Flagellanterna går igen

De manliga självspäkande flagellanterna vars livsluft är att vältra sig i dåligt samvete över en svunnen tid som inte har med oss att göra, går igen. Den här gången heter han som en del gånger förut Andres Lokko. Han är den självplågande skribenten vars vurm för att uttala sig frågor han inte ens i grunden förstår är så pass stor, att hans inlägg i debatten hela tiden hotar att kantra över i rent nonsens. I torsdagens nätupplaga av SVD (unvis.it) var det både klippt och rakat igen.

Så var det då klippt också för SVD när Andres Lokko gick från magplask till magplask. Att hålla debatten på en anständig nivå och att använda fakta i målet var som vanligt oviktiga detaljer i sammanhanget Foto: Expressen

I artikeln driver han linjen att eftersom kvinnor förvägrades rösträtt fram till 1921 bör män förvägras rösträtt i tio val framåt. En briljant idé……..om man vill fiska i grumligt vatten. För tesen att kvinnlig rösträtt infördes först 1921 är en tes med extremt många problem, men det är i vanlig ordning sekundärt i retoriken.

För det första fick kvinnor i princip men inte i praktiken rösträtt i kommunal och landstingsval från och med 1863. Anledningen var att det fanns många undantag i lagen som uteslöt stora grupper från att rösta, också män. Kraven var att man bosatt i kommunen, myndig, att man hade taxerats för kommunalskatt och att kommunalskatten var erlagd. Röstantalet var också högre ju högre inkomst man hade. Man kan läsa om kraven i en artikel från Wikipedia.

Klart orättvist med andra ord men det gav vissa kvinnor rösträtt. Lagen uteslöt också män från att rösta, så orättvisan var också paradoxalt nog rättvis. Männen fick full rösträtt 1909 och kvinnor 1921. Fast åter finns det en del problem med det påståendet. Män fick nämligen inte FULL rösträtt förän 1925, alltså fyra år efter kvinnorna!

Vad Lokko inte tar hänsyn till är att beroende på hur man räknar får man olika resultat. Det sägs alltid att män fick rösträtt före kvinnor, men stämmer det påståendet? Foto: ”A plus b au carre” by Alkarex – Own work. Licensed under CC BY-SA 2.0 fr via Wikimedia Commons

Återigen beror det på hur man räknar, men fram till 1925 hade kvinnor full rösträtt medan män kunde få sin rösträtt indragen. Hade någon smitit från militärtjänst, straffats med fängelse, inte betalat sin kommunalskatt kunde man fortfarande fråntas rösträtten. Detta gällde dock bara om du var man, kvinnor behövde ju inte göra värnplikten t ex.

Det är just därför Lokkos uttalande i artikeln inte bara är problematiskt utan faktiskt rent korkat. För honom och hans meddebattörer är historieskrivningen svart eller vit, här finns inget utrymme till de faktiska detaljerna och anledningen är enkel. Drog man in sådana ”irrelevanta” detaljer skulle ju hela retoriken falla.

En annan del av den retorik som tycks så vanlig hos Lokko, Virtanen och allt vad de heter är ju att det som alla känner sig så förorättade över, hände för över eller snart hundra år sedan. Frågan blir vad det har med dagens samhälle att göra? Det är som att argumentera för att bensindrivna bilar måste förbjudas. Efter en mätning utförd på en T-Ford har det ju uppvisats skadliga mängder gifter.

T Forden är nog ingen bra måttstock på utsläpp från dagens bensindrivna bilar, men en bra allegori på hur man jämför. För vill man sätta in gårdagens problemställningar i dagens samhälle i debatten, har man med en gång skjutit sig i foten Foto: ”Model T Ford (8424090806)” by Mark Harkin – Model T Ford. Licensed under CC BY 2.0 via Wikimedia Commons

Andres Lokko gör alltså sig själv till åtlöje med en artikel som denna. Det är knappast något som kommer att föra någonting framåt över huvud taget, tvärtom har den gjort sådana som mig rent stridslysten och fientligt inställd till de dårskapens argument som artikeln uppvisar. Också SVD gör bort sig genom att publicera tendentiös dynga som saknar fakta eller haltar på samma punkt. Man börjar efter detta närma sig Virtanen-träsket.

Löjesguiden nominerar idag Andres Lokko för en gångs skull till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Få gånger har så få människor lyckats sabotera så mycket i en seriös debatt genom att vrida den till något djupt oseriöst. Det gör både Lokko men också SVD till värdiga kandidater till priset.”

Birro Visar På Ett Mycket Större Problem

Marcus Birro twittrade en smula och några tyckte som alltid att det skulle han aldrig ha gjort. Vi får komma ihåg att i Sverige säger man inte vad som helst ostraffat, och det hade han gjort. I Twitterinlägget hade han mage att påstå att muslimer står för merparten av världens terrordåd. Genast var krafter ute och skulle stämma i bäcken, ifrågasättandena haglade och röster höjdes för att han skulle be världens alla muslimer om ursäkt. Det var förstås ett påstående som både stämde och inte stämde, mer om det i följande artikel.

Marcus Birro stod för veckans Twitterstorm, vissa saker ska inte sägas Foto: Aftonbladet

Snart hade dessa tongångar nått våra vänner journalisterna, de som alltid är både solidariska och har rätt. Att Marcus delvis hade rätt var ovidkommande, nu skulle han hängas för att ha svurit i den svenska åsiktskorridoren. Detta trots att delar av påståendet stämmer om man bara ser till de tre till fem sista åren och bara tittar på specifikt utvalda konflikthärdar, statistik hittar du i en artikel från CNS. Naturligtvis är ett fåtal muslimer terrorister, jag påstår inget annat, för tittar man lokalt och under tiden mellan 1980-2005 får man en annan bild trots händelserna i New York 2001. Statistik för terrordåd utfört i USA mellan åren finns i följande diagram:

Få terrordåd utfördes av muslimer fram till 2005 men andelen har senare ökat. Foto: Washingtonsblog

Fredrik Virtanens artikel i Aftonbladet angav tonen. Det finns bara en syn på saken, om man inte skriver under på den kommer Fredrik Virtanen minsann att vägra dig att fika med honom. Inte mig emot, jag vill säga vad jag vill utan att någon blandar sig i. Om det innebär att jag inte får fika med Virtanen är det ett pris som är lätt att betala. Än lättare blir det när man läster Toklandets blogg om Fredriks egna twittrande. I förbifarten passar Virtanen på att berätta att två bekanta till Leif GW Persson som hade fräckheten att rösta på sd numer är portade från middagar hemma hos honom för att ursäkta sitt egna beteende.

Fredrik Virtanen gjorde sig till godhetens riddare Foto:Sverigesradio

Ivar Arpi fick också sin beskurna del av skopan när hans twittrande togs upp. Att han påstod att regeringens karakterisering av sd som ett odemokratiskt parti samtidigt som denna samarbetar med v och att detta är årets stora ironi, är i Virtanens ögon så klandervärt att han börjar undra vad Arpi har för tankegods och att deras världar aldrig kan mötas. 1-0 Arpi eftersom kommunism är en antidemokratisk ideologi och har alltid varit det. För i nästa mening erkänner sig Virtanen som en anhängare av vänsterpartiet, ett parti med ett mycket obehagligt förflutet.

Ivar Arpi åkte också på däng trots att han hade en relevant poäng Foto: Twitter

Jonas Sjöstedt har inte tagit avstånd från den, tvärtom har han sagt sig sympatisera med kommunismen men kan inte genomföra den eftersom han inte har folkets majoritet bakom sig för det. V har med andra ord en hel del att förklara, det är fortfarande samma idéer under en ny beteckning som ska låta lite snyggare. Trots detta skriver Virtanen minst sagt insmickrande om partiet. Därmed sablar han ner ett demokratiskt valt parti med annorlunda åsikter och förvisso ett nazistiskt förflutet, men försvarar ett annat som har ett minst lika mörkt förflutet och en än i dag grumlig nutid. Med formuleringar som ”I min värld är v det mest demokratiska…..” glömmer han både bort dåtidens samarbete med förtryckarregimer i öst och nutidens hyllningar av Nordkorea och Kuba. Fördjupning i det kommunistiska samarbetet hittar du i en artikel i DN.  Mer om v samarbete med öststater går att läsa om i denna artikel från SVD.

Förtryckets symbol är inte alltid en swastika. På bilden NKVD-bricka (föregångarna till KGB) Foto: Wikipedia

För att se vad det är som egentligen har upprört Virtanen så till den milda grad googlar jag på ”Marcus Birro Expressen”. Artiklarna han har skrivit handlar bland annat om att rekryteringar av IS i Sverige är ett kvitto på vårt misslyckande. Japp det är det verkligen, varje svensk som krigar på deras sida är ett tecken vi borde betrakta på ett mycket mer kritiskt sätt.  Men eftersom man nästan alltid blir kallad både ”islamofob” och får utstå allehanda kritik för sådana uttalanden är det i Sverige mer bekymmersamt att ens tänka tanken. Se mer på följande länk från SVT om IS och om de som strider för deras sak. Om jag nu skulle bli stämplad som islamofob rekommenderas följande artikel i ämnet från Jussi H Lundells blogg.

Uppenbarligen har IS också sina anhängare i Sverige Foto: UNT

Nästa artikel som kan ha retat upp går ut på att det goda hatet som vänstern själva tillskriver sig har blivit ett monster. Inte heller här protesterar jag, det kan knappast sägas bättre. Research-gruppen bestående av före detta aktivister från AFA som kartlägger diverse politiska motståndare är ett utslag av denna sjukdom som lägger sig som en våt filt över debatten i vårt land. Också journalisters enögdhet är talande. Robert Aschbergs program ”Trolljägarna” som snart går in på sin andra säsong är något som måste nämnas. Där samarbetar han med just Research-gruppen i att avslöja alla näthatare, men bara vissa utvalda. De som har ”rätt” åsikt går fria, medan sådant ”slödder” som sd:are hudflängs. Därmed är programmet något av det mest smaklösa som någonsin har visats på svensk television. Också tidningen Expressen samarbetar med gruppen som väcker så många frågetecken. En än mer våt twitterfilt över debatten skrivs återigen om på Toklandets blogg.

Robert Aschberg tog inte till baseballträ men däremot researchgruppen Foto: Webb-TV

Jag bläddrar vidare bland artiklarna, ”Är det verkligen fred vi vill ha?” handlar om svenskens naivitet inför extremismen som återfinns i flera rörelser och som också den hotar oss inifrån. Helt rätt, vi har flertalet tecken på en radikalisering. Ett sånt tecken är att vi nu kan ha fått hit den extrema rörelsen Hizb-Ut-Tharir som bland annat förordar ett världsomspännande muslimskt kalifat där kristna och andra folkgrupper får gilla läget, konvertera eller dö. Mer om rörelsen hittar du i följande artikel från SVD. Judar om de identifieras lär inte hinna konvertera i deras värld, de ska helt enkelt bara dödas precis som under andra världskriget.

Stormuftin Mohammad Amin Al-Husayni samarbetade med Hitler Foto: Biblediscovered

Ett samarbete mellan den dåvarande Palestinska ledningen och Hitler som ingen inom svensk media pratar om än mindre skriver om. Samarbetet gick till och med så långt att Stormuftin av Jerusalem Mohammad Amin Al-Husayni deltog i möten där beslut togs om nya områden där nya utrotningskampanjer mot judar skulle ske. Mer om samarbetet mellan de två parterna får man hitta utomlands, här en artikel från Frontpage Magazine.

Judehatet har tagit sig nya uttryck men är i grunden densamma Foto: Levandehistoria

Kanske var det påminnelsen om att det enorma judehat som finns i landet alltmer vinner mark som fick bägaren att rinna över. Återigen kan jag inte hålla med mer. Antisemitismen i vissa grupper är monumental och hyckleriet hos vissa, inte alla, grupper når nya höjder när dessa vissa målar upp sig själva och den egna gruppen som förföljda. Att först stämpla sig som offer väcker ju inte bara sympati. Offerrollen gör ju också att människor som Birro lättare kan stämplas som ”rasister” och så är den diskussionen över rätt snart. Att den förföljde många gånger förföljer är det däremot inte många journalister som bryr sig om och gör de det nämns inga grupper.

INGEN form av förföljelse mot någon folkgrupp eller person är okej Foto: Zazzle

Många menar att den nya antisemitismen vi ser är ihopkopplad med händelserna i Israel. Det kan ha en viss sanningshalt, men än mer sanning ligger det i att antisemitismen har mycket längre och djupare anor rent historiskt också  i dessa kretsar. En historia du som kan läsa om via länken ovan till Fronpage Magazine. Mer om antisemitismen i Sverige hittar du i följande artikel i Aftonbladet.

Inte heller den nya antisemitismen är en rolig läsning Foto: Aftonbladet

Alla dessa ståndpunkter som Marcus Birro intar, är alla att betrakta som att skita i det blå skåpet i vänsterns ögon. Jag kan möjligen säga att jag inte skulle uttrycka mig som Birro, men det finns få eller inga åsikter jag kan tillstå som felaktiga. Vän av ordning menar att det jag pratar om är ju fundamentalister. Vad som betecknar religiös fundamentalism hittar du mer om i en artikel från Forskning Och Framsteg.

Salman Rushdie blev snabbt fundamentalisternas hatobjekt no 1 Foto: Prosbeforehos

Tyvärr stämmer inte detta resonemang helt och hållet. I kölvattnet på att Islam i sina delar har radikaliserats finns det grupper som svarar med tystnad och som därmed blir motvilliga kollaboratörer eftersom de godkänner en agenda utan att protestera. Andra anammar delar av agendan extremisterna har och blir därmed själva en del av ett förtryck. Ett exempel på detta är det nya fenomenet med frivillig ”sharia-polis”, exempel på detta hittar du i följande klipp från youtube. Lägg särskilt märke till personen som intervjuas som menar att alla oavsett religion eller grupp ska underkasta sig muslimska regler. Kvinnor ska täcka sitt hår på offentliga platser och sharia-lag ska införas i hela Europa och i USA.

Liknande sharia-polis finns i Tyskland – artikel från svenska Yle och har spridit sig till flera europeiska länder  På det sättet skapar man enklaver där andra lagar och regler än samhällets normer råder. Detta blir ett sätt att se till att samhället ser ut som man önskar utifrån en viss syn utan att man har något som helst juridiskt mandat för detta.

Skapar sönderfallet enklaver med andra regler än normen? Foto: Residentadvisor

Samtidigt som detta sker har synen på sharia-lag har inom grupper som förut betraktades som återhållsamma nu förändrats. Också här har en radikalisering skett som framgår av en artikel från Pew Research Center. Inget av detta skrivs om eller rapporteras som vanligt i Sverige. I vårt land har vi ett speciellt sätt att behandla dem som utgör ett hot eller på ett alltför påfallande sätt uttalar sin mening. Behandlingen av Marcus Birro slutade med att mobbningen blev för mycket och han uppehåller sig idag på okänd ort för att känna att han får vara ifred. Han lämnade beskedet via sin blogg. Det slutade också i ett tiotal dödshot.

Hot är aldrig okej, här var det ung vänsters ordförande i Luleå som inte fattade Foto: Twitter

Ett annat i Sverige väl beprövat sätt att ta hand om de bångstyriga är att helt enkelt utesluta dem. Nalin Pekgul var till för lite sen en firad socialdemokratisk riksdagskvinna. Hon hade alla de rätta kvalifikationerna, hon var kvinna och invandrare med hög svansföring som visste hur man debatterade. Någonstans längs vägen föll hon dock i onåd, varför kan jag bara spekulera i men en teori var återigen att samarbetet med mp var viktigare för där återfinns som bekant Mehmet Kaplan.

Tidigare har Nalin Pekgul gett sig in i debatten och tvålade till…. Foto: Whotalking

Just Kaplan och Pekgul har länge varit antagonister, mycket därför att Pekgul som muslim menar att Kaplan som muslim inte har helt rent mjöl i påsen. Artikel om detta hittar du i en artikel i Expressen. Ett faktum som kanske bidrog, jag vet som sagt inte säkert hur diskussionerna internt har gått i socialdemokratin. Det ledde i varje fall till att Nalin Pekgul till sist blev av med sin riksdagsplats, en händelse som på pappret ser ut som en tanke för den konspiratoriskt lagde.

….Mehmet Kaplan (mp) för att han påstods ha en fundamentalistisk syn Foto: Regeringen

Sedan en tid är hon fortfarande högljudd debattör men nu med en friare roll. Snart hade hon tagit bladet från munnen, all heder Nalin – all heder, och ord och visor dansade snart hambo tillsammans. Hon anklagade Kaplan för att ha en ”dold agenda” vilket du kan läsa om i en artikel i SVD  vilket inte är otroligt med tanke på hans dumdryga uttalanden om IS där det hette att jihadresor i IS tjänst var att jämföra med de insatser svenskar gjorde i Finland under andra världskriget, läs mer om uttalandet i en artikel i Nyheter Idag. Hon menade vidare att Omar Mustafa stod för en dold extremistisk agenda med osunda kopplingar till muslimska brödraskapet i Egypten. Här finner du en artikel om brödraskapet från SVT. Till Mustafas försvar kan man säga att han i alla fall tar bladet från munnen mot IS som i följande artikel i GP.

Kaplan försökte förringa fenomenet terrorresor Foto: SVT

En annan omständighet som gör Mustafa till en kontroversiell person är att han för en tid var invald i socialdemokratins styrelse men tvangs att lämna denna sedan det avslöjats att han hade haft samröre med en känd antisemit. Den person som avsågs var Salah Sultan som hade bjudits in av Islamiska Förbundet för att hålla tal, i förbundet var Mustafa ordförande och därför ytterst ansvarig för inbjudan. Mer om händelsen i en artikel i Expressen.

Omar Mustafa Foto: DN

Samma Muslimska Brödraskap har på sin agenda att införa sharia-lagar vilket Pekgul anser otidsenligt och kvinnofientligt. Onekligen har denne haft en del kontakter som kvarstår att förklara genom organisationen Islamiska Förbundet. Om samma förbund har sharia-lagar på sin agenda eller inte, är däremot höljt i dunkel och inte på något sätt påvisat. Ingen i dess högsta ledning har uttalat sig i frågan.  I en artikel i DN dolde hon inte sin kritik.

Man måste komma ihåg en sak, Nalin Pekgul är själv muslim men reagerar på det som hon tolkar som ett insmygande av en fundamentalistisk agenda. Att hon själv är muslim gör henne i mina ögon både mer trovärdig, modig och frispråkig. Som sagt Nalin, respekt. I henne ser jag en muslim som i motsats till många andra Europeiska representanter är sansad, klok och rakryggad nog att våga stå upp mot de delar av en rörelse som väljer den extremistiska vägen. Ja, jag skriver ”delar av” eftersom jag inte är emot Islam. Jag är däremot avogt inställd till att religionen används för att skjuta fram positionerna för grupper inom denna stora och inte alls homogena grupp och försöka införa en minst sagt ljusskygg agenda. I det sammanhanget spelar det inte heller någon roll vilken religion vi pratar om, alla religioner har sina fundamentalister och det är ett bekymmer.

Dra aldrig alla över en kam, men förneka inte heller problemen Foto: Wunc

Jag är också en direkt fiende till den åsiktsövervakning som sker med journalister i en av huvudrollerna. Vid minsta antydan av kritik rycker denna yrkesgrupp ut för att mosa alla som likt Birro ens vågar öppna munnen vilket inte kan sägas vara i enlighet med demokratiska ideal.
Löjesguiden vill med denna artikel nominera Sveriges samlade journalistkår till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Än en gång kan vi konstatera att ni återigen inte sköter ert jobb så särskilt väl. Där det borde finnas en debatt är ni framme för att kväva den, där man måste ifrågasätta ifrågasätter ni ifrågasättandet och så vidare. Ni blir därmed mer en debatthämmare än en katalysator för sådan vilket är minst sagt bekymmersamt. Vi har sett alltför många exempel på detta på sistone, det är dags för en ny agenda och en genomlysande debatt där ni tar en kritiskt titt på er själva och er yrkesroll.”