Att leva i det blå

Delar av den svenska vänstern lever inte i verkligheten, så enkelt är det. Man behöver inte ha hållbara argument, siffror, underlag eller annan data är bara fascistiskt eller patriarkalt förtryck och du får gärna ha en avvikande åsikt bara du håller med dom. Det är kort och gott en rörelse som med råge har passerat bäst före-datum. För att se till att vi har en egen åsikt genom att ha samma som dom, skickar man ut små drönare vars enda uppgift är att skrämma och tysta.

Svensk vänster, och delar av svensk höger för den delen, är inte bara svurna fiender till demokrati, de är svurna fiender till sans och förnuft också. Det är som om dessa personer vägrar att leva i den verkliga världen, istället tycks de ha bosatt sig i samma la-la land som Teletubbies bor i. Där skuttar de omkring bland sina illusioner och fantasier som de sen spottar ut i form av artikel efter artikel (ETC; Archive).

Återigen är det den fullständigt verklighetsfrånvända agendan som gör sig gällande. Höghastighetståg kostar ingenting, vad får man sådana fantasier ifrån? Tvärtom så kan byggandet av sådan bli en ordentligt fet gökunge som äter ut allt så effektivt att all annan järnväg sätts på sparlåga. Där vi behöver en förstärkning och förenkling i regional-pendlandet med tåg, får vi en intercity-lösning som kanske lockar tjänstemän, politiker och näringslivets toppar men inte vanliga människor i deras resande till vanliga jobb.

TeletubbiesSvensk vänster återförenade i ett möte för att planera nästa genidrag? Vore det bara ett skämt så kunde väl allt ha varit bra men nu kan samma skämt titulera sig ”regeringen” och ”riksdagspartier”. Foto: By Berit from Redhill/Surrey, UK – The Teletubbies are still here 2011, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=24490181

Litet tips till Löfven angående höghastighetståg till Malmö och Göteborg från Stockholm, mucka aldrig med Göran (DI; Archive). För det enda som driver politiker från båda blocken att säga ja till galenskapen är möjligheten att få klippa band, få sola sig i glansen av närvarande press och få ut ett budskap om en ”offensiv” politik. Alla smälter ju av beundran då politiker visar kraft och mannamod, kanske röstar de rent av på skiten en gång till.

Det finns alltid fler områden och fler partier på vänsterkanten som kan göra bort sig. På det minerade området ”Feminism” hittar man allehanda galenskaper mest varje dag. Men den artikeln som både andades de mest otäcka tankarna hittills och samtidigt de mest drastiska, var nog Rossana Dinamarcas debattartikel (Aftonbladet; Archive) för en tid sedan. Den utandades i hela sitt tankegods ett arv från Sovjetunionen och en inspiration av Nordkorea i kombination.

Pojkar ska sättas i utbildning för att lära sig kvinnors utsatthet, något som annars kallas empati och lätt kan läras om man bara tar sitt ansvar som förälder. De ska lära sig om alternativen till ”mansnormen” dvs feminismen. Alltihop ger ett eko av en helt annan era och fenomen som omskolningsläger. Vänsterpartiet har med Dinamarcas inlägg tagit flera steg åt ett mycket farligt håll där man får sura uppstötningar av ren rädsla. Särskilt det faktumet att detta parti har inflytande på regeringen som stödparti skrämmer dubbelt.

Feminismen är inte bara en statsreligion som har besudlat Vänsterpartiet, andra har också de fått sin beskurna del av galenskapen ideologin tycks användas till. I fredags öppnade SSU:s kampanjledare Marwa Karim munnen i Nyheter24. I artikeln kom förklaringen (Nyheter24; Archive) till varför hon kallar sig feminist. Redan på tankestadiet havererar den förklaringen.

Titanic CGISvensk feminism är som en modern motsvarighet till Titanic – en olycka alla vet kommer att hända men som ingen gör något åt. Både Rossana Dinamarca och Marwa Karim gör sig till talespersoner för det otäcka. Särskilt Dinamarcas hjärntvättsförslag är extra otäckt. Foto: Wikimedia Commons

När man säger att man hatar ALLA män för att de våldtar blir det fel. Problemet är att långt ifrån alla män våldtar, det är till och med så att förhållandevis få män våldtar. De som gör det, gör det många gånger. Det är den här typen av rena falsarier som gör att ingen tänkande människa längre kan kalla sig feminist. Hela ideologin är förtappad. Den har dock tyvärr ett grepp om samhället, till och med ett så hårt grepp att en ideologi som är uttalat Marxistisk till och med får förment liberala partier som Liberalerna att bli dess gisslan.

”Jag uppmuntrar alltid företagsledningar och ägare att kvotera. Det är den överlägset mest effektiva metoden om man vill åstadkomma förändring. Däremot är jag tveksam till att tvinga fram kvoteringen med lagstiftning.”

Citatet ovan kommer inte från en ännu inte helt övertygad sosse. Istället är det Liberalernas Maria Arnholm som via nyhetsbrev (FP:s hemsida; Archive) talar om sina åsikter. En liberal som vill skapa gräddfil för ett kön och åsidosätta sådana självklarheter att bäst lämpad person ska ha jobbet alltså. Detta vill hon att företagen ska ta till sig som vilken annan självklarhet som helst.

Det dubbelt konstiga i feminismens värld är att just kvotering fungerar bra då det gynnar kvinnor, men tvärtom då blir det problem (Aftonbladet; Archive). Inte heller talar vare sig Maria Arnholm eller andra feminister om erfarenheterna från utlandet. I USA har t ex flera fall av Affirmative Action som kvotering kallas där, lett till att överklaganden har gått så långt som till landets Högsta Domstol. Det har delat landet åsiktsmässigt och också splittrat samma domstols (CNN) ledamöter.

Florida Supreme CourtI feminismens namn framförs förslag som kvotering utan att man med ett ord nämner att där man har haft sådana försök som i USA, har flera fall slutat i domstol. Det är med andra ord inte ett enat samhälle man skapar, snarare ett splittrat. Foto: By Bruin79 – Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=31468145

Någonting är ruttet i konungariket Sverige när man inte ens har ärligheten att tala om, eller själv inse att just kvotering kommer att skapa en mycket djup klyfta mellan flera grupper. För i kulisserna väntar fler grupper på sin chans om det här förslaget får vingar. Just nu verkar detta mer än troligt då man i regeringen (SR; Archive) tycks vara överens. En sån åtgärd kan dock komma att bli ett stort hinder på vägen till sann jämställdhet. Det kan alltså bli helt kontraproduktivt.

Löjesguiden nominerar idag kollektivt den svenska vänstern med regeringen i spetsen. Motiveringen är nästan överflödig men låter som följer: ”Galenskaper tycks generera sig själva i en rörelse som för länge sen har tappat både kompassriktningen och förnuftet i politiken. Det gör er till enormt värdiga kandidater.”

Annonser

Järnvägar också

Bild

Drevet går mot Wallström men det händer faktiskt andra saker i landet av minst lika stort värde. T ex så skrevs en debattartikel (SVD; unvis.it) av HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman som både roade och förskräckte.

Roade därför att den onekligen pekar på en hel del positiva effekter som att knyta ihop storstadsregioner på ett mer effektivt sätt och därmed krympa landet. Det är en tanke som har funnits länge, men som först nu kanske blir verklighet. Tanken att på ett mer effektivt sätt uppnå detta mål som en konkurrens till flyget är också ur ett ekologiskt perspektiv är bra då det sparar pengar och miljö.

Naturligtvis är ett sånt här projekt dyrt, mycket dyrt. Den beräknade kostnaden ligger på 190-330 miljarder kronor. Med andra ord gigantiska belopp som dessutom brukar ha en otäck förmåga att spränga alla kostnadsvallar då så stora projekt som detta är svåra att överblicka. Alltså måste pengar tas någonstans ifrån och här har utredarna en del förslag som i vanlig ordning bygger på skatt.

PengarSå fort en ny utredning presenteras tycks det finnas hur mycket pengar som helst, det går bara att ösa fram. När sen kostnaderna drabbar folk i form av höjda priser är det försent. Allt för att mätta en marknad som dessutom sysslar med felsatsningar. Det är inte snabbtåg som behövs, det är satsningar på regional pendling och underhåll som är nyckeln Foto: Wikimedia Commons

Jag förstår inte en sak, så fort vi talar om något som ska göras talar vi automatiskt om nya skatter. Vi har numer återtagit vår position som landet med världens högsta skatter, ändå räcker det inte. Det ska till mer och mer och mer. Hur mycket vi än betalar så finns det alltid någon liten kreatör som kan tänka ut någon ny diabolisk skatt. Statens och kommunens behov är oändligt och snart gör vi inget annat än betalar skatt.

Den här gången är det ett förslag som bygger på att man tar ut en tidsbegränsad skatt på den värdeökning av fastigheter som ligger i anslutning till järnvägen som är grunden. Någon kanske tror att det inte drabbar ”vanliga människor” men det gör det definitivt. De restauranger, kiosker eller fik som ligger i dessa byggnader tvingas ju ta ut kompensation för sina merkostnader och därmed är det indirekt medborgaren som betalar till sist ändå.

En annan miss i utredning här är att det är långt ifrån alla fastigheter som kommer att öka i värde, faktiskt i vissa fall det motsatta. Det beror helt enkelt på att ett höghastighetståg som ska färdas i över 300 kilometer i timmen kan göra max två kanske tre stopp på sträckan Stockholm – Göteborg eller Stockholm – Malmö. Det är nämligen stoppen som slukar mest tid ur restid sett, skulle man alltså stanna oftare blir det inte ett snabbtåg helt enkelt.

De flesta mellanliggande orter kan därför se sig akterseglade när tåget dundrar igenom orten utan att stanna. Det är själva förutsättningen. Ändå är det många desperata kommuner som ser sitt befolkningsunderlag svikta som nu sätter sitt sista eller näst sista hopp till att järnvägen ska frälsa bygden. Hur ska man annars tolka utredarnas nästa förslag. I det ska kommunerna spelas ut mot varandra i en dragkamp om att få bli just den plats där tågen stannar.

TågfrontUtredarna har ett nytt ganska cyniskt sätt att finansiera det hela och det är att spela ut kommunerna längs sträckan mot varandra. Den som satsar mest på boende och jobb får se tågen stanna, resten får se bakpartiet segla förbi orten. Foto: ”Southbound Train into Herzliya Station (2154711112)” by David King from Haifa, Israel – Southbound Train into Herzliya Station. Licensed under CC BY 2.0 via Wikimedia Commons

Det förslaget bygger på att kommunerna ska inkomma med planer på nybyggnation för att underlätta bosättning och affärsverksamhet för medborgarna. Detta skulle få igång hjulen och dessutom sporra kommunerna att ta krafttag. Bra kan man tycka men det är det tyvärr inte alltid. För vad händer om man projekterar och ändå får se sig förbisprungna? Alla år av projekteringar, planeringar som har kostat mantimmar är då kastade i sjön! Vem betalar den notan när kommunernas ekonomi många gånger inte alltid är jättegod?

En del kommuner, framför allt i Norrlands inland, har så ansträngd ekonomi, så hårt tryck på kommunservice och så vikande befolkningssiffror att deras räddningsplanka (sajten kommuntorget) är nyanlända och statens höjda bidrag för dessa. De här kommunerna kommer inte ens få någon ny järnväg, än mindre har de en sedan tidigare många gånger. Det är alltså bara delar av landet som kan dra nytta av satsningen. När ska det komma förslag som långsiktigt ger Norrlands inland möjligheten att överleva på riktigt?

Förslaget är också illa genomtänkt ur andra aspekter. Behovet av att pendla mellan storstäder är till för en väldigt liten del av befolkningen. Det är i stort sett bara statstjänstemän, höga politiker och topparna inom näringslivet som är i behov av denna typ av transport. Det är istället den regionala pendlingen som både är tillväxtfaktorn och därmed den som står för den största ökningen vad gäller pendling.  Bara över Öresund (sajten Öresundsinstituttet) pendlar varje dag 95.800 personer.

Också i Mälardalsregionen såväl som andra ökar pendlingen inom regionen. Ökningarna leder till fler flaskhalsar (sajten Trafikanalys). Här borde järnvägssatsningarna ske, inte mellan storstäderna där trafiken fungerar hyggligt. Ändå är det just i den regionala pendeltrafiken inte bara flaskhalsarna finns, utan också det byråkratiska krånglet med efter dagens behov felritade länsgränser, lagstiftning som inte hänger med samt krångliga och dyra biljettsystem. Systemet behöver kort sagt reformeras (sajten företagarna).

VägskyltNär det är den regionala pendlingen som ökar, satsar politikerna på snabbtåg. De flaskhalsar som bildas i pendlingen måste byggas bort, länsgränser måste justeras och lagar måste ändras. Felsatsningen är alltså ett faktum och det enda politikerna gör är att sopa problemen under mattan och fortsätta felsatsningarna Foto: Wikimedia Commons

Också pendeltrafiken inom storstadsregioner som Göteborg, Stockholm eller Skåneregionen behöver betydande tillskott. År av eftersatt underhåll på järnvägen som fortfarande plågar denna i stort sett varje vecka. Visserligen kommer Citybanan att nästa år avlasta den mest trafikerade delen av järnvägssträckor i hela Sverige – Tegelbacken utanför Stockholms Central – men i resten av nätet är underhållet eftersatt med ibland så mycket att det äventyrar driften.

Här finns alltså ett jättejobb att göra men istället satsar man på linjer som inte har fullt så stort behov. Varför blir det då så här, för det är inte första gången järnvägen förvandlas från möjlighet till fiasko. Bottniabanan (MSN; Nyhetsinslag TV4) skulle bli livlinan åt norrländska kommuner, tack vare att man valde fel teknik för tågövervakning och att befolknings-underlaget inte fanns är idag fiaskot ett faktum. Pengar har satsats men har hamnat på skogstjärnarnas botten. Här borde man alltså satsa pengar på ett fungerande system.

En av många orsaker är att byggandet av järnväg är en prestigefråga. När väl järnvägen står på plats finns ett fysiskt bevis för ett partis eller en politikers storhet. Järnvägen odödligförklarar och ger karmapoänger långt in i framtiden. Ortsbor och bygden kommer att tala om en politiker eller ett parti för lång tid framöver och kan säkra ytterligare en mandatperiod. Det finns naturligtvis också samhällsvinster men som sagt, bara om projektet är lyckat.

En anledning till att man satsar så mycket krut på just höghastighetståg mellan storstadsregionerna är just att det är ett stort projekt, det syns i tidningar och det generar uppmärksamhet när man kan klippa band och spela upp fanfarer med järnvägs-föreningarnas blåsorkestrar. Att det är ett gigantiskt slöseri med skattepengar som hade kunnat komma bättre till nytta om de använts rätt, spelar mindre roll. The bigger the better som det brukar heta.

DSC_0364Den enda anledningen till varför alla dessa felsatsningar görs är att det smäller högre med stora prestigefyllda projekt som syns för lång tid framöver. De synbara spåren efter ett parti eller en politiker lovar förhoppningsvis en ny mandatperiod men felsatsningar är felsatsningar. Foto: Eget

Löjesguiden nominerar idag infrastrukturminister Anna Johansson och utredarna HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ett gigantiskt slöseri med pengar där de kunde ha använts i regionaltågssatsningar istället är på väg att rälssättas. När de största trafikökningarna och därmed flaskhalsarna återfinns i regional pendling satsar man på höghastighetståg. När regler och system inte längre lever upp till dagens krav satsar man på att inte förändra. Ett gigantiskt feltänk som toppas av förslag om sedvanliga skattehöjningar. Det gör er till formidabla kandidater.”

Framåt kamrater!

Framåt kamrater, vi kan inte längre vänta på den dagen det svensk-socialistiska samhällsbygget fullbordats! Åtta år av kräftgång ska nu ersättas med nya fyraårsplaner där vi ska skatta ihjäl svensken. Pengarna kan vi använda till totalt onödiga saker som en höghastighetsbana till Göteborg, länk här till Ny Teknik, för att få bort de personer som understår sig att ta flyget dit. Dessutom hamnar ju pengarna hos våra meningsfränder i Kina så det blir ju win win för hela slanten.

Ja, det är ett problem att vår statsbudget just nu går back 73 miljarder och snart 100 enligt Konjunkturinstitutet (KI). Länk om detta till Ekonomifakta och i DI. Men nu ska vi råda bot på detta, vi ska skapa ett än större underskott när vi ska hosta upp 145 miljarder till höghastighetståg. Allt för att få bort våra förhatliga bröder och systrar som alltså fortfarande envisas med att flyga från Bromma i Stockholm. Om inte höjd skatt hjälper, kan kamraterna i Miljöpartiet bistå med sina obehagliga frågor som ska ställas till resenärerna enligt en motion man kan läsa om i SVD.

Om ett tag kan vi alltså se fram emot att få åka snabbtåg till partikamraterna i Göteborg på skattebetalarnas bekostnad. Höjd högernäve för det kamrater! Att de stackars jävlarna i Stockholm blir utan pengar som måste investeras i upprustning av det befintliga järnvägsnätet nu än en gång blir utan pengarna är inget vi bryr oss om. Vi vet ju så väl att de extra 620 miljonerna inte på långa vägar förslår som anslogs i vårbudgeten som skrivs om här i Sekotidningen (unvis.it). Vi vet också om att dessa pengar ska gå till flera storstäder, men nu är det vi och våra partikamrater vi talar om och då spar man inga kostnader.

Dessutom finns en historisk chans här. Visst är marginalskatten världens högsta som vi kan läsa om på Ekonomifakta, men vi ligger sammantaget bara fyra som vi kan läsa om i Expressen (unvis.it)! Fyra!!!! Det här är oerhört kamrater. Som kamrat Göran säger: ”Vi kan inte ha det så här”. Och verkligen, det kan vi inte. Om vi dessutom betänker att kamraterna på Expressen avslöjar att i den här takten kommer vi att ligga än lägre om några år, så fungerar det inte alls. Nu måste arbetet att bli bäst i kategorin höjd skatt omedelbart sätta igång!

Det är här den historiska chansen kommer in. Vi kan i detta ögonblick chockhöja skatten för alla och envar. Vi inom vänstern vill visa vägen för detta genom att på ett genomgripande sätt visa att det är möjligt. Låt oss visa några socialistiska och bra exempel. Sänkt brytpunkt för statlig skatt till 36.000 kronor i månaden och vi blir av med alla de profitörer som har mage att tjäna mer än andra. Länk till HP här.

Vladimir LeninSocialism skapas vare sig genom att ligga på latsidan eller att lyssna på gnäll utan genom att arbeta hårt som kamrat Lenin och genom att köra över arbetare Foto: ”Baskakov-Nikolai-Nikolaevich-Lenin-in-Kremlin-new194bw” by Nikolai Baskakov – Wikimedia  https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Baskakov-Nikolai-Nikolaevich-Lenin-in-Kremlin-new194bw.jpg#/media/File:Baskakov-Nikolai-Nikolaevich-Lenin-in-Kremlin-new194bw.jpg

Att vi inom vänstern ville höja skatten än mer så att också vanliga knegare ska vara med att betala statlig skatt. Genom att sänka brytpunkten till 30.000 gör ju oss inom detta parti till ett socialistiskt och bra alternativ. Det är ju hur mycket pengar som statskassan får in som är värdemätaren, inte hur mycket du löneslav får behålla själv. Helst hade vi nog velat se hundra procent i skatt för alla och sen kan staten dela ut 25.000 till alla så blir det rättvist.

Låt oss också sätta igång med att få folk att gå eller cykla till jobbet. Höjd skatt på bensin och diesel med 44 respektive 48 öre är en spottstyver för att få till denna vision. Att man gnäller i Norrland är vi så vana vid att vi inte längre bryr oss, länk till Västerbotten-Kuriren. Istället har vi inom Vänsterpartiet lösningar också på sådana problem, minns Kiruna- svenskarna vi en gång skickade iväg! Artikel i Wikipedia om dessa.

Gnälliga svenskar som talar om nedläggning av företag och ny arbetslöshet i dess spår är bara alarmister (vi har nya små fina ord för alla er dessa dysterkvistar!). Inte heller duger sådana argument som ”kunna ta sig till jobbet och affären” om man bor på landet, inbilla er inget. Här ska det socialistiska drömsamhället byggas. Följande exempel från SVT:s Debatt är bara ytterligare exempel på det gnäll om höjda skatter vi hör mest hela tiden. Också sådana negativister som Skattebetalarna är lätta att avfärda – De är ju emot revolutionen, då är de också folkets fiende!

Betänk också att det är nu vi har chansen. Folket är ju revolutionens fiende när de förut valde alliansen och nu SD. Vad bättre då än att tukta dom med lite mer skatt? Om vi dessutom som i fallet migration lägger locket på så att ingen får insyn hur mycket av deras pengar som nu är våra, som går till detta har vi ju hittat en ny princip! Offentlighets-principen är bara borgerlig propaganda, låt oss istället skrota allt detta och se skattepengarna som våra så kan vi göra mycket för revolutionen för dessa.

Löjesguiden nominerar idag Vänsterpartiet och Miljöpartiet till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ni lever inte i verkligheten, det räcker som motivering.”

Fler som skrivit om vänstern och skattehöjningar är:

Fnordspotting – (S)katt som självändamål