiden nominerar idag regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Regeringen spelar visserligen skickligt sin teater genom t ex Peter Hultqvist men det är ändå så ihåligt att man måste fråga sig hur länge de ska plåga detta land. I vakuumet av besluts- och realpolitikens ersätts vi med politisk teater, det duger inte längre ens som blå dunster – avgå och utlys nyval nu.”

En Oförsvarlig Försvarsbudget

10,2 Miljarder kronor mellan åren 2016 till 2020, det är notan svenska skattebetalare ska betala för försvaret enligt den nya uppgörelsen alla riksdagens partier utom SD och FP har ingått. Försvaret själva beräknade att perioden skulle behöva 17,5 så 10,2 är väl inte direkt kattpiss även om det inte var lika mycket som det äskade. Det är dessutom extra pengar utöver budget vilket ju höjer anslaget och det är bra, men är det verkligen tillräckligt?

Försvarsminister Peter Hultqvist kommenterar beslutet så här: ”Vi vill signalera att vi förhåller oss till det som sker och ge en signal att Sverige är beredd att bidra för säkerhet och fred i vår del av Europa”. Mer om beslutet i en artikel från SVT. Men har han verkligen anledning att stoltsera? Svaret är enkelt – Det finns ingenting i det här beslutet att vara stolt över.

DuvbombSvensk duvbomb som kan skicka på den lede fi är ett budgetalternativ värdig Peter Hultqvists ”klara signal om vår beredskap att ta ansvar för fred och säkerhet i Europa” Foto: Flickr

Man måste jämföra heter det i filmen ”Mitt Liv Som Hund”. Gör man det kommer man fram till att regeringen till svensk statsbudget anslår 156 miljarder på färre år till integrations- och migrationspolitiken, assistansersättning som får 30 miljarder och sjukpenningen som nu ligger på 32 miljarder som exempel. Det är med andra ord inte en tungviktare i utgiftsskalan vi talar om när vi diskuterar försvarsutgifterna.

Idag är Gotland helt och hållet oförsvarat, där finns inte en soldat inte ett enda förband. Planen säger att 2018 ska ön ha fått, hör och häpna, hela 230 soldater varav 80 ska ha tillgång till stridsvagnar. Det lär skrämma invasionsstyrkor från vårt närområde, läs Ryssland, rätt ordentligt…..inte alls. För samtidigt som försvarsministerns stolta ord och intentioner klingar ut kan man läsa följande reportage från Finland i svenskspråkiga Huvudstadsbladet. Där talas om USA:s allt lägre intresse för en kontinent som inte vill eller kan ta tag i sina egna problem dvs Europa och därför alltmer riktar blicken mot Sydostasien. Samtidigt har Ryssland större kapacitet än vi tidigare har förletts att tro.

FiskPeter Hultqvists ”ökning” av anslagen är som fiskehistorien. I den är allt så mycket större än den är i verkligheten Foto: TV2 NRK

Ryssland uppvisar parallellt med detta en alltmer aggressiv ton mot sin omvärld. Det är då det känns riktigt tryggt med 230 man om två och ett halvt år. Samtidigt som Ryssland skärper tonen på det utrikespolitiska planet är NATO i full färd med att nedmontera, därifrån finns alltså ingen hjälp att få. Mer om detta i DN. Det är i den här ekvationen en smärre katastrof att Sverige inte möter de utmaningar vi nu ställs inför med mer pengar än ca 2,65 Miljarder per år. Den kritiken får alla de etablerade partierna nu ta på sig eftersom de alla har ingått överenskommelsen. Moderaterna har dessutom en dubbel skuld då de blev den främsta bromsklossen för all typ av ökning av anslagen redan under sin regeringstid. I Fredrik Reinfeldts värld blev försvaret ett ”särintresse”, mer om det märkliga uttalandet i DN.

Men det är inte bara reda pengar som ger anledning till oro. Om man tittar på hur mycket olika länder ökar sina försvarsutgifter ligger vi återigen efter. Tittar man på Ryssland igen, de ligger trots allt i vårt närområde, ökade de sin försvarsbudget bara under 2008 med 31,2 Procent. Sett under tre år ökar de sina utgifter med sammantaget 44 procent. Vi i Sverige svarar mot detta med en ökning på 5 procent, fantastiskt Peter! Mer om de uppgifterna i artikeln från SVD. Uppgifterna kommer delvis också från bloggen Motpol som jag kan rekommendera.

FörvånadSå här bekymrad finns det all anledning att se ut lite till mans och katts. Det är snart svenskens normala utseende så fort försvarsfrågan kommer upp Foto: Youtube

Sverige skär under samma period faktiskt ner om man ser till andelen av BNP för det som var en ”ökning”. Ur det perspektivet är Sverige nu nere i 1,15 procent. Siffrorna hittar du i SVD. Finland och Norge som båda har lägre folkmängd ligger på 1,4 procent, Polen på 1,9, Estland på 2 och Ryssland ligger på 4,5 procent. Jo Peter, den sifferexercisen talar ett annat språk än det fikonspråk du talar.

Peter Hultqvist kör alltså med ett inom Socialdemokratin beprövat knep – den kreativa bokföringen med skönmålning som slutmål. I bästa Magdalena Andersson-klass bollar han med siffrorna för att dölja den egentliga sanningen. Detta är inte ett svar på Rysslands aggressiva politik, det är en kapitulation för den! Mer om Magdalena Anderssons dubbla fiskala budskap kan man läsa om på Fnordspotting.

Åsas BottenfärgNär man skönmålar verkligheten och bottenmålar med förbjudna bottenfärger presenterar man inte den egna politiken i så särskilt god dager. Verklighet och dikt är alltför långt ifrån varandra. Foto: Expressen

Därmed har också försvarsministern sällat sig till samma oseriösa gäng som de andra i regeringen, men också till den ohederlighet som moderaterna uppvisar i försvarsfrågan. Man får komma ihåg att också moderaterna tyckte 10,2 stackars miljarder och 230 man till Gotlands försvar 2018 var rätt okej. Sanningen är att det är det inte om man nu inte vill skönmåla sanningen då förstås. Vad hände med svenskt försvar är i dagarna en berättigad fråga som ställs i reportaget från Dokument Inifrån.

Det enda jag personligen är tacksam över i en hopplös situation där landets ledning som vanligt inte lyssnar på medborgarna, är att F! inte kom in i riksdagen och därmed inte får något inflytande över den här frågan. I följande Metro-artikel förklarar kamrat Schyman, vänsterhanden Sissela Nordling Blanco samt några andra Sovjet-nostalgiker sin syn på saken. Läs och våndas.

Ipren-MannenSverige behöver få tillbaka Ipren-mannen nu när landets politiker är i farten igen
Foto: Aftonbladet

Löjesguiden tänkte idag nominera Peter Hultqvist, men också det övriga politiska etablissemanget, till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Den skönmålning du och andra nu genomför är talande för en politisk elit vars stora akilleshäl heter sanningen. Vi – röstboskapet – är till nytta vart fjärde år och när det gäller inkomsterna i form av skatter. Annars tycks vi vara oviktiga i sammanhanget. Försvarsfrågan och förmågan att kunna försvara oss vid ett eventuellt angrepp är en central fråga för svensken. Artikel om hur medborgarna och politikerna i vanlig ordning går i olika taktarter kan man läsa om i  SVD. Att den fuskas bort på det sätt vi nu ser är ovärdigt ett land som påstår att all offentlig makt utgår från folket. Återigen har nämligen etablissemanget visat att de inte lyssnar på de prioriteringar svensken ställer, det rekordet är oslagbart i varje fall. Sverige behövde en ny regering förra året, landet behöver fortfarande en ny regering.”