Det är dags att tala om rasismen

Så fort man läser om rasismen så heter det alltför ofta att det bara är vita som kan vara rasister. Vita approprierar andras kultur, vi förnedrar och degraderar och vi är definitivt  bara ute efter att utnyttja situationen till vår fördel. Trots detta finns rasismen i alla, inte bara vita. Vissa gömmer sig bakom det faktumet att de kan kalla sig ”rasifierade” och genast blir de lika rasistiska som de som de anklagar för rasism.

Nej, jag förnekar inte att rasism finns. Det gör den och den är vidrig, men talar man om en persons rasism, och det ska man, så måste man också prata om den andres. Talar man bara om en person och dennes tillkortakommanden missar man ju halva debatten. Det är som att säga att man ska tala om politiken som socialistisk, men inte konservativ eller liberal. Det finns många aspekter av ett problem och ingen vinner på att gömma undan dessa.

Det finns säkert de som vill att debatten enbart ska föras ur ett perspektiv och att ett synsätt ska få komma till tals, men det gynnar knappast debatten. Snart är ord som ”rasism” och ”ideologi” (särskilt vissa) ingenting värda eftersom begreppen har förlorat värdet Foto: Wikimedia Commons

Lite glädjande är det då att den omvända rasismen nu har fått den uppmärksamhet den förtjänar. Petra Åkesson är sociologistuderande från Malmö som har påbörjat en c-uppsats där hon intervjuar invandrarkillar som har sysslat med personrån i staden. Tanken var att se vilka bakomliggande motiv som fanns och de framkom med besked, det handlade om att specifikt söka upp svenskar för att råna dessa och få känna makten över sina offer. Artikel hittar du i DN (unvis.it).

I texten uttrycker en av personerna det rakt ut:

”För mig är det att svenskarna ska lägga sig ner på marken och pussa mina fötter.”

Känslan av att på något sätt ha lyckats finns också där. Att få känna att man har gjort något bra är ett behov alla människor har också de här personerna, de har dock ett lite annorlunda sätt att uppnå detta. Följande citat ur artikeln säger väl allt:

”det kommer en härlig känsla genom kroppen när vi rånar, man känner sig nöjd och glad, det känns som man har lyckats”.

”Vanliga” människor vet gränsen mellan rätt och fel, här har de plötsligt suddats ut. Man ser dessutom till att specifikt sikta in sig på en speciell grupp utifrån etniska urval och ser till att attackera dessa enbart därför att de tillhör denna grupp. Kan något bli mer rasistiskt? Knappast troligt, men ändå fortsätter dumheterna från den sida som menar att rasism bara kan komma från vita.

Sanningen är att all form av selektering på grund av färg, ras eller religion är fel. Idag handlar dock debatten inte om allas rätt till att slippa detta utan bara om vissas rätt, det är lika galet. Foto: ”Rainbowcrayonsphhoto 11261 20090519-1” by Freerange Stock Archives – everystockphoto. Licensed under FAL via Wikimedia Commons

För förnekelsen av all fakta i sammanhanget bara fortsätter, ett exempel är som vanligt Metro som för två veckor sedan publicerade en debattartikel (unvis.it) där skribenten Ibrahim Alkhaffaji förde fram just denna tes. Rasist kan bara en vit person vara, allt annat är påhitt så intervjun i DN är med andra ord antingen fejkad eller helt fel. Dumhet är dumhet, men att fortsätta att förneka när så övertydlig fakta serveras som i DN-artikeln är som att bekämpa själva verkligheten.

I artikeln framförs bland annat argumentet att alla muslimer görs kollektivt skyldiga till attackerna i Paris medan en vit medelklasskille från Trollhättan inte blir symbolen för alla vita. Här avkrävs inte som med muslimer ett avståndstagande från alla vita pojkar. Kan ju låta som ett bärande argument men tyvärr, det är det inte.

Till saken, och det borde Ibrahim Alkhaffaji veta, hör ju att också vissa mer moderata muslimer har vissa svårigheter att ta avstånd från till exempel våldsbejakande extrema organisationer som IS. Ett exempel på det var Rashid Moussas uttalande som du hittar här under. Det är som om de faktiskt inte ser att också de måste välja sida, istället försöker de ducka från ansvaret precis som han gör i inslaget. Uttalanden som Moussas spär dessutom på misstänksamheten mot gruppen vilket är kontraproduktivt.

Visst borde kanske en del unga vita killar ställas frågan om de skulle kunna rusa in på en skola och börja mörda invandrarbarn men är frågan lika relevant? Har vi sett en organiserad hop unga vita män rusa in i invandrarskolor och börja skjuta vilt omkring sig eller spränga bomber? Ja, det har vi faktiskt men i USA. Här hemma har vi varit förvånansvärt befriade från fenomenet så jag frågar fortfarande vad relevansen i frågan finns.

Eftersom vi inte har sett en sån händelse är jämförelsen och därmed Alkhaffajis argument helt befängt! Har inget massmördande skett av en organiserad hop unga vita män, saknas också anledning att fråga alla unga vita män om den saken. Har däremot en mördarsekt tagit sig in i Europa för att där slå mot så många mål man hinner och mörda så många människor man kan, så finns all anledning att fråga om människors motiv och be dem ta avstånd. Allt annat vore tjänstefel.

Vad som inte är befängt däremot är att fråga sig om det inte finns en omvänd rasism. Finns det en rasism finns ju en motsvarighet, ingen påstår väl förhoppningsvis att protestantism inte skulle vara en motreaktion på katolicism t ex. Det är alltså dags att öppna kapitel 2 i ämnet, inte som Nyheter24 eller Metro börja och sluta med det som bara är prologen på historien. För allt som oftast är det just i tidningar som dessa man hittar de mest korkade artiklarna, de där som talar om en sidas fel men inte den andras.

HItta det som inte hör hemma i gänget tyckte Brasse i ”Fem Myror Är Fler Än Fyra Elefanter”. Fel tycks man hitta idag också men tyvärr inte alla fel, det är vissa utvalda som upphittas medan allt annat ”glöms bort”. Foto: Youtube

Nyheter24 ja, en fullständigt helkorkad publikation och sämre än de flesta man hittar. Få gånger i historien har väl en tidskrift varit mer välfylld med  vad som bara går att beskriva som rena och/eller medvetna lögner. Dessa har dessutom ett syfte, att bevisa ett redan uppsatt tes som voila bekräftas av en ny liten artikel vars innehåll är fel redan från första ordet. Vad sägs om följande artikel (archive-länk) till exempel? Ett generalangrepp på en grupp utifrån hudfärg, utbildning och social status kan väl inte vara annat än rasism…eller?

Tesen för de flesta artiklarna i tidningen är att hitta rasismen i allt och påpeka att det är just detta fenomen. Snart börjar läsaren se samma sak och tänka på samma sätt (?), allt är rasism och den döljer sig i det mest vardagliga av företeelser. Vem kan glömma det rasistiska chipset (archive-länk) till exempel? Också det rasistiska hockeylaget (archive-länk) som dessutom får statliga föreningsbidrag och aktivitetsstöd från kommunen är en klassiker.

Det som är lite bekymrande i de två artiklarna ovan är att ingenstans tas det motsatta resonemanget upp. Visst kan man se två indianhuvuden i profil med en fjäderskrud som en symbol för stereotypisering dvs en form av rasism, men man skulle också kunna se det som en symbol för stolthet och styrka om man bara ville eller kunde. Det kan inte Nyheter 24 och sen är den diskussionen stängd. Allt är rasism – punkt. Återigen missar man poängen med en onyanserad och osaklig debatt där resultatet redan är förutbestämt.

Ett annat bekymmer är att tidningarnas iver att  hitta något de så desperat försöker att skapa med halv och hellögner är att de skjuter sig i foten. De kommer ganska snart att inse att de har gjort hela frågan en enorm björntjänst helt enkelt. För vem kan bry sig om ett ord om det används till att beskriva en rasism där det finns lite eller ingen att finna? Ordet kommer snart att sakna relevans, tyngd och prioritet och istället kommer den riktiga rasismen att kunna smita under radarn.

Debatten precis som den amerikanske soldaten som ville slippa ifrån massakern i My Lai – Vietnam – skjuter sig hela tiden i foten. Kanske inte konstigt när man utifrån postkoloniala teorier bygger en tankevärld där en sida hela tiden är skyldig och en annan alltid oskyldig. Sanningen är att båda sidor kan vara lika skyldiga Foto: Wikimedia Commons

Ta till exempel vad Botkyrka kommun håller på med. Där ligger man långt framme i arbetet med projekt som för tankarna till en helt annan tid och en helt annan ideologi. Det började med utrensningen av böcker på biblioteken som jag har skrivit om tidigare, här hittar du artikel (unvis.it) i Ystads Allehanda om saken. Nu går man vidare i samma storartade stil när man vill skapa ett register för rasregistrering (unvis.it), ja det heter faktiskt så när Stockholms Fria frågar kommunen om tilltaget.

Bara ordet ”rasregistrering” som används men helst bör strykas enligt kommunen utan att göra någon större affär av användandet, lämna en bitter smak i munnen och tankarna går genast till en annan tid som sagt. Man säger sig visserligen göra detta för att bättre kunna arbeta mot diskriminering och ojämlikhet men åtgärden lämnar en fadd smak i munnen. För återigen hittar man dock den motsatta bilden.

Det brukar ju säga att det är fascister och nazister som sysslar med allehanda rashygieniska åtgärder, i Botkyrka är det vänsterpartiet, socialdemokraterna och miljöpartiet som styr. I Sverige har det dock alltid varit socialdemokratin som har stått för den saken. Kan man kalla Baltutlämningen (Wikipedia) en humanitär handling av solidaritetens främsta tillskyndare? Kan man kalla Ryssutlämningen särskilt human när flera av de hemsända snart hamnade i Gulagläger eller avrättades?

Partiet som många gånger blandar sig i debatten om rasismen har själv ett tveksamt förflutet. Balt & Ryssutlämningarna 1945 där många av fångarna avrättades eller hamnade i Gulagläger är en svensk skamfläck signerad Socialdemokratin Foto: ”Gulag prisoners at work 1936-1937”. Licensed under Public Domain via Wikimedia Commons

Nej, det här är partiet som har många lik i sin garderob och som omedelbart borde skämmas över sin historia. Av länken till Ryssutlämningen framgår också att så prominenta partipolitruker som Tage Erlander var involverade i den smutsiga hanteringen. Samme Erlander hade dessutom redan erfarenheter av att administrera fångläger eftersom han enligt Boråsjournalisten Niclas Sennerteg visste om hur förhållandena var läger där många antinazister satt. Mer om detta i följande länk från SVT.

Här hittar vi alltså ”rasismen” i ett helt annat sammanhang och under helt andra omständigheter än de som man normalt talar om. Med andra ord får man känslan av att de som gapar mest också är de som har mest att dölja. Här talas det om rasism men för det första är inte hela spektrumet av begreppet med i debatten och dessutom upptäcker man att de som är mest högljudda dessutom inte har direkt rent mjöl i påsen. Det är något som åter leder tankarna till att behovet av att  en annan vinkling på debatten är nödvändig.

Så ja, prata gärna om rasismen men gör debatten en tjänst genom att tala om ALL rasism. Det måste talas om socialdemokratiska gångna övergrepp, om övergrepp som begås idag, om det som inte är övergrepp men sägs vara det ändå, listan kan göras lång. Den postkoloniala kökkenmödding som nu uppenbarar sig i både Metro och Nyheter 24 duger möjligen som toapapper om man saknar sånt och stor nöd råder. Annars kan båda tidningarna i övrigt stoppa sina reportage upp där de hör hemma – i stolgången.

Dags att stoppa upp debatten som den hittills har sett ut rakt upp i rectum. Den är både missvisande och innehåller inte all fakta, resultatet är djupt missledande och ibland rent lögnaktig Foto: Wikipedia

Löjesguiden nominerar idag både Metro och Nyheter 24 till priset ”Foliehatt of the year”. Motiveringen lyder: ”Genom att förringa och förlöjliga debatten i en viktig fråga är ni och andra högst ansvariga för att göra order ”rasism” till ett urvattnat ord. Visst är frågan viktig, visst behöver den diskuteras men då på de premisser som krävs. Där behöver rasism såväl som omvänd rasism genomlysas, som det nu är läggs istället locket på till delar av debatten. Det gör er till fullvärdiga kandidater till priset.”

Det mest smaklösa

Säg mig den person som tycker det är rätt, anser att det är bra eller utifrån en ideologisk agenda tycker det är försvarligt att medvetet döda barn och jag säger att du har en handfull av dessa i landet. Peka åt mig på de uttalanden dessa personer har gjort till försvar och jag ser så få att de nästan inte går att räkna. Ändå finns det de personer som påstår att dessa människor finns och att uttalandena ingår i ett mönster där få eller inga finns.

Det finns dessutom personer som anser att dessa personer är de genuina och demokratiska debattörer som har en absolut rätt att diskutera. Deras brott är att de har liberala eller konservativa åsikter och därmed har man ur vänsterns ögon genast kopplat åsikt till andra åsikter som knappt finns. Allt för att smutskasta och i förlängningen tysta då det hela tiden i bakgrunden tycks finnas en agenda som bygger på att viss form av åsikt ska förbjudas. Så mycket för demokrati hos vissa vänsterdebattörer med andra ord.

Ayman Osmans Facebook-inlägg andades smaklöshet och ologiska kopplingar. Frågan är varför man gör just dessa sammanlänkningar och det möjliga svaret är tyvärr för att kväsa meningsmotståndare med odemokratiska metoder Foto: Skärmdump från Facebook

Debatten efter det oerhörda som hände i Trollhättan har fått känslomässiga dimensioner och inte undra på det, två personer – alla barn – är döda. Mördade av en person som måste haft grava utanförskapsproblem och som dessutom kan ha haft känslomässiga problem med svårigheter att känna empati t ex. Att mörda ett barn kräver att man är känslokall eller desperat, att göra det metodiskt gör det hela än värre.

Om han hade skjutit dem hade han haft avståndet som hade kunnat fjärma honom från de egna handlingarna. Nu gick han istället in på livet på värnlösa människor vilket gör förövaren än mer kallhamrad och känslomässigt avtrubbad. Det är få eller inga som kan gå in på blotta livet och driva en kniv i en annan människa mer än en gång, den här gången gjordes det tre gånger.

Ändå utnyttjas nu hela denna snaskiga historia till att fixa godhetspoäng och det är som sagt som vanligt vänsterrepresentanter som gör sig det besväret. En av dessa debattörer heter Ayman Osman. Han har en bakgrund i AFA och hittas numer i den så kallade research-gruppen vars uppgift är att gräva upp allehanda skit om meningsmotståndare som inte delar deras åsikt och sen sälja dessa till tidningar som X-Pressen.

Expressen plus Researchgruppen är sant och det här är vad alla andra seriösa debattörer tycker om den saken

I vanligt ordning har han likt så många medsystrar och bröder spetsat till det. I sin egna lilla Twitter och Facebook-kampanj har han tagit bladet från munnen och kallas demokrater som Ivar Arpi, Rebecca Weidmo Uvell, Per Gudmundsson, Jimmie Åkesson och Ebba Busch Thor indirekt för vara de som har inspirerat mördaren. Utan minsta bevis och utan att ens anföra några bevis för sin tes gör han alltså ett uttalande som inte bara är felaktigt utan också måste vara grovt kränkande mot dem som pekas ut.

Den demokratiska debatten har alltså nått ett nytt lågvattenmärke, knappast förvånande att det är en vänsterdebattör som står för det svamlet. Det är inte heller förvånande att Researchgruppen och förgreningar till AFA figurerar i den här soppan.  En sak är dock väldigt förvånande, ingen har pratat om den bakomliggande motiven till bland annat Ayman Osmans utspel. Den debatten avslöjar tyvärr en syn som man kan bli mer bekymrad över än själva uttalandet.

Man kan naturligtvis bara spekulera i dessa eftersom ingen direkt talar om sina motiv rätt ut, men låt oss göra det för en stund ändå. Delar av svensk vänster anser sig ju ha hegemoni på sanningen i debatten. Ingen annan än de säger som det är och ingen annan träffar mer rätt när de definierar ”sanningen”. Denna ”sanning” är absolut och går inte att ifrågasätta, det ingår ju så att säga i den totalitära ideologi som de alla svärmar för.

Också på Twitter gjorde Ayman om samma sak. Nedsmetning och löjligt låga argument med i det närmaste ologiska sammanlänkningar mellan personer som inte ens har gjort något i fallet är kännemärken vi känner igen. Foto: Skärmdump Twitter

Den gemensamma nämnaren för de uppräknade är flera. De är liberala eller konservativa i motsats till socialistiska, de utmanar vänsterns ”sanningar” med sina ”sanningar”, de debatterar framgångsrikt sin sak och de utgör ett hot mot den hegemoni som vänstermänniskor så gärna omhuldar.

I förbifarten avslöjar de också en del saker som inte är så lämpliga att dra fram i ljuset där vänstern ställs inför den bild de ogärna ser, den av hyckleriets. För vem kan kalla det något annat om man t ex anställer barn till högt uppsatta sossar på attraktiva poster på departement som Rebecca Weidmo Uvell har bloggat om? Vår ”solidariska” regering har ju i all sin välmening anställt dessa barn till högt uppsatta partikamrater på din och min bekostnad så då är det ju ”rättvist”.

Slutsatsen är alltså att man ska inte ifrågasätta vänsterns ”sanningar”. Gör man ändå det får man människor som Ayman Osman efter sig som utan bevis eller minsta antydan till härledning påstår saker ur tomma luften. Dessa påståenden är visserligen lögner men om syftet är att få alla andra att hålla mun är ju detta gott. Det är så man resonerar och agerar. För att toppa hyckleriet svänger man sig med ord som ”demokratiskt”. Sådana här människor vet inte ens om att i begreppet ingår det fria ordet, så demokrater är de inte.

Alla har rätt till en åsikt, också idioter. Att däremot hota, använda våld eller kväsa rätten att ha en åsikt är bara kännemärken för en icke-demokratisk tankegång som hör hemma bland ytterlighetsgrupperingar. Det är det fria ordet och allas rätt till en åsikt vi måste försvara mot just dessa extremister

Uttalandet visar också att inför nästa år när vi firar det fria ordets 250-årsjubileum mår inte det fria ordet så vidare bra i Sverige. Så kallade demokrater och debattörer som gärna vill utnyttja möjligheten i egna syften, men som inte är lika medlidande vad gäller andras tankar har sett till den saken. Det är hög tid med en debatt men också ett stärkande av det fria ordet, inte som vissa förordar ett minskande. Förstår vi inte vad debattinlägg/ påhopp egentligen syftar till, kanske vi inte är värda det fria ordet eller har det kvar så länge till.

Ytterligare ett sätt att utnyttja den tragiska händelsen i Trollhättan står Nyheter 24 för. Inte så förvånande kanske att det är just dom då de tycks gå över gränsen mest hela tiden. Den här gången har Tom Jerry Boman skrivit något som säkert kallas seriöst på redaktionen, men som efter mer normala måttstockar mer verkar vara ytterligare en cynisk vinkling av händelsen. Här hittar du länken som inte generar klick åt Nyheter 24.

Artikelns tes bygger på att mördaren var man alltså måste vi prata om den förkrossande majoritet män och pojkar som har begått liknande brott. Detta som om hela det manliga släktet är skyldiga till händelsen. En härlig ihopbuntning alltså, är en eller två skyldiga är alla det. Ingen fördom där från din sida Tom Jerry, men jag undrar lite lätt om inte har drabbats av en grav generalisering.

Återigen denna fullständigt fabricerade länk mellan fiktion och fakta. Denna gång mellan män, manlighet och skolmord. Den logiska frågan blir när Tom Jerry ska rusa in på närmaste skola och börja hugga ner barn? Den frågeställningen är ju nämligen ungefär lika logiskt som det påstående han gör. Det är också ett ungefär lika lågt slag under bältet som han själv ger uttryck för.

Slag under bältet ansågs en gång ojust, nu är det mer regel än undantag. Debattörerna tävlar snart i vem som kan utdela det värsta slaget Foto: Wikimedia Commons

Med den fart de låga kommentarerna och ologiska kopplingarna mellan fenomen som inte existerar, har vi snabbt hamnat i debattens stinkgöl istället för i dess porlande bäck. Förr talade alla, särskilt inom politiken, om vikten av att respektera motståndaren även om man ansåg att denne hade fel.

Numer tycks den principen vara död för att istället som i båda fallen ha ersatts av en tanke om att debatt är en envägskommunikation som förs av en part och om mottagaren inte gillar budskapet totar man ihop en snaskig och smutsig lögn som får dem att hålla truten. Nersmetningstaktik och respektlöshet går plötsligt hand i hand.

Det underliga med vår tid är att de som säger sig stå för öppenhet och tolerans bara använder detta som en förevändning för att använda metoder vi känner igen från historien. McCarthy-erans tankar och förfarande känns igen, också flertalet fascistiska regimer genom historien har använt både lögnen och förföljelsen av oliktänkande som metod.

Också Brezjnjev-åren under Sovjetväldet med dess förtryck av oliktänkande och åsiktsavvikelser dyker upp i bakhuvudet. I alla fallen kan man säga att vi tycks ha lärt oss lite eller inget av historien, det om något är vad dessa debattörer har visat. Cirkeln är sluten och vi börjar bara om på ett nytt varv med samma resultat som då.

Historien tycks upprepa sig med samma resultat nu som då. Samma förtryck, samma metoder och samma mål tycks åter ha kommit på modet och svensk vänster går från mörker till mörker. Debatten är värd mer värdighet än vi hittills har sett Foto: Wikipedia

Löjesguiden nominerar idag de vänsterdebattörer vars agenda är att kväsa andras rätt till det fria ordet som t ex Ayman Osman. Motiveringen lyder: ”Det är uppenbart att ni bara gömmer er bakom ord som ”demokrati” där ni egentligen menar åsiktshegemoni. Det är också rätt solklart att det fria ordet är ett begrepp som knappast gäller två sidor i debatten efter utspelet. Ingenting rättfärdigar morden i Trollhättan, men ingenting rättfärdigar heller att utnyttja tillfället att medvetet göra vansinniga kopplingar mellan debattör och förövare i syfte att tysta. Det gör er till formfulländade kandidater till priset.”

Det dunkelt skrivna är det dunkelt tänkta

En tidnings uppgift är i sina delar att föra den politiska och demokratiska debatten framåt genom att skapa en plattform som gör en sådan möjlig. DN är precis som andra tidningar alltså en plattform för det demokratiska samtalet. Man kan dock diskutera om inte just denna tidning också har sysslat med politiska diktat. Dessa har gått ut på att tillskriva grupper som män egenskaper som inte finns för att bevisa en poäng.

I den debatt som har utbrutit efter händelserna på Östermalmstorgs tunnelbanestation har många röster varit förvånansvärt kritiska. Den första kom i Nyheter 24 av alla tidningar, unvisit-länk här. Den andra artikeln är signerad Ola Andersson och publicerades i unvisit DN. Båda är skrivna ur ett vänsterperspektiv. Den ena är rätt förbannad på de som gjorde bort sig och den andra mer resonerande kring dumheterna (Ola Andersson).

Det finns all anledning att vara förbannad för de händelser som utspelades på Östermalms tunnelbanestation förra veckan. Förutom delar av vänstern själva är majoriteten med rätta upprörda Foto: Motley News

Där Nicole Rydén trots sin ilska talar klarspråk på ett rättframt sätt, är däremot Ola Andersson inlindad och kryptisk som för att inte kritisera alltför mycket. Han konstaterar visserligen helt riktigt att ”det var inte särskilt smart”, men är samtidigt ovanligt inkorrekt vad gäller fakta. Ola skriver t ex så här:

”Med sin reklamkampanj på tunnelbane­stationen Östermalm i Stockholm, som pekar ut tiggande romer som ett av Sveriges stora problem, har Sverige­demokraterna återigen på ett skickligt sätt satt sin identitets­politiska agenda på dagordningen.”

Fast det var ju just det som var den springande punkten, de pekade INTE ut romer i sin kampanj. Justitiekanslern (jk) beslöt ju att lägga ner åtal för tryckfrihetsbrott eftersom brottet ”hets mot folkgrupp” inte hade begåtts i kampanjen. ”Tiggare” är nämligen inte en folkgrupp, därför inget åtal. Just därför är också påståendet felaktigt.

Artikeln skrevs visserligen innan det utlåtandet kom, men det borde kunnat gå med lite färdigheter i juridik att lista ut att ”tiggare” inte är en folkgrupp och vad resultatet av anmälan skulle bli. Slutsatsen att ärendet inte bryter mot lagen om hets mot folkgrupp borde därför varit självklar. Länk med motivering till beslutet här från Dagens Juridik. Men Ola fortsätter enträget:

”Om SD-kampanjen bryter mot yttrandefriheten genom att utgöra hets mot folkgrupp utreds just nu av JK, men det verkar osannolikt. Det är knappast heller det viktiga i sammanhanget. Den viktiga frågan är varför SL inte följt sina egna regler. Att SD:s budskap vänder sig mot en folkgrupp, nämligen romska tiggare, är uppenbart. Att det uppfattas som stötande råder det inget tvivel om.”

Här blandar han ihop korten rätt ordentligt. ”Tiggare” kan vara socialt utslagna, EU-migranter, människor utan uppehålls- eller arbetstillstånd, det kunde faktiskt till och med vara en vanlig Svensson som inte längre har råd i Stefan Löfvens och mp:s mardrömssamhälle. Att därför per automatik utgå från att SD med ”tiggare” menar romer är inte riktigt.

Preciserar man det och säger att de menar romska tiggare från Rumänien är jag benägen att hålla med. Här försöker alltså Ola med en semantiska klurighet. Han vill få det som inte var hets mot folkgrupp till att bli det genom att definiera vad någon menar när de inte menar det som Ola menar.

Bilden som artikeln lämnar efter sig är fragmentarisk och förbryllande. Vad menar Ola med sina ambivalenta formuleringar? Foto: Free Vector

För genom att få det till att bli hets mot folkgrupp skulle ju SL tvingas att följa de regler han nu menar att de inte följde när sd fick tillstånd till affisch-kampanjen. Drar man den tråden ett steg till är ju det Ola i slutänden siktar in sig på en begränsning för och förhands-granskning av kommande sd-kampanjer med hänvisning till att det skulle kunna uppfattas som ”stötande”.

Det skulle alltså i sämsta fall kunna leda till att SL skulle sitta som en åsiktspolis och godkänna viss politisk reklam, men inte annan. Dags att bombardera SL om krav på förbud för de andra partiernas reklam. F! skulle ju kunna ligga risigt till med budskapet om mansskatt för det är ju hets mot folkgrupp för att inte tala om kränkande särbehandling i budskapet.

Ett sista påstående kommer från Ola som är lika befängt som de övriga i baseball-vänsterns retorik. Citatet lyder:

”Istället gick det förmodligen precis så som Sverigedemokraterna hade hoppats. Det genomslag som kampanjen fick går knappast att köpa för pengar. Ännu en gång kom SD undan med att hetsa mot vissa medborgare och samtidigt lyckas med att själva framstå som offer.

För att förhindra att det upprepas måste vi känna till och försvara grundläggande demokratiska principer. Vill vi hindra Sverigedemokraterna från att beröva de fattigaste och mest utstötta deras medborgerliga rättigheter är det nödvändigt.”

 Återigen blir det som skickligt undveks i kampanjen dvs hetsen mot en folkgrupp ändå hets mot en folkgrupp. Denna grupp som han avser dvs romer, är i vissa delar medborgare i det här landet. De ska precis som alla andra medborgare kunna åtnjuta de rättigheter vi har som boende i landet. Andra är däremot medborgare i t ex Rumänien så återigen blandar han ihop fakta med önsketänkande som har blivit så vanligt i debatten.

Nästa lilla mysterium, vad menar Ola med ”försvara grundläggande demokratiska principer”? Menar han att alla har rätt att uttala sig och föra en debatt så är jag med på mattan, men han kanske också menar att man ska sålla i budskapen med motiveringen ”stötande” och sen peka på SL:s värdegrund. Är detta den rätta tolkningen är hans budskap avskyvärt.

Vilken bild vill artikeln förmedla? Den där man ler lite nervöst eller den där man spyr av ren vämjelse? Foto: Youtube

Han talar vidare här om ”medborgerliga rättigheter”, men som sagt de är inte medborgare i Sverige alltså har de inte svenska rättigheter. Om han med formuleringen vill få oss att tro att de som inte är medborgare här, ska ha svenska rättigheter är vi åter ute på tunn is.

Det finns nämligen de som vill att EU-migranter ska ha rätt till svenska försörjningsbidrag, rätt till boende och rätt till övriga bidrag. Här pågår fortfarande en utredning från berörda myndigheter som ännu inte vet om också romer från Rumänien ska omfattas av försörjningsbidrag eller inte. EU-domstolen i Luxemburg har dock gett medlemsländerna rätten att vägra om de kan bevisa att personen/personerna inte har för avsikt att söka jobb. Mer om domen på Europaportalen.

Skulle Sverige komma att gå en annan väg är svenska skattebetalare än mer förpassade till ett liv som röst- och betalningsboskap. Vi jobbar, betalar vår skatt men skulle i så fall få allt mindre för pengarna då dessa i allt högre grad går till det som inte har folkligt stöd. Det tränger helt enkelt ut det som pengarna borde gå till dvs bidrag till dem som är medborgare i landet och som är behov av dessa.

Svensken förvandlas allt mer till en kassako och ett röstboskap som betalar allt mer i skatt, men får allt mindre för pengarna. När ska också svensk vänster upptäcka att det inte går att understödja hela världen utom den egna befolkningen? Foto: Wikimedia

Om Ola med ”medborgerliga rättigheter” menar de som EU-medborgare har de fortfarande inte tillstånd att stanna längre än 3 månader i landet. De vistas ju här på turistvisum, ”tiggeri” är ju nämligen inte arbete så arbetstillstånd är det inte frågan om. Alla EU-medborgare kan vistas i ett annat medlemsland upp till 3 månader utan tillstånd, det enda som krävs är giltig identitetshandling eller pass.

Vill man vistas längre i ett annat land ställs andra krav. Man bör vistas där för att driva företag eller jobba, man bör ha tillräckligt med pengar för att kunna betala för sjukvård och andra sociala förmåner man inte automatiskt kan ta del av som icke-medborgare. Man kan också få stanna för studier eller yrkesutbildningar. Mer om EU:s regelverk hittar du här från representationen i Finland.

Sverige har i på det sociala området redan idag en lite speciell lagstiftning signerad mp och alliansen med stöd av v. Den bygger på att så kallade papperslösa har rätt till sjuk- och tandvård samt att sätta barnen i svensk skola. Detta utan att betala en spänn i skatt men med kraftigt subventionerad priser. Allt betalt av de få som fortfarande arbetar som en gåva där de själva får betala fullt pris eller än värre blir utan hjälp. Den nuvarande regeringen för förstås samma politik eftersom mp ingår i den.

Socialdemokraterna som var så kritiska mot alliansen anammade samma politik som de sist nämnda hade kommit överens om med mp. Allt för att göra mp på gott humör. En liten fråga till dem, är svenska skattebetalare är på lika gott humör som mp?
Foto: Socialdemokraterna

De får alltså redan mer ”medborgerliga rättigheter” än de har rätt till på det sociala området. Mer om lagen från 2013, som mp gjorde upp om med alliansen i den dåvarande regeringen, hittar du i länken här under. Mer om vår felprogrammerade regering och deras galna politik hittar du på Fnordspotting.

Klicka för att komma åt Ett-%C3%A5r-med-ut%C3%B6kad-r%C3%A4tt-till-v%C3%A5rd-f%C3%B6r-pappersl%C3%B6sa.pdf

Sanningen är alltså att Olas påstående om ”medborgerliga rättigheter” är en smula missvisande, de har vissa rättigheter men begränsade sådana och bara för en viss tid. Dessa har också långtgående rättigheter till sjukvård och skola. De kan också enligt domstolsutslag i EU förvägras de rättigheter han eventuellt talar om då man har rätt att söka jobb i annat land, men inte att resa dit enbart för att tigga eller leva på bidrag.

Slutsatsen är också att Ola Andersson har presterat en artikel full av otydligheter där man får famla sig fram mellan vad han kanske menar och det han uttrycker. Det går att tolka in lite som man själv vill och inte vill. Det skulle kunna vara ett inlägg om inskränkandet av demokratiska rättigheter för vissa men inte andra, det skulle kunna betyda att han säger att utländska medborgare har samma rättigheter som svenska. Det kan också vara inget av de påståendena.

Det blir som att slåss mot en hydra där argument och retorik går att tolka lite som man själv vill. Det enda som är tydligt är att han säger att tilltaget på Östermalms tunnelbane-station ”inte var särskilt smart”. Det var det inte heller, för än en gång visade vänster-aktivister att sd:s bästa valarbetare är just dom själva. Det är trots detta inte mycket smartare att debattera med så många ambiguiteter som i debattartikeln.

Artikeln är som en hydra, där ett huvud huggs av växer bara fler fram Foto: Wikipedia

Den är full av dubbel- och trippeltydligheter. Den skulle till och med kunna tolkas som om det nu vore dags att censurera politiska budskap i kollektivtrafiken, men bara viss sådan med hänvisning till SL:s värdegrund. En grund som är baserad på lagen om hets mot folkgrupp som nu skulle tolkas mer strängt och bokstavligt än som gjordes i jk:s utlåtande.

Dags med andra ord att spotta ur bomullen ur munnen och tala om vad som menas här egentligen. Demokratiska värden är redan ifrågasatta i tillräckligt hög grad. Särskilt från vänster tyvärr, men också från högerkrafter. Vi behöver inte mer av den varan. Det behövs inte heller fler förslag som skulle kunna leda till ett land som får Orwells skräckvisioner att framstå som en längre semester i Karibien. Står han för den nästan antidemokratiska linjen, eller den mer demokratiska? Frågorna är många men svaren få.

Gruppen Genesis gav ut singeln ”Land of Confusion”, frågan är om de inte avsåg Sverige med texten. Ett mer förvirrande land där begrepp som ”demokrati” har fått en ny innebörd Foto: Wikipedia

Ola Andersson är en solklar kandidat till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Det är visserligen berömvärt att du tar avstånd från de händelser som har präglat så mycket av den senaste veckans nyhetsagenda. Det är dock en viss förvirring som infinner sig efter artikeln. Är det ytterligare ett inlägg som för att påstå att ”demokrati” innefattar ”rätten” att få slippa viss typ av budskap? Är det en artikel som vill bereda marken och ge utländska medborgare än större rättigheter som hittills varit de som betalar dvs skattebetalarna förunnat?

Diskussionens vågor lär gå höga men som sagt, vad menas? Artikelns dubbelbottnade natur gör dig till en lämplig kandidat. Den skulle kunna tolkas med vissa nickande instämmanden eller få mig att springa skrikande av skräck därifrån. Det dunkelt skrivna är helt enkelt det dunkelt tänkta.”

Lögn, Förbannad Lögn Eller…..?

Läste följande i Kristianstadsbladet artikel och tyckte en sak var mycket märklig. Varje gång en feminist eller feministanstruken skribent ska skriva sin kolumn, ledare eller artikel så dyker det så där lagom lägligt upp en person som bekräftar deras bild av hatet. Denna person har alltid en plump kommentar att leverera och denna påtalar alltid just detta förakt för bland annat feminismen som artikelförfattaren försöker att bevisa.

Fåtalets hat snubblar snart sagt varje journalist över när de ska berätta sina historier. En mer intressant fråga är varför de inte kan se motsatta sidans hat

Slump, sammanträffande eller faktiskt sanning? Jag vet inte, men känslan i maggropen säger mig att det är omöjligen kan slumpa sig så att dessa människor bara ”råkar” korsa deras spår igen och igen. Varje gång Lars Lindström, Lukas Ernryd eller någon annan feministisk skribent ska till att skriva sina minst lika föraktfulla artiklar, exempel från Lars Lindström här i Expressen, så finns plötsligt hur många exempel som helst på hatet.

Samtidigt som dessa hatare alltid dyker upp i alla sammanhang, passar man på att inte nämna ett ord om de egna tillkortakommandena på området. Lars Lindströms artikel ovan är ett exempel som är tydligt nog, men vad sägs om nästa man med problem med misandri. Vad annat kan man kalla Rickard Söderbergs manshatande och samtidigt vansinnigt felaktiga artikel i Metro där faktafelen haglade?

Rickard Söderberg utsattes för en hatkampanj, han svarade med att skriva en av de mest hatiska artiklarna om män hittills. Hur misandri rimmar med att han är bög är dock fortfarande en gåta Foto: Metro

Inte heller lägger de särskilt stor vikt vid det kvinnliga hat som kommer fram i debatten. Aldrig nämns de otaliga artiklar signerade olika kvinnor, eller rättare sagt unga tjejer, vars hemska ton är vida överskridande de som hörs från ”andra sidans” debattörer.

Här nämns inte Anny Berglins artikel i (Anti-)Nyheter 24, eller Malena Ernmans skruvade resonemang kring den nya 500-lappen, mer om det i Expressen. Där blev plötsligt Birgit Nilsson som aldrig tog politisk ställning nu utsatt för krav på bojkott för att hon hade mage att tolka Wagner. Samme Wagner var ju antisemit men vem var inte det i 1800-talets Europa där företeelsen var vanligare än fotvårtor? Vi får heller aldrig läsa om hur feminism ser ut när bortskämda brats som Zara Larsson ger sig in i debatten genom sin blogg.

Det är som om journalistik av idag ser grandet i andras ögon men inte bjälken i det egna. Man kan inte förklara det med att de är blinda, de ser ju trots allt, men nog är de väldigt närsynta

Man får komma ihåg att en del av de här vindkantringarna kommer från journalister, journalister som alltså blir megafoner snarare än objektiva nyhetsförmedlare. Här använder de istället sina kanaler och sitt inflytande till att sprida propaganda istället för journalistik. Hur propaganda och objektivitet fungerar ihop behöver man inte heta Einstein i efternamn för att förstå, det fungerar nämligen inte alls. Istället har vi fått en yrkeskår som när och närs av den korkade radikalism som genererar så mycket uppmärksamhet. De har helt enkelt blivit lydiga små hustomtar, exempel från SVD hittar du här.

Så den stora frågan blir om sanningshalten i alla de artiklar där antifeminister utmålas som de hatare och Breivikare de är i feministers ögon? Kan man tro på uppgiften om den aggressive mannen på festen som Lukas Ernryd beskriver i Kristianstadsbladet? Lukas medger ju själv att hans uppgift är en andrahandsuppgift och sådana är sällan eller aldrig särskilt pålitliga. Kan artikelns hatande unge mans utfall mot Gudrun Schyman förklaras på något annat sätt än det beskrivna?

Inte ens när historier innehåller ifrågasättbara ”fakta” reagerar journalister. De är mer intresserade av att beskriva de kulor som inte kan ses men som sågs ändå. Tvivlar man på dessa ”fakta” är man Breivik, dvs han som sköt Foto Aftonbladet

Frågorna är många men som vanligt finns inga svar, särskilt inte från den journalistkår som är satta att just skriva om sanningen. Man kan nog lugnt dra slutsatsen att det är för mycket begärt av denna kår att förvänta sig ens ett uns av sanning. Det är den enda sanningen man kan konstatera efter artikeln i Kristianstadsbladet. Mest sorgliga är dock egentligen inte att de är genomskådade i det hänseendet, utan att de gör oreparerbar skada för lång tid framöver då de inte längre är vare sig trovärdiga eller objektiva.

Den enkla slutsatsen är att journalister är ett slags lackmuspapper på hur vårt samhälle och samhällsdebatten mår. Av den kan man konstatera att lackmuspappret visar rött, vi mår helt enkelt inte så bra i det här landet. När journalister används till propaganda och där misstänkta lögner är grunden för deras reportage, är det något som felar. Det är det enda som journalisterna har lyckats bevisa, i varje fall för mig.

Rött lackmuspapper visar på en definitiv buklandning i samhällsdebatten, det visar om inte annat flera artiklar Foto: Wikimedia

Löjesguiden nominerar idag journalistkåren till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ert oberoende är ett minne blott. Den tid då ni som yrkesgrupp hade objektivitetsbegreppet som ledstjärna är tyvärr sedan länge över. Jakten på klick, att berätta historien och rent egoistiska skäl som era egna värderingar är det som satte p för detta. När ni så blir lydiga verktyg i händerna på krafter ni lever i symbios med är ni inte längre trovärdiga. Därför är ni också välförtjänta kandidater till priset.”

Om ämnet kulturjournalister och särskilt sådana på DN, har Fnordspotting skrivit om som kan rekommenderas för vidare läsning.

Den Antirasistiska Rasismen

Vissa saker gör så ont att inte ens smärtstillande hjälper, en av dessa saker är Nyheter24. Denna så kallade ”nyhetsförmedlare” är inte ens Sveriges svar på The Sun, den är lägre än bottenlösa träsk. ”Nyhetskanalen” publicerar t ex inga artiklar som inte handlar om genus, intersektionalitet eller rasistiska företeelser. Allt för att bevisa att orättvisan finns i alla skepnader och former. De har alltså en agenda. Ibland är denna sann, för det mesta är den dock genomfalsk och rent av konstruerad.

Tidningarnas desperata jakt på sensationer och provokationer för att få läsare har nu börjat ge resultatet att kränkningar och rena foliehatts-artiklar inte längre är främmande. Länge har snaskigheten varit ett vapen, nu räcker tydligen inte det längre
Foto: Dagensmedia

Den senaste i raden av ”skribenter” som på sajten förfäras över all rasism och annan orättvisa i samhället, är Malin Wigen som i fredags skrev följande artikel. Tänk på att när ni klickar på länken ger ni ett klick åt Nyheter24 och därmed annonsintäkter så på med unvisit innan ni går dit.

I den menar hon att den svenska nationalsången är ett hån, ja ni läste rätt – ett hån. Med ett känslomättat språk beskriver hon hur saker som andra ställer till med är vårt fel och hur nationalsången blir symbolen för hur ruttna vi egentligen är. Det hela är svårslaget. En pekoral fullt av faktafel instuvat i ett hölje av rena lögner är väl det närmaste man kan beskriva det hela som.

Hån och hat är lätta vägar att skapa nya kundkretsar, tidningarna tvekar inte längre. Artiklarna som ges som exempel är typiska för en tid då inga gränser längre finns för vad man får säga Foto: Aftonbladet

Hennes första argument är att eftersom vi i låttexten uttrycker längtan att få ”leva och dö i norden” så utestänger det andra som inte får leva och dö i norden trots att de vill det. Hur fel det hela är kan jag knappt beskriva i ord. Min vilja att leva och dö här är inte liktydig med att jag utestänger andra från samma förmån. Den tanken är nog för de flesta så befängd att Malins påstående är en fullständig orgie i dumhet. En tanke eller en handling utesluter inte automatiskt en annan, tankar och handlingar går att kombinera.

Den är också befängd eftersom långt ifrån alla som tar sig hit vill vara här, en del ångrar sig faktiskt som framgår av följande artikel i Expressen. Anledningen till ångern är att Sverige har förtvivlat svårt att möta det behov som finns med t ex boende. Resultatet har blivit att de tvingas bo i avfolkningsbygd men vill komma till storstadsregionerna. Det är ju där landsmän och kvinnor finns, man söker sig ju gärna dit där man kan hitta den rätta kulturella samhörigheten och där folk talar ens språk.

En annan anledning är att det med de saktmodiga byråkratiska kvarnarna kan dröja alltför länge innan man får uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Får man det senare är det till och med svårt att hitta jobb. Hittar man något är det inte säkert att det motsvarar det man är utbildad till, många slutar sin karriär med skitjobb trots att de är kvalificerade för annat.

Både byråkraterna på Migrationsverket och artikelförfattarna mal på i sakta mak. De återkommer hela tiden till samma tema som för att nöta in ett budskap. Till sist blir väl det onormala rent av normalt Foto: Mynewsdesk

Hon fortsätter dock storstilat med dumheterna som nu paraderar. Nationalsången skulle vara ett hån mot dem som nu kämpar för att komma hit. De drunknar när de vill ta chansen att själva få bo i norden. Återigen ett mycket korkat resonemang. Det är nämligen vare sig nationalsångens, de som vill sjunga den eller ens den som skrev låt och texts fel att människor på andra sidan detta hav utnyttjar situationen till att smuggla desperata flyktingar för en snabb vinst i den egna fickan. Den skulden får de själva stå för.

Kanske undgick det också Malin att texten till ”Du Gamla Du Fria” skrevs av Rickard Dybeck 1844. Då var fenomenet drunknande flyktingar inte ens känt än mindre ett problem. Inte heller fanns den storskaliga flyktingsmuggling som ligger bakom fenomenet. Hur en text kan sägas kränka något som inte ens fanns när den skrevs är svårslaget som påstående. Att den ens idag kan kopplas till dessa händelser är dessutom lika befängt som artikeln.

Det kanske framgår för till och med Malin att Richard Dybeck inte direkt kan kopplas till händelser i vår tid, en ledtråd är 1811-1877 vilket är åren han levde mellan. Malin kanske också vet att flyktingarnas problem är nu, inte då. Gör om och gör rätt Malin. Foto: Wikimedia Commons

Det är inte heller vårt fel att människor är på flykt. Skyll på Isil, skyll på oljemiljardärer runt Gulfen som nu skänker sina pengar till detta vidriga, men skyll inte på dem som inte har gjort ett skit för att bli utsatta för ert fingerpekande. Det om något är diskriminerande för att inte tala om vidrigt.

Mellan Malins så kallade argument har Nötkreatur 24 stuckit in länkar som ”Toppnotering för sd i stor undersökning” och ”Stefan Löfven skärper tonen mot tiggarna”. Men är någon förvånad över det som är så alarmerande i deras ögon? Inte jag! Så länge sådana ”nyhetssajter” som Nyttodjur 24 skriver vad de skriver och de etablerade partierna beter sig som de gör, kommer också SD att växa.

Nötkreatur 24 är en av de värsta skapelserna som över huvud taget just nu existerar i nyhetsbranschen. Nog för att det måste få finnas mångfald men de så kallade nyheter, många gånger konstruerade, som sajten producerar är svårslagna Foto: Wikipedia

Trots sitt svårslagna rekord i smaklöshet seglar inte Malin Wigen fram i ensamt majestät.  I Aftonbladet skriver Somar Al Naher följande artikel där hon går till angrepp mot svensk flyktingpolitik och då särskilt hur hon och hennes egna familj blev bemötta. Hon berättar där att först fick de ett utvisningsbeslut, något hon finner så förnedrande att hon inte vill ha cermonier men gärna en ursäkt.

Somar kanske, vad vet jag egentligen, så där lägligt glömmer bort att ett av problemen vid asylsökning är identiteten. En del kommer t ex hit på uppenbart falska pass eftersom vissa svenskar bara ”råkar” tappa upp till tio pass på ett enda år, mer om det fenomenet i SVD. Så sent som 2004 föranledde de allt fler falska identiteterna och illegalt sålda passen den dåvarande socialdemokratiska regeringen att skärpa utlänningslagen och strama upp asylprocessen med skärpt kontroll. Den tidens förslag hittar du i följande betänkande som beställdes av Marita Ulvskog och Laila Freivalds.

Att tappa kilon anses bra, att tappa tio pass på ett år är nog däremot inte lika bra. Fenomenet har till och med lett till skärpta regler och i Finland är svenska pass inte ens användbara som legitimation Foto: SVT

Kommer man hit som t ex Syrier men råkar heta ”Anders Östblom”, inget ont om dig Anders, men min poäng är att det kan kanske se lite suspekt ut. Inget anklagande finger mot dig och din familj heller Somar, men faktum är att det blir allt vanligare att utredningar tar allt längre tid för att man måste dubbel och trippelkolla äktheten och identiteten på grund av fenomenet. Detta gäller ju särskilt om passet dessutom har rapporterats som ”stulet” eller ”borttappat”. Det kan i asylärenden dessutom vara svårt att fastslå identitet då ursprungslandet inte har register eller helt enkelt är så sönderslitet av krig att byråkrater inte ens finns.

Är det ändå inte lite märkligt att alla godhetsapostlar som ”vill alla andra så väl” slutar med att ”ni ska be mig om ursäkt” eller ”våga inte röra min kränkthet”? Det är ”jag” och ilska varvat med varandra. I synnerhet Somars artikel avslöjar rätt brutalt att det är ren och skär jävla egoism det handlar om som motiv. Det är ju just därför socialism aldrig har fungerat och aldrig kommer att fungera, det handlar i slutänden om ”mig” också i deras resonemang. Om än i omskriven form är det alltså samma snöda egoism också hos dessa så solidariska.

Det hela är egentligen rätt brutalt enkelt, det gäller att slå först och slå hårdast. Skribenterna tillhör en generation som hånar först och frågar sen eller som helt enkelt bara hånar och inget mer Foto: Free Photos

Somar och hennes familj fick uppehållstillstånd till sist. Somar blev så glad över detta att hon gick och blev sosse. Samma parti som alltså hade skapat de regler hon förfärades så över, blev nu alltså till en politisk hemvist. Hur logiskt är det? Om man dessutom går tillbaka i historien för att se hur solidariska det mest supersolidariska av solidariska partier i världen har varit, kan man ju ta sig för pannan. Hur var det med en av de värst skamfläckarna i modern svensk historia då den så kallade Baltutlämningen inträffade 1946? Artikel hittar du här till AEF (Arboga Elektronikhistoriska Förening). Titta också på följande journalfilm om händelsen.

Några små frågor Somar. Du fick stanna det fick däremot inte Balterna. Är det inte att spotta dessa arma människor i ansiktet en andra gång när du kräver en ursäkt, men allt de fick av ditt parti var en enkel biljett till ett Gulag-läger i dåvarande Sovjetunionen? Är inte ditt gnällande en aning trivialt i jämförelse med de scener ditt parti låg bakom den där dagen 1946? Borde inte du vara lite mer tacksam än att skriva en så här nedsättande artikel då du borde veta att andra flyktingar inte fick vad du fick? Är det inte dubbelt otacksamt att skriva vad du skriver när du haft ”olyckan att få lov att göra ett skitjobb som att skriva i Aftonbladet”? När ska du och framför allt dina partikamrater be om ursäkt till de som den gången drabbades?

Nej, man kan verkligen fråga sig var tacksamheten finns när man läser artiklar som de här. Man kan också fråga sig hur det står till med en enkel liten detalj som sanningen i vissa av våra media. En del inom denna propagandadivision som kallar sig journalister, får till och med utmärkelser och priser för att ljuga som t ex Peter Wolodarski som häromdagen vann Advokatsamfundets Journalistpris. Mer om det i DN. Samtidigt som han tar emot priset kan man konstatera att där står en person som har sett till att ta in den ena hattifnatten efter den andre vars förmåga att avhålla sig från att kränka andra inte ens existerar. Läs följande misandri i DN signerad Aase Berg och förfäras över en artikel full av förakt.

Hattfnattarna samlar ihop sig i grupp och drar fram i media. I den ena artikeln efter den andra hittas nya fantastiska förklaringsmodeller där andra än dom bara tar sig för pannan Foto: Youtube

Sanningen och slutsatsen är att Malin Wigen, Somar Al-Naher och Aase Berg drivs av samma fördomar och förutfattade mening som de anklagar andra för att ha. Det är hela tiden en enda slutsats, det finns bara en sanning och allt är svart eller vitt. Jimmie är rasist, Israel och USA är alltid de stora satan – vare sig det är krig eller liktornar vi pratar om är allt deras fel, män är lägre stående varelser och alla är rasister.

Fast vänta nu. Det är dom som har förutfattade meningar, det är dom som drar förhastade slutsatser och fördömer på grundvalar som liknar ren fantasi och det är dom som uppvisar samma tänkande som de som de anklagar. Är det då inte dom som är rasister?

De dömer mig därför att jag sjunger en nationalsång och tillskriver mig och andra sådana egenskaper och tankar jag inte har. De anklagar en nations befolkning för att ha utfört kränkningar mot dem som person trots att det är ett partis oförmåga att skapa regler utan avigsidor som har ställt till det. Att man är ointelligent nog att sen gå med i samma parti och arbeta för dem trots behandlingen är svårslaget men får stå för Somar. Men när samma kategori människor dessutom dömer mig och tillskriver mig egenskaper igen bara på grund av kön, är något mer än övermoget. Antirasisterna är helt enkelt rasister och människor som säger sig vara för jämlikhet är egentligen för ojämlikhet.

Precis som i skräckfilmer är allt som är oheligt också spegelvänt för att visa dess bakvända natur. Likadant är det i debatten, det som tycks vara är inte och de teser som framförs är egentligen antiteser Foto: Eget

De är för könsapartheid, de talar sig varma om den kollektiva skulden när man borde tala om ett partis misslyckande, man sätter lika med tecken mellan tankar som inte ens har samband med varandra men genom att skapa dessa kan man ändå skapa en poäng. En mer fördomsfull och kränkande behandling än denna som dessutom utdelas kollektivt är svårslagen. Inte undra på att de som har anledning att känna sig kränkta av textens/texternas budskap verkligen är kränkta som här i WTF Toklandets strålande inlägg. Också Fnordspotting har på ett briljant sätt sammanfattat det hela.

Ja Somar, jag ber också om ursäkt för att du fick uppehållstillstånd, skolgång, tandvård, sjukvård, socialt skyddsnät, arbete, uppehälle, lägenhet, möjligheten att leva, vara glad och lycklig (?) och att du fick frihet. Malin Wigen verkar däremot bara vara en vanlig ordinär ljugtomte maskerad till godhetsapostel. Hon vill skapa en poäng där ingen finns, hon vill ljuga ihop samband som knappt går att urskilja och hon vill skapa en bild för att kunna bevisa en poäng – att hon och hennes gelikar har rätt, alla andra har fel. Att det kommer ut i ”nyhetsförmedlaren” Nyttodjur 24 är föga förvånande, de lever på att fabulera och konstruera.

Man kan bara konstatera att ljugtomten är tillbaka. Sanningen är förkastlig och lögnerna är sanningen – det är den spegelvända logiken vi ser igen och igen Foto: Seriekällaren

Löjesguiden nominerar idag godhetsapostlarna land och rike runt som grupp och fenomen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ingen kan som ni se samband där inga finns att hitta. Inga kan som ni skapa samband då logiken haltar eller inte finns. Inga är så ivriga på att bevisa teser om saker som är så gripna ur luften. Att det är kränkande är självklart, det är ju det som är poängen. Ni kränker människor, ni kränker fenomen som nationaldagen och ni kränker förnuftet. Visst är jag för den fria tanken och det fria ordet men om man utnyttjar den till att kränka, smäda och smeta ner är dessa friheter ingenting värda. Det är det enda ni har bevisat med era minst sagt mediokra insatser.”