Feghetens och undfallenhetens dag

Igår röstade Sveriges riksdag nej till att fördöma IS handlingar i Syrien som ”folkmord”. Det var när utrikesutskottet förordade att motionen skulle avslås som det hela föll. De enda som röstade för att stämpla handlingarna som ”folkmord” var Kd, Sd och L. All heder åt Ebba Busch Thor (Studio Ett; SR) och de andra för det. Även om jag inte sympatiserar med all hennes politik, bör hon ha cred för att hon skäller ut de andra. Socialdemokrater och Moderater bl a gjorde gemensam sak och röstade nej, skam över er.

Resonemanget från Socialdemokraterna gick ut på att reglerna för vad som kan kallas ett ”folkmord” var för krångliga och att inte ens jurister kunde tyda dessa. Ove Bring, landets främsta på folkrättsfrågor, viftar bort resonemanget som ren bullshit vilket det också är. Han menar att det tvärtom hade varit bra om riksdagen hade röstat för eftersom detta hade satt politisk press på t ex den internationella brottmålsdomstolen i Haag att ta upp frågan. Likadant hade FN tvingats ta större politisk hänsyn till att nu flera länder röstat för.

BullshitVarningen är utfärdad, riskdagen…..jag menar riksdagen har talat. Och ingen har talat ett tydligare språk, man lägger sig platt för realpolitiska fakta och säljer ut sina så kallade ideal för dessa. Bullshit-varningen som kommer efteråt när allt ska (bort)förklaras på äkta politiska är underhållande…..och oroande Foto: By Anynobody – Own work, CC BY 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=2609765

Reglerna är tvärtom ganska klara, ja till och med mycket klara. Här far alltså Socialdemokraten Kenneth G Forslund med rena villfarelserna. Hans uttalanden i radioprogrammet är antingen medvetna missuppfattningar för att spela på folks okunskap, eller så är det medvetna misstolkningar. Han borde veta bättre och gör det antagligen, det hela ser jag som medvetet för att förvirra och rida på vad konventionen egentligen säger. Folkmord (Wikipedia) räknas det som om man:

(a) Killing members of the group;

(b) Causing serious bodily or mental harm to members of the group;

(c) Deliberately inflicting on the group conditions of life calculated to bring about its physical destruction in whole or in part;

(d) Imposing measures intended to prevent births within the group;

(e) Forcibly transferring children of the group to another group.

Man straffas för brottet om man begår följande brott (Artikel 3):

(a) Genocide;

(b) Conspiracy to commit genocide;

(c) Direct and public incitement to commit genocide;

(d) Attempt to commit genocide;

(e) Complicity in genocide.

Kenneth G Forslund (S) som är utrikesutskottets ordförande, menade att det i princip inte rådde någon skillnad mellan hans linje och den Ebba Busch Thor företräder trots hans nejröst. Så här säger han för att urskulda sin handling i utskottet:

”Det är en uppgift för den internationella domstolen i Haag att ta reda på om det är ett folkmord. Det finns ingen skillnad mellan mig och Ebba Busch Thor i verklighetsbeskrivningen, möjligen att jag skulle lägga till de övergrepp som också sker mot muslimska grupper.”

Ingen beskrivning kan väl bli mer fel. För det första är domstolen inte känd för att ta egna initiativ utan deras arbete bygger snarare på att medlemsländerna anmäler brott. För det andra är det en knuff i rätt riktning att först rösta för ett fördömande för att sätta press på domstolen innan man gör en anmälan. Ju fler länders parlament som ställer sig bakom en tanke, desto mer trovärdighet får ju en anmälan. Sverige har med omröstningen därmed missat en chans och ställer sig dessutom ensam bredvid de flesta andra länder i väst.

Istället väljer alltså alla partier utom Kd, L och Sd att följa feghetens och undfallenhetens linje. Den linje som innebär att vi missar en historisk chans. Det är alltså en fullständig logisk looping som ligger bakom hela resonemanget som strider mot både sans och förnuft. Så vad ligger egentligen bakom hela denna soppa? Här måste finnas en alternativ förklaring på det annars oförklarliga!

Berg- Och DalbanaDe politiska turerna, piruetterna och looparna börjar bli plågsamma och löjeväckande. Sociademokraten Kenneth G Forslunds förklaringar upphäver tyngdlagen för att riktigt understryka detta. Foto: Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=31509

För vad är det för alternativa resonemang som ligger bakom detta haraktiga beslut? Det går naturligtvis bara att spekulera i, ingen vet egentligen hur partierna har resonerat. Men låt mig utveckla en tanke om hur diskussionen kan ha gått till inom Socialdemokratin. Sant eller falskt lämnar jag till dig att bedöma, men den är dessvärre i varje fall trovärdig på pappret.

Socialdemokraternas våtaste dröm just nu är att få Sverige in i FN:s Säkerhetsråd. Det är deras dröm om att få spela Olof Palmes roll igen och i den processen är inte ens skamlöst röstfiske (Expressen; Archive) en omöjlighet. För genom att stödja en resolution framlagd av de arabiska länderna i Generalförsamlingen, som ifrågasätter judars koppling till historiska platser i Jerusalem har man inte bara skitit i det blå skåpet på utrikes-departementet. De har också säkrat arabiska röster på Sveriges kandidatur.

I det ljuset kommer Kd:s förslag olägligt, kanske rent av uselt i tid sett. Flera av samma arabländer med sin sjuka resolution, stödjer ju också IS. Finansiellt får de pengar från privata fickor runt om i regionen, religiöst står de väldigt nära den saudiska wahhabismen. Denna gren och salafismen som IS bekänner sig till är närbesläktad, kanske rent av en och samma i många frågor. Båda vill t ex att islam ska gå tillbaka till ursprunget så som den såg ut på Mohammeds tid.

Att brännmärka IS nu, skulle alltså kunna få arabiska länder att bli mer obenägna att rösta på Sveriges kandidatur till Säkerhetsrådet och det är i det ljuset vi ska se gårdagens gemena handling från Socialdemokraterna. De vill helt enkelt inte stöta sig med resten av arabvärlden och samtidigt fjäska för deras röster. Därför offras nu människor, religiösa grupper, för att inte tala om de egna idealen. När realpolitik kommer på agendan, dröjer det inte länge inom Socialdemokratin innan man har sålt ut både dessa och sin morsa.

MammaHur oskyldiga och intalande deras budskap än är så är Socialdemokratin inte vad de säger sig vara. ”Solidaritet” bör översättas ”realpolitisk agenda i syfte att skaffa oss än mer makt och inflytande”. Vad partier som Moderaterna som också röstade nej håller på med går inte heller det att förklara. Foto: By Miami U. Libraries – Digital Collections – https://www.flickr.com/photos/muohio_digital_collections/3092713457/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=38956479

Därmed har den humanitära stormakten Sverige visat vad vi går för. Eller förlåt mig, vad de går för. För de här riksdagen representerar inte mig och kanske inte dig. Det är möjligen då Kd, Sd och L som undgår att göra mig förbannad. Det är främst Socialdemokraterna som visar hur ett riktigt svek ska se ut. Partiet har helt enkelt upphört att lystna på förnuft eller ens heller bry sig om sina stolta paroller, de är just bara paroller. Deras enda herrar är deras egna skruvade resonemang – inte folkets åsikter.

Socialdemokraterna säger som alltid så fina saker, men så fort det inte längre passar in i andra agendor är man där och solkar ner sitt egna ideal. Det är ynkligt, jävligt ynkligt. IS är vår tids största fascistiska rörelse med samma förakt för det annorlunda eller avvikande. Det borde alltså ha varit så lätt att rösta ja, men i verkligheten tycks alla teorier och sanningar vara underordnade. I varje fall om man är Socialdemokrat.

Också de andra partierna som M, C, Mp, V som också de röstade emot bör nog titta efter andra jobb. Flera av dessa partier, bl a Miljöpartiet och Vänsterpartiet, trycker väldigt hårt på internationell solidaritet. Så mycket var alltså de orden värda! För stämmer min teori, har också dessa låtit realpolitiken gå före stora ord och fantastiska förklaringar. Gör den inte det är beslutet som bäst huvudlöst och idiotiskt. Bara det gör det hela till ett hugg i ryggen av rang. Man sviker i ett slag en hel region och flera grupper på kuppen.

Man har helt enkelt struntat i sina egna stolta paroller, allt för lite makt. Vad Alliansens övriga partier har för skäl till sitt handlande vet jag inte, men jag vet att agerandet är skamligt! För mig saknar alla partier i riksdagen utom möjligen Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna numer legitimitet. Upplös er! Sluta lura oss och sluta framför allt med att ljuga folk rakt upp i ansiktet om era intentioner och ideal. Ni lurar ingen längre utom möjligen er själva. Det är det enda ni visade igår.

PåvarDet fanns en gång i tiden två påvar då länder stred om rätten att utse dessa. En fanns i Frankrike, en i Vatikanen. Till sist visade det sig att den Franska saknade legitimitet. Nu upprepas historien, också vårt parlament saknar legitimitet. Efter gårdagens nej till folkmord, antagligen på rent realpolitiska grunder, kan man inte längre påstå sig representera folkets vilja. Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag samtliga partier i riksdagen utom Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna till priset ”Foliehatt of the Year”. Särskilt Socialdemokratin gör sig extra värda en nominering och borde få en extra stor hatt för sin insats i lögnens och dumhetens tjänst. Motiveringen lyder: ”När bekännelser och praktiska handlingar står alltför långt ifrån varandra uppstår trovärdighetsproblem. Ett sånt problem lär inte spä på förtroendet för en statsledning som redan har missbrukat sitt förtroende bortom det acceptabla. Det gör er till formfulländade kandidater till priset.”

Annonser

I utrikesministerns förvrängda världsbild

Vår utrikesminister måste ha en väldigt förvrängd världsbild. Tidigare har hon ju gjort sig till ovän med nästan hela Mellanöstern vilket är något av ett rekord. Först var det Saudiarabien (SVD; Archive) som hängdes ut och förnedrades inför öppen ridå med tal om ”medeltida bestraffningsmetoder” i riksdagen. I sak hade hon rätt, det är på många sätt ett medeltida system som landet utgör. Problemet är däremot att i diplomatins värld framför man inte kritiken på ett sätt som det här.

Den gången kom kritiken från i stort sett hela arabvärlden och det gick till och med så långt att ett planerat tal på Arabförbundets möte ställdes in. En diplomatisk markering som fick långtgående konsekvenser och som var tvungen att fixas av en hastigt sammansatt delegation bestående av bl a kungen och Björn von Sydow.

Sen blev det Israels tur. Israel-Torurettes tyckte Hanif Bali och visst var det så, hennes minst sagt märkliga turer i relationerna till landet gjorde snart att förhållandet mellan de två länderna var djupfryst. Flera av utrikesministerns ställningstaganden, har dragit ett löjets skimmer över hela vår utrikespolitik, inte minst i Israel men också i mina ögon. Självförsvar från en attackerande part kan aldrig kallas ”utomrättsligt dödande”, men det anser vår utrikesminister viktigt nog att utreda (SVT; Archive).

Har hjulen börjat rulla är det ibland svårare att få dessa att stanna. Så också för utrikesministern för nu har det blivit dags igen. Sverige ska återigen göra sig till något av Gossen Ruda på den internationella scenen genom utrikesministerns försorg. När FN:s Generalförsamling skulle rösta häromdagen var det inte vilket förslag (Expressen; Archive) som helst som låg framför oss. Den var tvärtom provokativ men framför allt helt historiskt felaktig.

StudentspexEfter omröstningen i Generalförsamlingen framstår Sverige återigen som ett enda skämt på den utrikespolitiska scenen. Wallströms nedmontering av Sveriges rykte i världen fortsätter alltså, allt för att säkra röster till att rösta in oss i säkerhetsrådet. Foto: Wikimedia Commons

Resolutionen som flera arabstater står bakom, ifrågasätter nämligen judarnas historiska band med de heliga platserna i Jerusalem. Problemet är att de har bara en drygt 6000 år gammal historia med band till just de heliga platserna att luta sig mot. I den finns bl a Tempelberget där judiska tempel har stått lika länge, det enda som idag finns kvar är klagomuren som också den har funnits länge. Att ifrågasätta judars band till platser i Jerusalem är alltså som att påstå att Stockholm är huvudstaden i landet Riga.

Förklaringen till varför utrikesministern väljer att stödja befängda resolutioner måste alltså sökas i andra skäl än att judar inte skulle ha någon koppling till Jerusalem. För ingen, inte ens utrikesministern, är väl så korkad att de tror på den utsagan (?). Svaret på den gåtan heter ”kampanj”. För just nu är Sverige och utrikesministern inställd på att Sverige ska in i FN:s säkerhetsråd. Tanken är väl att det ska skänka lite glans åt ett rätt skamfilat Socialdemokraterna.

Det är nog också tänkt att ge Wallström det strålkastarljus som behövs för att kompensera för det tomma innehållet i politiken hon för. Att stödja förslaget från arabvärlden är alltså att säkra röster för att vi ska komma in. Då är utrikesministern tydligen beredd att till och med ta till så absurda argument som det i resolutionen. Tydligen är dessutom just röstköpet så viktigt att vi offrar andra principer i samma andetag. För nästa röstköp går att spåra i förra veckans beslut i utrikesutskottet att inte kalla ett folkmord (Europaportalen) för ett folkmord.

Turkiet är ju resultatet av det sammanfallande Osmanska riket som gick under i och med undertecknandet av Versaillesfreden 1919. Huvudsätet för det Osmanska riket var Istanbul så det som kom att bli Turkiet var navet i riket. 1915 Ställde man till det för sig när man samlade ihop kristna, Armenier, Syrianer, Assyrier, Kaldéer och Greker och massakrerade dessa. Förföljelserna fortsatte ända till 1923, alltså när det Osmanska riket hade övergått till att bli dagens Turkiet, och etniskt rensade landet på nästan all kristen befolkning.

ArmenienEn gång i tiden fanns ett engagemang i frågan om de förföljelser som skedde 1915, nu försöker man tysta hela debatten om Turkiets skuld i massakern. Det värsta av allt är att avsaknaden av ställningstagande kan vara ett sätt att blidka just Turkiet, inte ett beslut baserat på övertygelse. Foto: By United States Government – http://www.loc.gov/pictures/item/2002711981/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=27289364

I förra veckan röstades idén om att stämpla händelsen som ett folkmord, det var trots allt ca 1 000 000 Armenier som mördades den gången, ner av utrikesutskottet. Frågan är känslig då dagens Turkiet inte vill kännas vid någon skuld. Idag är landet dessutom invecklat i förhandlingar om EU-medlemskap där man ställer långtgående krav. En brännmärkning av landet är alltså det sista man vill ha på den utrikespolitiska agendan.

Så blev då alltså ett folkmord inte ens erkänt, allt för att ämnet är för känsligt och kanske därför att röstfisket nu är igång för att få in Sverige i säkerhetsrådet. Turkiets stöd i frågan kan dock visa sig bli en Pyrrhusseger. De är ju invecklade i strider mot Kurdiska förband som Sverige aktivt stödjer mot IS, och Turkiet kan dessutom ha ett finger med i spelet till stöd för just IS. Det sista påståendet återstår dock att bevisa. Än mer pikant blir frågan när Mp:s internpolitik avslöjar ytterligare en sprickbildning (Expressen; Archive) i frågan.

Soppan blir dessutom än mer komplicerad av att riksdagen redan 2010 har röstat för ett erkännande (DN; Archive) av folkmordet. Så det som då erkändes som ett folkmord, råder nu total tystnad ikring. Är det möjligen så att förhållandet till staten Turkiet prioriteras framför realpolitik och beslut? Har utrikespolitiken villkorat riksdagens beslut så att den agendan har gått före?

Turkiet av idag är ju faktiskt inte ens landet som skäms över att försöka kväsa andra länders politik, inte ens deras rätt till yttrandefrihet (SVD; Archive) går fri från inblandning från ett aggressivt Turkiet och Erdogan. Kan det till och med ha varit så att utrikesutskottets beslut också föregicks av påtryckningar och påstötningar? Har Sverige helt enkelt i det tysta tagit hänsyn till Turkiets känslor på bekostnad av våra egna ställningstaganden?

Den Tyste MannenI vissa fall kanske tystnaden kan vara underhållande, men i det som man nu kan misstänka är det nog inte lika roande. Ställningstaganden ska nog helst göras utan hänsyn till vare sig länder eller dess ledare, annars blir vi ryggradslösa istället.
Foto: Wikimedia Commons

Sverige har ju redan fått smaka på Turkisk inblandning i våra inre angelägenheter när ambassaden i Stockholm framförde protester mot att TV4 (TV4 Gruppen; Archive) ville sända en dokumentär om folkmordet. Den här typen av inblandningar skulle normalt sett ha lett till diplomatiska förvecklingar, det har det ju tidigare gjort i fallet Israel t ex, men i fallet Turkiet kan vi alltså ha fallit till föga och kastat in handduken för att inte stöta oss med ett land som blir allt mer diktatoriskt.

Kampanjen som ska föra Sverige in i säkerhetsrådet blir dock smutsigare än så. Stiftelsen Dag Hammarskölds minnesfond är stiftelsen som upprättats för att hedra minnet av före detta Generalsekreteraren svensken Dag Hammarsköld som sköts ner på uppdrag i Kongo. Stiftelsen är i praktiken underställd regeringen, t ex var kabinettssekreteraren Annika Söder fondens direktör till dess hon tog det nya jobbet sommaren 2015. I fondens stadgar kan man läsa hur deras pengar ska användas av den som tar emot dessa:

”att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck”

Fina ord eller hur? Men verkligheten ser tyvärr annorlunda ut! I slutet av mars anlände FN:s nuvarande Generalssekreterare Ban Ki-Moon till Stockholm. Hans ärende här var att hålla en föreläsning och ta emot en medalj. Inte för att han förtjänar den, en sämre FN-chef har sällan skådats. Svenskan Inga-Britt Ahlenius som ledde FN:s revision riktade skarp kritik (Aftonbladet; Archive) mot honom och kallade honom till och med ”en nolla”. Men nu var han här för att ta emot en medalj han inte förtjänar och hålla en meningslös föreläsning.

Redan i augusti 2014 begärde Annika Söder att fonden skulle betala ut 14 miljoner kronor. Medan hon var fondens direktör, begärde hon alltså ut en betalning för något som ännu inte hade gått av stapeln! När hon sen senare fick kabinettssekreterarposten på UD, kunde pengarna på begäran från Regeringskansliet betalas ut via SIDA. I begäran framgick också att SIDA själva skulle betala resten av kostnaden genom att ta resten från biståndspengar.

Fattiga och behövande skulle alltså indirekt få betala för att få hit en gratisätande höginkomsttagare som dessutom saknar både legitimitet och kompetens. En person som dessutom har beskyllts för korruption! Det mest intressanta i den historien var att höra Wallström försvara sina beslut i konstitutionsutskottet (KU) nyligen när hon kallade ledamöterna ”okunniga” (DN; Archive). En riktig Carl Lidbom med andra ord, men samtidigt ett lika stort förakt för demokratin som hennes partibroder.

Om utrikesministern anser det vara fel att ställa frågor om hur en stiftelse kunde gå emot sina egna stadgar eller hur världens fattiga är de som ska behöva bekosta Utrikes-ministerns grandiosa visioner, så är det nog så…..i hennes värld. För vi andra som ser begrepp som ”etik” och ”moral” som något helt annat än de snaskiga inslagen som historien utgör, är nog rätt indignerade skulle jag gissa.

Nej, pröva följande förklaring som alternativ. Vår utrikesminister ser sig själv som det stjärnskott hon inte är. Hon har som självskriven maktmänniska, nu bestämt att vi – röstboskapet – ska vara j-a glada över hennes visioner om att Sverige ska in i säkerhetsrådet. Ett säkerhetsråd och ett FN jag personligen helst ser att vi lämnar eftersom organisationen under just Ban Ki-Moon har förvandlats till en stödstrumpa åt allehanda dumhet (ÖT; Archive) och korruption (SVD; Archive).

Wallström trallar på som om inget hade hänt. Hon begår alltså inte bara korkade saker och gör mindre lyckade uttalanden själv, hon ser dessutom till att satsa svenska skatte-betalares pengar på misslyckade eller helt dåraktiga saker. Allt detta i ett enda syfte, Sverige ska in i prestigeprojektet FN:s säkerhetsråd. En organisation djupt korrumperad och inte ens fungerande efter alla utnämningar till fina poster av vänner, släktingar och de som stödjer makthavare runt om i världen.

Sluta upp med vurmen för FN Wallström! Skattepengar ska gå till dem som har betalat dessa och de som behöver hjälp eller stöd. De ska däremot inte gå till korrupta småpåvar eller till fjäsk för makthavare som i praktiken saknar legitimitet.

LuradNär nu svenskens pengar används till allt annat än vård, skola och omsorg är det förknippat med flera problem som mutor, svält och utebliven utveckling. Länder som skulle fått pengar till just detta, blir istället lite fattigare tack vare att utrikesministern prioriterar prestigeprojektet säkerhetsrådet istället. Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag Margot Wallström till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Att något är så viktigt att det överskuggar allt annat är sant i vissa fall, dock inte i fallet FN. Där vore det helt enkelt bättre att lämna en organisation som inte längre klarar av att vara vare sig objektiv, opartisk eller korruptionsfri. Att ens satsa en enda svensk skattekrona på detta är skäl nog att nominera dig till kandidaturen och det med råge.”