Fabler och andra farhågor

Statsministern uppträdde på kommundagarna i helgen som gick. Det är en slags konferens för Socialdemokratiska högdjur från kommunerna där man träffas, idisslar och äter god mat. Oftast inbjuds ännu högre sossedjur för att lära de andra djuren att de är mer lika än andra djur. De ska också läras att förstå sin egna politik och kunna samordna den mellan sig. Det händer ju att inte ens kossor förstår djurens villkor och politik, panik i kohagen som det blev i Filipstad (SVT Värmland; Archive) har blivit resultatet.

Statsministern var alltså där i egenskap av högsta styrande djur och höll ett tal. Av det kunde man utläsa flera saker. Det ska för det första bli en mer kontrollerad invandring i fortsättningen. Vi ska inte behöva se scener som de vi fick se under hösten. Dagen kan liknas vid ett väckelsemöte med både tebjudning och ännu mer matmumsande för att än mer understryka hur lika vanliga människor de är.

Överenskommelsen syftar till att det ska komma hit färre migranter och inte alla på en gång. Många av de som kommer hit ska inte heller få ta hit sina anhöriga. En del av kommentarerna gick i vågens tecken av beskedet (Folkbladet; Archive). Det var med andra ord ett efterlängtat budskap att skatorna i Miljöpartiet nu äntligen var tämjda. Ja, de kallas så av sossedjuren eftersom de släpar hem allting upp till boet i Rosenbad i hopp om att allt som glimmar verkligen ska vara guld trots att det inte är det.

Det har ju som bekant skurit sig både en och två gånger mellan skatorna och kossorna, men nu ska frågan vara löst. Trots det finns en rad saker som talar för att frågan i själva verket inte alls är löst. För det första finns det två skator som heter Gustav och Åsa som i historien har gjort sig kända för att säga en sak men mena en annan.

Pica PicaPica Pica eller skata som den också kallas, återfinns ofta inom Miljöpartiet där den funnit en extra god livsmiljö och där den kan släpa hem allt som glimmar till Rosenbad. Att den kan dra i idisslarnas nosringar inom socialdemokratin lär bli en intressant följetong Foto: Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=339411

Skatorna har ju t ex länge talat om vikten av att alla djur får en giftfri miljö, sen gick den ena skatan – Åsa – och målade sin båt med giftig färg. Alla djuren talade också om vikten av att alla betalade sin skatt. Samma skata – Åsa – gick sen och köpte diesel utan att betala skatten. Två exempel på hur också skatorna har börjat bli mer lika alla andra djur som nu får se sig omflugna.

En annan faktor som gör skatorna notoriskt opålitliga är att de är fundamentalister i just frågan om migranter. Deras grundsyn är att bara hela världen kommer hit kan skatorna, migranterna och den som vill sitta med vid lägerelden, sjunga kumba ya och hamra på sina medhavda Pringles-trummor i takt med musiken. Ett och annat kraxande lär nog också stiga över rytmerna. Öppna gränser (Miljöpartiets Programförklaring; Archive) ska råda och vem som helst ska ha rätten att komma hit.

Åsikten har drivits så långt att det finns få vägar tillbaka för partiet de riskerar att tappa ytterligare stöd och medlemmar. Så hur den ekvationen ska gå till återstår att lösa för skatorna. Hittills har de ju löst problemet som har uppstått med att spela spelet ”äta och behålla kakan samtidigt”. Skatorna har med spelet och leken kring frågan helt enkelt målat in sig inte bara i en båt utan också i ett hörn. Observera att spelets namn inte alls anspelar på feministen Kakan Hermansson, det är ett annat djur.

Medlemmarnas missnöje och trycket det skapar kan alltså skapa en situation där det börjar låta helt annorlunda mot vad det gör nu. Man får komma ihåg att Skatornas parti lite smått närmar sig fyraprocentsspärren (SVD; Archive). När skatorna kan komma att tvingas att börja kraxa kan de alltså hos kossorna återigen uppfattas som om partiet talar med kluvna tungor (NWT; Archive). Klarar det mest jämställda djuret dvs Löfven av att hantera det bakslaget om eller när det kommer?

En tredje sak som kommer att spela in i sådana överväganden som om överenskommelsen ska hållas eller inte, är säkert för skatorna den kritik som nu riktas mot det svenska Migrationsverket. UNHCR (FN:s organ för flyktingomhändertagande) har ju kritiserat (SR; Archive) vårt land och den migrationsöverenskommelse som regerings-djuren har kraxat och idisslat fram. Detta har skett i flera radiointervjuer (SR; Archive) där samma kritik har riktats mot förslaget som därmed vilar på gungfly.

NäsringDet finns anledning att tro att skatorna faktiskt kan få för sig att guldet som glimmar i vissa näsringar också finns i kornas nosringar. Om de får det och börjar dra i dessa kan det som såg så bra ut istället bli en skitstorm som slutresultat. Det vore alltså bättre om skatorna fick hitta ett nytt träd att bygga bo i Foto: Wikimedia Commons

I den kritiken talas om att Sverige nu går från att klassificera flyktingar från Syrien som ”Alternativt skyddsbehövande” istället för att ge dem flyktingstatus. Detta innebär i praktiken att deras familjer och anhöriga inte längre kan komma hit eller ges rätten till detta. UNHCR pekar också på att i övriga Europa ges över 80 % av de asylsökande flyktingstatus. I Sverige får bara var tionde denna status så det är bara en av tio som får ta hit sina anhöriga med de nya reglerna.

Att UNHCR ställer dessa krav på Europa men inte Kina, USA, Ryssland, Qatar eller Saudiarabien eller någon annan är helt ovidkommande. Europa ska ju helst i deras ögon gå under för trycket utifrån. Men deras kritik kan också leda till att skatorna åter börjar kraxa när de inser att de andra skatorna i Europa, i t ex Tyskland, är väldigt mycket duktigare på att släpa hem alla föremål som glimmar. Det kan alltså leda till att idisslarna åter får det besvärligt när skatorna börjar slita i nosringen på både Stefan och Margot.

Det kan med andra ord vara dags för kossorna att vakna och inse att skatorna kanske inte är att lita på när skitstormen drar in. De kanske kraxar över för mycket i slutänden. Väl här lär väl den istället parkera över kohagen och sen vet ingen vad som händer. Det lär bli en storm av rent bibliska proportioner om alla illavarslande faktorer samverkar eller inträffar samtidigt i tid.

SkitstormVore det inte bättre att se till så att skitstormen aldrig kunde inträffa än att riskera att hela historien upprepar sig när skatorna inser att de kan få igenom mer genom politisk utpressning? Dags att säga adjö till Miljöpartiet i regeringsställning med andra ord! Foto: Wikimedia Commons

Det är ju vikten av att hålla sig på god fot med skatorna för att inte tappa deras förtroende som styr. Det är ju dessutom ganska lite som korna har fått ut ur samarbetet (?) om man jämför med vad de har fått försaka. Kanske är det lite svårt för korna att förstå det eftersom kor inte är de intelligentaste av djur. Istället kan alltså skatorna om de får för sig det, fortsätta att slita i nosringarna när de behagar det. Vi lär väl snart få svaret på den farhågan.

Till dess kra på er allihop och gå aldrig under ett träd där skator har samlats. Det regnar saker därifrån som inte är lämpliga att omnämna trots att en fabel ibland kan vara brutalt ärlig.

Löjesguiden nominerar idag lätt (s)katatoniskt regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ja, ja! Vi får väl se när de eventuellt tomma orden ska omsättas till politisk verklighet med de dragdjur som finns i samarbetspartierna. Ord och (id)handling (Aftonbladet; Archive) har ju en märklig förmåga att stå långt ifrån varandra i regeringens värld.”

Ett politiskt spel

Ni vet hur det brukar låta: Vård, skola och omsorg! Och jo då, jag ställer upp på det mantrat men jag ser däremot inget av resultat. För den nuvarande regeringen har nu styrt landet i 1,5 år utan att åstadkomma ens en bättre skola. Också vården och polisen har gått igenom nedskärningar om man ser till den ökade arbetsbelastningen. Där det borde ha blivit resursförstärkningar har det alltså istället blivit status quo.

Samtidigt som detta händer har statskassans pengar har börjat gå till saker den inte var tänkt. I och med att Vänsterpartiet och Miljöpartiet har fått mer att säga till om i politiken, gud förbjude, har vi fått än mer vansinnesprojekt. Bidrag till glasögon (Socialdeparte-mentets utredning) och subventionerad vård (Miljöpartiets Partiprogram ”välfärden”; Archive) åt flyktingar som vistas här illegalt är två exempel som sticker ut.

Varför använda ett ord som ”vansinnesprojekt”? Jo, glasögon är något de flesta kan och ska betala ur egen ficka. Har man inte råd för att man som förälder t ex är arbetslös, ska man naturligtvis kunna få denna hjälp men bidraget är nu generellt. Det utgår alltså till alla oavsett om man är fattig eller rik och det är stötande.

Conrad von SoestRegeringens nu genomförda förslag om glasögon till barn under 18 är rent medeltida. Det är något var och en ska ha råd med och ska betala ur egen ficka, kan man inte det t ex pga arbetslöshet bör naturligtvis samhället kunna bidra men hela reformen andas plakatpolitik Foto: By Conrad von Soest – http://www.badwildungen.de/altar/foto6.html, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1844015

Det är dessutom något som utgår till barn fram till de är 18 år men synproblem drabbar oftare människor som är äldre. Ju äldre man blir desto större är risken. Inga glasögon-bidrag utgår heller till alla de som är arbetslösa så hur man tänker när man lägger ett sånt förslag är i varje fall för mig en gåta. Plakatpoltik brukar det kallas, i andra sammanhang är ett ord som ”röstköp” något som dyker upp.

Miljöpartiets genomdrivna förslag om vård till papperslösa, vilket bara är ett finare ord för människor som vägrar att låta sig avvisas efter avslagen asylansökan, är också det stötande. Anledningen till det är att dessa får betala betydligt mindre ur egen ficka än andra patientgrupper säg pensionärer. En papperslös betalar 50 kronor för sitt besök, en pensionär 200. Detta sker trots att pensionären är den som har betalat skatt, det har tyvärr inte den papperslöse.

Skattebetalarna får alltså stå ut med att få lov att ”frivilligt” betala för andras vård, för andras glasögon och mycket mer. Allt annat än vård skola och omsorg med andra ord, i varje fall om man med det avser till medborgare i landet som betalar sin skatt. Men vänta, det kommer mer. För vår ”kompetenta” regering har just lagt än mer sten på bördan med ytterligare en utgiftspost som till synes verkar fullständigt överflödig. Den går under namnet Angeles Bermudez-Svankvist.

Hon fick ju som bekant sparken som Generaldirektör (GD) för Arbetsförmedlingen efter att ha surfat och ringt för 300 000 kronor på skattebetalarnas bekostnad. Det var visserligen frågan om att hon inte satt över sina enheter till flygläge när hon vistades utomlands så avgifter för roaming blev huvuddelen av kostnaden. Hon tänkte säkert inte på det så kanske var hon förlåten i varje fall i vissa kretsar, men trots det blev det hennes fall. Notan fick skattebetalarna i vanlig ordning betala istället för de som var ansvariga politiker.

Uncle SamEn användbar metod i politiken är ju att peka finger på annat än den egna skulden. Symptomet på något mycket större, mer djupgående som samhällets brister går därmed spårlöst förbi. Foto: Wikimedia Commons – Uncle Sam

Men när hon åkte taxi (Aftonbladet; Archive) för skattebetalarnas pengar rann något över också hos de förlåtande. Att det var i det privata gjorde inte saken bättre, med buller och bång fick hon sluta. Kraven på hennes avgång (Aftonbladet; Archive) kom från vänster den gången, antagligen därför att regeringen hette Reinfeldt. En fälld generaldirektör kan ju i nästa steg leda till misstanken om att i det här fallet arbetsmarknadsministern inte hade gjort sitt jobb.

Angeles Bermudez-Svankvist fick alltså gå av skäl som att hon inte hade betalt en taxinota för 575 kronor ur ”rätt ficka” och att hon glömt stänga av sin surfplatta och mobil så roamingavgifterna rusade i höjden. Det såg alltså ut som ett bondeoffer och ett riktigt billigt sånt också. Faktum var dock att det fanns fler och mer allvarliga skäl till att inte fortsätta hennes förordnande.

Statistikfusk (Dagens Opinion; Archive) är inte en dussinanklagelse, tvärtom är det en ganska allvarlig sådan som tidigare har lett till att folk t ex har fått uppsatser på universitet underkända. Det har till och med lett till avstängningar så anklagelsen hade grund. Återigen kan man konstatera att den gången kom anklagelserna från vänster, den här gången från LO.

Då såg alltså allt ut som om det skett på bästa sätt och på god grund. Man kan dock som sagt misstänka att det var lika mycket ett politiskt spel om inte mer så, som det var ett månande om skattepengar. Två flugor på smällen – Socialdemokratin framstår som om man tar ansvar för skattebetalarnas pengar när man kräver en GD:s avgång. Man får samtidigt en arbetsmarknadsminister – Hillevi Engström (m) – utpekades för vad hon faktiskt var dvs inkompetent (Sydöstran; Archive). Strax efter ersattes hon av Gunilla Carlsson (m) på posten.

SåpbubblaNär bubblan brister är det i vanlig ordning skattebetalaren som får stå för notorna. Bakom allt ligger dock allt som oftast ett politiskt spel där politikerna kommer undan därför att det finns lämpliga syndabockar att peka ut Foto: By Jeff Kubina – Bubbles, CC BY-SA 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3425849

Det var alltså Socialdemokraterna som den gången lät visselpipan ljuda. Så fort man kom till makten gjorde man vadå? Jo, allt fortgick som förut. Det konstiga inträffade ju att de inte fick igenom sin egna budget trots att detta borde vara ett grundkrav för en regering. Detta skedde 2014 och fram till 2015 var man alltså istället tvungen att styra på en tidigare regerings budget. Det innebar att allt fortgick trots tidigare löften (Socialdemokraterna; Archive) om motsatsen.

Under tiden hade Angeles Bermudez-Svankvist fått ett nytt jobb. Den här gången skulle hon leda ett fas 3-bolag som heter Öresundsbemanning. Problemen för regeringen var under den här perioden två, för det första var ju Fas 3 så avskyvärt att man själva ville skrota det. Ändå tvangs man att regera på en annan regerings budget och att fortsätta på den inslagna linjen i strid med den egna viljan. En omständighet som bolag som Öresundsbemanning och dess delägare säker firade länge.

Till sist lyckades man äntligen stoppa (Metro; Archive) det hela och Fas 3 fick det slut som det förtjänade. Under tiden hade dessa pengar inte bara gått till en verksamhet utan också till privata företag som t ex Öresundsbemanning där Angeles Bermudez-Svankvist alltså nu hade blivit delägare (HD; Archive). Det som alltså hade varit så avskyvärt när partiet var i opposition, hade därmed mot allas vilja ångat vidare trots löften om att skattepengar (Aftonbladet; Archive) inte skulle användas till just sådant.

Sossarna hade under den här perioden inte några som helst problem att investera skattebetalarnas pengar i privata bolag som Öresundsbemanning även om det inte var deras egna fel. Det hela sköttes tyst och diskret utan att tidningarna ifrågasatte varför skattebetalarna skulle betala pengar till ett oseriöst bolag. De hade ju bara försökt att regera med en minoritetsregering utan att förankra förslagen och plötsligt gick det inte så bra.

ReichsmarkDet heter alltid vård skola och omsorg men slutar i onödig utgifter och betalning till oseriösa mottagare. Det är oftast inte små belopp det handlar om heller. Foto: Tysk Reichmark från tiden av hyperinflation Wikimedia Commons

Det var inte så länge sedan det lät helt annorlunda, men nu ändrades tongångarna. Att pengarna går till just Öresundsbemanning var ett problem (HD; Archive) på mer än de nämnda sätten. Det är ett företag som i historien har utnyttjat sina anställda/sysselsatta på ett rätt smutsigt sätt och tjänat pengar dubbelt upp. För samtidigt som man gjorde samhället en ovälkommen tjänst, passade man på att skaffa sig en sidoinkomst.

För sina ”tjänster” tjänade företaget 5000 :-/anställd och månad från det offentliga. Det här räckte dock inte för just Öresundsbemanning. De anställda fick sortera och paketera godis så att företaget kunde tjäna än mer pengar än de redan gjorde. Man kan om man vill, dra slutsatsen att de offentliga pengarna gick till att inte bara betala för en sysselsättning utan också till att dumpa priset för en tjänst på den privata marknaden där Öresundsbemanning kunde ro hem olika kontrakt.

Fortfarande hade regeringen inga problem med detta. Inga etiska invändningar, inga betänkligheter kring vare sig gemensamma pengarna hamnade i privata fickor eller att offentliga resurser gick till att snedvrida konkurrensen och dumpa priser. Nu var tongångarna mer förmildrande från både Stefan Löfven och Ylva Johansson som fortfarande är ansvarig arbetsmarknadsminister. Dina och mina pengar hamnade den gången mer än någonsin i fel fickor och regeringen är den ansvarige för det.

Men det är nu det hela blir ännu bättre, mycket bättre. För trots tveksam jobbinsats och tveksamma affärer med skattebetalarnas pengar som inkomst får nu Angeles Bermudez-Svankvist ett nytt toppjobb (Aftonbladet; Archive). Den gamla kritiken är som bortblåst, allt agg lagt åt sidan och kanske också är det faktumet att hon har tjänat pengar på skatte-betalarnas bekostnad nu sopat under mattan. För nu ska hon kosta skattebetalarna en gång till, den här gången med ett jobb på Migrationsverket.

Monty Python Silly WalkByråkrater är som katter, de landar alltid på fötterna men det är alltid skattebetalaren som får betala för hela kalaset. Det som verkliga ligger bakom allt är dock politikernas misslyckanden och det politiska spelet. Foto: Wikipedia

Tjänsten som går ut på att få migrationssökanden sysselsatta medan de väntar på besked, är inte utlyst så att andra kan söka den utan har gått som direkt förfrågan bara till henne. Det är en tjänst som inte har funnits tidigare utan som skräddarsytts av regeringen och utformats av Migrationsverket. Hon ska jobba med projektet året ut och tjänar sin gamla GD-lön på 142 000 kronor. Då var lönen (DI; Archive) den näst högsta för Generaldirektörer.

Detta var den trots att att styrelsen för arbetsförmedlingen saknade förtroende (SVD; Archive) för henne efter hennes mobilringande och surfande. Men som jag skrev tidigare, just surfandet och mobilringandet ser mer ut som en rökridå för vad som faktiskt hände. Sanningen är nog att missnöjet började långt tidigare när beskyllningar om missade mål och rörig rekrytering (SVD Näringsliv; Archive) till den egna organisationen började dyka upp. Också regeringen Reinfeldt behövde väl syndabockar för sin misslyckade politik.

Det är alltså ett politiskt spel från båda sidorna vi har sett i den här historien. Angeles Bermudez-Svankvist var en insats i ett spel. Visserligen var hon som sådan inte så passiv, tvärtom var hon ju också så pass aktiv att hon inte lämnade tillfället i akt utan såg istället till att förse sig genom Öresundsbemanning. Men det är det som också är poängen i historien i varje fall min, hon är bara symptomet på något mycket större som är mer fel.

När tidningarna nu slår upp sina reportage om ”girigheten”, är det egentligen inte henne de borde granska utan som vanligt politikerna och det politiska spelet bakom. Det är ju på båda sidor om taggtråden som förklaringen går att finna, inte i huruvida hon som person har varit girig eller inte. Det är rätt så klart att hon i första ledet har blivit lite av ett offer, om än med lite hjälp från sig själv. I andra steget, den delen med Öresundsbemanning, har hon definitivt varit det. Nu i tredje steget är hon redan stämplad. Det är tidningslogik det.

PresidentSpelet ska naturligtvis leda till makten och den som spelar det skickligast blir näste ledare för landet. Att vi betalar priset tycks sekundärt Foto: Wikimedia Commons

Min poäng bygger alltså på att det är rätt lönlöst att stirra sig blind och bli förbannad över Angeles Bermudez-Svankvist, den biten är som den är. Det är istället de politiker både inom Socialdemokratin, Miljöpartiet och Vänsterpartiet men också inom partierna i Alliansen som de verkliga spelarna återfinns. Det är också där svaret på dagens situation går att finna. Debatten missar alltså hela målet.

För vi har de politiker vi förtjänar, det blir lätt så när människor slentrianmässigt röstar på samma parti som förut eller inte tar reda på hur inställningen hos de olika aktörerna ser ut för att därmed kunna ändra sig och sitt röstande. Det blir inte heller bättre av att vi i så liten mån engagerar oss i debatten. Här gäller det alltså att engagera sig för att kunna förändra.

Vi får också den debatt vi förtjänar dvs ingen alls. Så länge man kan skyla sina egna misstag och det politiska spelet som pågår bakom ridåer, så lär vi fortsätta att hinnas ikapp av känslan av att vi har blivit blåsta på de skattepengar som vi har betalat i tron om att de verkligen bara ska gå till vård skola och omsorg. Sanningen är ju att pengarna går till allt annat än, men det är ju en bisak. Huvudsaken är att vi betalar och sen bestämmer någon annan som vi har det idag.

Utan ett sånt kommer det ovärdiga spelet bakom fler som Angeles att kunna ses i framtiden och det är våra skattepengar som står för den saken men politikerna som hanterar den. Ut och förändra för förändring är vad landet behöver, tack.

KroppAtt förändra en kropp är rätt extremt och har sina konsekvenser. Att förändra samhället är däremot nödvändigt som jag ser det. Bidrag har blivit en födkrok för röstköp och hela tiden rullar pengarna till allt och lite till som de aldrig var tänkta att användas till. Hyckleriet är totalt och det är skattebetalarna som står för notan. Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag hela det politiska etablissemanget oavsett partifärg till priset ”Folihatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ett ovärdig spel med skattebetalarnas pengar är det enda resultatet av den sandlådementalitet som håller landet i ett järngrepp. Man riktar kritik mot sånt som är fel för att sen göra om samma misstag med samma personer. Det är inte vad jag skulle kalla smart. Pengarna rullar och allt för att tillfredsställa ett antal partiers lystnad att skapa det politiska spelet gör er alla till värdiga kandidater.”

Teori och verklighet

Det finns urtjusiga teorier som kan lova det mest paradisiska av tillstånd åt alla och envar. Vi längtar ju alla alltid efter något bättre och det är därför som dessa visioner är så lockande. Sådana partier som Socialdemokraterna ju på det sättet så tilltalande, de säger ju allt det folk vill höra och de målar dessutom upp en vision om detta.

Men så finns verkligheten, den som tränger sig på i vardagen och ställer allt på ände. Också visioner kan snabbt förvandlas till illusioner och det är just det som Socialdemokraterna just nu får erfara. Det dom säger stämmer sällan med den verklighet som medborgaren lever i. Reaktionerna från statsmakten och den panik man uppvisar är slående för en regering som för länge sedan har tappat både legitimitet och greppet om just verkligheten.

Amazing StoriesNär verkligheten knackar på dörren är regeringens utopiska politik chanslös. Inget kan rädda en misslyckad politik, realiteter som de som nu utspelar sig i det svenska dramat hinner till sist ikapp. Miljöpartiet är många gånger de som leder allt åt h-e så prioriteten borde vara att göra sig av med partiet, det ser just nu ut att dröja. Foto: Wikimedia Commons – Seriemagasinet ”Amazing Stories”

Jag skulle vilja påstå att ingenstans i världen finns en regering som likt vår står så långt från verkligheten. Stefan Löfven är gisslan i den Miljöpartistiska visionen men den håller istället på att förvandlas till illusioner som redan håller på att brista. Myndigheter som går på knäna, en fullständig genomklappning vad gäller kontroll där vi inte längre har en bild av om de som kommer hit har ett asylskäl eller inte och en ökad brottslighet som blir allt grövre är det som sätter käppar i hjulen.

Ta en titt på veckans skörd Stefan: Misshandel av ensam tjej i Kungsbacka (Aftonbladet; Archive), ett misstänkt våldtäktsförsök på samma ort, flera larm om överfall och våldtäktsförsök i Östersund, flera fall av tafsande på badhus (Expressen; Archive), rån (GP; Archive) av äldre i hemmet i Sölvesborg, i Stockholm (Aftonbladet; Archive) och till sist ett till våldtäktsförsök och/eller överfall i Nora (NA; Archive) där tidningen NA dessutom mörkade med att kvinnan knivskars, hånades och slogs.

För en feministisk regering är det här naturligtvis bekymmersamt, det kan ju framstå som om att de inte alls är feminister. Lugn Stefan! Det har snart sagt varje svensk insett att den klyschan är något av det mest krystade en regering någonsin har svängt sig med. Men det ekar inte bara tomt med alla dessa klyschor, det är tomt om annat också. Vem tror på ett sånt budskap när en regering först uttalar en ambition som man sedan smular sönder med åtgärder som är kontraproduktiva för just samma ambition?

För återigen är det verkligheten som ställer till det när det avslöjas (Gatestone Institute; Archive) hur det sexualiserade våldet har exploderat. Sambandet mellan personer från andra kulturer som kommit hit och nu utövar sina kulturella värderingar på ett mycket olämpligt sätt går inte att förneka hur man än försöker. Att förneka sambandet är som att påstå att påven är muslim. Regeringen stannar dock inte vid detta utan trallar glatt vidare mellan alla sina misslyckanden.

Trollkarlen från OzNär man rör sig i sagans värld får man räkna med att verkligheten hinner ikapp och visionerna går upp i rök. Det är det som kommer att bli mer och mer av ett problem för en regering som allt mindre lever i verkligheten Foto: Wikipedia Commons – ur boken ”Trollkarlen från Oz”

De vill ju återbörda folk som inte har asylskäl – till en astronomisk kostnad för skattebetalarna. De vill begränsa flyktingströmmen vilket är bra, bara för att bli huggna i ryggen av Gustav Fridolin. Han gick ju rakt emot sin egna regeringskollega Morgan Johansson som satte taket för årets invandring till 70 000 med att kontra att det nog minsann skulle bli 100-150 000. Miljöpartiets (Expressen; Archive) synsätt framstod därmed för vad det är, fundamentalistiskt och inte förankrat i verkligheten.

De flesta myndighetspersoner har hittills varit som svensken är mest, lojal och benägen att undvika konfrontationer vilket ofta hos extremister som Miljöpartiet tolkas som ett tyst medgivande. Att det i själva verket inte är det spelar ingen roll, man vill ju så gärna bekräfta sin egna förträfflighet även när det inte finns någon förträfflighet att bekräfta. Det är tyvärr bara ytterligare ett tecken på hur långt från verkligheten Miljöpartiet egentligen lever, men också att regeringen saknar all kontakt med denna.

För när samma myndighetsmänniskor har fått nog och börjar skriva rent ut vad de tycker och tänker brukar det vara ett tecken på att något har runnit över. Den vägen har till exempel poliser (Aftonbladet Debatt; Archive) tagit när nu Lisa Reventberg säger det som fler borde säga – Det får vara nog nu! Till en omöjlig uppgift som hon och hennes kollegor står inför där inbesparingar underbemanning och en ständigt växande hög med anmälningar tillhör vardagen, kommer en fullständigt inkompetent ledning.

PartibokOm och när man misslyckas så kapitalt som Dan Eliasson gäller det att ha partiboken till hands. Att vara medlem i Socialdemokratin har räddat mången karriär och också satt sådana i rörelse. Foto: Wikimedia Commons – Medlemskort för delegater till Ryska Kommunistpartiets partistämma

Dan Eliassons tid som polischef har hittills präglats av just ren och skär inkompetens, mörkläggning av brott, bristande förtroende hos de anställda/underlydande, ett ständigt sopande av problemen under mattan och en total avsaknad av lyhördhet inför kritiken (DN; Archive). Polisfacket:s (GT; Archive) dom har varit hård men ingen reaktion. Inte ens när andra politiker än de i regeringen har krävt hans avgång (Expressen; Archive) har han tagit åt sig av ovettet. Istället har han varit som en noshörning – hårdhudad och stridslysten.

Det är väl precis så käpprätt åt h-e som det bara kan gå när partiboken/partifärgen (Wikipedia) är viktigare än meriterna. För det är just meriterna som förskräcker. Han körde Migrationsverkets personal ner i skoskaften, gjorde om samma konststycke med Försäkringskassan (Fackföreningstidningen Publikt; Archive) och nu också med polisen. På ytterligare ett område är det alltså som om regeringen inte förstår allvaret när man låter Dan Eliasson få fortsatt förtroende. Verklighet och teori går inte i takt.

Socialdemokratin har sett till den saken själva genom att ens komma på den befängda tanken att ens inleda ett samarbete med Miljöpartiet. De har också sett till att overkligheten har flyttat in i administrationen för landet. Dan Eliasson är inget annat än ett beställnings- jobb från Socialdemokraterna men ett ovanligt misslyckat sådant. Under tiden är det landets medborgare som betalar priset för alla misstag signerade främst Miljöpartiet.

Joseph VernetRegeringen är en katastrof för landet och det är medborgaren som får betala priset. Att ingen har fällt den ännu är i lika hög grad en katastrof, det är dags att tänka om. Att bli av med regeringen Löfven är prioritet ett, allt annat är otänkbart. Foto: By Claude Joseph Vernet – Web Gallery of Art:   Image  Info about artwork, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=15886271

Nästan gäspande av vanans trivialiteter nominerar idag Löjesguiden regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motivering är så gott som överflödig, en mer inkompetent regering än denna går knappt att hitta i modern tid.

Vi är nog för naiva för detta

De flesta av oss ryggar nog tillbaka lite om jag nämner ordet ”barnäktenskap”, de flesta av oss säger nog också att detta är något avskyvärt. Ändå så är frågan just nu en het potatis då flera ensamkommande barn kan uppvisa dokument på att de är gifta med varandra. I några fall har de sociala myndigheterna som har ansvarat för barnen låtit dem leva som ett gift par (SVD). Bloggen Fnordspotting har också tagit upp ämnet på ett suveränt sätt.

BarnäktenskapBarnäktenskap är inget vare sig vi eller andra Europeiska länder accepterar. Ändå är det i acceptans det slutar med benägen hjälp av svensk lagstiftning. Foto: ”Marriage of H.H Sri Krishnaraja Wadiyar IV and Rana Prathap Kumari of Kathiawar” by Raja Ravi Varma – Raja Ravi Varma, Painter of Colonial India by Rupika Chawla. Licensed under Public Domain via Wikimedia Commons

Problemet går dock mycket mer på djupet än det politiska, för nu har också frågan uppmärksammats inom det juridiska. Det är också då de verkliga problemen börjar. Carolina Saf – doktorand i internationell privaträtt vid Stockholms Universitet – menar i följande artikel i Dagens Juridik att Sverige inte kan förbjuda detta och inte heller tvinga dem att leva åtskilda.

Dags för ombyte i politiken med andra ord. Bakgrunden är nämligen att vi har en lagstiftning, den finns i artikeln, som säger att om ett land godkänner en äktenskapsform så gäller den också här. Här kan alltså alla politiker och debattörer skrika sig hesa, i slutänden har vi redan godkänt det hela. I varje fall om Carolina Saf har rätt, vilket finns lite eller inget som motsäger.

Vi kan alltså inte underkänna ett annat lands lagstiftning utan måste respektera den hur dum den än är. Man skulle kunna sammanfatta det som om att vi genom lagstiftning har godkänt det vi inte tycker om. Allt som krävs är att andra länder anser att det är okej att legalisera barnäktenskap så gör vi det också fast indirekt. Vilken tur då att man ”åtminstone” från myndigheters håll har underkänt de äktenskap som ingåtts med barn som ännu inte fyllt 15 år eftersom denna ålder är den som gäller för sexuellt samtycke.

Nästa steg i processen lär väl bli att vi får lov att godkänna månggifte trots att också det för de flesta av oss är något djupt avskyvärt. Allt som behövs är ju att ett land godkänner det och när vi får hit migranter från det landet har vi inte längre så mycket val än att godkänna det också här. Man kan till och med tänka sig en situation där en man åker hem för att hämta tre fruar, allt han behöver tänka på är att han behåller medborgarskapet i det gamla landet.

Jugoslaviskt PassMed rätt pass på fickan kan man resa långt för att hitta fler fruar i framtiden. Både en och två kanske kan slinka in när vi på grund av svensk lagstiftning tvingas att godta månggifte kanske. Foto: Wikimedia Commons

Diskussionens vågor går höga förstås, men bakom dessa finns ett antal politiker i regering och riksdag som har utarbetat och godkänt något så dumt som detta. Att det allt som oftast ligger en eller annan form av tvång bakom den här typen av äktenskap vägs aldrig in. Kom ihåg att om bruden skulle vägra skulle hela släkten förskjuta henne och i vissa länder lever en sådan person mycket farligt. I t ex Pakistan händer det att kvinnor som nekar giftemål (Aftonbladet;unvis.it) får batterisyra slängt i ansiktet och därmed livet förstört.

Vad har en kvinna för val i en sådan situation och inför hotet om att få syra i ansiktet? Borde inte lagen ta hänsyn till tvång och se till att ge kvinnor den vägen ut? Och det gör den faktiskt vid första anblicken. Det enda som kan upphäva följandet av lagen är nämligen om äktenskapet har ingåtts av tvång eller att bruden är under femton år. Fast återigen slår den svenska naiviteten till.

En lag är en lag enbart skrivet på ett papper. Det måste finnas någon form av möjlighet att också tillse att den följs. I vårt land är det polisen och övriga rättsvårdande myndigheter som domstolarna som har detta till uppgift. Idag är det dock så att dessa är översköljda av arbetsuppgifter (SVD) i migrationens fotspår. Så en bra fråga blir väl vem som skyddar den kvinnan från övriga släkten och deras hämnd som säger sig ha blivit bortgift mot sin vilja? Inte svensk polis, de har så mycket att göra idag att de inte hinner!

Tomt PapperLagar är som blanka papper, utan innehåll saknar de mening. Nu visar det sig att lagars innehåll stjälper det som är folks åsikter och åsidosätter välgrundade värderingar. Allt signerat de svenska partierna i riksdagen. Foto: Wikimedia Commons

Hederskulturen som detta ingår i sträcker ju sina fula tentakler långt utanför ett lands gränser och når alltså hit. Det finns flera exempel på det bl a fallet Maria som går att läsa om i uppsatsen som du hittar länken till här under, bläddra fram till kapitel 5.5.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:781542/FULLTEXT01.pdf

Här har ju feminister ett utmärkt område att ägna sin tid och kraft åt, men gör de det? Nä! De är mer intresserade av plakatpolitik (Sydsvenskan; unvis.it)  och andra korkade förslag bara de kan hitta på. För som vi alla vet är all jävelskap i hela världen från Europa och kommer enbart från män. Detta påstående trots att exemplen kommer från en region och att kvinnor deltar i processen, ledtråd feminister: De är vare sig Européer eller vita män!

Det är till och med så illa ställt i svensk vänster att på den här fronten motarbetar man dem som försöker att varna för vad som händer. Amina Kakabaveh skrev ju för ca ett år sedan sin suveräna debattartikel (Expressen; unvis.it) om förortens hedersförtryck, svaret kom från det egna partiet – vänsterpartiet och Rossana Dinamarca – och var som en fatwa (Aftonbladet; unvis.it) Ridå debatt alltså, om inte heter man snart Breivik i efternamn. Snacka om att vara moraliskt kaputt!

Det spelar alltså ingen roll att man försöker göra stora gester (SVD). Det slutar alltid med att någon kommer på att politikerna själva har bakbundit oss och landet med lagar och förordningar som tvingar oss att godta det otänkbara. Att de själva har klantat sig döljs av stora grandiosa gester och populistiska uttalanden (SVT; unvis.it). Alla har i stort sett en del av den kraschlandning vi nu ser, men ingen vill ta ansvar för den. Istället får vi höra att det otänkbara har blivit tänkbart och det ofattbara än mer fattbart. Godnatt Sverige!

PolarnattNu sänker sig ett kompakt mörker över landet, inte bara för att det är vinter utan också därför att debatten hela tiden visar sig innehålla bakslag som så många gånger förr har skapats av våra politiker. Det oacceptabla blir därmed acceptabelt. Foto: ”Polar-Night Longyearbyen” by Bjørn Christian Tørrissen – Own work by uploader, http://bjornfree.com/galleries.html. Licensed under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag samtliga svenska riksdagspartier till priset ”Foliehatt of the Year”. Ett särskilt tack och en extra stor nominering riktas till svensk vänster. Motiveringen lyder: ”Ni kan krumbukta er, ni kan göra stora utspel men inget döljer att ni själva är en del av problemet. Ni försöker upprätthålla den gängse normen men har i själva verket skapat en situation och en lagstiftning där det onormala ges företräde och snart blir normalt. Det gör er till extra stora hycklare och därför utmärkta kandidater till priset”.

Anders Ygemans bluffpoker

Bluffpoker bygger ju på att precis som namnet anger på att bluffa om vad man har på handen. Tanken är att man ska trissa upp förväntningarna och vänta ut motståndaren som till sist förhoppningsvis lägger sig. Det är då man har vunnit trots eventuellt dåliga kort på handen. Det är det som regeringens ende gullgosse Anders Ygeman nu sysslar med. För regeringen har lyckats köra sig själva så till den milda grad i botten att man nu måste ta till andra metoder för att åtminstone upprätthålla bilden av sig själva som handlingskraftiga.

TyngdlyftareRegeringen vill framställa sig som handlingskraftig och låter därför the golden boy Anders Ygeman framföra den fantastiska tesen att 70-80.000 avvisade personer ska hem trots att myndigheterna går på knäna och det hela skulle kosta astronomiska belopp Foto: Elise Serafin Luftman – Världens då starkaste kvinna – Wikimedia Commons

Det är Anders Ygemans utspel om att 70-80.000 personer som har kommit hit som flyktingar ska börja avvisas den närmaste tiden. Anledningen är att de saknar asylskäl och därför ska de tillbaka. Beroende på politisk färg framställer olika tidningar denna nyhet i olika dager. Aftonbladet (unvis.it) framställer det som ”att ta ansvar”, DN (unvis.it) det som ”tvångsåtgärder”. Vilken politisk åsikt man än har så har båda tidningarna missat en sak och det grovt. Dessutom gör man det trots att DN snuddar vid det.

De berättar nämligen att redan nu väntar 22.000 personer på avvisning därför att de saknar asylskäl men att dessa har gått under jorden för att gömma sig eller så vägrar de helt enkelt bara att ta emot beskedet. Polisen som redan idag tvingas jobba sig halvdöd saknar redan idag resurserna att ta tag i den nya situationen. De ”kraftfulla” åtgärderna är alltså inget annat än tomma ord. Tror nu någon mig inte rekommenderar jag något som kallas ”verkligheten”.

Nästa hinder i den här kedjan lär också komma som ett brev på posten. Kommer man så långt som till avvisning vilket jag tvivlar på, kommer man att kunna köra ut tre-fyra personer till flygplatserna innan kravallvänstern och andra ”aktivister” är ute på samma plats för att göra de som de är bäst på dvs lite ”morgongymnastik” i deras egna ögon. Snart har alltså polisen inte ett problem utan flera. Återigen måste man ta till resurser för att klara uppdraget som man inte har.

JellobiafraDet är ingen fredlig recitering av egna poem likt punkartisten Jello Biafra sysslar med på bilden som kommer att möta polisen som ska avvisa asylsökanden som fått avslag på sin ansökan. Det är snarare horder av mobblika aktivister från landets alla hörn som kommer dit och deras avsikter är nog inte att läsa poesi får man förmoda Foto: ”Jellobiafra” av Diftong from en.wikipedia.org. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons

Men den välfyllda babushkadockan som Anders Ygeman har presenterat lär innehålla fler mindre dockor man måste plocka fram innan problemet ens har fått en inledning till lösning. 70-80.000 personer är en rätt ansenlig mängd människor, var ska du få alla resurser ifrån Anders? Var finns alla flygplan som så mirakulöst nu ska trolla bort alla dessa människor?

Låt oss leka med tanken att Anders fixade fram Airbus A380 som i det utförande som tar mest resenärer tar 853 passagerare och att det ”bara” blev 70.000 som skulle utvisas. Det skulle bli över 82 resor till olika exotiska resmål. Det här exemplet är dock gravt miss- visande. Inget flygbolag i världen skulle ta 853 personer som skulle utvisas under sitt ansvar. Orsaken är att deras personal inte är tränad att ta hand om hysteriska människor som i en sista desperation är beredda att gå långt för att slippa det som annars väntar.

Troligare är alltså att man tar 2-3 personer på ett och samma flyg förutsatt att de eskorteras av minst en person per utvisad som måste vara en myndighetsperson. Det är alltså mer troligt att det skulle krävas bortemot 23.333 flygresor med minst en avlönad person på varje flyg, troligen två. Vad kommer det att kosta skattebetalarna Anders? Först ska de ha lön, sen hotellrum för övernattning och så förstås flygresan betald.

Hund I SängPrecis som hundar måste personalen som ska eskortera de avvisade till hemlandet sova. Det lär ske på hotellrum till en ansenlig kostnad. Men Anders har råd, han har ju hela statskassan att ösa ur. Allt för att skapa illusionen att regeringen är handlingskraftig och tillmötesgående mot opinionen Foto: ”Diagonal dog in bed Cookie Secrest” by James Thomas Secrest – Own work. Licensed under CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons

Vi tar ett lätt exempel för att inte göra Anders allt för ledsen. Vi har tre personer som ska avvisas till Badgad. Priset tur och retur är 5499 :-(Bravofly.se) men vi säger att Anders får lite rabatt för att det är staten som köper biljetterna så hela landar på 3 x 5000 :- vilket blir 15.000 :-. Fem personer ska eskortera dem ner för att inte orsaka full panik för de andra resande. Deras resa kostar lika mycket så 5 x 5000 :- som blir 25.000 :-.

De anländer dit och tar efter överlämnande in på Baghdad Hotell och delar på tre rum vilket ju aldrig händer, alla ska ju egentligen ha ett eget, men för Anders skull så. Kostnaden blir allt som allt 4414 :- (Priceline.com). Troligen dock högre men vi säger den låga summan för skatte-betalarnas skull. För de 36 timmar de fem är iväg tjänar de naturligtvis lön men också traktamente.

Vi säger att det blir polisens lott och att dessa tjänar 24.500 :-/månad (Polisens hemsida/artikel om 2014 års löneavtal). På de 36 timmarna har de tjänat ungefär 1837 kronor var gånger fem personer vilket blir 9187 kronor. Som ni märker rusar kostnaden för varje ny post som kommer upp och det är därför Anders Ygemans förslag är fullständigt orimligt för att inte kalla det orealistiskt. Mitt exempel är dock i underkant, mycket i underkant. De verkliga kostnaderna är enormt mycket högre.

Bara antalet personer är lätt ohanterligt eftersom de berörda myndigheternas resurser saknas. Kostnaderna för det hela blir astronomiska vilket får konsekvenser för andra kostnader. Vad är det för kostnader som måste stryka på foten Anders? Nej, utspelet måste nog ses för vad det är istället – Ett sätt för regeringen att lugna ner ett allt mer otåligt folk som i allt högre grad anser att de gör ett uselt jobb. Den sista slutsatsen är ju helt riktig eftersom de gör ett uselt jobb, det är något nu också Anders Ygeman har visat.

SpådamAnders Ygemans förslag är lika seriöst som vissa alternativa vetenskaper t ex att spå i handen. Det är vare sig genomförbart eller ekonomiskt möjligt. Av hans 70-80.000 utvisade lär ett hundratal verkställas innan fiaskot är ett faktum vilket ju är en bra värdemätare på regeringen Foto: ”A fortune-teller reading the palm of a soldier. Oil painting Wellcome V0017699” by http://wellcomeimages.org/indexplus/obf_images/97/ce/c501dce0adcfe61f6753edc4241e.jpgGallery: http://wellcomeimages.org/indexplus/image/V0017699.html. Licensed under CC BY 4.0 via Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag Anders Ygeman till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Seriositet tycks inte vara regeringens starka sida och inte heller din. Förslaget är så långt från verkligheten att man redan på teoristadiet börjar undra. Än mer fundersam blir man när man börjar räkna på hur mycket det skulle kosta eller tittar på hur mycket resurser det skulle ta för att kunna gå att genomföra. Det gör dig till en formfulländad kandidat till priset. För precis som regeringen i övrigt lever också du i en låtsasvärld.”

När moralen är kaputt

Medborgarna i det här landet som själva har satt dit sina änglavingar har nu visat sig vara moraliskt helt korrupta. Anledningen är den totala förvirring som råder kring det tidigare stödet för två grupper som nu visat sig ha hamnat på kollisionskurs. De jag talar om är naturligtvis kvinnor som fått värja sig för sexuella trakasserier från nytillkomna flyktingar som har gjort att dessa har hamnat blåsväder. Grupper av flyktingar har ju pekats ut och nu måste man från godhetsskvadronerna runt om i Europa välja vem man ska stödja.

Nu är till och med förklaringsmodellerna inne på ad hoc-modeller eftersom de ordinarie har visat sig vara så fel. Visst har man sin maktstruktur som i sann Marxistisk anda visar vem som är underordnad och vem som är ännu mer underordnad. Visst förklarar man övergreppen med att det är de förtrycktas sätt att tala om att de är förtryckta men i förbifarten slänger man i vanlig ordning den andra gruppen under tåget. Feministerna gör det, godhetsapostlarna gör det och snart har kökkenmöddingen fullbordad.

Karl MarxIbland är det illa dolt men godhetsrörelsens själva grundideal vilar på Marxistisk grund, inget annat. Feminismen vill gärna kalla sig ”frihetlig” men frågan är vem den är fri för, inte för män men knappast för kvinnor heller Foto: ”Karl Marx 001” by John Jabez Edwin Mayall – International Institute of Social History in Amsterdam, Netherlands. Licensed under Public Domain via Wikimedia Commons

För det både olustiga och lustiga beroende på hur man ser det, är att det är kvinnorna som drar det kortare strået och kom ihåg att det är feminister som står för den utförsäljningen. Här gäller det att försvara en tes och då är bondeoffer inte uteslutna. Vem som bär tjockast offerkofta i den Marxistiska identitetstombolan fick vi en ganska handfast lektion i från Kawa Zolfagary i Nöjesguiden för en tid sedan.

Taktiken i det här spelet mellan sidor och intressen skiljer sig lite åt så här tänkte jag göra en liten sammanställning av vad vi hittills har sett. Vi kan börja med relativiseringen av problemen som är den vanligast förekommande varianten i alla artiklar.

Den här taktiken bygger på att göra ett fenomen/problem så allmänt som möjligt. Man vill visa på hur många andra som är involverade i problemet. Det är alltid samma grupper, för feminister vita heterosexuella Europeiska män och godhetsapostlarna tycker sig se rasister i varje cigarettfimp eller lunchmeny de stöter på. Relativiseringen hittar vi i t ex Gudrun Schymans och Linnea Brunos artikel från Metro (unvis.it).

Argumenten känns lätt igen när skribenterna är framme, från feministiskt håll heter det t ex att ”män under alla år har…..” och menar då att fenomenet inte bara går att tillskriva Nordafrikaner eller araber. Den linjen följer t ex följande artikel i DN (unvis.it) var annars. Problemet med argumentationen är att det finns få eller rättare sagt inga dokumenterade fall där 1000 vita heterosexuella män har samlats på flera ställen runt om i Europa för att på olika geografiskt begränsade områden begå massövergrepp mot kvinnor.

Gudrun SchymanGudrun Schymans linje är glasklar, relativisera genom att påstå saker som inte är sanna så blir historien mindre pinsam och våra faktafel blir mindre påtagliga. Sexuella övergrepp av vita heterosexuella män har skett i grupp i alla tider och är inget nytt. Vilka historiska belägg det finns spelar mindre roll Foto: ”Gudrun Schyman (21859250041)” by Anders Henrikson – a_25_5394. Licensed under CC BY 2.0 via Wikimedia Commons

En egen liten underkategori till denna argumentationsmetod är ”vittnesmålet”. Den metoden går ut på att man hittar en person som var där och som så där lägligt har en annan syn på saken än de som borde ha all fakta på bordet nämligen polisen. Denna person kan intyga att allt är fel och alla har missuppfattat allt.

Exemplet ”We Are Sthlm-festival” – en konsert i Kungsträdgården i Stockholm är ett sådant. Polisens bild av unga invandrarkillar som förövarna av sexuella övergrepp ska inte stå oemotsagd. Det blev Martin Eidenstens och Aftonbladets uppgift att stå för förnekandet i följande artikel (unvis.it). Lägg gärna märke till att Martin är fältassistent för att öka hans trovärdighet vilket det inte gör. Det sociala har en historia av att vara allmänt  underbe-mannade och riskerar i hasten att begå misstag. Mer om det i GP (Archive-länkad).

Men det finns också betydligt mer direkta metoder som inte är så oskyldiga som de ovan, låt oss gå in i det minerade området ”krossa motståndet”. Det är som sagt inte lika snyggt och fridfullt som det som nämnts ovan utan betydligt mer smutsigt. Man använder här sociala media för att komma åt meningsmotståndare och måltavlor. Kliniskt och snabbt ser man till att likt skolgårdsmobbaren se till att det tilltänkta offret hamnar på knä så snabbt det går.

Ett fall är den tyska tjejen Selina som var en av dem som utsattes för angreppet i Köln under nyårsnatten. Hon gjorde det som tydligen åtminstone en del inom godhetsrörelsen ser som absolut förbjudet, hon klev fram och berättade sin historia. Man kan väl säga att historien blev kort för snart började man helt enkelt verbalt och socialt trakassera henne genom just sociala media. Mer om den historien i Breitbart.

Hot Potato LogoThe Hot Potato Logo skulle lika gärna kunna vara logotypen för svenska domstolar som inte riktigt vågar ta i den heta potatis migranters brottslighet utgör. Tyvärr leder detta och blotta hotet om stämpeleffekten från godhetsrörelsen till att personer frias på lite för enkla grunder och de som har kränkts kränks en gång till Foto: Wikimedia Commons

Det mest otäcka i den historien är inte att hon inte bara utsattes för ett karaktärsmord. Videon med hennes intervju las snart upp på bland annat facebook och hittade in i muslimska kretsar kring en person med rätt radikala åsikter. På hans sida påstods att hon ljög, att detta ingick i propagandan mot islam från väst och att hon fick skylla sig själv. Rätt härligt att just när man just har utsatts för ett övergrepp så utsätts man genast för ett nytt med andra ord. Den här gången från personer med rätt ljusskygga åsikter dessutom.

Precis som här finns en beröringsskräck från myndigheterna, ingen vill stämplas som rasist och genast finna att 719.000 ditresta aktivister står och demonstrerar mot ”rasismen”. Man låter hellre bli att åtala och snart har man ett än större problem eftersom dessa människor lär sig att myndigheterna är lamslagna och så har man ju ”aktivisterna” på sin sida förstås. Samma fenomen återfinner vi i Sverige då åtal läggs ner eller domarna blir friande.

Ett sånt fall är våldtäkten i Stockholm vid fåfängan där en av förövarna friades för att hans ”ålder inte gick att fastställa”. Du kan läsa om domen i Aftonbladet. Nej, jag säger inte att han borde ha dömts till varje pris men skälet till den friande domen är i det närmaste skrattretande då en åldersbestämning är enkel att utföra om man vill och vågar. Till och med Migrationsverket genomför och informerar också om genomförandet via sin hemsida nu för tiden.

Att en domstol i det här fallet inte gav sig in i det getingboet beror enbart på berörings-skräcken och rädslan för domen från godhetsrörelsen som snart hade stått på trappan och skrikit om rasism. Att en tjej nu fått sitt liv förstört är inte lika viktigt. Domen andas egentligen ”vi vågar inte ta i den här heta potatisen så vi gör det som är politiskt acceptabelt” snarare än juridiska överväganden. Det hela hade nämligen kunnat vara så enkelt, men nu blev det istället så svårt. Allt därför att modet inte fanns.

Noel CowardNoel Coward var kanske inte feg även om hans efternamn faktiskt betyder ”feg”. Däremot gör svenska domstolar i fallet våldtäkten i fåfängan det lätt för sig när man vill slippa ett rättsfall med TNT inbakat. Att man gör sig till ynkryggar är en annan sak. Foto: Wikimedia Commons

Det blir ju så när man har en rörelse som denna där den politiska förvirringen är total. Offer blir förövare och snart har de blivit offer igen. De som borde dömas för brott går fria därför att ingen vågar stå upp mot den dumhet som uppvisas. Men det är faktiskt fler som blir offer än de tjejer vi har talat om hittills. Självaste polisen har ju de senaste dagarna hamnat i blåsväder och delvis av egen förskyllan men också därför att just denna ”goda” rörelse har bestämt sig för att hindra dem från att uträtta sitt jobb.

Den egna förskyllan går att sammanfatta i två ord – Dan Eliasson. Hans karriär har gått spikrakt men den har också gått genom att vara socialdemokrat vilket idag är en merit när man vill göra karriär i det offentliga. Anledningen är enkel, sossarna håller på att genompolitisera tjänstemannakåren med partitrogna för att få en lättledd administration. Denna motverkar dessutom allt vad statskupper heter om gud förbjude någon skulle få för sig att rösta bort guds gåva till det svenska folket.

Dan Eliassons karriär har tagit honom till poster som statssekreterare på justitiedeparte-mentet så kattskit är det inte, CV hittar du i Dagens Juridik. Som partitrogen har han tydligen också sett det som sin främsta uppgift att censurera vissa fakta i målet för att inte ”understödja främlingsfientliga krafter” vilket är bullshitiska för att inte mata SD med fakta. Resultatet blev alltså mörkande av uppgifter och bara av den anledningen borde han avgå vilket också har krävts som följande artikel i SVD (unvis.it) kunde berätta om.

Godhet vs. ondska igen alltså, den enda frågan som återstår är vem som egentligen är ond. För mig är det ingen tvekan, Dan Eliasson måste avgå! Inget annat är acceptabelt i en demokrati. Det har med rätta väckt stor uppståndelse också utomlands därför att händelsen är så pass anmärkningsvärd att man måste fråga sig hur djupt denna partipolitiskt grundade korruptionen egentligen får lov att sträcka sig. Här ett utländskt smakprov från engelskspråkiga Daily Mail.

Dan EliassonAtt Dan Eliasson borde avgå är en sak, att han kommer att göra det en annan. Kom ihåg, han har mäktiga vänner inom die Partei och är själv en del av detta då han har varit statssekreterare åt gamla justitieministern. Det är så man håller ihop i den svenska socialdemokratin Foto: Youtube

En sammanfattning av det vi har läst är alltså att det är en moraliskt korrupt rörelse, inte en godhetens. När man tvingas välja mellan olika gruppers lidande slänger man mer än gärna de som redan har lidit under tåget. Man har en strikt ordning utifrån Marxistiska idéer om vem som är svagare och vem som inte är det som i sin tur leder till lidande för de grupper man säger sig värna.

Man drar sig till och med inte för att se till att installera välvilliga tjänstemän för att tillse att ”rätt bild” förmedlas till allmänheten och att misshaglig fakta slängs i papperstuggen. Domstolar lägger ner ärenden med minst sagt grumliga motiveringar som för att dubblera övergreppen på de som har drabbats. Sammanfattningsvis är det alltså med den nuvarande situationen och allt det som har hänt tveksamt om man kan kalla Sverige en rättsstat. Det är där vi har hamnat och långsamt går saker och ting åt fel håll.

Löjesguiden nominerar idag godhetsrörelsen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Godhet, vilken godhet? Det som ser ut som detta är ju i själva verket något helt annat på grund av en minst sagt upp och nervänd verklighetsuppfattning! Det gör er i vanlig ordning till högpotenta kandidater till priset.” Mer om godhetens genomklappning kan man läsa om i den utmärkta bloggen Fnordspotting.

Från framgång till fiasko?

Så greps den över hela landet eftersökte terroristen i Boliden och landet kunde andas ut. Anders Ygeman blev namnet på allas läppar och tokhyllades på bl a Twitter. Nu börjar dock tvivlen hopa sig över personen och gripandet. Är det rätt person, är han verkligen terrorist och varför uppvisar han ett beteende som inte stämmer på terroristers?

Frågorna är som sagt många och under tiden dansar alla kring guldkalven trots att det kanske inte finns anledning till det. Det som får tvivlet att öka är att mannen som heter Mutar Muthanna Majid inte har betett sig på ett misstänkt sätt, tvärtom har han gjort allt för att vara helt synlig och mer. Med andra ord uppvisat ett mönster i beteendet som inte stämmer överens med den bild som oftast ges av terrorister.

JakttornRegel nummer ett bland terrorister: Göm dig! Det ”terroristen” i Boliden hittills visat upp av den kunskapen är inte särskilt imponerande. Snarare riktigt oimponerande och man kan fråga sig hur mycket terrorist han egentligen är Foto: Wikimedia Commons

Han har inte ändrat sitt namn som dök upp i en kommuniké från IS, han har till och med sitt namn på sin dörr, han umgås med de andra migranterna vilket inte heller ingår i mönstret. Skälet till det sist nämnda beteendet är att man inte vill bli avslöjad. Tatueringar, jargong och sätt att uttrycka tankar och idéer kan alla bli en persons fall när de vill gömma sig. IS är ju extremister och ett felaktigt ord till fel person kan avslöja vad sympatierna ligger.

Han har till och med gått så långt att han umgåtts mer intensivt med vissa av de andra boende när han har varit ute på stan med dessa. Också detta bryter mot grundreglerna för en person som vill gömma sig. De ställen man söker för att kunna skydda sig och sitt uppdrag är miljöer av likasinnade, inte oliksinnade. Mer om detaljerna som förbryllar kan man läsa om i Aftonbladet (unvis.it).

Bilden är alltså ganska splittrad. Det är knappast ett klassiskt mönster vi ser för en person som vill hålla en låg profil och inte bli upptäckt. Det är med andra ord inte ett beteende som passar in i bilden av en terrorist. Så vad är det som har hänt egentligen? Ja, det kan röra sig om något så trivialt som att hans identitet har förväxlats med någon annans. Det kan också röra sig om världens hittills sämsta terrorist. Ingen vet egentligen. Han är dock nu släppt ur häkte så man får anta att han är helt oskyldig vilket i så fall inte är förvånande.

Worshiping the Golden CalfFinns det verkligen anledning att dansa kring den gyllene kalven? Kanske är det för tidigt att ropa hej och kanske är hela historien byggd på felaktiga premisser allt för att lyfta ett parti på dekis Foto: ”Worshiping the golden calf” by the Providence Lithograph Company – http://clipart.christiansunite.com/1246444861/Old_Testament_Clipart/Old_Testament009.jpg. Licensed under Public Domain via Wikimedia Commons

Men det vi vet är att tokhyllningarna av Ygeman nog var förtida. Kanske var de till och med överflödiga för det är inte det ”gedigna” arbete som ligger bakom som vissa vill förleda oss att tro. Vissa menar till och med att Säpo har begått en rad misstag och ifrågasätter om det inte är så att man helt enkelt har sjabblat sig igenom hela utredningen. Kanske gäller detta också Ygeman, det kan bara framtiden utvisa. I SVD lördag publicerades bland annat en sån artikel innehållandes alla de misstag som har begåtts under processen.

Jag säger alltså inte att mannen inte skulle kunna vara den person som har haft det syfte han har blivit anklagad för att ha. Jag säger däremot att det finns så många obesvarade frågor att vid den här tidpunkten utropa hela historien som en ”seger”, det är att ta ut segern i förskott.

Det finns för många frågetecken och till och med tecken som talar ett annat språk än de anklagelser som hittills har riktats mot mannen. Att som terrorforskaren Hans Brun ensidigt hylla insatsen trots dessa frågetecken skänker inte honom större trovärdighet, tvärtom. SVT (uvis.it) har publicerat en artikel där hans lovorden omnämns.

I Hans Bruns ryggdunkande ingick tesen ”jag uttalar mig nu inte i politiskt syfte men jag måste ändå säga att de berörda myndigheterna och inrikesministern har gjort ett gediget arbete”. De där orden får åter mig att anlägga en rätt bister min. Att Brun gör sitt yttersta att påpeka att han ”inte gör något för att skapa politiska poänger” kan nämligen tyda på att det är just det han gör.

DemokratiI enpartistaten Sverige tycks det som om de allierade till die Partei hela tiden tycks rycka ut till dess försvar. Dels för att vi ska invaggas i tron om dess förträfflighet och dels för att vi ska luras att tro att vi  i den nuvarande situationen är säkra Foto: Wikimedia Commons

Den riktigt konspiratoriskt lagde skulle till och med kunna spekulerar kring varför Bruns hyllning kommer just nu. Den senaste veckans fokus på terrorhot har gett regeringen vind i seglen i opinionen. Detta skulle kunna vara ytterligare en i så fall orkestrerad politiskt motiverad tumme upp för framför allt inrikesministerns jobb. Allt för att ge dem den där extra skjutsen.

Vore så fallet skulle i så fall skulle Bruns lilla inlägg i debatten kunna vara ett konkret exempel på hur tjänstemannakår och sossarna håller på att växa ihop på ett mycket oroväckande sätt. Där staten uppträder som två parter – sossarna och tjänstemannakåren sida vid sida. Sådana exempel har funnits förr och misstanken har hela tiden funnits att lojalitet med die Partei lönar sig i längden också för den enskilde.

Regeringen har ju som bekant misslyckats så många gånger i så många frågor att ingen längre håller koll på hur många gångerna är. De behöver kort sagt en framgång i allt elände. Här har man frågan som kan gjuta lite olja på de monstervågor som har svallat kring regeringen och dess politik. Det kan alltså ha varit, om än lite spekulativt från min sida, politiska hänsynstaganden lika gärna som faktiska hotbilder som fick hyllningarna att gå i taket.

Jag kan ge regeringen ett annat konkret förslag än de konkreta förslag man föreslog under fredagen – avgå! De förslag som då framkom genom statsministern gick ut på att nu få bukt med asylanstormningen genom att ändra i ett antal lagar. Dit hör ändringen i utlänningslagen där det idag heter ”övriga skyddsbehövande” som en grupp som omfattas av lagen, den formuleringen vill man nu stryka. Det är den delen som ibland kallas anhörig-invandring och denna skulle alltså nu åtminstone tillfälligt undantas de nyanlända.

AbergynolwynTåget på stationen i Walesiska Abergynolwyn avgår enligt en tidtabell, dags för regeringen att göra samma sak då man ligger hopplöst försenad enligt sin tidtabell. Den säger att avgången var 1972. Foto: Wikimedia Commons

Det kan låta som en kraftfull åtgärd men faktum är att det är det inte. Av Migrationsverkets egna statistik framgår att gruppen förra året uppgick till 122 personer. Något som framgår av länken här under och Fnordspottings blogginlägg. Regeringen sysslar alltså här med kreativ bokföring i vanlig ordning när man vill få det att framstå som om den är har den beslutskraft vi alla har sett saknas.

http://www.migrationsverket.se/download/18.39a9cd9514a346077211b08/1422893141722/Beviljade+uppeh%C3%A5llstillst%C3%A5nd+och+registrerade+uppeh%C3%A5llsr%C3%A4tter+2014.pdf

En fråga som också dyker upp är varför Säpo under sån medieinsyn åkte till Boliden för att hämta mannen. Vanligtvis sker sånt i det tysta för att inte försvåra utredningsarbetet. Istället har man alltså från säkerhetspolisen brutit mot en nästan helig regel. I ett sådant här sammanhang får ett sådant regelbrott nästan bibliska proportioner. Inget man normalt sett vill, men i det här fallet har det alltså fungerat bra. Frågan är bara varför.

Det finns ytterligare ett skäl till varför nyheten allt mer verkar tagen ur Grönköpings Veckoblad. När åklagare Hans Ihrman på torsdagen lämnade in en handling i målet i tingsrätten, hade han ändrat mannens namn som polisens tidigare uppgivit i efterlysningen. De två namnen stämde INTE med mannens lapp på sin dörr så frågan är om Säpo har någon koll på läget alls.

NamnEtt namn på ett träd är ett namn, så också om man sätter upp sin namnskylt på en dörr. Problemet är bara att är man terrorist är det just sitt rätta namn man inte ska använda Foto: Wikimedia Commons

I värsta fall kan misstankarna leda fram till slutsatsen att organisationen inte visste var mannen befann sig. Något som talar för denna slutsats är att det dröjde två dygn innan de slog till i Boliden. Uppgifterna var mannen befann sig fanns tillgängliga hos Migrations-verket men det verkar som om de två faktiskt inte kommunicerar med varandra. Två dygn av spaning tyder på något annat när allt man hade behövt göra var att köra dit och hämta honom.

Sen har vi det här med säkerhetsorganisationer utomlands som kan ställa till det. Sedan decennier tillbaka har Sverige ett säkerhetssamarbete med utländska organisationer och utbyter uppgifter om olika säkerhetshot. Några är rena guldgruvan för inhämtning av information som Mossad t ex. Andra är inte riktigt lika skarpa. Skillnaden ligger i hur nära ett ”skarpt läge” organisationerna lever.

När en så stor händelse som den i Paris inträffar, blir resultatet hos säkerhetstjänsterna ett frenetiskt arbete. Ibland händer det att restinformation spiller över eller slinker med bland relevanta uppgifter. Tänk om den svenska händelsen är just en icke-händese igångsatt av någon säkerhetsorganisation som har missat att rensa bort irrelevant information? I vilken dager ställer detta Ygeman och Säpo? Är det hjältar eller Kling och Klang in action vi ser?

Kling & Klang MotorcykelKling & Klang i full galopp men är det verkligen det hot vi har fått utmålat för oss som vi nu ser upplösningen av. Ska historien fortsätta eller ska den ta slut här med den förskräckelse vi nu bevittnar? Foto: Youtube

Det kan också röra sig om så kallad desinformation. Om IS vill skydda en värdefull person från att bli avslöjad, kan ibland den bästa medicinen vara att peka finger på någon annan för att skydda denna. Vad man gör är att plantera uppgifter för att förvilla och försvåra. Allt för att skydda ytterligare en person som i värsta fall finns kvar där ute men som med det väl regisserade scenariot vi nu har sett kan fortsätta i det tysta eftersom Säpo nu saknar fler ledtrådar och dessutom har förspillt värdefull tid på en meningslös jakt på ingenting.

Mannen kan alltså ha blivit ett oskyldigt offer. Kom dock ihåg att hela den tesen inte är något annat än spekulation från min sida. Ingen vet vad sanningen är, men att spekulera kring sanningen för att peka på alternativa förklaringsmodeller är ibland givande.

Kan det rent av vara så att det vi ser är en dyster resa från vad som i fredags sågs som ett styrkebesked till ett episkt magplask? Ja, frågorna är som vanligt många men svaren få. Det kommer nog inte att bli lättare att få fram detta i framtiden heller. Både sekretess och hemligstämpling är ju vanligt förekommande grepp i säkerhetstjänsternas vardags-arbete. Den som bildligt talat överlever får också se i framtiden.

Top SecretHur många fler sådana här stämplar lär vi inte stöta på nu när spåren efter vad som kan ha varit ett misslyckande nu sopas igen. Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag säkerhetspolisen och inrikesminister Anders Ygeman till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”De översvallande orden är många, så också de politiska ryggdunkningarna. Men i slutet av dagen, vad återstår då av alla de fina omdömena om person och organisation? Inte mycket mer än frågetecken faktiskt! Det är i den Lützen-dimman vi hittar dagens foliehatt. Det är helt enkelt för långt mellan verkligheten med ryggdunkandet och den verklighet som utkristalliserar sig när nu strålkastarljusen är släckta.”