Ett heligt mantra

Vård, skola, omsorg, vård, skola, omsorg, vård, skola, omsorg, vård, skola, omsorg, vård, skola, omsorg puh. Ja, ni känner säkert igen det – mantrat alltså. Vi har matats med det i så många år att en del faktiskt tror på det. Er tycker jag uppriktigt sagt synd om, jag skämtar inte, för ni betalar nämligen skatt i tron om att det verkligen går till just detta. Men förgäves, för era pengar går faktiskt till allt annat än just detta. Det har socialdemokraterna och miljöpartiet sett till, men mantrat det glömmer de inte. Det är ju framgångsrikt.

Ni kom ihåg hur det lät och fortfarande låter (Aftonbladet; Archive) kanske. Svinaktig-heterna visste inga gränser när de fula och hemska kapitalisterna var ute efter våra skattepengar. Roffarmentaliteten har ju inte eller hade ingen hejd. Fast vänta lite nu, samtidigt ska vi ha en välfärd och den grundas på ett välmående näringsliv bland annat. Och där gick ekvationen inte ihop för svensk vänster igen nä.

Men det är på fler sätt en rörelse där ord och handling inte står så vidare nära varandra. För skillnaden mellan Alliansen och Socialdemokratin på den här punkten är närmast hårfin. Skattepengar som fann sin väg ner i fickorna på hemska kapitalister, finner i högre grad sin väg ner i andra fickor (SVD Näringsliv; Archive) med Socialdemokratin vid makten. Det är som sagt lite roande att se hur människor i vårt land lurar sig själva och intalar sig saker som sen visar sig vara något helt annat.

Socialdemokraternas motsvarighet till reptricket är att hela tiden lyckas övertyga folk om det motsatta än det de har för avsikt att genomföra. Kalla det propaganda kalla det ren lögn men att titta bakom retoriken är viktigare än någonsin. Foto: Wikimedia Commons

Det blir i vanlig ”Solidarisk” anda ännu bättre när man läser om hur en nyanländ på två år kan spara 430 000 kronor (SVD; Archive) på en enda anställd. Så inte bara kostar detta av pengar som skulle gått till vård och skola och omsorg, utan det tränger undan andra grupper från arbetsmarknaden också. För ingen ska fortfarande inbilla mig att när en arbetsgivare får en subvention att de då av ren godhet anställer en annan som inte har lönesubvention. Det är alltså jobb som automatiskt går till en grupp och ingen annan.

Nu är det inte bara jobb som subventioneras för nyanlända. Också utbildningar (SVD; Archive) viks nu skattepengar för. Folk som har betalat skatt hela sitt liv i tron att det var till vård skola och omsorg får nu alltså ”glädjas” åt att pengarna hamnar i helt fel fickor. Den här gången är det utbildningsbolagen som kan glädjas åt håvorna. Var alla de som skrek om omoralen finns nu och var alla protesterande insändare till tidningarna finns kan man undra länge över.

Var finns alla in som indignerat talade om ”omoral” och ”skattepengar till skänks”? Här har ni ju ett jätteexempel på hur en regering skänker bort skattepengar dessutom med en utträngningseffekt på övrig arbetsmarknad. Men det kanske i vanlig ordning handlar om vem som står för omoralen. Är det Alliansen är det naturligtvis förkastligt, är det Socialdemokraterna är det ”fint”.

Låt oss inte låtsas längre utan tala om det för vad det är, det är Socialdemokraterna som är de som skänker ut dina skattepengar ingen annan. Så här har det sett ut i decennier och så här ser det ut nu. Medborgaren luras att tro på något som sedan blir något helt annat. Ett annat exempel är ju debatten kring pensionärerna.

Vår bild av andra länder som hades för pensionärer är mer och mer fel. Faktum är att våra politiker gör allt för att grusa också för denna grupp och då spelar tyvärr inte partifärg någon roll. Socialdemokraternas återinförande av den så kallade ”silverskatten” kommer att visa sig ödesdiger för flera grupper i framtiden Foto: By Rajarshi MITRA from Mumbai, India – away in silence!, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=46809362

Minns ni hur den lät? Det hette ju att pensionärerna drabbades av en extraskatt (C G Carlsson Blogg S-Info). Att det i själva verket handlade om en sänkning av skatten för löntagare därför att dessa var överbeskattade om man jämförde med pensionärerna kom aldrig på tal, en sån sanning (VLT; Archive) tål inte svensken. Inte heller att SD hejar på en högre skatt på löntagare än på pensionärer eller hur de vill finansiera andra reformer tål väl inte solens ljus.

Socialdemokraterna är till och med så ”solidariska” att de finansierar den nu sänkta pensionärsskatten som aldrig var någon högre skatt genom att höja skatten på alla som väljer att jobba efter 65. Har man alltså inte råd att pensionera sig för att pensionen är för dålig och därför väljer att jobba efter 65 drabbas arbetsgivaren alltså av en extra skatt på den anställde. Gissa vad som händer med den tjänsten? Fler som inte har råd att pensionera sig slås ut (JNytt; Archive) från arbetsmarknaden!

Detta sker dessutom i en tid då politikerna dagligen får larmrapporter om just denna grupp. De som snart ska eller redan är pensionerade blir allt fattigare (SVT; Archive), en trend som pågått sedan 2006 då ett trendbrott skedde. Morgondagens pensionärer kan se fram emot samma ”solidariska” öde. Regeringen är inte sena att spä på den trenden, genom att se till att färre får jobb efter 65 lär fler hamna i den fällan eftersom pensionssystemet gynnar den som jobbar längre. Nu blir det all oftare inte så och det lär sätta spår.

Larmklockan slår men samhällets svar är samma som alltid med gammalmodiga men väl beprövade lösningar. Att de kommer att hjälpa i det korta perspektivet men inte i det långa är inga bekymmer, det är ju solidariskt. Foto: Av Mariannemarianne – Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=19570524

Låt oss sammanfatta det hela. Vi har alltså en regering som upprepar ett mantra gång efter gång som vi alla så gärna vill tro på. När det visar sig att pengarna går till en massa annat är vi inte sena att förlåta om det  är en sida som står för övertrampet, men inte om det är den andra. Inte ens när Socialdemokraterna i vanlig ordning tänjer på fakta till det mest liknar faktavärldens motsvarighet till Pytt i Panna protesteras det mot verklighets-
beskrivningarna.

Pengar som hamnar i fel fickor, folk som aldrig har betalat är de som får ut mer än de som har sett till att finansiera allt och till sist rena lögner för att förklara både det oförklarliga och oförsvarbara. Under tiden lutar det redan av slagsida drabbade skeppet och ingen tycks ens intresserad att göra något åt grundproblemen som att se över pensionssystemet t ex. Istället dansar statsmakten vidare i samma ystra dans kring pengarna och få är de som tidigare var så indignerade som nu ens piper ut en protest.

Jag tjatar om det igen och igen med den dåres envishet jag kan uppvisa. Men faktum kvarstår, det här landet skriker efter förändring, det gäller bara att lyssna på det språk som döljer sig bakom siffrorna. Att fortsätta som om inget hade hänt är faktiskt att döma det här landet till en långsam undergång. För varningstecknen finns redan, det gäller som sagt bara att läsa bakom all fakta och alla siffror.

Vissa saker är uppenbara, andra är dolda under ytan. Dags att börja skrapa på ytan och se det bakomliggande istället för den tomma retoriken som hittills varit så framgångsrik för Socialdemokraterna. Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag Socialdemokraterna och hela deras partiledning kollektivt till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Politik borde betyda att ta ansvar, när det istället handlar om makt och kortsiktigt populism är något helt galet i systemet. Ni har i praktisk handling visat att oansvar lönar sig bättre än ansvar. Det gör er till fullkomliga kandidater till priset.”

En anständig oanständighet

Att göra en pudel, att ändra åsikt, att omvärdera – kärt  barn har många namn. Fenomenet med att göra en pudel t ex visar att beroende på vem som är avsändaren får man olika resultat, när det upptäcks får man trixa och trolla så går det över. Den här konstarten är extra behändig i dessa dagar då prao-regeringen Löfven kraschlandar sisådär 19 gånger om dagen. Vad som var fel då, är rätt nu när någon annan gör samma sak som då.

Stefan Löfven har gjort oanständigheten anständig genom att hela tiden först peka på andras misstag eller felaktiga beslut, för att sen göra samma sak själv. Genom att smidigt dölja faktumet att det har hänt alls har han fått en rad människor att tro att han har någon som helst kontroll på läget. Tyvärr måste jag göra er besvikna, det har han inte.

Likt så många sossar från förr pekar Löfven ut motståndaren för att sen göra samma sak själv. Migrationsfrågan är en sån fråga där Tobias Billström pekades ut men som Löfven nu försöker att kopiera trots sin egna kritik. Foto Jan van Scorel – Wikimedia Commons

2013 Talade dåvarande Migrationsministern Tobias Billström (m) om åtgärder för att minska volymerna i migrationen. Anledningen den gången hette att det redan då hade börjat kosta så mycket att smärtgränsen närmade sig. Stefan Löfvens svar hette den gången att  Billströms utspel var ”oanständigt”. Motiveringarnas språkliga innehåll andades samma retorik, det hette bland annat:

”Man har pekat ut en av samhällets mest utsatta grupper: de människor som som söker skydd från krig, terror och förtryck.”

Känslomättat, empatiskt och med eftertryck med andra ord. Göran Greider, nickedockan från Dalademokraten, satt på bästa sändningstid i TV4:s morgonsoffa och utgjöt sin indignation över Billström. Då avkrävdes det ministerns avgång och pekades på hur Billströms förslag legitimerade SD. Väl hemma på Dalademokraten skrev han följande:

”För någon vecka sedan kunde SD jubla åt moderaten Tobias Billström”

Här hittar du länken till artikeln och uttalandet. Hårda ord att begrunda, men frågan är var Göran Greider eller för den delen Stefan Löfven finns nu? Från Greider låter det helt annorlunda, det brukar bli så från honom när han indignerat uttalar sig men kan konstatera att hans egna parti gör samma sak. För det är precis det som händer – en upprepning. Denna är signerad Stefan Löfven, en av det dåtida dramats fältherrar.

För nu börjar också Stefan Löfven anamma samma ”oanständiga” politik som sin företrädare på Migrationsministerposten. Nu ska flödet minskas och kostnader kapas, det är ju det fredagens överenskommelse syftar till och går ut på. Från Göran Greider hörs förlåtande tongångar, inte kritisera det är ju socialdemokratin som står för oanständigheten. Mer om uppgörelsen hittar du från SR Dagens Eko.

Politik är som fälttåg, den som anför är den som pekar vägen mot seger. Stefan Löfven tycks dock peka med halva handen och sen tåga mot det mål andra har identifierat förut
Foto: ”La Bataille du Pont d’Arcole” av Horace Vernet – Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons

Kanske lite talande att Vänsterpartiet ställde sig utanför uppgörelsen – Motiveringarna var att partiet inte hade fått gehör på en rad punkter, men också att man såg det som att Socialdemokratin nu valt att gå åt höger i frågan. Jag förordar inte att man över huvud taget lyssnar på vänsterpartiet. De har oftast inte ett enda dugg vettigt att säga om något, men är det inte lite talande ändå att recensionen och omdömet låter som det gör?

Fortfarande hörs bara överslätande kommentarer från den annars så snacksalige Göran Greider. Den som har fel partitillhörighet ska naturligtvis kritiseras i hans värld, också för saker de inte har gjort. Är det däremot socialdemokraterna som begår oanständigheterna låter det annorlunda. Die Partei hat immer recht [partiet har alltid rätt; talesätt om DDR:s kommunistparti under dess glansdagar – förf. anm.]

Men Socialdemokraterna är nog rätt vana vid den här typen av hyckleri, det är ju inte direkt första gången. Tvärtom har de en lång och stolt historik på området som snart har blivit ett typiskt särdrag för partiet. Att först peka finger på andra och sen genomföra samma sak är snart regel snarare än undantag. Två exempel är Socialminister Annika Strandhälls förslag att i praktiken införa förstadagsintyg för alla sjukskrivna och höjningen av pensionsåldern som båda snart kan vara verklighet.

Om en borgerlig regering får för sig att höja pensionsåldern, heter det i propagandan från s att svensken kommer att se ut på bilden. När de själva vill göra samma sak, är det tyst Foto: Kvinnlig Nazca-mumie Wikimedia Commons

Om intentionen att höja pensionsåldern har DN (unvis.it) skrivit om. Förstadagsintyg till samtliga sjukskrivna kan man läsa mer om i SVD (unvis.it). Här har vi två pinfärska exempel på något som om det hade föreslagits av Alliansen hade liknats vid ett uttalande av Belsebub. Nu råkar det vara Socialdemokratin som föreslår samma sak och då är det naturligtvis annorlunda. Die Partei hat immer recht igen.

Det är synd att behöva konstatera att partiet som både i media och i sin egen föreställningsvärld också är hyckleriets högborg. För fredagens migrations-överenskommelse är visserligen ett steg i rätt riktning, men är samtidigt en måttstock på hur långt man är beredd att gå i sitt självförhärligande. Stefan Löfven som var så ivrig att kritisera Tobias Billström, menar nu att samma åtgärder ”inte kommer att räcka”. I en intervju i SVD är det precis det han ger uttryck för.

Jag råkar hålla med honom, vi klarar inte mer och behöver vidta panikåtgärder. Det lite dubbla är dock att i ena stunden tycks statsministern vara fast besluten att kritisera andra, i den andra är han inne på samma linje själv. Fast som vanligt stannar inte Stefan Löfven vid det, han kan eventuellt ha gått längre. Detta är dock en gissning från min sida, men en del tyder på att det faktiskt är så. Först lite bakgrund.

Danmark visade på en annan väg i migrationen. Systerpartiet Socialdemokraterna och Socialistisk Folkeparti fick klä skott för ”rasismen” men snart förde Stefan Löfven en liknande politik också han. Han kan till och med ha gått längre Foto: ”Dannebrog” by No machine-readable author provided. Per Palmkvist Knudsen assumed (based on copyright claims). – Licensed under CC BY-SA 2.5 via Wikimedia Commons

För en tid sedan sänkte Danmark sina ekonomiska bidrag till flyktingarna som finns där. Bidragen halverades, anhöriginvandring fick inte ske under första året, tillfälliga uppehållstillstånd blev regel snarare än undantag och kraven på språkfärdigheter skärptes. Kom ihåg, det var vare sig ett rasistiskt parti, ett höger eller högerpopulistiskt parti som genomförde detta, det var en vänsterregering ledd av Socialdemokrater!

Än mer anmärkningsvärt var att den ansvarige ministern var från Socialistisk Folkeparti, motsvarigheten till Vänsterpartiet här i Sverige.För att riktigt understryka att man nu ville skrämma bort sociala turister och bidragstagare, annonserade man förändringen i valda delar av Mellanöstern bland annat Libanon. Annonskampanjen hade just syftet att informera/skrämma folk från att ta sig till Danmark, det stack inte den dåvarande vänsterregeringen under stol med. Här hittar du länken om annonskampanjen från SVT.

Det här tilltaget fick flera Socialdemokratiska ledare, bland annat Löfven, att tala om sitt danska systerparti som en avvikelse och en skamfläck. Sydsvenskan har publicerat en artikel om händelsen. I och med de fördömanden som han och andra har uttalat, har han låst sig för en linje han senare inte kunde vika från. Trots det tvingar nu omständigheterna honom till just detta. Så hur löser man det dilemmat?

När annonserna dök upp i arabisk press väckte de anstöt här hemma, dock förekom inte grisen eftersom den anses vara ett orent djur där. Budskapet var däremot chockerande nog att få svensk socialdemokrati att smygvägen börja orientera sig i samma riktning Foto: Wikimedia Commons

Ett sätt är att påtala hur illa det är ställt så att också detta budskap når de som eventuellt funderar på att komma hit. Har man inte har ett skyddsbehov och som samtidigt åtnjuter ett relativt gott liv, behöver man inte fly och i synnerhet inte om man ser att det skulle innebära elände då man kommer fram. Genom att sätta upp tältläger utanför Lund, sänka både hygien-, brand- och andra krav gör man prospektet än mindre tilltalande. Sagt och gjort, nu skickas Inrikesminister Anders Ygeman ut på uppdrag.

De alltid lika naiva, lättlurade och samarbetsvilliga journalisterna blev nu ett viktigt verktyg. Genom intervjuer och uttalanden som skulle komma att citeras också i arabvärlden kunde man nu se till att få folks ögon att öppnas också där. Kommer du hit lär du få leva i tältläger mitt i vintern och knappast på de platser där man med lätthet hittar landsmän eller lands-kvinnor. Här kan du läsa mer om Anders Ygemans mediekampanj och intervju i SVD.

Det här blir som sagt lite spekulation från min sida. Kan det vara så att Anders Ygemans uppdrag helt enkelt var att ta Stefan Löfven ur rävsaxen så att regeringen kunde agera som den danska, men få det att se ut som något annat? Har den svenska regeringen egentligen återigen vidtagit exakt samma åtgärder som man den danska som man så häftigt kritiserade för ett år sedan? Flera indikationer talar ju för det! Detta har också Fnordspotting bloggat om.

Är detta ett försök av svensk socialdemokrati att sända samma budskap som sitt danska systerparti? Kom hit och det enda vi kan erbjuda dig är ett tältläger mitt i den svenska vintern! Foto: SverigesRadio

Löjesguiden nominerar idag Socialdemokratin till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Med den stab av hattefnattar ni förfogar över i regeringen behövs inga förklaringar eller motiveringar till priset. Ni gör det så bra att att hela systemet är självgående. Hyckleri och floskler är grunden och snart har ett nytt episkt magplask skapats. Det gör er till formfulländade kandidater till priset.”

Ett dubbelt skämt

Det finns händelser som ser ut som en slump men där man undrar om det verkligen är så. Det är sådana där incidenter som ser ut som händelser men som kan vara allt annat än sådana. Vi och jag har ju länge undrat om inte det som inträffar nu i migrationsfrågan är ett utslag av ett samhällets kollektiva sammanbrott, men det är värre. Det är frågan om samhällets kollektiva stora skämt.

Det är väl en sak att man ut clowner att möta flyktingar är nog det hela ett skämt. Ett dåligt sådant, men ändå ett skämt så gott som något. Nyheten går att läsa om i gårdagens Norrbottens-Kuriren (unvis.it) och handlar alltså om mottagandet av flyktingar och då särskilt flyktingbarn. För att göra det hela mindre traumatiskt har man då engagerat clowner för att underhålla på resan vars slutdestination var Finland.

Varför så dyster? Clown-initiativet skapar ju de jobb som regeringen förgäves hoppas på. Ännu bättre hade det varit om hela regeringen hade klätt ut sig och uppträtt på tågen med flyktingar, det hade varit passande för en clown-regering som vår Foto: SVT

Nu undrar man ju om inte den här verksamheten inte är värd att utöka, kanske till och med intensifiera så att fler än bara barn som har turen att få åka genom Norrbotten kan få chansen att se clowner de också. Vi har ju faktiskt en hel regering som bara väntar på uppdrag, den är ju dessutom ledd av en av de största clownerna i världshistorien. Låt oss därför sminka och skicka ut regeringen på liknande uppdrag.

För det finns flera skäl till dessa hårda ord och det går att sammanfatta i två ord nämligen ”socialdemokraterna” och ”svensk”. Låt mig förklara. Varje gång en borgerlig regering vidtar något som socialdemokraterna tycker är misshagligt blir det ett himla liv där ute i stugorna och på Södermalm, när die Partei föreslår samma sak är svensken tyst. För det är inte bara tyst, det är knäpptyst kring vissa saker.

Den konspiratoriskt lagde kan undra om det inte är så att migrationskollapsen inte utnyttjas för att bakom denna lägga fram alla de förslag som annars hade väckt sådana som mig till liv och som kunde, gud förbjude, skrivit något kritiskt om ett parti som inte längre har vare sig moralisk kompass eller politisk riktning. För i skuggan av större händelser har regeringen lättat på grannlåten och det samma minister i båda fallen – Annika Strandhäll – som har hållit i köttyxan.

Är det de första små tecknen vi nu ser på en tuffare politik med nedskärningar i välfärden vi ser? Kostnaderna för migrationen galopperar och ingen kontroll finns från regeringen, nu regeringen istället att amputera väl valda delar i det som skulle kosta två Quatro Stagioni och ett Netflix per flykting men som nu kostar betydligt mer Foto: Wikimedia Commons

När Annika Strandhäll nu föreslår att pensionsåldern ska höjas som här i Aftonbladet (unvis.it) är det som sagt tyst. Kommer ni ihåg hur det lät från Die Parteis små följeslagare fackförbunden när Reinfeldt föreslog samma sak? Läs om reaktionerna den gången i SVD (unvis.it). Då hette det ”omoral” och att man ville att ”vanliga människor skulle dö på sin post”, nu är det annorlunda och det förändrade heter socialdemokraterna. Svensken däremot reagerar inte ens. Då gick det bra att protestera men nu är det tyst.

Annika Strandhäll står alltså för exempel två, ett ämne jag redan har skrivit om i inlägget ”Det är sjukt” som du hittar här. Där kunde man läsa om Annika Strandhälls geniala plan att minska sjukskrivningstalen med ett förstadagsintyg för alla sjuka. Mer om det hittar du i SVD (unvis.it). Inte heller då hördes ett ramaskri från facket eller svensken, det var istället märkligt tyst. Underligt det där, vad som är en sidas omoral är tydligen en annan sidas styrka.

För tyvärr är det så att socialdemokratin skriker i fantomsmärtor så fort de inte har makten, men så fort de har den passar de på att införa allt det där de förut kallade ”omoral”. Föreställ dig vad som hade hänt om de två förslagen från Annika Strandhäll hade varit signerade moderaterna, det hade tagit hus i helvete. Tidningsrubrikerna hade varit blodröda, det hade talats om ”dråpslaget mot de sjuka” eller ”tvingad att jobba efter 65”.

Likt guden Janus visar också regeringen upp två ansikten. Det ena är ”solidariskt” och ”medkännande”, det andra är dessa ords motsatser där man för precis samma politik som Alliansen. Som vanligt drabbar det de som har det sämst först, men den här gången är det ju socialdemokraterna som håller i yxan och då låter det annorlunda Foto: ”Janus-Vatican” by Fubar Obfusco – Foto taken himself, upload to English wikipedia by Fubar Obfusco. Licensed under Public Domain via Wikimedia Commons

Det hade farit ut ett antal nyttiga idioter på sociala media för att påpeka hur typiskt högern det föreslagna är. Problemet är bara att det nu är just socialdemokraterna som föreslår detta ”omoraliska” och riktar samma ”dråpslag mot de sjuka” eller ”berövar folket sin pension”, men vi reagerar inte. Med tanke på vad den här regeringen har medfört på snart sagt alla områden borde vi börja processen i det här landet att tvätta bort socialdemokraterna ur våra kollektiva minnen och sinnen.

Den processen bör inledas omedelbart för att se till att de aldrig mer kommer till makten. Anledningen är att regeringen med beslutet än en gång visar vilka clowner de är. För vilken gång i ordningen är svårt att säga, det är snart sagt en vurpa om dagen. Men en vänlig men bestämd vädjan till dig svensk, sluta upp att rösta på ett parti som är helt slut. Både moraliskt och idémässigt är socialdemokratin förbi. De är också ett under av klantighet, något som vår regering som sagt visar snart sagt varje dag.

Det som är så extra tragiskt för svensken är att nu börjar sambandet dyka upp. Migrationskostnaden galopperar och snart har den trängt undan flera andra områden där kostnaden inte längre går att bära. Ett sådant är det sociala och de kostnader som följer. Vi skulle få det så bra med alla dessa människor. Nu visar det sig istället precis som flertalet har förutspått, att kostnaderna kommer att tränga undan flera andra utgifter.

Som vanligt är det den med mest muskler som går segrande ur striden om välfärdsmiljarderna. Där tycks medborgaren/skattebetalaren hela tiden dra det kortaste strået. Vad blir nästa heliga ko att slakta socialdemokrater? Foto: Wikimedia Commons

Detta beror på att vi har det andra partiet i regeringen och ett tredje som stödjer den. Naturligtvis tänker jag på miljöpartiet och vänsterpartiet som med sin extrema agenda har satt en nivå på migrationspolitiken som kommer att få Roms brand att framstå som en trevlig dag på utflykt. Tro mig, det kommer inte bara att innebära höjd pensionsålder eller förstadagsintyg innan den inslagna linjen har skördat än mer politiska offer i form av indragningar i välfärden.

Miljöpartiets nästan fundamentalistiska hållning i migrationsfrågan är uppenbar. Det är också rätt uppenbart att Stefan Löfven lägger sig platt inför både v:s och mp: ultimatum i frågan och snart är det galopperande underskottet ett faktum. En omständighet som nu gör det än mer viktigt för ministrar som Annika Strandhäll att täppa till alla hål i den egna budgeten för att stopp läckaget. Regeringen Löfvens totala kapitulation inför mp och v har Thomas Gür skrivit om i Dagens Samhälle.

Det är alltså dags att bryta småpartiernas alltför stora inflytande. För snart två veckor sedan gavs en möjlig öppning när Jan Björklund i den stora partiledardebatten sträckte ut handen och erbjöd samarbete. Det enda villkoret var att mp uteslöts ur detta. Hittills har Löfven knappt kommenterat det hela och under tiden lider landet sotdöden. Snacka om att ta ansvar. Istället har statsmininstern ägnat sig åt vad som uppfattats som hånleenden och ytterligare färg på golvet i riktning mot hörnet som man kan läsa om i Aftonbladet (unvis.it).

Statsministern fortsätter alltså sin vana trogen att göra det urusla ledarskapet till den här regeringens signum. Han passar när han ändå håller på att se till att fortsätta den också den välkända taktiken att ta alla de  dåliga beslut som bara han och denna regering kan ta. Exemplen signerade Annika Strandhäll och Kulturdepartementets namnlistan jag har skrivit om häromdagen i två inlägg, ”Det är ju rättvist!” och ”När galet blir värre”, visar just detta.

Resultatet av regeringens politik blir just ingenting. Det är lite hit och lite dit i migrationsfrågan där socialdemokraterna är gisslan i händerna på småpartierna. Lösningarna pockar men tycks vara långt borta och totalt förvirrande Foto: Freepik

Bloggen Fnordspotting har skrivit bra om hur de två småpartierna v och mp håller regeringen i ett järngrepp, det och Stefan Löfvens bristfälliga ledarskapsförmåga har lagt grunden till det. Summan är att det nu måste bli hög tid att släppa greppet om partiet som alltför länge har hållit landet i skräckblandat fascination och erkänna faktumet att de är slut. Låt s med samarbetspartierna vila i frid. Zombiepolitik gör sig inte i en tid då vi står inför enormt stora utmaningar.

Löjesguiden nominerar idag regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Rökridåer och korkade beslut går tydligen hand i hand för denna regering som likt andra de en gång anklagade för omoral nu tar samma omoraliska beslut själva. Hyckleriet är totalt och så också det korkade i att försöka sopa problemen med migrationen under mattan. Det gör regeringen till en formfulländad champion i klassen ”korkade makthavare vi borde göra oss av med om vi vill ha en välfärd i framtiden”.