Kod 291 eller hur man monterar ner en demokrati

”Droppen urholkar stenen” lyder ett talesätt som i fritt tolkat betyder att också något så obetydligt som en droppe kan urholka något så hårt och beständigt som sten. Precis som droppen kan också små förändringar i samhällets sätt att hantera situationer och ändringar av regler eller policy bidra till att förändra hela situationer till det bättre men också till det sämre.

Sverige har ju något så unikt som en offentlighetsprincip som i stort säger att all materiel som framställs i en myndighet är offentlig för medborgarna om inte nationens säkerhet äventyras eller sekretess råder för att skydda person från oönskade effekter. Den principen har dock redan börjat naggas i kanten t ex genom allt mer bolagisering av offentligt ägda företag.

Som medborgare äger vi via skattsedeln kommunala och statliga företag men sen åttiotalet har allt fler övergått till att bli aktiebolag och då kan det offentliga gömma undan fakta för medborgaren eftersom ett sånt bolag lyder under aktiebolagslagen, inte offentlighetsprincipen. Det är alltså ett ganska snyggt sätt att hindra både medborgare och journalister från att granska de affärer som plötsligt sköts över våra huvuden utan att vi kan göra något åt det. Vi är ägare men vi får reda på lite eller inget, så jättedemokratiskt!

Som skattebetalare äger du offentligt ägd industri, kommunala bostadsföretag, kollektivtrafikföretag osv. Politikerna har sett till att få ensamrätten över bestämmandet genom att göra om dessa till aktiebolag vilket hindrar från insyn enligt offentlighets-principen. Foto: By Photo by CEphoto, Uwe Aranas / CC-BY-SA-3.0, CC BY-SA 3.0

”Sekretess” i ett ärende kan man använda då det finns risk för att enskild eller grupp kan lida skada om en uppgift kommer ut. Den kräver ett juridiskt förfarande som ska hindra att stämpeln används på ett sätt som inte var tänkt. En diskussion som har rasat mellan två sidor under en tid har varit den om hur många av de nyanlända som kommer hit som begår brott.

Jag har allvarligt talat ingen aning och det har ingen annan heller, den enkla anledningen är att brottsligheten är hemligstämplad med den bekväma stämpeln ”arbetsmaterial” hos polisen. För frågan är infekterad. Polisen som ska handskas med problemet är klämd mellan två synsätt. Den sidan anser att det är en rättighet att få reda på fakta och en sida tycker att allt som andas avslöjanden är rasism. Men nej, det är inte rasism att avslöja hur saker och ting ligger till, det brukar kallas ”information” och är en rättighet för medborgaren.

Landets polisledning är till och med så nojig över fenomenet att man nu har beslutat att lägga locket på. Rikspolischef Dan Eliasson har ju till och med gått så långt i sin iver att hindra journalister och allmänhet från att ta reda på statistik att uppgifter har hemlighållits för att ”inte gynna rasistiska organisationer”. En term som för tankarna till helt andra samhällssystem och tidsepoker och som dessutom är till för att hindra SD från att växa mer.

Bedömningen från polisledningen är att all typ av information som handlar om problemet är ”arbetsmaterial”. Därmed ska det också stanna inom polisens fyra väggar. Konkret innebär det att man inte informerar den som vill ha ut en sån uppgift. Polisen ute på fält har till och med en kod för brott som begås av nyanlända, beteckningen är 291.

Allt material som polisen sitter på som stämplats ”kod 291” och som innebär brott begånget av nyanlända är också hemligstämplat material. Anledningen är att man vill använda det internt som ”arbetsmaterial” men misstanken finns att det är för att inte spela främlingsfientligheten i händerna. Resultatet kan bli att man spelar främlingsfientligheten i händerna. Foto: Wikimedia Commons

DN som själva har anklagats för att ha undanhållit uppgifter, har nu själva drabbas och har därför börjat reagera. Hyckleri javisst, men man kan nog inte förvänta sig så mycket mer i Sverige 2016. I artikeln (DN; unvis.it) som beskriver koden kan man läsa om att direktivet lyder att inget ska lämnas ut vare sig till privatperson eller press. En intressant detalj i artikeln. Det hänvisas till pressekreterare Stephan Ray, men ett så här genomgripande beslut måste ha fattats på mycket högre nivå men detta framgår inte av texten.

Så länge projekt ALMA är igång vilket är mottagandet av flyktingar, ska inget arbetsmaterial lämnas ut. Många enskilda kommunikatörer och polismän är oroade över vad man ser som ”mörkläggning”. Många känner dessutom att de tvingas meddela något de inte själva kan stå för och som de inte begriper. Interna dokument talar om direktiv som lyder:

”Angående resurskod 291 som blivit känd för media. Koden används som arbetsmaterial för den dagliga lägesbilden. Den dagliga lägesbilden är hemligstämplad varför det som står där inte ska lämnas ut /…/ Ingenting ska ut i pappersväg gällande Alma-kommenderingen så länge den pågår.”

Misstanken att det återigen är rikspolischefen Dan Eliasson som är huvudet bakom direktiven finns men har ännu inte bevisats. Hans motiv är ju att inget ska komma ut som kan gynna SD ungefär som när han undanhöll uppgifter om händelserna i Kungsträd-gården Stockholm i somras. Den gången lät man bli att tala om att det var personer med utländsk bakgrund som stod för många av de övergrepp som förövades. Nu i efterhand har man tillsatt en utredning (Expressen; unvis.it) för att hanteringen inte ska upprepas.

Men det kan komma att visa sig att händelserna kring avslöjandet av kod 291 är ytterligare ett sorgligt kapitel i den historia som omger rikspolischefen. En person som för övrigt borde avgå eftersom en sån här händelse smutsar ner hela det offentliga och hotar att för lång tid framöver sabotera det förtroende som myndigheter, t ex polisen, har i allmänhetens ögon. Det är alltså viktigt att återupprätta förtroendet och då måste man ta till rätt drastiska metoder.

Precis som Tricky Dick eller Richard Nixon en gång gjorde borde Eliasson avgå på grund av alla oegentligheter som har pågått i högsta ledningen av polisen. Kod 291 tycks bara vara ytterligare en bekräftelse på att ledningen av polisen är direkt politiskt styrd och att den agerar i politiska intressens tjänst. Foto: Wikimedia Commons: Nixon-Depart

Öppenhet har dessutom hittills varit våra myndigheters måttstock. När medborgarna nu medvetet förs bakom ljuset kan man börja tala om den nedmontering av samhället och demokrati som faktiskt pågår varje dag i vårt land. Det är skrämmande att konstatera att en myndighet som polisen alltså mörkar så viktig information men det är dessutom kontraproduktivt.

Man anger ju som anledning att man inte vill spela främlingsfientliga krafter i händerna, men det är precis det man gör. För med ett avslöjande som detta anar ju folk sig till en konspirationsteori som plötsligt mot all förmodan faktiskt har blivit besannad. Vi får inte reda på fakta, vi undanhålls fakta och vi förmodar saker och plötsligt visar det sig att de är sanna och att verkligheten döljer än mer. Det är då man reagerar och den reaktionen är just den som personer som Dan Eliasson vill undvika. Varför tror han att SD ökar?

Dan Eliasson är alltså inte bara en person som städar undan obehagliga sanningar, som bryter svensk förvaltningstradition eller som är en lydig liten sosse. Han är dessutom en person som agerar SD:s vallokomotiv, något han säger sig vilja undvika men är ändå. Makten har helt enkelt blivit en klantig organisation som gör det som man vill motverka. Det finns alltså så många anledningar att avskeda eller omplacera en person som Dan Eliasson att de är svår att hålla reda på.

Att han dessutom har fått en del av sina medarbetare/underlydande helt förvirrade och främmande inför det som händer internt inom polisen vittnar dessutom om dåligt ledarskap. Det kan aldrig vara ett gott tecken att folk börjar uttala sig som om de kände att de hamnat i en omöjlig situation de inte vill vara en del av. Tyvärr är det inte första gången som anställda har saknat förtroende för just Dan Eliasson. När han var Generaldirektör på Försäkringskassan (DN; unvis.it) hände samma sak.

Att Dan Eliasson inte kan hålla isär sina roller utan agerar politiskt som både Generaldirektör och tjänsteman är ett fenomen som börjar bli alarmerande. Socialdemokratin fyller helt enkelt tjänstemannakåren med partitrogna vilket gör tjänstemannakåren mindre objektiva. Något Eliasson verkligen har visat genom åren Foto: Dan Eliasson Twitter

Löjesguiden nominerar idag Dan Eliasson till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Du säger dig agera i demokratins tjänst och att vilja motverka rasistiska och odemokratiska krafter. Ändå är det just dessa du spelar i händerna och det gör dig möjligen klantig. Men när man tar till odemokratiska metoder för att uppnå samma sak då är man inget annat än antidemokrat. Att kunna ta del av information tillhör det öppna samhället och är en demokratisk rättighet, du anser tydligen något annat något motsatt. Det gör dig till en formfulländad kandidat till priset.

När galet blir värre

Det finns reaktioner och så finns det reaktioner. I torsdags avslöjade jag och Rebecca Weidmo Uvell oberoende av varandra på varsin blogg, här är hennes inlägg, hur listan från (o)Rättviseförmedlingen egentligen var sammansatt. Namn som direkt kunde förknippas med organisationen själva där många inklusive den nuvarande ordföranden nominerades till toppjobb i statlig kulturell sektor.

Namnen gav också känslan av att här skulle miljöpartiet och vänsterpartiet premiera sig och de sina eftersom nästan alla hade haft eller har den agendan. Förvånansvärt många hade också ett förflutet inom det genusindustriella komplexet där de har fört debatt om genus, identitetspolitiska frågor och intersektionalism. Ett sånt namn är Södertörns Högskolas egna stolthet Ylva Habel. De och (o)Rättviseförmedlingen är väl de enda som känner stolthet över det namnet.

Gläntar du på locket och gör det förbjudna i att kritisera listan lär väl Breivik dyka upp som ett brev på posten. Vad han gör i debatten hela tiden vet ingen utom godhetsivrarna som vill peka på vad de tror är sin motsats. Foto: The Guardian

En annan mer känslig fråga var att ovanligt många namn var av så kallad utländsk härkomst. Inte för att jag har något emot sånt, det är klart vi ska ha representation för människor med utländsk härkomst. Men ett grundkrav är väl att de borde avspegla proportionerna i befolkningen så att de får utgöra så många som de är, inte majoriteten som på listan.

Att kritisera detta är dock problematiskt, man kan ju bli anklagad för att vara både nazist och anhängare av Breiviks manifest om man begår det misstaget. Ändå måste det göras, den här listan är trots allt en ren skymf mot demokratiska grundideal. Det mest intressanta är dock reaktionen på Rebecca Weidmo Uvells bevakning, själv har jag inte dragits in eller hört sura kommentarer. Tvärtom bara goda vitsord så här långt. Men mot Rebecca lät det som sagt annorlunda.

Sofia Embrén, vd på (o)Rättviseförmedlingen skickade ett personligt mail till Rebecca Weidmo Uvell där hon bad henne ta bort uppgifter från bloggen. Det skulle röra sig om uppgifter Sofia Embrén menade var att åsikts- och ursprungsregistrera folk. Det fanns dock ett flertal fel med resonemanget, som vanligt får man väl lov att säga.

Mailet från Sofia Embrén sa allt och lite till. Foto: skärmdump från Rebecca Weidmo Uvell

För det första är det är inte Sofia Embrén som avgör vad som kan och inte kan stå på en blogg, det är något för rättsvårdande myndigheter men inte en vd i (o)Rättviseförmedlingen att avgöra. Vill hon göra en anmälan mot publiceringen är det henne fritt att göra så, men jag ser betydande problem för henne att få rätt i den frågan. Det beror på faktum nummer två.

För det andra är listan i och med att den är inlämnad och diarieförd på kulturdepartementet också en offentlig handling. En offentlig handling kan aldrig en förening, uppdragstagare eller vd lägga sig i eller ha en åsikt om. Den går att begära ut för den som vill det och kan publicera vem som än fick uppdraget eller vilka namn som finns på listan. Sofia Embrén respekterar därmed inte svensk offentlighetsprincip eller rättslig tradition vilket är beklämmande.

Det är skattepengar som har betalt för uppdraget, det är på Kulturdepartementets och kulturministerns uppdrag listan har tagits fram. Det är alltså inte en lista som tillhör (o)Rättviseförmedlingen i en juridisk mening. Att då komma och säga att man inte får publicera den är befängt. Det här sägs till och med rätt ut på deras hemsida där man kan läsa att ”Rättviseförmedlingen fick i uppdrag av Kulturdepartementet att hjälpa dem bredda urvalet inför att platser i styrelser och insynsråd ska tillsättas.”

(o)Rättviseförmedlingen har därmed visat sitt rätta ansikte och skäms inte ett dugg över att försöka utöva direkt censur och övergrepp mot svensk rättsprincip. Att det som de står för är allt annat än rättvisa är väl just det de inte vill vi ska se eller förstå. Detta är alltså en förening som fiskar i mycket grumliga vatten. Här hittar du listan (unvis.it) som är så kontroversiell men som borde betraktas som en offentlig handling vilket den är då den överräckts till Kulturministern.

Bakom masken är (o)Rättviseförmedlingen precis likadan som alla andra människor men aningen mer hycklande om vad det är de vill. Alltihop med notan översträckt till dig svensk Foto: Wikimedia Commons

Men den här seriekrocken stannar tyvärr inte där. I vanlig ordning när det gäller vår regering gör man saker än värre. Alice Bah Kuhnke är inget undantag från den regeln och eftersom frågan är hennes så kör också hon i diket. I lördagens DN (unvis.it) uttalade hon sig i frågan kring listan och det blev en rätt ledsam läsning. Så här sa kulturministern:

”För mig är det viktigt att vi tillsätter tjänster efter förtjänst och skicklighet, därför vill jag ha ett så brett urval som möjligt. Den listan vi fått av Rättviseförmedlingen är ett komplement. Den utgör inte hela urvalet. Ett bredare urval gör så att konkurrensen blir större, och det är bra.”

Det där låter ju jämrans bra men säg mig Alice, hur kan ”förtjänst och skicklighet” vara liktydigt med partikamrater till dig och partivänner från vänsterpartiet? Hur kan man kalla det ”kompetens”? Varför följer listan exakt den agenda som båda era partier har i frågor som genusdebatt eller intersektionalism där ni tycker vad de på listan har uttalat och debatterat? Hur kan ”Har likadana åsikter som jag” vara meriterande till toppjobb?

Kulturministern fortsätter dock enträget sin linje i frågan när hon fäller nästa lilla uttalande som en karaktärsbeskrivning på den som dristar sig att kritisera hennes idéer och inställning:

”Jag konstaterar att många känner sig hotade när konkurrensen hårdnar och gräddfilerna försvinner.”

Där stannade nog klockorna igen. Hon gör alltså det något remarkabla påståendet att gräddfilerna försvinner och att folk nu skulle känna sig hotade av detta. Det är ju tvärtom så att dessa gräddfiler nu inrättas, inte tas bort. Listan är ju en enda lång odyssé i hur man både från Kuhnkes och (o)Rättviseförmedlingens sida ensidigt gynnar de som står dem närmast. Kom ihåg att flertalet namn på listan är personer som har jobbat åt eller nu jobbar för (o)Rättviseförmedlingen.

Den sista spiken i kistan sätter hon med följande rader:

”Jag har inte frågat vad folk röstar på. Sverige är inte betjänt av att låta partitillhörighet gå före kompetens. Den förra regeringen var tydlig med att det var något man ville jobba bort, och det tycker jag är viktigt att vi fortsätter med. Den första utnämningen jag gjorde var en uttalad folkpartist, säger Alice Bah Kuhnke.”

Att låta partitillhörighet gå före kompetens är ju just det hon vill åstadkomma med listan men här döljer hon alltså detta med några lätta avfärdanden för att peka finger på något annat än vad det är. Hon vill hamna i samma ”finrum” som Alliansen som visserligen sa sig ha intentionen hon talar om, men som också dom var sämre på att omsätta de fina orden i praktisk handling.

(o)Rättviseförmedlingen vill gärna peka finger på något annat än vad det egentligen är. Det är ett försök att få in alla de man har goda kontakter med, det är däremot inte ett sätt att skapa rättvisa Foto: Carlo VIII av Napoli Wikimedia Commons

Inte undra på då att skiten har träffat fläkten med besked. Kommentaren från Paulina Neuding på ledarsidan (unvis.it) i Expressen säger det egentligen bäst. Ställ er frågan ”Uppnår detta jämställdhet”? Svaret blir ”Nej”. För den speglar inte mångfald utan enfald. Precis som Paulina Neuding frågar sig kan man ställa listan mot tesen om vilka grupper den utelämnar. Svaret blir ”Många”.

(o)Rättviseförmedlingen har låtit meddela att om man tycker att någonting är fel eller att listan har brister, är det bara att mejla organisationen och föreslå fler namn till den. Förslagsvis, men detta är frivilligt, kan man alltså om man vill sätta sig och bombardera dem med namnförslag man tycker saknas. Ta den chansen om du kan. Adressen är: info@rattviseformedlingen.se

Här kommer några förslag för att fylla de uppenbara luckorna jag ser. Du kanske hittar bättre, skriv detta till adressen ovan. Här finns t ex inga judiska debattörer som Naomi Abramowicz eller Anna E. Nachman. Få har afrikanska rötter och är klart underrepresenterade om man ser till befolkningsantalet. Var finns t ex namn som Makode Linde t ex fast jo ja han är ju man förstås. För män tycks delvis vara bannlysta från listan.

Man kan också fråga sig var samerna finns, de är ju trots allt en svensk minoritet med en egen identitet men lite representation i myndighetssfären utanför den egna administrationen kring sametinget. I rikets administration finns däremot få eller inga samer representerade, dags att ändra på listan (o)Rättviseförmedlingen? Också Romer lyser med sin frånvaro, men det är klart det är ju inte de man menar när man i debatten talar om alla rasifierade så de går väl också bort till förmån för alla kompisar.

Jag är nog inte alltför djärv när jag gissar att det är de egna mobiltelefonernas telefonregister och vithetsstudier som har skapat listan snarare än förnuftet eller tanken att skapa rättvisa. Det är nämligen ingenting (o)Rättviseförmedlingen någonsin har sysslat med, snarare är det illusionen om något de säljer in. Därför ett sista namn som förslag till listan – Pär Ström. En person ständigt mot strömmen (förlåt ordvitsen!), precis vad som behövs i dagens samhälle. En kritisk röst i ett annars nattsvart Sverige.

Finns du med i det här telefonregistret är du vad telefonmodellen heter enligt listan från (o)Rättviseförmedlingen Foto: ”CASIO W21CA for au” by I, Ha cplnfo9t0i. Licensed under CC BY-SA 2.5 via Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag Alice Bah Kuhnke till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Det märks tydligt vilken regering du sitter i. Aldrig har väl fel så bristfälligt beskrivits som rätt och tvärtom. Här är du Alice Bah Kuhnke i helt rätt sällskap.

Du tar det till och med ett steg längre när du så välformulerat pekar på att vi som nu kritiserar ditt och (o)Rättviseförmedlingens hanterande genom att utmåla oss som ”rädda för konkurrensen till gräddfilerna”. Jag lovar dig Alice, jag aspirerar inte ens till att få vara med i den skara som kan tänkas bli de utvalda, men jag förbehåller mig rätten att få kritisera ministrar och en regering har förlorat sin moraliska kompass. Det är det som gör dig och er till formidabla kandidater.”

Mehmet Kaplans Resebyrå AB

Vilket är viktigast när du har fått ett ministeruppdrag, att göra ditt jobb eller att roa dig? Jag är rätt övertygad om att de flesta säger att göra sitt jobb, för Mehmet Kaplan tycks dock det svaret inte vara lika självklart.

Ansvar tycks inte vara Mehmet Kaplans starkaste gren. Att jobba när man avlönas av röstboskapet tycks vara ett okänt begrepp och skattebetalarna står för notan Foto: SVD

En bostadsminister, Kaplan är ju ytterst (o)ansvarig för detta, ska ju naturligtvis vara ansvarig för bostadsfrågor. Han/Hon/Hen/Någon ska träffa representanter från näringsliv och offentlig sektor och ge direktiv åt sina tjänstemän. Hittills tycks dock Kaplans schema mest ha fyllts av inbokade möten som i sista stund har ställts in. Resultatet har inte riktigt blivit fler bostäder om jag säger så. Istället har det blivit sura miner och undrande ansiktsuttryck. Man ställer ju möjligen in ett möte, men flera?

Varför alla dessa låsta dörrar och vad pågår bakom dem Kaplan? Foto: Discshop

Kanske är det inte undra på att vi har en skriande bostadsbrist i landet med tanke på att en sån taktik oftast inte leder till annat. Naturligtvis förstår jag också att bostadsbrist inte skapas av sådant beteende men man kan knappast beskylla Kaplan för att ha gjort det bättre på den punkten, han gör ju nämligen ingenting!

Hemlösheten och trångboddheten ökar medan bostadsministern hälsar på vänner och släkt Foto: Jetsongreen

Man kan ju förstås skylla på att den stackars Kaplan nu är så upptagen med andra möten att han måste ställa in och det kan ju vara framgångsrikt om det nu ens hade en uns av sanningshalt förstås. Istället har en annan favoritsport seglat upp på agendan – resande. Kaplan har på kort tid rest kors och tvärs över vad man skulle kunna tro var vårt land men som i själva verket är världen. Konstigt hur många gånger dessa resor bär av till hans gamla hemtrakter i Turkiet där delar av släkten bor kvar.

Regeringens flygplan tar ovanligt ofta vägen förbi Turkiet, vi skattebetalare betalar ju så gärna för andras nöjesresor Foto: Svensktnaringsliv

Naturligtvis är det vi skattebetalare som så välvilligt ställer upp och betalar för det hela. Vi är ju så solidariska i det här landet att vi gör det när ett fattigt statsråd som ”bara” tjänar över hundratusen i månaden inte längre har råd att betala biljetten ur egen ficka. Det gäller att ställa upp när Kaplan vill träffa släkten. Den Kaplanska odyssén har ju nämligen i fattigdomens tecken skett med regeringens plan som vi skattebetalare så gärna sponsrar. Röstboskap ska man inte ta alltför stor hänsyn till.

Den svenska logiken tycks vara att vissa rånare straffar man men andra får upphöjda positioner i samhället. Allt de behöver säga är det folk vill höra Foto: Sydsvenskan

När han väl har varit där har han passat på att delge sin syn till den lokala media som så gärna lyssnar när denne kloke man uttalar sig. Där har han bland annat sagt att vi i Europa lider av en allmän islamofobi och att det är därför sådana hemskheter som Mohammedteckningarna och annan typ av karikatyr dyker upp hela tiden. Kaplan har därmed också spelat under täcket med muslimska länder som Turkiet för att skapa en motsättning mellan våra delar av världen. Allt fortfarande sponsrat av skattebetalarna som likt röstboskap inte ska göra annat än tiga still när makten talar.

Det påstås att Kaplan har uttalat sig i en Turkisk tidning där han påstår att satirteckningar beror på Europas islamofobiska hållning. I bilden säger mannen till vänster ”Jag är profeten ditt rövhål”. Till höger sägs ”Håll käften du otrogne” Foto: Charlie Hebdo

En tredje faktor är att om planet ska få lov att användas i tjänsteutövande måste den minister som använder det också ha ett ärende med det. Om man inte har ett ärende är det ju inte en kostnad som ska bäras av det offentliga utan av den privata plånboken. Det är tyvärr också ett omvittnat påstående från flera håll att sossemakten och det offentliga på departementsnivå för länge sedan har börjat växa ihop – det ses nästan som en anomali med en annan regering än en socialdemokratisk. Tjänstemän väljs ut på grund av lojalitet och till och med partitillhörighet, karriären går bättre för dem som samarbetar med vårt herrefolk och så vidare.

Staten och sossarna har vuxit ihop. Det finns få alternativa förklaringar när det visar sig att tjänstemän försöker att dölja det inträffade Foto: Aftonbladet

Rebecca Weidmo-Uvell är bloggaren/debattören som nosade upp skandalen kring Kaplan och hon fick veta hur maktens maskineri egentligen fungerar. Länk till hennes blogg hittar du här. Hon ställde en enkel fråga när hon ville veta hur Kaplans reseplanering såg ut och vilka hotell han hade bott på. Detta är helt i enlighet med offentlighetsprincipen och borde alltså inte ens ha fått något ögonbryn att höjas i förvåning. Det var dock här tjänstemännen kom in, de där partitrogna jag pratade om tidigare. Frågan gällde två resor, en till Turkiet och en till Hong Kong. Den senare hade lägligt gått via Turkiet den också. Här hittar du ytterligare en länk till en artikel signerad samma författarinna som går till Uvell Kommunikation.

Rebecca Weidmo-Uvell avslöjade hela historien, försökte få ut dokument men nekades först. Till sist fick hon censurerade bitar av dokument. Offentlighetsprincipen är därmed åsidosatt av vår regering Foto: Aftonbladet

Först drog näringsdepartementet allting i långbänk och körde visselmetoden dvs man låtsades som om mailet inte ens fanns. När hon gjorde fler framstötar försökte man nästa metod, man hänvisade till sekretess. En taktik som inte fungerade eftersom sekretess bara kan användas då det gäller rikets säkerhet, förhållandet till annan stat eller militär sekretess. Inget av de uppgifterna som borde finnas kunde sägas vara i förenlighet med denna lagstiftning. Att hävda sekretess i ett sådant fall är absurt ock kan med andra ord bara vara ytterligare ett sätt att förhala och försvåra. Tanken bakom ett sådant beteende KAN vara att få det där röstboskapet att ge upp.

Ytterligare ett bevis på det bedrövliga i Sverige är när en myndighet kan sekretessbelägga dokument med så lite på fötterna som i fallet där det enda motivet tycks vara att dölja sanningen Foto: Hem

Rebecca gjorde nu en så kallad överprövning. Det innebära att man överklagar tjänstemannens beslut till en högre instans ungefär som man överklagar en dom i domstol. Fredrik Ahlén som var ansvarig för ärendet fick nu väldigt bråttom, näringsdepartementet har ju tidigare blivit fälld för liknande övertramp av JO (Justitieombudsmannen) som inte brukar vara så förtjust i att vare sig politiker eller tjänstemän gör sig till återfallsförbrytare. Han skickade därför över reseräkning för Turkietresan. Bara på den sistnämnda resan hade hela sällskapet bestått av Kaplan plus 7 man eftersom departementssekreteraren som är politiskt tillsatt och ett antal chefstjänstemän från departementet brukar följa med.

Näringsdepartementet har tidigare blivit fällda av JO för övertramp på offentlighetsprincipen så nu är de återfallsförbrytare också Foto: DN

Uppgifterna om Hong Kong-resan håller man fortfarande inne på, den som är mest intressant eftersom den innefattade en liten omväg via Turkiet. Återigen var det skattebetalarna som stod för den fiolen och återigen var det för ett okänt antal personer som kanske borde ha betalat ur egen ficka. Rebecca Weidmo-Uvells kamp för att också få ut dessa papper fortsätter samtidigt som mörkläggningen gör detsamma. Vi har därmed en regering som i varje fall i sina delar är korrupt och som borde synas i sömmarna. Som situationen nu ser ut behöver dock regeringen inte ens ställs inför ett nyval. Alliansen har ju strukit flagg för allt vad nyval heter och därmed är medborgarna ute ur bilden.

Det lite intressanta var att resan till Hong Kong gick via Turkiet. Av en slump råkar Kaplans släkt bo där men det finns naturligtvis inget samband (???!) Foto: Businessclass

Åtta personers resor samt hotell och uppehälle är alltså det som skattebetalarna har stått för. Personer som tjänar i flera fall mer än vad tre till fyra LO-medlemmar gör kunde alltså inte betala detta ur egen ficka. Detta trots att uppgifterna visade att Kaplan hade spenderat betydande tid för privat bruk där privata besök hos släktingar och vänner hade gjorts. Dags för nästa shitstorm.

Det borde vara upplagt för en ordentlig shitstorm men i media syns inte ens en antydan till något sådant som rapportering Foto: Knowyourmeme

Twitter och sociala media i övrigt är ju propagandakanaler där man hittar allt från debattörer som hellre borde äta medicin än att diskutera, till människor som på ett sansat och förnuftigt sätt kan debattera. Här kan man driva både debatter och icke-debatter. Ibland uppstår ju det andra för att dölja det första och de pinsamma detaljerna det skulle kunna avslöja. Det var det som inträffade nu. Anklagelser som att det var ”rasism” att peka ut Kaplan specifikt. Jo, det är antagligen helt fel att granska en person som troligen inte kan skilja mellan ditt och mitt. Man skulle kanske behöva upplysa ”debattörerna” om detta samt att det är varje medborgares och oppositionens skyldighet att granska makten.

På Twitter marscherade alla godhetsapostlar i protest mot avslöjandet som kallades ”rasistiskt” när det borde ha kallats ”odemokratiskt” Foto: SVD

Låt oss sammanfatta. Vi har en minister som tjänar över hundratusen kronor i månaden av skattebetalarnas pengar men som anser att han har rätt att på deras bekostnad finansiera privata resor. Civilanställda tjänstemän springer ärenden som saknar stöd i lagstiftning för att skydda både regeringen och den aktuella ministern. Dessa drar sig inte ens för att begå handlingar som alltså saknar lagstöd och som bryter mot ett av grundfundamenten i vårt parlamentariska system nämligen offentlighetsprincipen. Samtidigt har vi en statsminister som agerar lamt eller inte alls och som därmed ger sitt tysta medgivande till det beteende Kaplan har uppvisat. Exemplet visar också att sossarna och staten håller på att växa samman på ett ytterst obehagligt sätt. Allt detta medan det förakt alla de etablerade partierna visar genom att förvägra röstboskapet att ens uttrycka sin syn på det inträffade i ett nyval.

Från statsministern hörs som vanligt ingenting, inte ens en dålig bortförklaring till Kaplans beteende har uttalats. Hur ska vi tolka det Löfven? Foto: Sverigesradio

Inte ens pressen bryr sig längre om att granska den soppa som regeringen utgör. Det finns ingen anledning till det så länge nästan 60% av journalistkåren röstar på mp. Det kan ju förstås vara en konspirationsteori från min sida, men är det inte lite för mycket av ett sammanträffande? Att resten av kåren sympatiserar med Fi och V i en överdriven mängd kan ju absolut inte ha något med saken att göra den heller. Granskande journalistik i vårt land sker ju på lika villkor. Nej skämt åsido så är nog pressens frånvaro i det här fallet snarare det bevis som alla söker efter när de påstår att vi har en ofri presskår. Inget kan bli tydligare och pressen är därmed delaktig i den mörkläggning som pågår.

Också tystnaden från pressen är total. Något talande då att Kaplan som är miljöpartist stöds av nästan 60% av presskåren Foto: Vattumannen

Slutsatsen? Vi lever i en konstitutionell diktatur under en enpartistat där sossarna är våra nya gudar tillika härskarklass. Att fortsätta att rösta på vare sig miljöpartiet eller socialdemokratin är en skymf mot demokratiska principer. Ge mig mitt nyval nu! Regeringspartierna, deras stödpartier samt alliansen ska bort från allt vad makt heter. Om inte detta var tydligt förut, lär det här exemplet med brutal ärlighet visa att detta är helt nödvändigt. Maktens arrogans har fått ett ansikte, ”Mehmet Kaplan” är dess namn.

Mehmet Kaplan bör avgå med omedelbar verkan Foto: Expressen

Också socialdemokratin måste pekas ut. Deras nästan sjukliga symbios med statsapparaten är på gränsen till ett brott mot konstitutionen då man åsidosätter grundläggande demokratiska principer med hjälp av tvivelaktiga bindningar till tjänstemän. Tjänstemän som tycks pliktskyldigt ställa upp för att dölja de klavertramp som nu uppenbarar sig. Avsätt vår regering nu, ge mig mitt nyval och se till att börja lyssna på medborgarna. Ni har redan förlorat allt förtroendekapital.

Tåget har avgått vilket Löfven borde göra också. Utlys nyval nu! Foto: Postvagnen

Löjesguiden vill med artikeln nominera Mehmet Kaplan till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ditt totala förakt för demokratiska grundprinciper och regler har äntligen burit frukt. Med diabolisk precision och en nit få förunnade har du visat att privata och offentliga pengar är ett medel till lags för maktens kreatur likt dig själv. Vi – röstboskapet – ska lydigt betala våra nya herrars och damers excesser och vara glada när våra demokratiska diktatorer dansar på taburetterna. För i sossarnas och miljöpartiets Sverige är vi ju bara betalningsmaskiner som glatt ska hosta upp till både orättfärdigheter och annat. Makten är tack vare alliansen tokerier er och ni behöver ju inte ens ta konsekvenserna av ert handlande. Tack för den Anna Kinberg Batra. Ett litet ord dyker upp som sammanfattar er alla och det är avgå.”