Ett slags julevangelium

Så hände det sig att det utgick ett påbud i Svearnas land från kejsare Löfven, att folk från norr till söder skulle samlas i stad och på land. Tanken var att här skulle de trilskande och de med sd sympatiserande massorna nu granskas och sen lagföras. Där skulle Peter Wolodarski avslöja alla som kunde tänkas ha röstat på SD och ståthållare Arnstad skulle så forma den ideologiska scenen. Minsta misstanke och brunt kort skulle utdelas. På den högsta toppen skulle självaste landets ledargarnityr samlas för domslut.

Ingående frågor om attityd och åsikt frågades så och snart visste de alla vilka miss- dådarna var. Från Blekingarnas land kom så en man som hade påbud om att söka sig till Sölvesborg för utfrågning. Arnstad, Wolodarski och Löfven var alla där. Men så fick Jimmie som han hette, ett nervsammanbrott och var tvungen att ta in på ett vilohem. Trots hans nöd fanns ingen plats att få, kön var cirka 6 månader lång. För trots skatt över alla breddar, hade Svearnas lyckorike inte råd med sådana excesser som vård.

Så gick en grupp med fiskemän mot kust för fångst då en Johan Hakelius i skrud och gyllene peruk uppenbarade sig. ”Var inte rädda” sade han till de förskräckta fångstmännen, ”inatt skall en ny sjukavdelning öppnas för att kunna bota Jimmie”. De trenne fångst-männen lyssnade andäktigt under stor förskräckelse.

Bilden kunde ha innehållit de fem men gör det inte än på grund av felkopplad hjärnvindling i Alliansen. Något som gör att vi fortfarande har Löfven med anhang som regering, berättelsen ska ses som en önskan om något annat inför det nya året Foto: Bruno Piglhein – Star of Bethlehem Wikipedia Commons

Johan Hakelius beordrade dem så att vända om mot Sölvesborg och väl där vägleddes de av en drive-in skylt till stadens Motell. Pilen av neon pekade så mot rum 211 där de så fann den av nöd slagne Jimmie. De sjönk alla ner på knä och skänkte så den medicin som han så väl behövde men förnekats av landets medicinska inrättningar.

De trenne fångstmännen visade sig snart vara vare sig trenne eller män. En fjärde hade gömt sig i den andres högra ficka och de var faktiskt bara en som var man av de fyra. Det var nämligen Ebba Busch-Thor, Annie Lööf, Anna Kinberg Batra och Jan Björklund som stod framför Jimmie.

Jimmies feberblanka ögon betraktade de fyra med stor misstanke men så talte de fyra med en röst. AKB sade så: ”Lugn bara lugn Jimmie-ponken, vi kommer i frid för att förtälja att ett fredens budskap är utkallat från oss alla. Se här, den medicin du så eftersökt och nu en utsträckt hand. Också vi inser nu att vill vi övervinna en tyrann, måste man stå enad”. Jimmie som knappt trodde sina öron prövade en tub revaxör men insåg snart att han hade hört alldeles rätt.

Så förenades de fem och snart flydde både Löfven, Arnstad och Wolodarski landet för att söka asyl i Damaskus. Där blev de hjärtliga vänner med representanter från både IS och Hamas. Svearna däremot levde gott och så var sagan slut……….eller var den det?

Det mest smaklösa

Säg mig den person som tycker det är rätt, anser att det är bra eller utifrån en ideologisk agenda tycker det är försvarligt att medvetet döda barn och jag säger att du har en handfull av dessa i landet. Peka åt mig på de uttalanden dessa personer har gjort till försvar och jag ser så få att de nästan inte går att räkna. Ändå finns det de personer som påstår att dessa människor finns och att uttalandena ingår i ett mönster där få eller inga finns.

Det finns dessutom personer som anser att dessa personer är de genuina och demokratiska debattörer som har en absolut rätt att diskutera. Deras brott är att de har liberala eller konservativa åsikter och därmed har man ur vänsterns ögon genast kopplat åsikt till andra åsikter som knappt finns. Allt för att smutskasta och i förlängningen tysta då det hela tiden i bakgrunden tycks finnas en agenda som bygger på att viss form av åsikt ska förbjudas. Så mycket för demokrati hos vissa vänsterdebattörer med andra ord.

Ayman Osmans Facebook-inlägg andades smaklöshet och ologiska kopplingar. Frågan är varför man gör just dessa sammanlänkningar och det möjliga svaret är tyvärr för att kväsa meningsmotståndare med odemokratiska metoder Foto: Skärmdump från Facebook

Debatten efter det oerhörda som hände i Trollhättan har fått känslomässiga dimensioner och inte undra på det, två personer – alla barn – är döda. Mördade av en person som måste haft grava utanförskapsproblem och som dessutom kan ha haft känslomässiga problem med svårigheter att känna empati t ex. Att mörda ett barn kräver att man är känslokall eller desperat, att göra det metodiskt gör det hela än värre.

Om han hade skjutit dem hade han haft avståndet som hade kunnat fjärma honom från de egna handlingarna. Nu gick han istället in på livet på värnlösa människor vilket gör förövaren än mer kallhamrad och känslomässigt avtrubbad. Det är få eller inga som kan gå in på blotta livet och driva en kniv i en annan människa mer än en gång, den här gången gjordes det tre gånger.

Ändå utnyttjas nu hela denna snaskiga historia till att fixa godhetspoäng och det är som sagt som vanligt vänsterrepresentanter som gör sig det besväret. En av dessa debattörer heter Ayman Osman. Han har en bakgrund i AFA och hittas numer i den så kallade research-gruppen vars uppgift är att gräva upp allehanda skit om meningsmotståndare som inte delar deras åsikt och sen sälja dessa till tidningar som X-Pressen.

Expressen plus Researchgruppen är sant och det här är vad alla andra seriösa debattörer tycker om den saken

I vanligt ordning har han likt så många medsystrar och bröder spetsat till det. I sin egna lilla Twitter och Facebook-kampanj har han tagit bladet från munnen och kallas demokrater som Ivar Arpi, Rebecca Weidmo Uvell, Per Gudmundsson, Jimmie Åkesson och Ebba Busch Thor indirekt för vara de som har inspirerat mördaren. Utan minsta bevis och utan att ens anföra några bevis för sin tes gör han alltså ett uttalande som inte bara är felaktigt utan också måste vara grovt kränkande mot dem som pekas ut.

Den demokratiska debatten har alltså nått ett nytt lågvattenmärke, knappast förvånande att det är en vänsterdebattör som står för det svamlet. Det är inte heller förvånande att Researchgruppen och förgreningar till AFA figurerar i den här soppan.  En sak är dock väldigt förvånande, ingen har pratat om den bakomliggande motiven till bland annat Ayman Osmans utspel. Den debatten avslöjar tyvärr en syn som man kan bli mer bekymrad över än själva uttalandet.

Man kan naturligtvis bara spekulera i dessa eftersom ingen direkt talar om sina motiv rätt ut, men låt oss göra det för en stund ändå. Delar av svensk vänster anser sig ju ha hegemoni på sanningen i debatten. Ingen annan än de säger som det är och ingen annan träffar mer rätt när de definierar ”sanningen”. Denna ”sanning” är absolut och går inte att ifrågasätta, det ingår ju så att säga i den totalitära ideologi som de alla svärmar för.

Också på Twitter gjorde Ayman om samma sak. Nedsmetning och löjligt låga argument med i det närmaste ologiska sammanlänkningar mellan personer som inte ens har gjort något i fallet är kännemärken vi känner igen. Foto: Skärmdump Twitter

Den gemensamma nämnaren för de uppräknade är flera. De är liberala eller konservativa i motsats till socialistiska, de utmanar vänsterns ”sanningar” med sina ”sanningar”, de debatterar framgångsrikt sin sak och de utgör ett hot mot den hegemoni som vänstermänniskor så gärna omhuldar.

I förbifarten avslöjar de också en del saker som inte är så lämpliga att dra fram i ljuset där vänstern ställs inför den bild de ogärna ser, den av hyckleriets. För vem kan kalla det något annat om man t ex anställer barn till högt uppsatta sossar på attraktiva poster på departement som Rebecca Weidmo Uvell har bloggat om? Vår ”solidariska” regering har ju i all sin välmening anställt dessa barn till högt uppsatta partikamrater på din och min bekostnad så då är det ju ”rättvist”.

Slutsatsen är alltså att man ska inte ifrågasätta vänsterns ”sanningar”. Gör man ändå det får man människor som Ayman Osman efter sig som utan bevis eller minsta antydan till härledning påstår saker ur tomma luften. Dessa påståenden är visserligen lögner men om syftet är att få alla andra att hålla mun är ju detta gott. Det är så man resonerar och agerar. För att toppa hyckleriet svänger man sig med ord som ”demokratiskt”. Sådana här människor vet inte ens om att i begreppet ingår det fria ordet, så demokrater är de inte.

Alla har rätt till en åsikt, också idioter. Att däremot hota, använda våld eller kväsa rätten att ha en åsikt är bara kännemärken för en icke-demokratisk tankegång som hör hemma bland ytterlighetsgrupperingar. Det är det fria ordet och allas rätt till en åsikt vi måste försvara mot just dessa extremister

Uttalandet visar också att inför nästa år när vi firar det fria ordets 250-årsjubileum mår inte det fria ordet så vidare bra i Sverige. Så kallade demokrater och debattörer som gärna vill utnyttja möjligheten i egna syften, men som inte är lika medlidande vad gäller andras tankar har sett till den saken. Det är hög tid med en debatt men också ett stärkande av det fria ordet, inte som vissa förordar ett minskande. Förstår vi inte vad debattinlägg/ påhopp egentligen syftar till, kanske vi inte är värda det fria ordet eller har det kvar så länge till.

Ytterligare ett sätt att utnyttja den tragiska händelsen i Trollhättan står Nyheter 24 för. Inte så förvånande kanske att det är just dom då de tycks gå över gränsen mest hela tiden. Den här gången har Tom Jerry Boman skrivit något som säkert kallas seriöst på redaktionen, men som efter mer normala måttstockar mer verkar vara ytterligare en cynisk vinkling av händelsen. Här hittar du länken som inte generar klick åt Nyheter 24.

Artikelns tes bygger på att mördaren var man alltså måste vi prata om den förkrossande majoritet män och pojkar som har begått liknande brott. Detta som om hela det manliga släktet är skyldiga till händelsen. En härlig ihopbuntning alltså, är en eller två skyldiga är alla det. Ingen fördom där från din sida Tom Jerry, men jag undrar lite lätt om inte har drabbats av en grav generalisering.

Återigen denna fullständigt fabricerade länk mellan fiktion och fakta. Denna gång mellan män, manlighet och skolmord. Den logiska frågan blir när Tom Jerry ska rusa in på närmaste skola och börja hugga ner barn? Den frågeställningen är ju nämligen ungefär lika logiskt som det påstående han gör. Det är också ett ungefär lika lågt slag under bältet som han själv ger uttryck för.

Slag under bältet ansågs en gång ojust, nu är det mer regel än undantag. Debattörerna tävlar snart i vem som kan utdela det värsta slaget Foto: Wikimedia Commons

Med den fart de låga kommentarerna och ologiska kopplingarna mellan fenomen som inte existerar, har vi snabbt hamnat i debattens stinkgöl istället för i dess porlande bäck. Förr talade alla, särskilt inom politiken, om vikten av att respektera motståndaren även om man ansåg att denne hade fel.

Numer tycks den principen vara död för att istället som i båda fallen ha ersatts av en tanke om att debatt är en envägskommunikation som förs av en part och om mottagaren inte gillar budskapet totar man ihop en snaskig och smutsig lögn som får dem att hålla truten. Nersmetningstaktik och respektlöshet går plötsligt hand i hand.

Det underliga med vår tid är att de som säger sig stå för öppenhet och tolerans bara använder detta som en förevändning för att använda metoder vi känner igen från historien. McCarthy-erans tankar och förfarande känns igen, också flertalet fascistiska regimer genom historien har använt både lögnen och förföljelsen av oliktänkande som metod.

Också Brezjnjev-åren under Sovjetväldet med dess förtryck av oliktänkande och åsiktsavvikelser dyker upp i bakhuvudet. I alla fallen kan man säga att vi tycks ha lärt oss lite eller inget av historien, det om något är vad dessa debattörer har visat. Cirkeln är sluten och vi börjar bara om på ett nytt varv med samma resultat som då.

Historien tycks upprepa sig med samma resultat nu som då. Samma förtryck, samma metoder och samma mål tycks åter ha kommit på modet och svensk vänster går från mörker till mörker. Debatten är värd mer värdighet än vi hittills har sett Foto: Wikipedia

Löjesguiden nominerar idag de vänsterdebattörer vars agenda är att kväsa andras rätt till det fria ordet som t ex Ayman Osman. Motiveringen lyder: ”Det är uppenbart att ni bara gömmer er bakom ord som ”demokrati” där ni egentligen menar åsiktshegemoni. Det är också rätt solklart att det fria ordet är ett begrepp som knappast gäller två sidor i debatten efter utspelet. Ingenting rättfärdigar morden i Trollhättan, men ingenting rättfärdigar heller att utnyttja tillfället att medvetet göra vansinniga kopplingar mellan debattör och förövare i syfte att tysta. Det gör er till formfulländade kandidater till priset.”

Kejsaren är naken

Gårdagens TV-sända partiledardebatt hade bara en segrare – den totala dumheten. I fråga efter fråga ekade de tomma intetsägande svaren där man började undra om det inte var dags att bli rädd på riktigt. Programmet i dess helhet hittar du här. Bloggen Fnordspotting har skrivit ett inför debatten-inlägg som du hittar här.

Extra tydligt blev detta så fort statsministern öppnade foderluckan för att rapa upp något om att ”Vi socialdemokrater”, därefter blev det dock helt svart. Inga lösningar på rätt akuta problem, inga konkreta förslag om hur något ska lösas istället fick vi hålla till godo med svepande formuleringar och löst hållna visioner som mest föll på sin egna dumhet.

Fler svenskar tror på utomjordingar än regeringens jobbpolitik. Dags att fatta vinken Stefan! Foto: Wikipedia

Tydligast blev ståndpunkten på två områden – jobben och allianspolitiken. I jobbpolitiken var det samma linje som förut, Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet. Att statsministern för en politik som inte ens konjunkturinstitutet tror leder till jobb är anmärkningsvärt nog, men än värre är att han inte inser detta. Tidningen DI har gjort intervjun med DI:s prognoschef Jesper Hansson som sågar statsministerns politik.

Inte undra på att statsministern ville undvika frågan och påhoppen med undflyende formuleringar och svar som fick folkpartiets Jan Björklund att påtala faktumet att fler svenskar nu tror på utomjordingar än Löfvens jobbpolitik. Om ET och andra utomjordingar kan man inte läsa om i artikeln i DI, men däremot att bara drygt fem procent tror på regeringens mål i frågan. Dags att säga det rent ut: ”Löfven, phone home!” eller kanske ”Löfven, we have a problem”.

I nästa fråga – allianspolitiken – var det lika mycket stiltje i statsministerns intellekt. Här gick det i ordentligt baklås. Frågan om anslutning eller inte till NATO kom upp och åter stod Löfven utan argument. Hans standardsvar att vi redan var i allians med Finland, ett påstående med en hel del problem. För det första utreder Finland just nu ett eventuellt NATO-medlemskap även om man samtidigt konstaterar att det inte finns en riksdagsmajoritet för detta. Mer om detta i svenskspråkiga YLE.

Omstartsknappen skänktes av Hillary Clinton till Rysslands statsledning som en fredsgest, hon borde skänkt den till Löfven. För aldrig tidigare har en svensk regering varit i sådant behov av just en omstart Foto: NRK

Bara detta faktum är ett avsteg från den linje på Löfven och försvarsminister Peter Hultqvist ser framför sig när de vill att båda länderna ska vara alliansfria och samordna sin försvars- och allianspolitik. Mer om detta i VLT. Något alltså Finland delvis viker av från när man nu säger sig mer vänligt inställda i frågan i regeringsförklaringen den nya regeringen skrivit i ordning.

Nästa käpp i det Löfvenska hjulet som numer är fyrkantigt, kom när Sannfinnländarna presenterade sin försvarspolitiska syn i följande rapport som du hittar här under. I den kunde man bland annat läsa några väl valda men hårda ord om svensk syn på Finland:

”Vid ett fördjupat samarbete (i Norden) bör kontrollen över det nationella försvarets alla väsentliga kapaciteter bevaras och fötterna hållas stadigt på jorden.  Varje nation bevakar sina egna intressen. Sverige vill inte ingå en försvarsallians med Finland. I Sverige uppfattas vårt land som en buffertstat.”

Klicka för att komma åt ps_sakerhet_2015.pdf

Läs de två sista meningarna i det citatet. Låter det som ett parti som är jättevilligt att samarbeta med Sverige? Nej, här kärvar det nog rätt rejält även om synen inte är den finska regeringens officiella politiska hållning. Bakgrunden står att finna i att flertalet finnar dels tvivlar på Sveriges egna försvarsförmåga, detta med all rätt, men dels misstänker att Sverige bara använder Finland som en buffertstat för att slippa tampas med den ryska björnen själv.

Finsk syn på hur svenskt försvar är uppbyggt? I Finland är man rätt less på svenska förvarsnedskärningar, velande hållning och användandet av Finland som buffertstat för att slippa all skit själv. Kanske ligger det något i det???

Det finns med andra ord en stor portion gnissel i Löfvens syn och än en gång visar han att han inte är trovärdig. Inte heller Miljöpartiets Gustav Fridolin hade en lysande kväll. Hans svar på attackerna om att regeringen lägger ner kärnkraften lät så lam att lama framstod som dansanta i jämförelse. ”Med bakgrund av händelserna i Fukushima……”!

Tror verkligen Miljöpartiet på en femton meter hög Tsunami som brakar in över den svenska kusten, orsakad av en jordbävning som ligger på 9 på Richterskalan? Gör de det har vi mer än ett problem. Då har vi själva verket så många att man borde springa skrikandes härifrån. För de här två sitter i regeringen, det är mer än skrämmande.

Löjesguiden nominerar idag regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Kejsare Löfven är naken. Precis som i HC Andersens saga är vår statsminister helt ställd vid sidan av det mesta. Det gör regeringen till formidabla kandidater till priset…..som vanligt!”

Mp och hyckleriet

Delar av idén till följande artikel kommer från den trogne läsaren Pelle 2 som ville att jag skulle granska journalistkåren och dess sympatier för miljöpartiet. Artikeln tar delvis avstamp i helt andra händelser som utspelats de senaste dagarna, men kommer så småningom in på detta ämne. Tanken är att denna artikel ska få en uppföljare där resultatet av journalisternas icke-granskning studeras med mikroskop. God läsning från Freakshow Fredrik

Miljöpartiet är nog landets mest hycklande parti alla kategorier. Inte nog med att få eller inga av deras förslag är särskilt realistiska så är partiet också så tvetungade att man börjar undra om inte hyckleri bör mätas i enheten ”mp”. Historien började 2014 då Allians-regeringen plockade ut 73 miljoner kronor ur SJ för att använda till reformer. Gustav Fridolins reaktion blev att detta var ”en ny spark i magen”. Mer om hans uttalande i Aftonbladet.

Det var väl så här både Gustav och Åsa såg Anders lilla tilltag med de 73 miljonerna. En kung fu-legend hyrdes in för att sparka alla tågresenärer i magen. De 1,9 miljarderna vill de dock över huvud taget inte ens diskutera. Foto: Wikipedia

I uttalandet gör han sig till talesman för oförståndet och okunskapen. Han blandar ihop SJ med underhåll på räls vilket är två olika saker. SJ kör tåg Trafikverket bygger och underhåller järnväg. De två hör inte ihop vilket han får det att framstå som. Sen blandar han ihop det mesta och snart är uttalandet inte värt ett smack. Snarare har det ett värde i att som vittnesmål påtala en partiledares totala oförmåga att hålla reda på fakta.

Medarbetaren och spårkröken Åsa Romson stämde in i kritiken och beskrev tillståndet i järnvägstrafiken som ett enda kaos. Visst är det kaos emellanåt men ett enda stort? Faktum är att den trafik jag själv är del i har en punktlighet på mellan 85 och 91 % beroende på årstid och omständigheter. Påståendet är alltså något tillspetsat om jag får säga det själv.

Mer om hennes uttalande i en artikel (unvis.it) i Aftonbladet. Artikeln är dessutom full av faktafel där också hon blandar ihop underhåll och själva utförandet av trafik. Hon tror t ex att underhåll och SJ är sammankopplat när det i själva verket handlar om Trafikverket och vad de kan äska av Kommunikationsministrar av olika färg.

Ett faktum är att SJ har en gammal vagn- och lokpark som snart behöver genomgå reparationer och nyinköp hindrar inte regeringen från att beslagta 1,9 miljarder till att täcka luckor i budgeten. Foto: Wikimedia

Men hyckleriet går mer på djupet än så i de unga tu:s sinnen. Då var 73 miljoner något man gick i taket över, när han själv sitter i regeringen som beslutar att plocka ut 1,9 miljarder då är det tystare än i graven. Ja, ni hörde rätt regeringens slippriga fingrar har nu nått SJ:s kassakista. Man vill nu att bolaget hostar upp 1,9 miljarder som Magdalena vill använda till att täcka kostnaderna som skenar utan kontroll bland annat för migrationen. Redan nu i dagarna har 229 miljoner kronor överförts från ett konto till ett annat. Här en artikel från DN (unvis.it) om hur SJ samtidigt måste spara genom att dra in tåg.

En ledarsideartikel (unvis.it) i Expressen går till och med så långt att man kallar Gustav Fridolins och Åsa Romsons agerande för ”Det stora tågrånet”. Det är förmodligen inte långt ifrån sanningen. SJ är idag ett bolag i behov av investeringar, det mesta av deras vagnpark är 20 år eller äldre och få nya fordon har köpts in under de sista 15 åren. Flera sträckor dras med förlust och upprätthålls enbart som en samhällsservice. Som artikeln i DN (länken ovan) innebär det att färre tåg kommer att gå vissa sträckor då SJ redan har aviserat neddragningar av antalet tåg.

Tidskriften Fria Tider ville göra ett reportage om dels hyckleriet och dels tågrånet. Man ringde därför upp den före detta journalisten (!) numer finansmarknads- konsument- och biträdande finansminister Per Bolunds pressekreterare Matilda Uusijärvi Ek. Hon lovade att hjälpa Fria Tider om de skickade sina frågor som SMS vilket de gjorde. När tidningen efter ett dygn inte hade hört något från henne, försökte man ringa igen. Den här gången svarade ingen. Sådan ser maktens arrogans ut, sådan ser mp:s maktfullkomlighet ut.

Efter plundringen av SJ måste man börja ifrågasätta den självbild miljöpartiet har av sig själva. Man kan inte i ena sekunden kalla något ”en spark i magen” och sen själv vara med i att mer eller mindre plundra samma bolag. Foto: Wikipedia

Att i detta läge bli girig visar bara att regeringen och mp är dels i desperat behov av pengar och att man är beredd att göra allt för dessa inklusive att hyckla. För sällan har det väl varit mer övertydligt att olika måttstockar råder både inom regeringen men framför allt inom mp. Kanske är det som Expressen har skrivit i en annan artikel att miljöpartiet är i stort behov av att ”humbugsaneras”, här är artikeln (unvis.it). Det är ju faktiskt inte första gången partiet har skitit i det blå skåpet.

Ett sådant exempel är ju partiets oåterkalleliga krav på att vanliga medborgare ska leva upp till mer eller mindre bisarra miljökrav medan den egna partiledaren betedde sig som ett första gradens miljösvin. Det som jag tänker på är ju naturligtvis ”Bottenfärg-gate” som valsade runt i tidningarna för snart ett år sedan. Få eller inga har väl missat den men i korthet gick den ut på att partiledaren Åsa Romson inte hade samma krav på sig själv som hon säger sig ha på medborgaren när hon använde giftig bottenfärg till sin båt. Det visade sig också snart att hon hällt ut både gråvatten och använt obeskattad diesel till samma båt.

I partikulturen ingår också numer vuxenmobbning. Åsa Romson har från dag ett haft ett horn i sidan på Jimmie Åkesson. Hon vägrade att skaka hand med honom under partiledardebatten i riksdagen vilket är tradition. Men hon har också tillsammans med övrig ledning för partiet förordat en tuff konfrontativ linje när Åkesson sjukskrevs för utbrändhet. Här skulle det ”fina och goda hatet” få komma fram i debatten var det tänkt. Nässjöpolitikern Per Rudhamn ville inte ställa upp på spektaklet och blev därför själv mobbad, han lämnar nu sin post och partiet. Mer om det i Höglandsnytt.

En ny dimension i miljöpartiets politik öppnade sig när vuxenmobbning blev partiets nya giv. Onekligen spännande i det där partiet Foto: Wikipedia ur filmen ”Hets”

Också miljöpartisten och före detta chefredaktören för SVD Bertil Torekull fick smaka samma medicin. På sin blogg förklarade han varför Åsa Romson var en förbrukad partiledare, sånt gör man inte ostraffat. Hans debattinlägg i flyktingfrågan som gjordes i Expressen (unvis.it) väckte också ont blod. Han förordade ju faktiskt ett stopp och sånt kommer man inte undan med i mp. Han sa också sanningen i artikeln, integrationen och invandringen liknar ett fiasko. Ingen protest från mig, så många regeringar har misslyckats med detta under så många års tid att problemen nu är akuta.

Nu får man förstås inte säga sådana saker som bryter mot den officiella linjen i ett parti, det ska ju vara högt i tak för tusan. Särskilt i det ”demokratiska” miljöpartiet är åsiktsövervakning extra viktigt så att inga dumheter likt Bertil Torekulls slinker igenom. Snart hade alla ”do-gooders” vädrat morgonluft. Nils Karlsson –  pyssling (?) tillika ”filosof” – kommunalråd i Malmö dristade sig till uttalandet:

”I samma tidning ondgör sig Bertil Torekull, snart förhoppningsvis före detta miljöpartist, om hur hemskt det är med invandring. Fuck. Nej, Bertil Torekull, det där alarmistiska svamlet kanske dög på Svenska Dagbladets ledarsidor men i miljöpartiet får man skärpa till sig.”

Också partikamraten Foujan Rouzbeh utgöt sin vrede i citatet:

”Miljöpartiet borde stoppa Bertil från att sprida alarmistisk, polariserande smörja istället för att låta honom gå loss i partiets namn.”

Slutsatsen blir alltså att det är så himla käckt att säga att det är högt i tak och att en fri debatt råder. När det kommer till kritan är det helt andra tongångar som gäller. Säg ”fel” saker, agera på ”fel” sätt och genast får du ett koppel med små åsiktspoliser efter dig som likt en modern variant av KGB övervakar varje steg och varje åsikt. Att detta görs i namnet av ett parti gör inte saken bättre, tvärtom blir det bara än mer otäckt.

Är miljöpartiet rent av en pågående mardröm eller skräckfilm? Om de är detta är det dags att vakna upp nu! Foto: Wikimedia

Bloggen Aktivarum har skrivit ett utmärkt inlägg om det som inträffade. En debatt om uteslutning inleddes men ännu har inget hänt i frågan. Vissa som partistyrelsens ledamot Jon Karlfeldt har dessutom försökt gjuta olja på vågorna men passar samtidig på att poängtera den så viktiga stadgan som också miljöpartiet har. Där står det att uteslutning kan ske om någon ”uppenbart motverkat partiets ändamål”. Partikamraten Maria Ferm gick dessutom i polemik med honom i Expressen (unvis.it).

Det är med andra ord ett parti där det inte är lika högt i tak som man kan förvänta sig av ett parti som säger sig vara öppet och demokratiskt. Förutom att som i fallet SJ hyckla och köra med dubbla måttstockar där andras mindre snedsteg inte jämförs alls med de egna gigantiska, har man alltså stora interna problem.

Att ifrågasätta partiets dogmer är mer eller mindre tabubelagt. Istället är det som om locket läggs på när frågor som invandringen kommer upp. Inget eller lite får ifrågasättas, partiledarna är heliga trots att båda har gjort bort sig igen och igen.Gör man ändå något av detta oerhörda, lär kritiken vina ordentligt.

Kritisera internt och världen tycks bli lite mer turbulent om man är medlem i miljöpartiet. Orkanerna som viner emellanåt är minst sagt spektakulära Foto: ”Gafilo 2004-03-06  Wikimedia Commons

Fast stoppa pressarna för en sekund, det är ju i själva verket de ovanstående sista meningarna som är en definition av en sekt. En sekt har en absolut sanning som aldrig får ifrågasättas, den har en ledning som är okränkbar och inte heller den får ifrågasättas. Låt oss zooma in på frågeställningen och se vad som är en sekt. En författare och akademiker som heter Roy Wallis har gjort följande definitioner av en sekt:

• Frivillig organisation där medlemskapet förtjänas.
• Medlemskapet är exklusivt och kan fråntas de medlemmar som inte följer gruppnormerna.
• Medlemmarna ser sig som en elit som är i besittning av särskild kunskap.
• Sekten är vanligen i konflikt med sin omgivning.
• Inom sig är sekten vanligen egalitär, det vill säga alla troende är ett prästerskap.
• Sekten är etisk och asketisk, alltså att man har vissa levnadsregler och offrar tid och pengar på sin grupp.
• Slutligen är sekten totalitär, det vill säga kräver totalt engagemang och försöker styra individens liv

Frivilligt är partiet helt och klart. Medlemskap förtjänas? Jo, lever man inte upp till vissa normer passerar man ju inte nålsögat och snart talas det om uteslutning. Medlemmarna ser sig som en elit med speciella kunskaper. Så är det också då inget parti eller akademiker tycks veta bättre än miljöpartiet då det gäller omställning av energiframställning. De hävdar att landet klarar 100 % förnyelsebar el, all forskning och flera politiker säger att då drivs vi in i ett Amish-samhälle där industrin och arbetstillfällena inte längre finns.

Med miljöpartiets energipolitik är vi snart tillbaka i utvecklingsnivå liknande ett Amish-samhälles. Industri och välstånd kan vi fetglömma Foto: Wikipedia

Sekten är vanligen i konflikt med sin omgivning. Inget kan bli mer sant på den punkten än miljöpartiet. Under det gångna året har partiet i stort sett varit i konflikt med det mesta i sin omgivning. Mer om Miljöpartiets konflikter har bloggen Fnordspotting skrivit om. Egalitär? Jag har inte den kunskapen om ledningens inre tankar om sig själva. Om de ser sig själva som ett prästerskap vet jag med andra ord inte, men för att kunna förklara deras fundamentalistiska hållning i flera frågor är det ju en lockande tanke att de verkligen ser sig så.

Levnadsregler har de definitivt. Det är ju därför man på sin hemsida ser till att informera om hur fel det är att använda produkter som förorenar och smutsar ner. Detta gäller alla medlemmar utom Åsa Romson. Miljöpartiet tycks ju också vara totalitärt. Uttryck en avvikande tanke och snart har du mer eller mindre en fatwa utslungad mot din person. Det är ju vad Per Rudhamn och Bertil Torekull fick erfara. Definitionerna och mer att läsa om begreppet ”sekt” hittar du via länken till sajten ”Sektliv”.

Så jo, med vissa frågetecken som borde rätas ut är faktiskt miljöpartiet en sekt. På flera punkter är man helt i överensstämmelse med definitionerna ovan. Det skulle ju också i så fall kunna förklara nästa fenomen. I senaste valet fick mp 6,9 % av rösterna. Bara sju av hundra röstade alltså på dem. Det finns dock en yrkeskår i landet som avviker rätt ordentligt och det är naturligtvis journalisterna. Kent Asp vid Göteborgs universitet har gjort flera undersökningar och de är alla nedslående. Svenska journalister är mycket mer gröna än svensken, de speglar helt enkelt inte varandra.

Bland journalister är grönt något av en jätte, bland oss andra vanliga dödliga en relativt liten företeelse som borde ha marginaliserats för länge sedan. Det som räddar dem är just journalisterna Foto: Wikimedia

I magasinet Neo har dessa siffror redovisats men observera att siffrorna där bara sträcker sig till 2010. 2014 (de senaste siffrorna jag har hittat!) sympatiserade 12 % av väljarkåren med partiet men hela 41 % av journalistkåren sympatiserade med dem. Sympatierna för mp i journalistkåren har alltså ökat och kan eventuellt ha ökat än mer. Klart är att siffrorna för miljöpartiet har sjunkit i väljarkåren så differensen är nu större. 12 % sympatiserade med partiet för att sjunka till 6,9 vid riksdagsvalet. Här under hittar du länken till Kent Asps undersökning.

Klicka för att komma åt 1369226_journalist-2011-journalistboken-kap-13.pdf

Tydligen var siffrorna så känsliga att Mats Knutsson – politisk kommentator på Rapport i SVT for ut i anklagelser om ”fel urval” och andra misstag som skulle ha begåtts i undersökningen. Mer om hans inlägg kan du läsa om i Dagens Media. Snart hade dock Kent Asp gått i polemik och avfärdat Knutssons tankar som ”Korkat”, mer om detta i Dagens Media som publicerade båda sidornas sak. Partisympatierna bland journalister kan ju förklara vad en före detta journalist som Matilda Uusijärvi Ek gör som pressansvarig på finansdepartementet. Hon vet ju hur media fungerar och har rätt partifärg, fallet avslutat.

Det är också lite talande att se hur Mats Knutsson agerar så fort ämnet tas upp. Att han inte vill kännas vid några problem när det påtalas att journalisters åsikter inte speglar väljarkårens, det ser jag som ett öppet försök att sopa frågan under mattan. Ett faktum som också är ganska talande då det tydligen är en mycket het potatis för journalister som han.

Mats Knutssons exempel visar rätt tydligt hur känsligt det är för journalistkåren att konfrontera sanningen om dem själva. Se inget, hör inget och säg inget tycks vara mer melodin för dagen. Kommer ändå någon och sätter fingret på den ömma punkten så förneka allt Foto: Wikimedia

Kanske är det också så att journalister som han förväntar sig att deras åsikter inte ska få lov att skärskådas av personer som Kent Asp. Sverige behöver fler undersökningar av det här slaget där sanningen dras fram i dagens ljus, inte färre. Först då kanske vi får den kritiska granskning som Miljöpartiet måste underkastas, inte minst för att få fram de snaskiga detaljer som också de så gärna gömmer i diverse garderober. Idag har vi tyvärr en journalistkår som springer partiets ärenden snarare än att granska dem.

Miljöpartiet är dagen klockrena kandidat till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Det senaste exemplet med SJ och den brandskattning som nu sätts igång för att dölja kostnaderna i andra frågor, är ovärdig. Än mer ovärdig är den snaskiga argumentation både Åsa Romson och Gustav Fridolin använde sig av mot Anders Borg. Det de själva gör nu är ju så många gånger värre. Ändå är det här tilltaget bara toppen på ett isberg. Allt från interndemokrati till hanterandet av pressens granskning har ju gått snett hela vägen. Att ni dessutom uppvisar sektliknande tendenser är minst sagt otäckt. Ni är något av de mest värdiga av kandidater till priset så här långt.”

En spegelvärld

Godhetsrörelsen är som en spegelvärld, vad som tycks vara en sak är egentligen något annat. Man måste utgå från vad som sägs och målas upp och se allt tvärtom från den bilden. För de som är goda är egentligen onda och de som säger sig värna ett öppet samhälle vill egentligen stänga hela debatten. Det sist nämnda gäller särskilt om du står för ”fel” åsikter.

Deras representanter, de som är tongivande är dessutom många gånger minst lika vidriga – kanske till och med än mer så – än de som de anklagar för alla dessa övergrepp och feltänk. Tänk dig att du skulle få höra att din mamma ska torteras sexuellt, det är vad Jimmie Åkesson har fått utstå då rikspuckot Sebbe Staxx har spelat in sina sånger. Mer om den saken i artikeln i Aftonbladet. Själv tyckte Sebbe att han slog underifrån och att han gjorde något för den ”rätta åsikten”, han förstod alltså ingenting av domen.

Det är tyvärr inte bara en grupp som är benägen att begå grymheter, det ligger tyvärr i människans natur. Det är därför lönlöst att peka ut vita medelålders heterosexuella män som den enda tänkbara skurken i sammanhanget Foto: Wikipedia

Inte heller Zara Larsson fattade vad hon hade gjort för misstag när hon skrev att ”Alla män ska dö en plågsam död” som man kan läsa om här i Juicyplay. Ursäkten för hennes beteende hette att ”män är inte förtryckta” underförstått att kvinnor är det. Ett påstående som hon om någon kanske inte ska ta i sin mun eftersom hon är mer privilegierad än de flesta tillsammans. Här kan Zara och alla andra elitfeminister få läsa om ett verkligt fall av förtryck då Zeliha Dagli skrev sin debattartikel i Aftonbladet. Zara bör också upplysas om att samma artikel bemöttes av feminister med total likgiltighet.

I samma korkade fotspår går Zara vidare i artikeln och påstår att vita aldrig kan utsättas för rasism därför att de per definition alltid är de förtryckande. Det är bara så kallade rasifierade som kan utsättas för rasism, ändå är det ibland dessa grupper som utsätter andra rasifierade för just denna behandling.

Hur förklarar annars Zara följande fakta: Judar födda i Sverige som aldrig har satt sin fot i staten Israel eller gett uttryck till stöd för denna, utsätts i dagens Sverige för ett förtryck och hat som kommer från framför allt delar av den arabiska befolkningen? Exempel från SVT här. Gruppen utsätts alltså för ett förtryck enbart baserat på att de är judar. Denna typ av förtryck som enligt Zaras logik inte finns, men som finns ändå kan alltså aldrig uppstå eftersom det aldrig är andra än vita som står för förtryck!

Hur än innehållet ser ut slutar analysen alltid med samma slutsatser, det är de vita kränkta männen som är skurken. Vita är också de som alltid står för rasismen trots att det är andra som fixar den stinkande verksamheten Foto: SVT

Också inom den ”antirasistiska rörelsen” är antisemitismen betydande. I reportaget i Samtiden kan man t ex läsa om hur Expo bjöd in organisationen Ibn Rushd som i sin tur har haft samarbete med bl a den djupt antisemitiska Yvonne Ridley. Ett porträtt av henne på engelska hittar du i UK Mediawatch. Ibn Rushd har också spridit myten om ”en judisk världskonspiration” som man kan läsa om på Svenska kommittén mot antisemitism. Ibn Rushd får statliga bidrag till sin verksamhet och det är därför i vanlig ordning svensken som står som finansiär av rasismen vilket ju är otroligt förtryckande……av svensken då alltså.

I Samtiden kan man också läsa om Mariam Osman Sherifay som är ordförande för föreningen Centrum Mot Rasism. Den positionen använde hon till att bjuda in organisationen Hamas till Sverige. Samma Hamas som har Israels utplånande på sin agenda. De rättfärdigar sin egen existens med hänvisning till Sion Vises Protokoll, länk till Wikipedia, som beskriver judarnas plan för världsherravälde. Problemet är bara att just detta ”protokoll” har visat sig vara ett falsarium med ett enda syfte -svartmåla alla världens judar. Återigen skickades notan till svenska skattebetalare eftersom också Centrum Mot Rasism tar emot statsbidrag.

De här krafterna gör alltså inte ens skillnad på judar och staten Israel utan buntar ihop dem och behandlar dem som en. Detta trots alltså att en del judar t ex i Malmö aldrig ens har satt sin fot i Israel. Är inte att dra alla över en kam en del av mönstret i just rasism? Är i själva verket inte generaliseringar och tillskrivningar som Sion Vises Protokoll kännemärket för ett rasistiskt tänkande? Hur kan delar av en grupps rasism ursäktas medan andras med rätta brännmärks? Fler historierevisionister som vill friskriva grupper från ansvar för de egna handlingarna kan Fnordspotting berätta om.

Förutom vita tycks judar vara en favoritgrupp att skylla allt på. Inte ens när behandlingen gränsar till ren rasism reagerar samhället. Istället får förövarna skattepengar att ställa till än mer för Foto: Wikimedia

Som ni kanske märker går mönstret igen, man kan följa det som en Ariadne-tråd. De som säger sig vara så godhjärtade har ibland allt annat än godhet för ögonen. Tvärtom är de i bland till och med invecklade i verksamhet som är minst sagt ljusskygg och som knappast tål en granskning. Svenska myndigheter är antingen för naiva eller för handfallna för att stoppa verksamheten och resultatet blir att vi skattebetalare står för kalaset. Detta trots klara regler som skulle kunnat stoppa det och trots att pengarna alltså används i syften de inte var tänkta.

Det är också ganska slående att konstatera att i godhetsrörelsen är det skillnad på folk och folk. Muslimer är utsatta för hat och rasism och så kanske det är i vissa fall, men då samma kretsar utsätter andra för samma behandling får man statliga medel för att kunna fortsätta. Det är också tabubelagt, mycket på grund av sådana uttalanden som Zara Larssons, att tala om minoriteters förtryck av andra minoriteter då detta är att jämställa med rasism enligt den synen. Ett effektivt lock som sätter p för debatten men som inte döljer sanningen.

När vissa saker får och andra inte får diskuteras är både vi och debatten illa ute. Det är det som håller på att hända när en sida tycker sig ha rätt och den andra ska hålla käften eller bli kallad saker Foto: Cliparthut

Löjesguiden nominerar idag den del av de ”antirasistiska” krafterna i landet som inte har helt rent mjöl i påsen. Motiveringen lyder: ”Ärlighet varar längst brukar det heta men i ert fall är det nog tvärtom – Oärlighet varar längst. Det är inte en saklig rörelse vi talar om här, utan i högsta grad en både rasistisk och antidemokratisk. Era företrädare är hycklare och era argument ihåliga, kan man få en sämre start. Allt detta gör er till en formidabel kandidat till priset.”

Återbesök I Sandlådan

Åsa Romson har hittills visat sig vara något av en katastrof för miljöpartiet. Kanske inte bara hon när jag tänker efter, hela partiet är faktiskt en katastrof. Det är extra illa när en person som hon har visat sig ha så dålig omdömesförmåga, hon är ju trots allt vice statsminister vilket innebär att hon vikarierar på den posten vid vissa tillfällen. Bottenfärger till båten som var förbjuden – artikel i Expressen här där miljöministern var minst sagt tagen på sängen. Den snaskiga jämförelsen med Auschwitz, artikel från SVD, blev nästa fadäs. Den skedde i den stora partiledardebatten som SVT anordnade och dessa är bara några av alla de fadäser hon hittills har presterat.

Kanske är det miljöpartiet ute på lite ornitologisk spaning, kanske är det Åsa som utanför bild har gjort bort sig igen – vem vet. Foto: Craft-Expo

Kanske är det därför logiskt att hon nu seglar upp till en ny nominering till årets foliehatt. Den här gången var det den frågestund som riksdagen brukar ordna där regeringens ledamöter grillas. Den här gången var det dock Jimmie Åkesson som grillade henne och han räknas ju som ”fel” person i hennes värld. Om man dessutom spöar henne i retorik blir det tydligen dubbelt värre.

Det bar sig inte bättre än som bilderna visar, att hon helt enkelt ratade det som är brukligt i sådana här sammanhang nämligen att tacka med handskakning för god debatt. Hon seglade istället vidare och hon visar därmed att hon inte bara har dåligt omdöme, utan är barnslig också. Faktiskt så barnslig att man kan kalla det sandlådenivå. Artikel och inslag kommer från SVT.

Visst blir debatten ibland eldfängt men en handskakning är en oskriven lag i riksdagen. Kutymen ska syfta till att dämpa graden av alltför heta känslor, något som nu alltså Åsa Romson nobbade Foto: Scannat från Pink Floyds album ”Wish You Were Here”

Löjesguiden nominerar idag Åsa Romson till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Din oförmåga att förstå att vissa spelregler också gäller dig är numer grundmurad. Med så stora och svårslagna meriter som dina lär du kunna gå långt i den tveksamma sport som kallas sandlådebråk. Att som du envisas med att bryta mot konventioner och moral är förödande i längden, du har helt enkelt blivit en belastning för ditt parti och den regering där du ingår. Men det är också såna här händelser som gör att du själv gräver din egen politiska grav, sådana som jag kan bara sitta ner och studera när allt går som på räls.”

Godhetens Apostlar

Idag fredag lät Jimmie Åkesson hälsa genom sitt facebook-konto att han tar en time out som partiledare och från politiken. Utbrändhet och stress är orsaken och han förklarar med egna ord också att han känner att det hat som under valrörelsen har riktats mot honom har varit starkt bidragande. Jag poängterar fortfarande – Jag är inte SD-sympatisör, jag röstar inte på dem vare sig nu eller då. Jag skulle däremot fortfarande dock hellre skära upp bukhålan med en slö och rostig morakniv än att bli en del av den godhetens skara som tycker att Jimmy ska hängas högt eller landsförvisas. Den typen av argumentation tyder bara på en väl utvecklad mobbmentalitet eller avsaknaden att kunna argumentera över huvud taget. Det är bland annat just den typen av beteende som har gjort SD till landets tredje största parti, men det förstår inte dessa ”godhetens apostlar” för de tillhör ju den ”rätta” sidan. Därmed fortsätter kotteriet och de många som dunkar deras ryggar är säkert glada över apostlarnas fina hat. Frågan om intolerans kan botas med ny intolerans är berättigad och intressant, den tas upp i följande artikel på bloggen Cornucopia?

Jimmie Åkesson gick in i väggen och är nu sjukskriven Foto: SVT

Det är till och med så illa ställt i detta land att dessa hatförmedlare som anklagar andra för att stå för inskränkthet och motsatsen till solidaritet, kan använda hånfullhet och missunnsamhet som vapen därför att en stor skara människor backar upp dem. De kan också använda denna metod därför att de själva har gett dem rätten till detta. Dessa krafter återfinns inte alltför sällan inom svensk vänster, en vänster jag känner allt mindre eller inget för om jag ska vara ärlig. Inom dessa kretsar har man ju lite lägligt gjort den ovanligt smarta distinktionen mellan ”gott hat” och ”oresonligt hat”. Själv står man för det goda hatet, man har ju rätt åsikt. Alla andra som inte håller med och yppar detta kan ligga i farozonen för att stämplas som det sistnämnda. Själv tycker jag hat är hat vem det än riktas mot. Jag både hoppas och vet att jag inte är ensam om den synen. Mer om den konstiga synen på hat hittar du på Jussi H Lundells utmärkta blogg. Också på bloggen Kravmaskinen hittar man en artikel om distinktionen mellan hat och argument.

Hatet ska hållas ute ur debatten Foto: Nattstad

Reaktionerna på Jimmie Åkessons sjukskrivning har naturligtvis varit många. Nyheten har kablats ut i TV och radio såväl som tidningar. Men den har också letat sig ut i sociala media där ”godhetens apostlar” nu fick sin chans.
En av dessa som satte på sig änglavingarna var komikern och skådespelaren Özz Nujen som beskrev Åkesson på följande sätt: ”Tar på krafterna att vara rasist och paranoid ju…”. Grattis Özz, du har verkligen visat dig vara en humanist av rang. Johannes Klenell ville inte vara sämre och twittrade ”Jimmie Åkesson mår alltså dåligt efter SD:s framgångar. Well, då vet han hur vi andra känner efter samma sak.” Men Aftonbladets publicering av de twitter-uttalanden visar ändå att det trots allt finns lite hopp. Tack Mathias S och Patrik Lundberg som i samma artikel med sina twitterinlägg visar att mänskligheten trots allt inte helt har sjunkit ner i det träsk som kallas hat. Så här skriver till exempel Patrik: ”Ni får gärna kritisera Åkessons politik. Men den som skämtar om sjukdomen utmattningssyndrom kan faktiskt dra åt helvete.” Så jag ska inte bara peka finger, ett stort tack till alla er som förstod skillnaden mellan person och politik.  Däremot ett stort i anklagelse pekande finger till er som inte gjorde det. Ni valde medvetet att blanda ihop äpplen och päron, allt för att fixa några billiga poäng på en persons bekostnad.

Özz Nujen har rätt till en åsikt om politiken, men inte till att håna Foto: IMDB

Godhetens apostlar bör också betänka följande. Varje handling får en konsekvens, den konsekvensen är i detta fallet än högre opinionssiffror. För ska jag vara helt ärlig så är den här typen av uttalanden, avsaknaden av empati och det fullt utblommade hat ni ger uttryck för den bästa medicinen för ett fortsatt växande SD. Ni tror er slå ett slag för saken, ni slår i själva verket ett slag för er egen undergång. Ni tror ni skapar sympati för er åsikt, ni skapar egentligen bara avsky för er syn och ett stöd för era motståndare. Med andra ord är varje handling som liknar den vi har sett under fredagen helt och hållet kontraproduktiv. Möjligen kan den som sagt leda till att ni blir klappade och kliade av kulturmaffian från Södermalm, ni kan kanske till och med få bosätta er där om ni sköter era kort tillräckligt väl. Men när dagen är slut är ni fortfarande bara de bäst vapendragarna SD någonsin har haft.

Ingen borde tacka godhetens apostlar som bara skadar Foto: Stenkvist Blogg

Löjesguiden vill med denna artikel nominera alla godhetens apostlar i landet till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ni nomineras till priset för er förmåga att visa att hat och hån numer är en argumentationstekniker i tiden. Billiga poänger i stället för argument och nedsättande kommentarer i stället för ett rationellt resonemang tycks vara den enda gångbara samtalstonen. Ni skapar med denna inte bara en sympati för, utan också en faktisk ökning för det ni säger er vilja motverka. En sluteffekt som ni i ”godhetens” och ”humanismens” namn inte ens förstår mekaniken ikring. Därmed är det bevisat att dumheten och oförståndet är det enda bestående arvet efter er gärning. ”

Dimridåer

Journalisternas oförmåga att antingen återberätta på ett riktigt och sant sätt utan personliga värderingar, låta bli att smyga in dessa åsikter i t ex en text, eller att beskriva på ett sätt som är riktigt och rätt har jag debatterat förut här på bloggen. Personligen tycker jag att den tredje statsmaktens totala förakt för objektiviteten har varit en av hörnstenarna i SD:s framgångar i det senaste valet. Inte ens efter valet har de gjort den analys och tagit till sig av kritiken, de har inte ens gett en antydan om att starta en självkritisk debatt. De har till och med lärt sig och tagit åt sig så lite att de har deklarerat att kampen mot SD går vidare med samma frenesi och med samma verktyg, snart har de väl gjort partiet till ett än större kraft i svensk politik. Den senaste i raden av denna yrkeskårs blundrar presenterades igår av DN. Föga förvånande då denna tidning snabbt har gått från att ha varit en liberal tidskrift, till att bli ett rabiatfeministiskt och kvasisocialistiskt toalettpapper.

Daniel Suhonen och Enna Gerin ligger bakom debattartikeln som i vanlig ordning missar målet. De båda jobbar båda på tankesmedjan Katalys som naturligtvis står till vänster, det kan man snabbt konstatera när man besöker deras hemsida. Jag är hemskt ledsen över att behöva konstatera att alla dessa hemsidor med kampen som första kännemärke, också har förvirringen, lögnen och propagandan som sina attribut. För så som statistik till exempel har använts i det här valet är ett bedrövligt kapitel. Vem kan glömma Magdalena Anderssons berömda grodor om att arbetslösheten har ökat i landet, sanningen var att den har minskat men att det samtidigt har kommit rekordmånga flyktingar vilket har gjort att det har stått still. Sanningen är dock att regeringen Reinfeldt har lyckats öka antalet sysselsatta, detta dessutom i en lågkonjunktur.

Daniel Suhonen kläckte en inte alltför god idé Foto: Sydsvenskan

Tillbaka till Daniel Suhonen och Enna Gerins artikel. Min ilska över denna är ytterligare ett exempel på den teknik som har varit så framgångsrik i denna valrörelse, nämligen lögnens. Under rubriken ”En markant vänstervind gick S fullständigt förbi” skriver de båda om hur andra lade beslag på röster som borde ha tillfallit S. Som jag har sagt tidigare så har ju SD tagit röster från alla, också S, så så långt är det ett riktigt påstående. Det är också ett helt riktigt påstående att säga att Moderaternas stora misstag i valet var att lämna den konservativa delen av sitt arv vilket istället kunde plockas upp av SD. Men sen kommer den ena dumheten efter den andra.

Det första man påstår är att genom att våga ta ett steg åt vänster och återupprätta samarbetet med V, skulle Löfven kunna skapa ett kraftfullt alternativ som skulle säkra välfärden. Har de båda läst tidningar och sett valresultatet kan man fråga sig? Hade de gjort det hade de fått reda på följande. Alliansens partier fortsätter oförtrutet sitt samarbete och kommer med all säkerhet att fälla de förslag man anser vara alltför kontraproduktiva. Ju mer vänsterpartiet – ju mer just sådana kontraproduktiva förslag. Resultatet skulle bli regeringskris och kanske till och med nyval. Kom ihåg att de rödgröna inte fick mer än 43 procent. Samtidigt har SD bestämt sig, man har till talmannen uttryckligen sagt att deras mål är nyval. Skulle de alltså rösta med de borgerliga, utan ett formellt samarbete för det vill ingen ha, skulle detta alltså leda till en fälld regering och nyval. Exakt det som SD vill ha med andra ord.

Vänsterspåret leder rakt mot nyval Foto: Affärsvärlden

Stefan Löfven gör därför taktiskt sett helt rätt i att försöka föra en mittenpolitik utan vänsterpartiet och hoppas på ett aktivt eller passivt stöd från alliansens partier. Detta kräver dock att han gör bondeoffret vänsterpartiet som skulle bli alltför mycket av en kvarnsten. Den enkla sanningen är att det inte går att föra en vänsterpolitik utan att man begår politisk sepiku vilket Suhonen och Gerin i sin vänsteriver helt missar.

Jimmie lär nog intervjuas av fler om artikelförfattarna får som de vill Foto: Resumé

Spiken i kistan kommer med den graf artikelförfattarna så pedagogiskt tillhandahåller. Den visar några av partierna inlagda i en fält där de graderas efter fyra kriterier. Fi blir med deras bild helt plötsligt ett libertarianskt parti. En liten fråga, hur kan ett parti som vill sätta män i omskolningsläger för att lära dem konsumera ekologiskt kallas libertarianskt? Borde det inte ha hetat att de var ett statskommunistiskt Stalinistiskt parti med klara släktskap med Nordkoreanska frihetsideal? Också förslaget om att införa en mansskatt för att kompensera samhället för den merkostnad deras våld och misshandelskultur skapar talar ett annat språk än det frihetliga.

Ungefär så här frihetlig är Gudruns kader

Också grafens placering av SD förbryllar. Visst är SD i sina delar precis som beskrivet, ett parti som hämtar livsluft från klassisk konservatism. Trots detta hämtar de också inspiration från tankar som är klart socialistiska som t ex idén om folkhemmet. Det går med andra ord inte att placera in SD som ett renodlat högerparti, de har lika mycket tankegods från vänster som höger.
Titta man längst ner i diagrammet är beteckningen ju längre ner man hamnar Traditionell/Auktoritär/Nationalistisk. SD är helt klart traditionellt, och ja det är också nationalistiskt men Auktoritärt? Nej, hade de båda lyssnat på t ex Jimmy Åkessons debatt med Gudrun Schyman, en debatt där han för övrigt krossade henne, hade de upptäckt att han gång på gång kritiserade hennes idéer om att ge individen mindre makt men t ex staten mer. Han utmålade sig själv som den frihetlige och Gudrun som den auktoritäre vilket också stämmer. Ett faktum som diagrammet däremot helt missar.

Den förbryllande grafen Foto: DN

Löjesguiden vill därför gratulera Daniel Suhonen och Enna Gerin till en nominering till ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”För er utmärkta insats i fördumningsindustrins tjänst där väljarkåren med allehanda medel till varje pris ska luras, duperas och förvirras.”

Och Tokerierna Fortsätter

Så här några dagar efter valet har vi alla vaknat upp till den nya politiska och parlamentariska situationen. SD är valets enda vinnare vad man än säger från andra håll. Jag tycker nödvändigtvis inte om det, men det är så människor har röstat och det får vi alla acceptera. Som jag skrev i förrgår är det inte heller alltid så logisk som att skylla på att människor som har röstat på SD är inskränkta, korkade rasister, jag tror personligen att det är precis tvärtom. De korkade var de vänsteraktivister som genom tidningar, TV, vuvuzelor och barnkörer som knuffades ut försökte störa och förstöra. Ni gjorde alla inom SD inklusive SD till martyrer. Det var också de etablerade partiernas fel eftersom de för länge sedan i SD:s väljares ögon har slutat att lyssna.

Jimmie Åkesson har anledning att fira Foto: NT

Trots denna slutsats fortsätter galenskaperna. Det jag är rädd för är att om landets samlade journalistkår fortsätter som de gör, så har Jimmie snart både 25 och 30 procent av väljarkåren bakom sig. Låt oss ta en titt på de personer som kan göra detta möjligt och hur de resonerar. Kanske ska man till och med se valresultatet som en tyst revolution mot det etablissemang snarare ser medborgarna som röstboskap. Det är ju bara Stockholms innerstad – med tokpacket från Södermalm i spetsen – där de föraktfulla bor, som har gått åt ett annat håll än resten av landet.

Mörkrets Hjärta?

Vi börjar med DN kultur, detta stadigvarande fäste för allehanda galenskap. Där skriver Johan Croneman om hur public service har lagt sig platt för SD. Jag vet inte Johan, men har du möjligen hört om plastic card-gate som Dagens Eko, en del av public service, ställde till med? Okej inte det, då tar vi hela den historien. Dagens Eko är som bekant Sveriges Radios nyhetsprogram. På denna ”oberoende” nyhetsredaktion lyckades ett gäng journalister ställa till med vad jag bara skulle vilja kalla en skandal därför att den är svåröverträffad i smaklöshet.

Johan Croneman har några radikala idéer, att de är fel spelar ingen roll Foto: Resumé

De lyckades komma över uppgifter om Jimmie Åkessons privata kontokort som visade att han hade spelat bort mer än han hade i lön. Aftonbladet (vilka andra?) slog upp det stort och samma tidning försökte lamt släta över handlingen genom Lena Mellins fåfänga försök att ursäkta karaktärsmordet. Genom att göra vad dagens eko gjorde har man i bästa fall begått pressetiska övertramp, i sämsta fall har man begått brottsliga handlingar. Johan Cronemans yranden saknar med andra ord substans. Public service har gjort så mycket att det borde kallas just ”för mycket” och det kan knappast heller kallas opartiskt. Opartisk kan du inte heller skryta med att du är Johan, så lite omtänkande vore nog klädsamt.

Lena Mellin gjorde några tappra försök att knäcka Jimmie Foto: Aftonbladet

DN:s Kristina Lindquist ligger inte i lä hon heller. Den analys hon gör är om något än mer fnattig än till och med Johan Cronemans. Låt mig ge några exempel, hon beskriver SD som ett fascistisk parti – Bravo Kristina sätt på dem offerkoftan så ska du se att i övermorgon har de ökat än mer. Jag skulle gärna vilja veta var hon hittar underlaget till sina påståenden. I vår postmodernavärld som hattifnattarna i journalistkåren lever i, räcker det ju numer oftast med att påstå något så är det sant.

Hon skriver i samma artikel att SD har tagit röster från Moderaterna, jag kan lova dig Kristina att du skulle inte kunna ha mer fel. Sanningen är nämligen att SD har gjort något så uppseendeväckande som att ta väljare från i stort sett alla partier, unikt i svensk politisk historia. SD upplevs nämligen av en del som ett alternativ som är både vänster och höger i ett. De övriga partierna upplevs däremot som att vänster är höger och höger är vänster. Fast extremer som Jonas är vänster vänster vilket bara skrämmer de flesta hur rumsren han än försöker att vara.

Kristina Lindquist ger uttryck för sin syn på tidigare spörsmål Foto: Bloggen Vaken

Bengt Ohlsson gör i sin artikel en litterär ansats men lyckas ändå till sist kalla alla som har röstat på SD för ”nyknullade”. Respektfullt Benke, respektfullt. Det är så där man får ytterligare människor att bestämma sig för att du och de dina inte ska lyckas när ni med hån, spott och spe underkänner människors känslor och värderingar. Jag ska ge både dig Bengt, dig Kristina och dig Johan ett bättre alternativ. Sluta med de nedsättande kommentarerna, upphör att peka ut och demonisera människor och starta en diskussion med RIKTIGA argument; inte påhittade. Lite grann som er kollega Jonas Thente försökte göra när han skrev en artikel om att förstå människors tankar. Att han ändå misslyckades i sina intentioner är en annan sak, för att påstå att folk ”i hemlighet smög ner sina röster” när det i själva verket var en högst medveten handling gagnar inte debatten.

Bengt Ohlsson kämpade tappert men föll på mållinjen Foto: DN

Problemet inom journalistiken går dock långt utanför DN eller Aftonbladet. Dagens Media är tidningen som först och främst riktar in sig på folk som jobbar i medebranschen, den är med andra ord en god indikator på vad som händer i journalistkretsar och hur man tänker. I dag, torsdagen den 19, skriver Christoffer Röstlund hur lite han förstår av resonemangen ikring medias roll i SD:s valframgångar. I den sågar han mer eller mindre tesen att media bar fram SD till att bli valets segerherrar. Han passar på att måla upp sig som en alldeles vanlig människa, med alldeles vanliga problem. Offerkoftan på med andra ord. Jag ska ge dig en liten fingervisning om varför du har fel i din kritik. Tänk dig att du med dina V eller F!-sympatier en morgon slog upp tidningen. Du bläddrar och kommer fram till en artikel där du kan läsa uppmaningen och slutsatsen att du för Sveriges skull bör rösta på SD. Hur skulle du reagera? Nähä inte så väl, ja då kan du förstå hur en person som INTE sympatiserar med dina eller dina kollegors åsikter reagerar kanske.

I artikeln gör han sig till talesperson för ”Södermalmsproblematiken”. Den regel som denna lilla nomenklatura har dikterat är att om du jobbar i vissa branscher, är du tvungen att ha vissa åsikter. Du kan inte jobba i medie- eller kultursfären om du står till höger, ty då förgriper du dig på denna outtalade regel. Christoffer Röstlund är inget undantag från denna regel, tvärtom. Alla mediaproffs egna lilla sociala media skvallrar om detta. En stilla fråga Christoffer, är det kutym i era kretsar att inte tycka att tanken och ordet är fritt utan att ni hånar med nedsättande kommentarer om de som inte har ”rätt” åsikt? Ser du det som din uppgift att lära oss andar kättare ”den rätta läran” med ditt skrivande? Om svaret blir ja på frågorna ligger vi än risigare till än vi någonsin förstod. Man måste också fråga sig hur ditt politiska ställningstagande kan stämma överens med det journalistiska kravet på objektivitet.

Christoffer Röstlund slår ett slag för den fria tanken Foto: Twitter

Sen har vi de etablerade partierna och deras misslyckanden. Mitt exempel kommer från Susanna Varis blogg. Häromdagen gick jag in på den och hittade där en kommentar som fick mig att både haja till och känna igen mig.
Där skriver en ”Fredrik” om hur vårt partisystem egentligen fungerar på ett lokalplan. Här finner vi inga stora visioner om vård skola och omsorg, man kan inte heller hitta ens spårämnen av förbättrad ekonomi för innevånarna. Istället hittar man detta vittnesmål:

Efter en sömnlös natt la jag min röst till slut på SD, jag som röstat på C och M hela mitt liv. Varför gjorde jag det?

I mitt fall var det på grund av energifrågan och klimatfrågan som drabbats av en precis lika snäv åsiktskorridor som invandrings och genusfrågan. Till viss del styrdes det av invandringspolitiken ur ett personligt perspektiv. I min by på 100 invånare vill man ha ett asylboende för minst 50 pers (immigrationsverkets minimikrav för att få ställa upp i upphandlingen).

När kommer man att bygga asylboenden på Södermalm så att befolkningsmängden ökas med 50% i relation till den befintliga över en natt?

På informationsträffen fick vi veta att detta var ett tillfälligt boende. De asylsökande kommer direkt dit från sina länder i väntan på att riktiga bostäder skall frambringas åt dem. En del kommer att ha psykiska problem.

När vi frågade hur upplägget var så fick vi veta att endast en städare och en kock skulle finnas där. Kl. 16.00 går de hem och då är problemet bybornas.

Då vi frågade hur säkerheten skulle kunna garanteras för både boende och bybor blev svaret att spetskompetens finns. Denna spetskompetens var en pensionerad dansvakt som skulle kunna köra 10 mil till vår by. Polisen skall givetvis kontaktas först men med två bilar och en enorm area så kan polisen vara ännu längre bort.

Politiker, tjänstemän samt ”mini-bert” som ägde företaget som skulle ha boendet stod bara och hånflinade åt våra frågor och farhågor. Skall man ha ett boende så anser jag att man skall ha adekvat personal både gällande kompetens och personalstyrka. Allas säkerhet skall kunna garanteras det måste vara en grundförutsättning.

Nu är säkert det flesta ofarliga och hjälpbehövande människor men vem tar ansvar om det nu händer något? Inte politiker, inte tjänstemän och verkligen inte ”mini-bert” det kan ni vara säkra på.

Det slog mig att inavlade bonnläppar som jag kanske inte röstar på SD för att vi är inavlade bonnläppar som hatar andra utan för att vi till slut inte ser något annat val när de goda människorna kör över oss gång på gång och hela tiden viftar bort farhågor och synpunkter med ett hånflin.

Politiker som inte hånflinar åt sina väljare vore kanske en bra start för att börja arbeta med problemet.

Länk till inlägget och kommentaren för den som betvivlar min förmåga att citera.

En varning som borde vara mer befogad

När småpåvar inom media, näringsliv och politik sitter i samma båt som i exemplet, finns all anledning att bli orolig för framtiden. Här kan nämligen okänsligt hanterande bära fram SD på en fullständig framgångsvåg. Jag röstar inte på dem själv, jag skulle aldrig rösta på dem men jag kan se och förstå varför folk gör det – ett faktum som skiljer mig från de etablerade partiernas representanter och som helt skiljer mig från ”journalister” som Bengt Ohlsson, Johan Croneman och Kristina Lindquist. Ni gör det möjligt för Jimmie och det skrämmer mig. För så länge alla fortsätter att göra sin felaktiga analys och fortsätta att med hånfullheter bemöta folk, så länge kommer SD att vara framgångsrika.

Alldeles säkert en svensk journalist ute på jakt efter alla dessa fascister

Löjesguiden vill med denna artikel nominera den samlade svenska journalistkåren men särskilt DN:s som med spott, hån och nedlåtenhet har hjälpt SD till den framgång de nu rider på. Så här lyder motiveringen: ”För er osvikliga känsla att alltid ha fel i er analys, nomineras ni nu till priset ”Foliehatt of the Year”. Ni har genom handling och mod visat att ni inte förstår situationen och inte heller kan anpassa ert agerande till denna, utan gör istället samma gamla dumma misstag i repris. Ett handlande som får SD att växa varje gång ni tittar ut.” Löjesguiden vill också nominera Sveriges alla etablerade partier – dvs riksdagspartierna – till priset. Så här lyder motiveringen: ”För det förakt ni visar när ni med sedvanlig okänslighet inte läser, ser andra potentialer och utkomstmöjligheter samt trampar på medborgarna på ett lokalt men också rikstäckande plan. Genom att behandla folk illa väcker ni inte bara vreden utan ser också till att dessa inte har andra val än att gå till ytterligheter som SD, ett parti som därmed växer på er bekostnad.”

Andra bloggar jag tycker du ska läsa om du är intresserad av ämnet:

Ekvalist har skrivit en utmärkt artikel om hur man inte kan mobba bort SD

Jussi H Lundell skriver i vanlig suverän anda om hur man bemöter ett problem med samma lösning fast mer av den (?)

WTF Toklandet är som vanligt inne på något genialt

På Susanna Varis blogg kan ni läsa en analys av valresultatet, där finns också en kommentar om hur de etablerades förakt kan te sig i Närke

Bloggen Vaken skriver om hur Kristina Lindquist ser på det fria ordet, en skrämmande läsning så ni bör stålsätta er.

Toklandet hittar återigen precis rätt när han ifrågasätter och ger svar på Christoffer Röstlunds dumheter

Tack

Tack alla ni som inte förstår och som fortsätter att vägra att förstå. Tack alla ni som gjorde det möjligt för Jimmie och gänget att i det närmaste tredubbla sitt röstantal. Tack alla ni som genom att kasta ägg gjorde Jimmie Åkesson till martyr. Tack alla ni journalister som genom att håna i tidningsrubriker gjorde det omöjliga möjligt. Tack till samma journalister som genom att syssla med snaskig journalistik där granskningen har varit på gränsen till ärekränkande vid flertalet tillfällen, satte offerkoftan på Jimmie Åkesson.

Jimmie Åkesson har anledning att fira, det har ingen annan Foto: Aftonbladet

Tack igen till landets journalister som genom att bryta mot både lag och moral förde fram Jimmie i triumfvagn. Tack till samma dårskapets yrkeskår som till och med i nederlagets stund står och uppvisar samma inställning som exempelvis när SVT:s journalister ger handfasta tips om hur man ska kunna marginalisera det som nu har blivit landets tredje största parti. Det vill säga hur man ska kringgå ett demokratiskt utfall av den enda anledningen att man inte håller med, det kallar jag respekt gentemot våra medborgare från er i media.Tack alla ni som föste fram oskyldiga och politiskt omedvetna barn som med sång skulle överrösta Jimmies gängs tal, ni fick också människor att i avsky göra tvärt emot det ni ville.

Tryggare kan ingen vara? Jo då, låt barnen slippa politisk indoktrinering så Foto: Gullbrannagården

Tack alla ni som tror att en politiskt debatt kan ersättas av vuvuzelornas dån eller en härlig knytnäve istället för med argument, ni gjorde Jimmie den största tjänsten han någonsin har fått. Tack alla ni som tror att människor kan tvingas, hånas eller idiotförklaras till en annan åsikt, ni fördubblade Sverigedemokraternas röstantal. Ett extra stort tack till alla er som har spottat på folks tankar i sociala medier, ni skapade en övertygels om att det enda rätta var att lägga sin röst på SD.

Om man vill vara en ängel bör man inte bete sig som en hattifnatt Foto: Kakbiten

Ibland är inte allt så logiskt som man förväntar sig, men på något ironiskt sätt är det det ändå. Och paradoxalt nog var jag i denna artikel så genomsarkastisk att du måste läsa igenom den föregående texten en gång till och vända på varje ord jag har skrivit till dess motsats. Fast det här sista stycket slipper du att göra det i. Godnatt Sverige, solen gick just ner och ingen fattar någonting. Fast det borde nog vara enklare att förstå än man tror, bara man anstränger sig.

Löjesguiden vill härmed nominera landets alla politiskt korrekta till priset ”Foliehatt of the Year” för er exemplariska förmåga att med hugg och slag tvinga in alla i ett led men åstadkomma det rakt motsatta. Ni har gjort Jimmie Åkesson till en riktig vinnare. Han hade kunnat skvalpa omkring på sisådär 6-8 procent och till sist kanske glömts bort, men ert handlande har alltså gett den motsatta effekten. En motivering behövs knappast, men kommer här ändå: ”För er fingertoppskänsla och politiska mognad som har varit som en rosenbädd för de krafter ni säger er vilja motverka. Den fullständigt exempellösa behandlingen av SD har nu nära nog tredubblat deras röstantal och har också gjort dem till just den politiska kraft ni inte ville att de skulle bli.”

Andra kommentarer du bör läsa:

Bloggen Ekvalist skriver utmärkt om det som har hänt

WTF Toklandet skriver som vanligt ironiskt och vasst om plastic card-gate