”When the shit hits the fan” heter det ju amerikansk engelska om något otrevligt inträffar. Det är väl så man får beskriva Greklands tragiska färd in i mörkret både som nation och som förebild för demokratiska ideal.
Om man belånar sig mer än vad statsbudgeten får in på bruttot, är någonting fel på dem som gjorde det. Försöker man dessutom dölja vad man gjort genom att skapa vad som i det närmaste går att beskriva som kreativ bokföring, är det värre. Men värst av allt är nog när man från deras håll förväntar sig att alla andra ska ta smällen för vad man själv har gjort. Det är i det ljuset den senaste tidens debatt ska ses, och det är den något stinkande inställning som ges prov på i debatten delar av svensk vänster försvarar.
Vad Tysklands finansminister Wofgang Schäuble tycker om Grekland är rätt tydligt. Av Alexander Stubbs min att döma är det inte mobbing han tänker på utan mer ren förvåning Foto: Telegraph
I den heter det som vanligt att det är alla andras fel, det är någon annan som har satt dem i skuld. Det där låter lite som en missbrukare som vägrar att komma till insikt om sina egna problem. Retoriken har varit både Greklands men också bl a svensk vänsters. Ett exempel här från Nätverk För Grekland. Inte helt oväntat ingår Johan Ehrenberg som tidigare har visat sig ha full koll på fakta genom sin tidning ETC.
Inte helt oväntat har också sossarna dragits in i den karusell som debatten utgör. Marita Ulvskog har aldrig varit deras skarpaste kort, en vild gissning är att efter det senaste debaclet på twitter lär inte hennes aktier direkt ha ökat i värde. Skulduppgörelsen som inte var den som vänstern hade önskat sig, kommenterades vildsint i vissa kretsar. ”Orättvist” tyckte många, men hade det varit bättre att låta Europas övriga länder betala för buklandningen kan man ju fråga sig.
Den politiska karusellen snurrar allt fortare men också volymen i samtalet har skruvats upp och är nu inne på rena slag under bältet Foto: Wikimedia Commons
Marita Ulvskog tycks ha dragits med i den debatten. Att uttrycka ett extra stort och varmt tack till Finlands finansminister Alexander Stubb genom att jämföra honom med skolgårdens mobbarhord som hade trakasserat hennes funktionshindrade syster för flera decennier sedan, var nog inte det mest smarta som har uttalats. Artikel om uttalandet hittar du i Aftonbladet.
Jämförelsen kom efter att Finland hade uttryckt en hel del ovilja mot Greklands möjligheter till ett nödlån. Mer om den saken i DN. Också svenskspråkiga Yle har publicerat en artikel om saken. Man måste dock komma ihåg att den politiska turbulensen inte bara var Greklands utan också Finlands, ett av regeringspartierna – Sannfinländarna – har hotat att lämna den om nödlånet går igenom. Uppgiften om detta kommer från Almedalen.net. Rent inrikespolitiskt är alltså potatisen Grekland en politiskt balansgång över hela Europa som i värsta fall hotar fler länder med samma politiska kaos.
Politisk kaos är det ingen som vill ha, ändå är det resultatet för flera länder än Grekland om politikerna ger efter för mycket för Greklands önskemål i förhandlingarna Foto: Wikimedia
Uttalandet från Ulvskog har väckt reaktioner och viss tumult på båda sidorna av Östersjön där kommentarerna har handlat om ”smaklösheten” i uttalandet och också olämpligheten. Det är sådana här dumheter som skapar gnissel i förhållandet till Finland som vi behöver som en allierad inte minst militärt. Det påminner också starkt om de ogenomtänkta orden som Margot Wallström fällde om Saudiarabien som också dom var allt annat än diplomatiska.
Det finns dock en annan sida av uttalandet som är rätt illavarslande och som har pågått rätt länge framför allt inom svensk vänster. Den utvecklingen skulle man kunna sammanfatta med ordet ”demonisering”.
När djävulen äntrar scenen i debatten är den körd. Ingen vinner på att demonisera åsikter, vi lever trots allt i ett pluralistiskt samhälle och bör respektera det Foto: Wikipedia
När du inte håller med är demoniseringen alltid effektiv. Utmålas man mer eller mindre som en arvtagare till Horne-Per är man rätt kokt innan det har börjat så att säga. Men metoden är också ett sätt att dölja att man faktiskt inte har några eller är intresserade av att ha några sakargument. Syftet att smeta ner och misstänkliggöra är rätt otäck och att ha en annan åsikt än den som vissa tycker ska råda verkar allt svårare.
Det är som om retoriken och hövligheten i samtalet är dött. Istället har den ersatts av en förfärlig ton där smutskastandet och namngivandet har tagit dess plats. Det här är dessutom en serieförbrytare vi pratar om, hennes meritlista är rätt lång. Vad sägs om uttalandet att resultatet av ett demokratiskt val som ledde fram till att ”fel” sida vann, liknades vid en statskupp. Länk till artikeln om uttalandet hittar du här och leder till DN.
Att respektera varandra trots olika yttre attribut eller åsikter är en nödvändighet i livet men också politiken. Dagens samtalston som bl a Marita Ulvskog ger uttryck för är dess motsats Foto: Wikimedia
Marita Ulvskogs uttalande om Gunnar Hökmark som ”djävla skithög” är också en klassiker. Klippet hittar du i Aftonbladet. Mer om hennes insatser inom politiken hittar du på bloggarna Röd Grön Röra och Fnordspotting. Ska man sammanfatta Marita Ulvskogs insatser är det alltså inte så att man behöver titta på andra sidan Östersjön för att hitta mobbare, dom hittar man så bra i Bryssel och Sverige också. Allt som oftast gömmer de sig dessutom bakom fasader av godhet.
Den masken kan nog inte Marita Ulvskog använda sig av efter veckans händelse där hon själv avslöjas som en mästermobbare. Visserligen gjorde hon en halv pudel med en ursäkt till personen Alexander Stubb, men slängde samtidigt in brasklappen att hon inte ångrade uttalandet i sakfrågan. Hon fortsatte också att slänga käft med journalisten Ingrid Carlqvist så nog är stridsyxan långt ifrån begravd. Socialdemokraterna lär ha en ny mardröm på halsen när munnen går snabbare än tankeförmågan.
Marita kunde inte sluta så hon kastade några glåpord efter fler än Alexander Stubb. Här får Ingrid Carlqvist sin beskurna del. Foto: Facebook/Twitter
Löjesguiden nominerar idag Marita Ulvskog till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Det är en lätt uppgift att vara ond när man kan maskera det hela bakom godhet. Men man ska aldrig blanda ihop de två. Godhet är visserligen godhet men det där andra är just det andra. Det är inte särskilt smart med andra ord att ge sig in på demoniseringens något krokiga stig, sympatierna för budskapet lär inte bli översvallande. Det är istället med en rätt fadd smak i munnen man kan konstatera att smaklösheten fortsätter. Denna gång signerad Marita Ulvskog, vem blir nästen ut inom svensk vänster?”
Löjesguiden 