Vår nya regering har startat sitt arbete i raketfart. Många vackra deklarationer och löften om håvor till alla och envar i form av bidrag har utlovats. Dikeskörningarna har också de varit många, vem kan t ex glömma Åsa Romsons inledande dumheter som hotade att dra ett löjets skimmer över regeringsarbetet. Frågan är dock om inte Åsa Romsons klantigheter i själva verket bara var ett bondeoffer för att dölja det största misstaget som regeringen nu är på väg att genomföra.
Magdalena Andersson blev kallad både lögnare och oseriös Foto: SVT 24
Socialdemokratin har fått krypa till korset och erkänna att man inte längre är det parti som utan opposition har kunnat göra som man själva vill utan är numer beroende av andra. Önskelistan från dessa samarbetspartier har i kölvattnet på detta blivit kilometerlång. Sossarna är för husfridens skull tvungna att göra som både v och mp kräver och detta har skapat en veritabel önskeinflation. Det finns helt enkelt ingen hejd på de saker man vill göra för skattebetalarnas pengar. Det är i detta ljus veckans politiska snackis måste ställas som handlade om Magdalena Anderssons allegori om tomma lador som man kan läsa om på SVT opinions hemsida. Historien började under en presskonferens för en vecka sedan då hon gick ut med påståendet. Snart hade hon dock fått nästan hela den elit av nationalekonomiska professorer som utgör gräddan av kunnandet i landet emot sig. Somliga kallade henne ”lögnare” och somliga ”oseriös”. Ekonomiprofessor Lars Calmfors- som var en av de som reagerade – syn på Magdalena Andersson kan man läsa om här i en artikel från SVD:s hemsida. Hon gjorde dock detta därför att kravlistan nu är uppe i såna kostnader att pengarna hon har att röra sig med är slut. Detta är ett klassiskt grepp för att rikta fokus bort från det obehagliga och skylla på någon annan, i detta fallet Anders Borg, och förbereda folk på att lösningen i vanlig ordning heter höjda skatter. Ett mantra som sossarna tillsammans med önsketänkarvänstern har blivit så bra på. Nu kan hon säga att ”Det var ju Anders fel, han såg ju till att sälja ut allt” och få det att se ut som om hon hade änglavingar.
Lars Calmfors var en av de som skällde ut henne Foto: Aftonbladet
Magdalena Andersson har därför övergett målet om budgetöverskott i statens finanser, mer om detta i Expressens artikel. Men det räcker inte, nu måste hon höja och återinföra en rad skatter för att få in mer pengar till den önskekarusell som snurrar allt fortare. Hon har också börjat låna pengar för att finansiera sina vidlyftiga reformer, just nu kostar hennes politik fem miljoner kronor i timmen! Detta är alltså pengar som vi som medborgare kollektivt är skyldiga pga vad som bara kan betecknas som en oseriös ekonomisk politik från regeringens sida. Till sist infriade hon det löfte hon avgav redan i valrörelsen. För till skillnad om löftet om inkomstskatt som sossarna skulle lämna orörd vilket de genast svek, lovade de faktiskt en höjning av arbetsgivaravgiften för ungdomar. Ett löfte hon nu alltså vill genomföra. Resultatet kan bli höjd ungdomsarbetslöshet enligt en utredning från HUI (Handelns Utrednings-Institut) som presenterades i veckan. Visserligen förnekad Magdalena Andersson sambandet mellan höjda arbetsgivaravgifter på ungdomar och högre arbetslöshetssiffror för samma grupp, ett förnekande hon är rätt ensam om i ekonomikretsar. Mer om Magdalena Anderssons tillkortakommanden på bloggen Fnordspotting.
Bråket fick ytterligare en dimension när det finanspolitiska rådet kallade in Magdalena Andersson för en uppläxning, en åtgärd som är unik i svensk politisk historia. Rådet består av meriterade nationalekonomer som alla innehar professurer och andra akademiska titlar. De fungerar som ett stöd åt finansministern och ska komma med goda råd är det tänkt. Nu inkallades alltså istället finansministern av rådets ordförande John Hassler, syftet var att ge en vänlig men bestämd tillrättavisning för sina vidlyftiga påståenden och den politik hon tänkte föra. Magdalena Andersson är därmed än mer ensam i att tro på sin politik.
John Hassler läxade upp Magdalena Foto: Finanspolitiskaradet
Knasigheterna slutar dock inte där. Sossarna gick ju till val på att sänka skatten för pensionärer så att de ska ligga på samma nivåer som löntagare. Inget fel i det, men hur man har valt att finansiera det är helt uppåt väggarna enligt min åsikt.
Idag ger reglerna oss möjlighet att jobba till vi är 67 års ålder. Väljer vi att gå i pension vid 65 eller till och med tidigare straffas vi med lägre pension. Det lönar sig alltså att fortsätta jobba även efter 65. Detta gör dock regeringen slarvsylta av genom att lägga en extra skatt på de som väljer att fortsätta jobba. Med reformen räkna regeringen att kunna dra in 2,3 miljarder som ska finansiera skattesänkningen för dem som har pensionerats. Siffran kan dock sägas vara en glädjekalkyl, effekten kan nämligen bli att folk inte i lika hög grad får jobb efter 65 eller att löner börjar betalas ut svart. Du som skattebetalare måste därför eventuellt skjuta till pengar så det är du som jobbar som kan bli förloraren.
Därmed har Magdalena Andersson med råge svikit sitt löfte att inte höja skatterna på arbete som man lovade i valrörelsen.
Svek är ett vanligt grepp i politiken, problemet är att det biter upphovsmakaren i rö**n
Låt oss gå tillbaka till ungdomsarbetslösheten. Det är särskilt destruktivt att vid unga år inte ens få chansen att komma ut på en arbetsmarknad som inte längre fungerar som den ska. Tröskeln in är monumental och de åtgärder som har vidtagits har därför varit viktiga. En av dessa har varit den sänkta arbetsgivaravgiften på ungdomar och den har fungerat, det är dessutom en förhållandevis billig reform eftersom kostnaden snart har vägts upp av de inkomster man kan räkna hem på löneskatten för den anställde eller intäkterna från momsen på det som den nu anställde konsumerar. Den har kort och gott varit en vinstaffär för samhället som har sluppit att betala ut destruktiva och passiviserande stöd istället för att skapa jobb. Denna trend väljer alltså regeringen att bryta. Istället vill man att återgå till en politik som med all säkerhet inte kommer att skapa jobb, tvärtom. Magdalena Andersson har därmed skapat nästa problem i kedjan, hur ska hon kunna förklara de ökade utgifterna som kommer de närmaste åren för den ökande arbetslösheten och samtidigt kunna försvara de ökande arbetslöshetssiffrorna? Det lär inte fungera med att peka på Anders Borg och inte heller att vifta bort det hela med att det inte skulle finnas ett samband.
Är Magdalenas budget bara en enda stor floskel-fest???? Foto: SVD
Magdalena Andersson har alltså inte bara målat in sig i ett hörn, hon har faktiskt klistrat fast sig själv i tapetvåden bakom sig i samma andetag. Det är ett så gigantiskt självmål att man skulle kunna tala om att socialdemokratin nu har övergett det som alltid har varit deras måtto – att ha ordning i de offentliga finanserna. Löfteskarusell, lånade pengar, stor risk för missade ekonomiska mål och mindre pengar i intäkt för felkalkylerade antaganden skulle kunna bli priset för politiken. Det riskerar därmed att bli spiken i kistan för en rörelse som inte bara har tappat sitt grepp om utvecklingen, utan som också har sakat bort sina egna starka kort. Allt detta därför att makten var viktigare än innehållet.
Jag tror tyvärr historiens dom kommer att bli hård över denna regeringen. Det yttersta ansvaret bär naturligtvis Stefan Löfven för valet av ministrar. De omständigheter som spelar regeringen ett spratt med det parlamentariska läget spelar naturligtvis in det också, men det har inte blivit bättre av att Stefan Löfven har valt ett ovanligt andefattigt gäng att arbeta med. Inte minst utnämningen av Magdalena Andersson till finansminister visar att han har lite eller ingen kontroll över det förfall som pågår internt inom socialdemokratin. Hans svaghet som ledare lämnar dessutom fältet öppet för två andra extrema partierna som han har valt att samarbeta med. En omständighet som inte kommer att underlätta i framtiden, särskilt inte när miljöpartiet inte har visat sig mogen uppgiften att ingå i regeringen.
Åsa Romson – Ett av alla svaga kort i regeringen Foto: Centeruppropet
Hur svag regeringen till sist har lyckats med att visa upp sig, visar nästa exempel. SD har nämligen kastat sig in i debatten och hotar nu att fälla budgeten enligt en artikel i Dagens Industri. Huggsexan är därmed total och kan sluta i nyval. Fälls regeringens budget är detta ett faktum. Det enda man kan spekulera i runt detta är hur mycket som är försöksballonger från SD för att se hur mycket regeringen är beredda att ge med sig om och därmed kanske kunna räkna in några vinstpoänger i sina hjärtefrågor. Det kan med andra ord handla om politiskt rävspel för att pressa ut så mycket som möjligt i situationen. Om de tänker göra slag i saken och verkligen fälla regeringen återstår att se.
Löjesguiden vill med denna artikel nominera Magdalena Andersson till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Du nomineras till priset för din förmåga att dra alla de felaktiga slutsatser man kan dra i en budget som präglas av bristen på ansvar och ett pengaregn. Du har därmed visat att socialdemokratin även fortsättningsvis väljer att köpa sina röster med hjälp av håvor vi inte har råd med och dessutom för lånade pengar. Förfallet inom ditt egna parti och bristen på insikt i att samarbetspartierna inte är något annat än kravmaskiner utan ansvar är därmed total. Du har också med budgeten visat att det du förut anklagade Anders Borg för, nämligen att låna upp pengar för den förda politiken, nu har blivit ditt signum. Du har därför också lyckats föra in hyckleriet som en hörnsten i din politiska gärning.”
Löjesguiden 