Historieskrivning från helvetet

Vissa gånger när man öppnar tidningar, följer debatter eller ser uttalanden kliar man sig i huvudet och undrar om folk lever i parallella universum. Det är den postmoderna agendan som ger sig till känna igen där sanning är en förtryckarmetod och subjektivitet en helt acceptabel metod för att uppnå ”vetenskaplighet”. Naturligtvis är denna agenda en slags spegelvärld där allt måste ses tvärtom. Höger är vänster och vänster är höger, upp är ner och ner är upp.

Alice I UnderlandetPrecis som i Alice i Underlandet är inte allting så som det verkar vara vid en första anblick när man tittar på förhandlingarna mellan EU och Turkiet. Foto: ”PlayingCrards Rosebush” av John Tenniel – http://aliceinwonderland.wikia.com/wiki. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons

Naturligtvis används också denna bekväma metod för att uppnå politiska poänger. För hur fel än grundpremissen än är, är slutklämmen det enda som räknas. Ingen bryr sig om hur man nådde fram till en så galen slutsats, det är som om allt kritiskt tänkande och analyserande bara försvann.

Mitt exempel på hur galen denna debatt kan bli hämtar jag från SVD (unvis.it) där det beskrivs hur desperat EU är för att få med Turkiet som medlemsstat, men där Turkiet kan kosta på sig att nonchalant kalla EU för en ”Islamofobisk kristen klubb”. Jag hävdar att problemen i förhandlingarna finns dels i historien och dels i dagens politiska värld både här och där. Den handlar däremot knappast om islamofobi som påståtts.

Historien om EU:s föhållande till Turkiet är egentligen en historia som börjar redan i slutet på 1400-talet, ja kanske redan när Östrom föll 1453. Balkan och alla dess länder var under Ottomansk överhöghet och krigen som rasade fick snabbt en religiös dimension. Fanatismen på båda sidorna ökade och med detta blev krigen också än mer blodiga.

Oförsonligheten var total och den grundlade också den misstänksamhet som präglar alla parter än idag. Wien var under två av dessa krig inringat och kunde ha fallit om inte räddningen kommit i sista sekunden. Därför är länder som Österrike rätt eller fel, djupt misstänksamt mot Turkiet.

OckupationTvå gånger lyckades den Ottomanska armén tränga så långt upp som Wien och ockupera staden, misstron går att spåra än i denna dag Foto: ”Hunername hazine 1524 257b” av Nakkaş Osman – Hüner-nāme, Topkapi-Serail-Museum, Hazine 1524, f. 257b. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons

Också Grekerna och grekcyprioterna är skeptiska och det har också sin historia. När Ottomanerna ockuperade landet sålde man delar av frisen till Parthenon-templet till engelsmännen, en tvist som pågår än idag där Grekland vill ha tillbaka det som nu hänger på British Museum i London plus delar i Paris.

En annan konsekvens var att den Ottomanska ockupationen ledde till att templet förstördes och snart efter det byggdes en moské på platsen för att markera det Ottomanska imperiets överhöghet. Templet hade innan ockupationen fungerat som Grekisk-Ortodox kyrka så markeringen hade två syften. Moskén revs så småningom för att markera tillbaka mot islam. Återigen är rätt eller fel frågan, men så gick det till.

Alla de länder som den gången drabbades av ockupationen, är också de länder som idag blockerar Turkiet från ett inträde. Rätt eller fel? Jag tar inte ställning i den frågan, det finns goda argument för ett inträde och det finns goda argument mot. Jag anser dessutom att man inte kan ta historiska händelser till intäkt för ett handlande som bara fördjupar sprickan. Det förgångna är det förgångna.

Jag konstaterar däremot att historien skriver fortfarande dagens agenda och att Erdogans uttalande om ”Islamofobisk kristen klubb” är ett påstående som vittnar om historielöshet. Det vittnar också om att nationen Turkiet under Erdogan inte förstår att man själva har varit en del av problemet med den historia som har utspelats. Uttalandet gjordes i Djibouti och går att läsa om i engelskspråkiga Breitbart.

KatynLär vi oss inte av historien är vi dömda att upprepa den. Att glömma eller ignorera historia borde vara förbjudet och alla länder och kulturer borde studera sin egna, också vi. Bilden visar gravmonumentet över offren i Katyn-massakern Foto: ”Chapel of the Katyn Massacre at Holy Cross church in Warsaw – 03” av Jolanta Dyr – Eget arbete. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons

Naturligtvis har också vi bidragit till att fördjupa splittringen och det är den vi fortfarande ser i de tröga förhandlingarna. Historien spelar åter igen in och det ställer till det. Än en gång är frågan om det är rätt eller fel att låta historien inverka på dagens agenda rätt central. Men hur man än ser på det är det så flera länder antagligen kollektivt tänker.

Samma inställning går igen från båda sidor i striden om folkmordet på Armenier 1915. En sida hävdar att det var folkmord, en sida vill inte kännas vid händelsen. Anledningen till den motsträviga attityden från Turkiet i den frågan är att det var under det Ottomanska imperiets sista dagar händelserna ägde rum.

Det finns en poäng i argumentet, det Ottomanska riket var visserligen Turkiet men också flertalet länder som idag är självständiga. Varför Turkiet ensamt ska bära hundhuvudet är svårt att se, men samtidigt är folkmordet på Armenierna en realitet som någon bör stryka ett streck över genom att erkänna massakern och framför allt be om ursäkt. Mer om händelserna 1915 kan man läsa om i artikeln i Wikipedia.

Ursäkten och erkännandet har kommit så man får betrakta den saken som utagerad även om historien ett tag väckte irritation från Turkiets sida. Läs om erkännandet på Europaportalen. Också den dimensionen är alltså överspelad och man kan kanske stryka ett streck också över den historien om det inte var för den ömsesidiga misstänksamheten som bottnar i historien.

Karl XIIFel beskriven eller feltolkad kan istället historien bli en belastning där felaktiga argument baserade på felaktiga slutsatser kan förekomma. Foto: Wikipedia Gustav Cederströms ”Karl XII Likfärd”

Men det är inte bara det förgångna som slänger käppar i hjulen i samtalen som förts mellan EU:s Jean-Claude Juncker och Turkiets Recep Erdogan under den senares besök i Belgien. Det är i lika hög grad i nuet problemen går att finna. Turkiet är som bekant ett transitland för smugglingen av flyktingar till Europa. De är också ett land som tar emot många av dessa och låter dem stanna.

För att  förbättra Turkiets kustbevakning och få till ett bättre mottagande kan nu EU tänka sig att betala pengar till Turkiet. Man vill helt enkelt outsourca bevakningen så att flyktingsmugglingen stoppas på plats. Man vill också att fler ska stanna och/eller skickas tillbaka till Turkiet. Allt för att slippa problemet på hemmaplan vilket kan te sig lite cyniskt men tyvärr, samhällen som våra kan inte längre svälja alla flyktingar.

I det här läget är det naturligtvis diplomatins grundregler om att ge och ta som gäller. Turkiet kräver därför helt rättmätigt politiska eftergifter som visumlättnader för Turkiska medborgare som vill resa in i EU. Det politiska spelet kring flyktingar och vad det får för konsekvenser på hemmaplan kan man läsa om i blogginlägget från Fnordspotting.

VisumDet är bland annat detta Turkiet och turkarna vill slippa, att ansöka om visum vid inresa i EU. Visat är ett Östtyskt från sjuttiotalet Foto: Wikimedia Commons

Det finns dock ett krav på listan som återigen de länderna som hittills har motsatt sig Turkiet som medlem reagerar på. Turkiet vill att landet ska betraktas som ”Säkert land”, alltså ett land som det är säkert att sända tillbaka migranter till då dessa inte riskerar förföljelse. Men i ”inte riskerar förföljelse” ligger själva rävsaxen. En del av de flyende är Kurder från området runt staden Kobane i Syrien. De har drivits på flykt i skuggan av att ISIL intagit flera städer i området.

Inte heller Turkiet har ett oproblematiskt förhållande till folkgruppen med sina otaliga krig med PKK och till för lite sen förbudet att tala Kurdiska i skolan. Om du vill kan du läsa om detta i artikeln från SVT (unvis.it). När dessutom konflikten hotar att eskalera, är man nog inte så roade i Bryssel. Mer om det i SVD (unvis.it)

Det var inte förrän 2013 som Kurder fick den rätten och då bara i vissa skolor. Samma år togs tvånget att svära ed till Turkiet bort men fortfarande litar inte alla EU:s medlemmar på försäkringarna från Ankara. Ska man sända tillbaka t ex kurder vill man ha bättre grund än den Turkiet har stått på hittills. Historien spökar alltså till det igen.

Det är med det här som bakgrund som själva historieförfalskningen kommer in och det är SVD som står för den. Tyvärr går inte att länka till artikeln, de viktiga bitarna är borttagna i den digitala versionen. Jag har därför tvingats fotografera artikeln som du hittar här under.

WP_20151007_22_28_35_Pro__highresArtikeln som inte gick att få fram digitalt, här hittar du istället en avfotograferad version. Foto: Eget

I en del av denna skriver Teresa Küchler att ”Turkiet har varit ett kandidatland i 16 år men medlemskapsförhandlingarna är frysta, främst för att Grekland och ärkefienden Cypern blockerar alla förhandlingskapitel, men också för att Tyskland, Österrike, Frankrike och andra länder är uttalade motståndare till att någonsin ta in det stora muslimska landet i EU.” Det magiska ordet är uttalat, det skulle alltså röra sig om islamofobi från vissa länder inom EU.

Jag anser dock att den förklaringen är att göra saker och ting lite väl enkla för sig. Förutom de problem jag redan har redovisat kan man också räkna in andra. Erdogan har börjat visa upp en allt tydligare ledarstil lik Putins. Motstånd krossas, demonstranter beskrivs som terrorister och konspiratörer, massarresteringar av oppositionella är några av de inslag som ingår. Mer om detta i DN (unvis.it) och i GP (unvis.it).

Andra saker som inverkar negativt är Turkiets nya offensiv mot bl a PKK. Delar av den kurdiska beväpnade fronten är de enda som aktivt bekämpar Daesh, så dessa offensiver drabbar alltså kriget mot dessa. Ett fortsatt krig mot ”fel” sida är något som rör upp känslorna i Bryssel. När fokus borde ligga på att bekämpa Daesh, väljer man att attackera de enda som slåss mot dessa.

PeshmergaEn av de saker som sticker i EU:s ögon är att när Turkiet intensifierar sina strider mot kurderna ger man sig på peshmerga som är en av de få som aktivt strider mot Daesh Foto: Wikipedia

Hela historien kring SVD och deras slutsatser andas alltså historielöshet och en hel del brister på analys i nutidens politik. Istället tar man till ett i tiden lämpligt argument som ”islamofobi” som anas mellan raderna. Det finns som jag förhoppningsvis har visat en rad andra problem, både historiska som ställer till det men också nutida. Dessa sätter effektivt hinder i vägen i de förhandlingar om inträde i unionen då man är väldigt noga med att poängtera demokratiska grundvärden. Frågetecknen kring dessa är många i fallet Turkiet.

Där och ingen annanstans hittar SVD sanningen bakom de gnisslande förhandlingarna. För Erdogan är det också ganska bekvämt att peka på EU som en ”Islamofobisk kristen klubb”. Att inget av det är sant spelar ingen roll, det är ju vad man påstår som är det viktiga. Inte heller kan man sätta fokus på de egna besluten och den egna politiska agendan, sånt är bara vita människors förtryck. Det är vi som ska skämmas för att vi håller idealen högt och värnar om värderingar, inte andra som bryter dessa.

Löjesguiden utser idag SVD till en solklar kandidat till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Journalistiska förenklingar av komplexa problem och felaktiga slutsatser är inte direkt smickrande. I fallet Turkiet finns all anledning att titta på många andra faktorer än de gamla invanda. Gör man det finner man en delvis annorlunda bild som hade gett en bättre balans dvs objektivitet. I en tid då objektivitet tycks ha flytt fältet inom journalistiken är det dock inte så konstigt. Det gör er till goda kandidater till priset.”

Kloka tankar men ingen förståelse

Kloka samtal och tankar är alltid fruktsamma i min värld. De är kanske inte de roligaste att följa men de insiktsfulla tankarna är ändå det som driver vår civilisation framåt. De ger oss också de nya riktningarna på händelseförloppen i vår samtid. Tankar och handlingarna som följer av dessa, förändrar helt enkelt vår tid. Dessa är inom vissa grenar också drivkraften bakom tjänster och produkter som bildar morgondagens grund för välfärd.

Två som har spekulerat är Anthony Beevor och Peter Englund som tillsammans satte allt på pränt i en intervju i SVD i lördags. En sån klok tanke, om än också lite revolutionerande, var att historien inte kan förklara samtiden. Förr hävdade man nämligen motsatsen. Länk till artikeln hittar du här.

Skotten I SarajevoSkotten i Sarajevo var en unik händelse för sin tid som utlöste en rad händelser som följd, en var första världskrigets utbrott. Händelsen kan enligt Beevor och Englund inte förklara andra händelser i andra tider som t ex dagens situation som gjordes av Jean-Claude Juncker. Foto: Wikipedia

Deras samtal kretsar kring förståelsen av vår samtid och de menar alltså att historia inte kan användas för att förklara denna. Anledningen är helt enkelt de olika skeenden som avgör varje tid, men som samtidigt är unik  bara för den tiden. Händelserna i Sarajevo 1914 kan inte användas för att förstå Hitlers eller Stalins tankar och idéer för att ge ett exempel.

Inte heller förklarar den händelsen dagens Europa. Jean-Claude Juncker gjorde för lite sedan ett uttalande där han jämförde dagens situation med den 1914, helt fel enligt de två alltså. Situationerna må se likartade ut, men skiljer sig väsentligt åt enligt deras klokskap och jag är benägen att hålla med.

Vad bör vi då lära oss av historien? Enligt Beevor så är det följande:

”Vi kan lära oss att inte återupprepa vissa saker; till exempel den avhumanisering av människor som ägde rum under andra världskriget. Eller att låta nationalstater falla samman och upplösas, säger Antony Beevor.”

Peter Englund fyller vidare i:

”IS framgång i Irak och Syrien bygger på sammanbrott. De lever på löftet att de ska återskapa något som liknar en nationalstat. När ett system faller sönder öppnar det för extrema lösningar. Är det något man alltså kan lära sig av historien, är det att om vi tillåter att ett system rasar ihop så kommer en rad extrema lösningar på problemet ofelbart att dyka upp.”

Kloka tankar som sagt, jag kunde inte sagt det bättre själv. Det man förstås är lite förundrad över är hur lite dessa ord betyder i andra sammanhang. Vi ska ta en titt på ett nyligen publicerat exempel som ger anledning till både eftertanke och en kritisk hållning. Tove Dahlberg är en feministisk (som så många andra nuförtiden!) debattör. Nu senast skrev hon till exempel en artikel (unvis.it) i Expressen om kvinnlig stress. Ja, jag erkänner – kvinnors stress är ett problem både för dom och deras sociala nätverk då de inte längre orkar.

Det är med den bakgrunden det är så synd att behöva konstatera att redan i första meningen havererar artikeln. Läs följande mening:

”Tisdag morgon 06.40. Fullständigt rimlig tid att ställa alarmet om det inte vore för att jag gick av kvällspasset på transitboendet för flyktingar vid 01.00.”

Ett kvällspass på transitboendet för flyktingar är i nio fall av tio ett volontärarbete. När man jobbar frivilligt kan man närsomhelst trycka på nödstoppsknappen. Man kan om man ska upp 06.40 också pussla och byta med andra så att man slipper få skönhetssömnen förstörd. Men säg den feminist som fattar en sådan enkel logik, här gäller det ju att skapa en poäng och det gör man bäst genom att bära offerkoftan. Följande citat tyder på det när det anordnas seminarium om stress:

”Salen är full. Det blir tydligt att det här är en viktig fråga för många – eller åtminstone många kvinnor. Endast ett fåtal av deltagarna är män. Egentligen är det ingenting som överraskar mig. Snarare stämmer seminariets deltagarlista väl överens med mina personliga erfarenheter av civilsamhället och det ideella engagemangets ansikte. Precis som alltid tycks snubbarna vara upptagna på annat håll. Är det inte med att dra in pengarna som de mansdominerade sektorerna översköljs av så är det av härliga självförverkligande aktiviteter.”

Här finns ett eldorado av godbitar. För det första har ju Tove Dahlberg redan konstaterat i ingressen att män ägnar sig åt åt ”Att vi kvinnor sliter oavlönat vid sidan av våra övriga arbeten möjliggör för männen att ägna sig åt andra, mer lättsamma aktiviteter.” Ett citat som ju är just en avhumanisering, generalisering och fördomsfullt.

AntisemitismArgumenten och taktiken likadan nu som då. Förringa, tillskriv egenskaper som grupper inte har och svartmåla dem i alla sammanhang tycks vara angreppssättet. Vare sig ideologin är feminism eller annan ser många saker likadana ut genom historien.
Foto: Wikimedia Commons

Men det skulle ju också kunna förklara övervikten av kvinnor i salongen, de tar på sig mer och blir därför mer stressade. Men precis som Tove så tacknämligt berättar för oss, är det frivilliga saker man inte måste göra som är tuvan som får lasset att stjälpa, inte patriarkatet eller manliga krav på kvinnor. Snart har de ett större behov av att hitta vägar ut ur stressen vilket ju seminariet var. Fördomarna i citatet fortsätter när hon säger ”Är de inte med att dra in pengarna som de mansdominerade sektorerna översköljs av så är det av härliga självförverkligande aktiviteter.”

Tove kanske inte fattar det, men det är männens ”självförhärligande aktiviteter” som drar in pengar som blir till skatt som blir till bidrag till Toves älskade frivilligorganisationer där hon fortfarande jobbar utöver ett ordinarie jobb helt frivilligt. Att hon får det att framstå som ett tvång handlar om offerkofta. Men det är här det kolliderar med Beevors kloka ord. Misandri är missaktning och det var precis så också en viss rörelse i Tyskland började under 20-talet men hetsen riktade sig då mot judar.

Det måste väl ändå finnas ett motiv till alla dessa dumheter staplade på varandra, och visst finns det ett sådant. En feminist slösar inte energi på något utan en bakomliggande tanke. Toves idé och slutsats är att kvinnor och enbart kvinnor ska få medborgarlön för sin frivilliga insats! Kan någon ge mig nervtabletterna tack!

Färgkarta PillerToves logiska kullerbyttor slutar alltså i att en sida vill tillskansa sig ensidiga fördelar och att hon propagerar för att kvinnor och bara kvinnor ska få medborgarlön för sitt frivilliga slit. Själv behöver jag piller snabbare än snabbt Foto: ”Datos Pegados ff93” by RayNata – Wikimedia Commons

För vad är frivilligarbete? Jo, frivilligt som i något man gör av fri vilja för att man vill. Detta ska alltså i hennes värld avlönas men bara till kvinnor. För det är ju kvinnorna som bär världen på sina axlar och så också i vår välfärd. Detta påstående trots att hennes och hennes medsystrars insats i artikelns exempel är just frivilliga. Mäns högre skatt som i högre grad bidrar till välfärden nämner hon och andra feminister inte med ett ord. Det gäller ju att tillskansa sig ensidiga fördelar för tusan!

Men om man tycker förringande och förenkling är metoder som inte biter på patriarkatet  kan man bli lite mer hårdför. Man kan ju göra som Anna Mannheimer gjord i gårdagens GP när hon i en artikel (unvis.it) utgöt all sitt hat och alla sina fördomar mot män. Liten varning, här haglar fördomarna, hatet och generaliseringarna. Återigen för att förringa och förminska. Mer om hennes så kallade artikel har Susanna Varis bloggat om.

It ClownDemoniseringen som feminismen använder sig av fortgår. Anna Mannheimer är en i raden av de som nu gör sig till talespersoner för ideologin och som använder tekniken. Tillskriv, generalisera, ljug!

Man får väl förmoda att Anna har missat en viktig detalj som de undersökningar som har gjorts om våldsamma män. Hade hon läst dessa hade hon kunnat konstatera  att i nio fall av tio, om inte fler, så är hennes påstående om män i generella termer som slående och våldtagande en myt och inget annat. De allra flesta män gör inte detta. Istället är det en liten grupp män som står för detta. Anna och alla andra oinsatta feminister kan läsa länken till rapporten ”Den slående mannen – Myten om mäns våld mot kvinnor” som du hittar här under.

http://mansnatverket.org/articles/den-slaende-mannen.pdf

Samma rapport talar om våldet mot männen från kvinnor som lika vanligt men som ser annorlunda ut. Också det intressant för Anna och hennes medsystrar som inte tycks fästa större vikt vid vetenskapliga eller statistiska fakta.

Jag förmodar att Anna precis som alla andra feminister som t ex Zara Larsson är uppmärksamhetskåta nog att sälja sig billigt och här är prislappen. Sänk till dig till dagens debattnivå! Ljug gärna som en del av argumentationstekniken och kommer någon med relevanta vetenskapliga fakta som motargument kan man alltid hävda att fakta är en manlig förtryckarmetod. Har man ”rätt” åsikt är alla medel tillåtna!

MosaikAffärsidén är klar, spela helig och framställ dig som ”god”. Då lyssnar människor på dig. Använd däremot argument och du är en förtryckare därför att fakta och argument är ju en manlig förtryckarmetod Foto: Wikimedia Commons

Debatten liknar därmed igen den metod som ett visst parti använde sig av en gång på 20-talet. En sida har alltid rätt därför att de har gett sig själva den rätten, en annan sida är alltid den förhatliga därför att den förra har gett dem den rollen. Det är med andra ord en rätt fruktlös debatt där Beevors varnande ord ekar i bakgrunden. Avhumaninseringen av en grupp i samhället fortsätter och det görs till och med med samhällets goda minne då flera av debattörerna är så kallade ”etablerade personer” i samhällets toppskikt.

Godhetsapostlarna klappar alltid sig själva på axeln, de har dock ett himla konstigt sätt att visa denna godhet på. Det är den vanliga speglingen och dess effekter som gör sig gällande igen. Vad som ser ut att vara en sak, är i själva verket en annan. De som vill framställa sig som goda är i själva verket onda och tvärtom. Frågan är, går fler människor än feminister på så här enkla lurendrejerier? Hennes text är ju trots allt full av falsarier, vad sägs om följande exempel:

”Sverige – vi har ett resultat; Det är män! Det är alltid, alltid män.

Allt för länge har våra politiker stoppat huvudet i sanden och vägrat inse det växande problemet: Nämligen mäns dåliga självförtroende kombinerat med en grandios självbild, oförmåga till empati, toppat med lika delar aggressivitet och dålig uppfostran.

Där har ni roten till det onda.”

Fler generaliseringar, felaktigheter och rena dumheter samlade på ett ställe var det länge sedan jag läste. De tyder rent av på dålig insikt om det mesta. Män generellt har lika bra självförtroende som alla andra. Nej, män har inte en grandios självbild som utgångspunkt. Män har betydligt mer empati än hon tillskriver oss, det påståendet är dessutom djupt kränkande.

Som sagt, få män är aggressiva och det är den lilla gruppen som är i behov av hjälp men att generalisera hjälper vare sig de med behovet eller de som saknar detta. Dålig uppfostran är inte en grund för våldsamt beteende. Att peta sig i näsan anses som dålig uppfostran men vilka farligheter leder det till? Att kvinnor blir misshandlade av en snorkråka? Här behöver nog Anna precisera sig eller definiera vad hon menar med ”dålig uppfostran” som en gång var så viktig inom humaniora!

NäspetningInte ett socialt beteende i vår kultur! Det borde inte heller lögner, generaliseringar och karaktärsbeskrivningar påhittade för att skapa en poäng vara. Foto: Wikimedia

Det anses också som dålig uppfostran att avbryta utom då du deltar på den ”goda sidan” i en debatt, då blir det plötsligt ”rätt”. Inte heller att avbryta folk brukar sluta med att den avbrutne hamnar på akuten. Förutsatt då att en eller två lackar ur för att det avbryts en gång för mycket vilket jag aldrig rekommenderar. Det är debatt och argument som gäller också för mig. Tydligen har däremot inte feminister den ärligheten i debatten, i varje fall inte om man ska utgå från Anna Mannheimers artikel.

Dagens självklara kandidat till priset ”Foliehatt of the Year” är svensk feminism. Motiveringen lyder: ”Ingen kan som ni maskera det faktumet att hela er så kallade ideologi inte alls syftar till att lyfta kvinnor utan att främja er egna karriär. Ett faktum inte minst Anna Mannheimer nu visar. En mer av misandri nedlusad artikel är svår att hitta, det är möjligen Lars Lindströms artiklar som bär samma prägel. Det finns inte heller några andra som just nu kan uppvisa så mycket förakt och nedsättande som ni mot en grupp. Allt medan ni använder förenklingar, felaktigheter och ren dumhet som argument. Ni är därför mer än värda nomineringen till priset.”