Att manipulera debatten

Miljöpartiet genomgår rena masslakten både i media och i opinionen. Kryddat med dumdryga uttalanden som det av Per Gahrton som du kan se nedan, har partiet plötsligt blivit som ett jättelikt svart hål där allt sugs ut till en annan dimension. Det är det dåliga ledarskapet, bristen på verklighetsförankring i hela partiets ideologi och hos vissa medlemmar en nästan paranoid syn på verkligheten som börjar ta ut sin rätt.

Precis som man misstänkte har nu hela den här smutsiga affären blivit än värre. Den nya dimensionen handlar om att ett maktparti med ansvar (?) för regeringen, sätter sig i situationen där man försöker att påverka en fri och oberoende media (?????) till att inte bevaka en nyhet på ett för partiet negativt sätt. I den version (SVT; Archive) som Aktuellts Anders Holmberg har, ringde han själv upp Miljöpartiets presskontakt tillika Utbildnings-
departementets planeringschef Magnus Johansson. Det som därefter följde är minnesvärt.

Sedan tidigare var det redan klart att Jabar Amin – riksdagsman för Miljöpartiet – var inbjuden till 21-sändningen. Han har en mycket kritisk inställning till hur partiet har hanterat hela frågan Mehmet Kaplan och Yasri Khan (Aftonbladet; Archive) och nu skulle han tala ut om den kritiken. Anders Holmberg ville därför ha en person, t ex Gustav Fridolin, närvarande som kunde svara på kritiken. Svaret från Magnus Johansson blev nej, istället föreslogs Joakim Larsson som är ordförande i partiets valberedning.

Det som nu strömmar ut från Miljöpartiets partihögkvarter blir mer och mer smutsigt. Nu drar man sig inte för att utpressa, censurera och försöka påverka interna beslut hos andra. Foto: By AVRS – Self-photographed, CC0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=17235796

De två fortsatte att tala om logistik kring intervjun då plötsligt Magnus Johansson skulle ha frågat om det var möjligt att ”steka delen om Kaplan”, [Stockholmsslang för att hoppa över, strunta i; Min anmärkning]. Anders Holmberg frågade vad han menade. Johansson svarade att om de strök Kaplan-temat ur sammanhanget, kunde han tänka sig att skicka toppnamn som kunde uttala sig kritiskt om nomineringen av Yasri Khan.

Anders Holmberg avböjde vänligt men bestämt men då ändrades också inställningen om Jabar Amin. Magnus Johansson skulle ha menat att Jabar kanske inte alls skulle uttala sig så kritiskt som man hade hoppats. Det skulle ha hetat att Jabar Amin skulle ”knådas” [Stockholmsslang för att bearbeta, övertala; Min anmärkning] och att han efter det inte alls skulle vara så kritisk längre.

Här försöker man alltså att först övertala en journalist att inte ta upp ett känsligt ämne. När det inte går övergår man istället till att utpressa genom att rent ut säga att det man förväntar sig från en kritiskt person inte längre gäller. Jabar Amin skulle alltså beläggas med munkavle, censureras. Undrar vad han tycker om sån toppstyrning?

Efter händelsen har partiet fått göra ytterligare ett bondeoffer (SVT; Archive) i form av att stänga av Magnus Johansson. Jabar Amin hade ryggrad nog att uttala den kritik han skulle ”knådas” till att inte uttala vilket hedrar honom. Det visar att någon i det där partiet fortfarande kan tänka både självständigt, utanför ramarna och dessutom vågar rikta kritik (Aktuellt Onsdagens 21-sändning) partiledningen med den berättigade kritik de förtjänar.

Ett tecken på sönderfallet är alla de som nu blandar sig i debatten men bara gör en dålig situation värre. Per Gahrton och hans konspiratoriska teori om att Israel nu blandar sig i regeringens arbete och som har pekat ut Kaplan som islamist är nog den mest bisarra. Foto: Wikimedia Commons

Frågan om den rasism som många menar har drabbat Kaplan där han dömts på mycket mer lösa grunder på grund av att han är muslim, drabbar istället Amin. Det är dessutom hans eget parti som står för den, är inte det att betrakta som rasism? Inte fan hade t ex Miljöpartiet belagt Gustav Fridolin eller Åsa Romson med munkavle om de hade velat uttala sig kritiskt om behandlingen av Kaplan! Vem inom partiet skriker om den uppenbara manipuleringen och den eventuella rasism som här kommer i dagen? Ingen!

Det har talats om kris för Miljöpartiet, jag skulle vilja tala om moraliskt och politiskt förfall som den bild som naglar sig fast efter alla händelser. Allt detta mynnar ut i ett uruselt ledarskap från både Fridolin och Romson. Det beror också på en krisberedskap som tycks bygga på att man bygger skyddsvallar, gräver ner sig för att till sist inse att man byggt på gungfly. Det blir inte bättre av att allehanda människor springer omkring och rosar förstasidorna världen över med så dumma uttalanden som de har gjort på sistone.

Det är helt enkelt ett parti fritt fall. Återigen är det det obefintliga ledarskapet som är alltings början. Det ena kloakröret kan knappt öppna munnen innan alla drar öronen åt sig, det andra sprider triggerord och floskler ikring sig i parti och minut. Problemet är att den enda som tror på dessa är han själv och möjligen en och annan medlem som fortfarande tillhör de övertygade. Få andra lyssnar ens.

När allt ska summeras och bilden klarnar måste man ställa sig en allvarlig fråga. Har Sverige råd att ha ett parti som uppvisar bilden av ett totalt sönderfall i en regering? Svaret kan tyvärr bara bli ett, partiet var aldrig redo att ta ansvar för den nya rollen man ställdes inför. När regeringen bildades hösten 2014 gick man från ett idealistiskt parti med många drömmar och fromma förhoppningar, till att bli ett parti som inte bara skulle omsätta dessa drömmar och förhoppningar till förslag utan också nu ta ansvar för landets skötsel.

Den transformering som hade krävts för att klara av den uppgiften skedde uppenbarligen inte. Partiet tog aldrig steget över från drömmeriet, till att bli mer realistiskt och ansvarstagande. Omformningen skedde aldrig, vare sig i tanke eller i handling och nu betalar de priset för ett haltande ledarskap och en illa anpassad politisk plattform. Istället för att ta i tu med problemen sysslar man i samma andetag istället med ren nedmontering.

Det i det närmaste invalidiserade ledarskapet har nu börjat kosta för partiet. Två avloppsrör men lite eller felaktiga saker kommer ur det. Partiets kris beror till stor del på det dåliga ledarskapet. Foto: Wikimedia Commons

Ett sånt parti kan naturligtvis inte ingå i en regering. Det är så gott som uteslutet att det här kommer att hålla någon längre tid och det har nog blivit dags för Stefan Löfven att välja väg. Han kan helt enkelt avfärda partiet som det oseriösa alternativ det är, eller försöka lappa ihop vad som går och gå vidare. Det senare kan dock riskera att slå också mot honom och priset för det kan bli mycket högt i det långa loppet.

Varför oppositionen med Anna Kinberg Batra i spetsen inte agerar mer resolut och ser till att få slut på den parlamentariska soppan men framför allt den mardröm som av vissa fortfarande kallas ”regering” är också svårsmält. Det är en sak att hon vill undvika ett beroende av Sd, men är det bättre att bara stå vid sidan av och bara titta på? Regeringen och Miljöpartiet är slut som politiskt spår, dags att ändra kurs och där måste AKB och oppositionen också de ta sitt ansvar. Vare sig Löfven eller Mp gör ju det.

Löjesguiden nominerar idag nästan per automatik Miljöpartiet till priset ”Foliehatt of the Year”, det är ju trots allt deras tid nu. Motiveringen lyder: ”Det är ju Miljöpartiet, bara det är skäl nog.”

Ett totalt sammanbrott

Kaplans avgång visade sig snabbt bara bli toppen av ett isberg. Kommentarerna från partiet var inledningsvis rätt sansade och gick i stort ut på att Mehmet Kaplan själv valt att avgå. Troligen en helt felaktig version förstås, det har dykt upp uppgifter som tyder på ett helt annat händelseförlopp (Expressen; Archive). Men trots den uppenbara friseringen av sanningen gick visserligen tonarten i moll och hade förstås känslomässiga övertoner, men var i varje fall dämpad som i chock. Det var en stämning som snart skulle ändras.

Det började redan på måndagen i Aktuellt när Peter Eriksson gav sin syn på saken. Där hette det att beslutet var fel och enbart hade kopplingar till Kaplans muslimska tro. Ingen insikt alltså, tvärtom så gav han precis den synen som så många andra Miljöpartister – En miljöpartist kan aldrig göra fel och allt är en konspiration. Också Gustav Fridolin tog i början av sändningen tillfället i akt att upprepa sina triggerord om ”demokraten” och ”antirasisten” som karaktärsbeskrivningar av Kaplan.

I Miljöpartistisk retorik utmålas nu Kaplan som en ängel, någon som inte bör kritiseras. Vi känner igen mönstret men faktum är att Kaplan var allt annat än en ängel. Den dagen Miljöpartister kollektivt förstår och accepterar att man inte kan ha en representant i regeringen som har så dåligt omdöme, har dom kommit en bit på vägen. Där är de inte än. Foto: By El Greco – [1] from [2], Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=27348

Hur mycket ”demokrat” Kaplan var gav han bäst uttryck för i uttalandet (SVD; Archive) om Lars Vilks rondellhund. Från början föreställde rondellhunden en man i turban som hund, inget sas om att bilden föreställde Mohammed. Så snart bilden publicerades fanns massor med människor, bland annat muslimer, som kände igen bilden som föreställande Mohammed. Plötsligt tävlade alla i hur kränkta de var. Kaplan gav sig in i striden med uttalandet:

”Det här handlar inte om yttrandefrihet utan att man kränker människor i deras tro. Jag kan inte se någon yttrandefrihet råda i detta. Det är en provokation som inte går att stödja.”

För det första är profeten en profet inget annat. Som sådan var han budbärare av en tro, inte tron självt. Hur kan en tveksam karaktärisering av en profet som kanske inte ens föreställer honom utgöra en kränkande handling mot människor med muslimskt tro? Dessutom gör sig Kaplan i uttalandet till uttolkare av vad som är och inte är yttrandefrihet. För honom kanske det inte kan kallas det, men gäller samma tolkning alla andra och ska inte andra få ha rätten att göra en annan uttolkning av detta?

Så mycket för ”demokraten” Kaplan alltså. Han accepterar bara sin egna syn på yttrandefrihet, han tycker mellan raderna också andra ska ha samma åsikt om saken och han ser den andra vinkeln av problemet som en smädelse av den egna tron. Ingen förståelse för en annan tolkning här alltså och än mindre en acceptans för denna andra syn. Är det så en ”sann demokrat” agerar Fridolin?

Demokrati är att bl a att tillåta alla åsikter, till och med miljöpartiets, och yttrandefrihet. Vill man införa ett annat synsätt där tolkningsföreträde gäller för vissa grupper är man inte demokrat. Kaplans uttalande om rondellhunden är ett sånt exempel, en ensidig syn och tolkning av begreppet yttrandefrihet gör honom till en ytterst tveksam demokrat Foto: Av Currier & Ives. – Edited version of image found on Library of Congress website at [2]This image is available from the United States Library of Congress’s Prints and Photographs division under the digital ID cph.3a04616.

Ingen skuld, relativiserande av olika uttalanden Kaplan har gjort, alternativa förklaringar som inte håller och så vidare är alltså Miljöpartiets taktik i den uppkomna situationen. Här har vi alltså beviset på hur lite Miljöpartiet internt är berett att acceptera eller ta in. Faktum är att Kaplans ”brott” uppvisar ett mönster, det går igen och igen. Hela tiden har andra krafter tittat åt ett annat håll och visslat lite. Då det inte har gått som i fallet jihadister som rest till Syrien, har Mehmet Kaplan skickligt gjort en pudel och ångrat sig.

Inte heller har Peter Eriksson proportionen rätt i sitt uttalande. Om en minister tvingas att avgå för att ha låtit bli att betala sin TV-licens (Aftonbladet; Archive) genom att hängas ut i media, måste den logiska slutsatsen att Kaplan knappast hade lyxläget att välja något annat än att avgå också han. Om man dessutom betänker att den gången som Cecilia Stegö Chilo tvingades avgå var Miljöpartiet högst verksam i processen att hjälpa detta på traven. Snacka om dubbelmoral Peter Eriksson!

Cirkusen fortsatte redan på morgonen efter med att Per Gahrton gästade TV 4 morgonprogram ”Nyhetsmorgon”. Du hittar klippet här under. Där framfördes den smått konspiratoriska tesen om att det är en sammansvärjning av staten Israels som har riktats mot Sveriges regering som nu hade burit frukt. Själv tycker jag tesen talar sitt tydliga språk, hatet mot Israel har gått för långt i det här landet och har fått utvecklas utan mothugg.

På en annan plats i ett annat TV-hus, befann sig Åsa Romson för ytterligare en intervju om Mehmet Kaplan. Återigen visade hon vilken formidabel kraft hon är, om man nu ser till det mer destruktiva då förstås. Klippet här under visar ett något så sensationell uttalande som att attacken på Twin Towers i New York den 11 september 2001, i själva verket var en ”olyckshändelse”. ?????????. Syntax error, overload, kraschad hårddisk.

Flera timmar senare förklarade hon att ”olyckan” handlade om behandlingen av svenska muslimer i som en direkt följd av händelserna men då var det så dags. Skadan var skedd och internationellt (Washington Post) sett har man skadeglatt konstaterat att Sveriges regering gör självmål efter självmål. Händelsen lär inte spä på Sveriges dåliga rykte utomlands, ett rykte som enbart vår regering och enskilda ministrar som Åsa Romson kan ta åt sig ”äran” av. Frågan är om hon ens kan sitta kvar efter händelsen.

Också i Storbritannien har Romsons uttalande uppmärksammats. I Daily Mails nätutgåva Mail Online hånas hon öppet. Människan håller alltså på att skapa en internationell kris med sitt uttalande och kan knappast avskrivas som ”oskyldigt”, ”missuppfattat” eller ”förhastat”. Ord som säkert Fridolin kommer att använda om sin kollega, han är ju rätt väl inövad på triggerord efter de senaste dagarnas händelser.

Hon ser ju inte bara till att dra ett löjets skimmer över sin person, hon drar regeringen med sig i fallet. Den som ska representera Sverige, hur illa jag än tycker om att det är Miljöpartiet och Socialdemokraterna som står för den saken, lär inte ha en lättare uppgift att t ex diskutera frågor med andra länders regeringar. Det finns ingen anledning för t ex amerikanska intressen att främja en sådan kontakt efter det inträffade. De lär vara lite mer på sin vakt i sina kontakter med regeringen och hon har därmed än en gång försvårat allt.

Åsa Romsons uttalande om händelserna i New York 11/9 2001 har väckt internationellt eko. Än en gång har hon visat prov på alla de grodor som fullständigt flyger ur munnen då hon ska uttala sig Foto: Youtube

Fyra personer och deras uttalanden, inget av dessa tyder på att någon inser vidden av det som har hänt, än mindre accepterat det. Det är som om Miljöpartiet har drabbats av kollektiv avsaknad av insikt. Jag skulle till och med vilja säga att det vi ser är ett fullständigt sammanbrott (DN; Archive) vilket jag inte är ensam om att tycka efter de fyras insatser. Detta är ett parti i politisk såväl som moralisk och logisk kollaps. Tankevurporna går det inflation i och inte blir det bättre av hel- eller halvklantiga uttalanden.

Den närmaste veckan, eller två, finns det en enda fråga av vikt i det här sammanhanget – är miljöpartiet moget uppgiften att ens sitta i en svensk regering? För min del blir svaret ”Nej”, ett rungande nej.

Löjesguiden nominerar idag Miljöpartiet till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Visst är kollektiv chock grunden till korkade ord. Men få gånger i världshistorien har väl världen begåvats med så många personer som har gjort så mycket för att kunna åstadkomma ett resultat som betyder så lite. Domen över ett parti som beter sig som de företrädare som nu har fått uttala sig måste bli hård, och det med råge. Det gör er till formfulländade kandidater till priset.”

Och frågorna blev genast fler

Igår efterfrågade jag svar som inte finns, idag fick jag ännu mer frågor som längtar efter svar. Kanske kan vår kära regering som vanligt bistå med absolut ingenting vare sig vad gäller svar eller handling. Det är som vanligt emottagandet av flyktingarna som inte fungerar och det är som vanligt en handfallen myndighet eller ett företag som ligger bakom.

De som får sitta emellan är också de som vanligt flyktingarna och vår regering har därmed återigen slagit ett slag för ”den humana flyktingpolitiken” man månar så mycket om. Ett faktum som visar att Stefan Löfven i vanlig ordning står tomhänt. Han vill samtidigt så gärna framställa sig som ett fyrbåk av anständighet där allt verkligheten egentligen är allt annat än anständigt.

Sverige är inte det fyrbåk av humanitet som man vill utmåla. Fel åtgärder och dålig organisering vilket drabbar de flyende är naglar i ögonen Foto: ”Kõpu Lighthouse-033” by MasDom – Wikimedia Commons

Reportaget i SVD berättar om de asylsökandes situation i vardagen. På bilden kan man se två små pojkar, kanske elva till tolv år gamla. Titta i mörk jackas ögon, ser han lycklig ut? Nej, de enda som är lyckliga tycks vara Malena Ernman, Henrik Schyffert och alla andra ”do-gooders” som nu har fått sin vilja igenom. ”Alla ska hit” löd stridsropet, men säg mig ska man inte också bemöta dessa människor med lite mer respekt?

För vad erbjuder det svenska samhället dessa? Vi kan läsa om allt fler lägenheter som fryser inne då bolag som äger dessa och som vill ha kontrakten inte får detta och därför överklagar beslutet i en process som tar allt längre tid. Migrationsverket nobbar boenden, företagen överklagar.

Vi kan vidare läsa om hur de båda killarna vill gå till skolan, ”school” säger de men ännu har ingen plats anvisats. Vi kan läsa om att de visserligen har boende, men ett temporärt sådant till dess att situationen är löst. Vidare kan vi också lära oss att deras boende har ett gemensamt rum där det finns ett pingisbord, detta är täckt av bortskänkta kläder och leksaker. Tristessen tycks vara det enda bestående.

Barnen i en av artiklarna vill gå i skola men svenska regler och byråkrati sätter hinder i vägen. Ett faktum som visar hur seriös Stefan Löfvens och andras ”humanism” är
Foto: Wikimedia

Är det detta som godhetseliten kallar ”humanism”? I så fall ber jag om att som vanligt ha en avvikande uppfattning! Historien slutar dock inte där. Som vi alla vet bor du och jag i en om uttrycket ursäktas bomullsvärld. Vi slipper att se det mesta av världens vidrighet och det ska vi vara glada för. Men samtidigt skapar det en oförberedd hållning som ibland kan ta sig uttryck i att man står maktlös inför storheten i ett problem.

De som nu kommer hit har i vissa fall sett saker ingen ens kan beskriva. Människor som korsfästs, huvuden som har rullat på mer än en och kvinnor som bjuds ut som sexslavar för att nämna några av de övergrepp som Daesh begår. Till detta kan vi lägga en total ekonomisk hopplöshet i flera länder i det forna östra Europa. För att kunna möta traumatiserade människor måste naturligtvis vården ha de nödvändiga resurserna. I vissa avseenden har de inte detta då trycket nu ökar dag för dag.

Flyktingarna har ofta sett saker ingen människa ska behöva se. Orsaken är alltför ofta Daesh och varför vi inte gör något åt det grundproblemet är ett mysterium. Foto: Youtube

Många är så traumatiserade i kombination av sysslolösa att deras enda utväg är att trampa fram och tillbaka längs en korridor, eller i en trappuppgång. Här lyser humanismen åter med sin frånvaro när resultatet av godhetsapostlarnas mission kommer i dagen. Sysslolösheten har fått några att ångra att de kom hit, andra att tala om ett havererat asylsystem. Mer om det plus intervju i viral video hittar du på Expressen.

Här under hittar du länken till rapporten från Socialstyrelsen om psykisk ohälsa hos flyktingar som beräknas ligga så högt som 20-30 %. Frågan är hur dessa kändisar och vår statsminister kan kalla detta ”humant”? Man måste nästan ha en mage av plåt och ett blod kallare än is för att den ekvationen ska gå ihop. Resultatet av godhetsrörelsens framfart är tyvärr allt annat än humant.

Klicka för att komma åt 2015-1-19.pdf

Sanningen är ju att bilden av oss som en ”humanitär stormakt” i själva verket är en bild av en humanitär bananrepublik. En del av oss låter ju medvetet alla de beskrivna missförhållandena ske mitt under näsorna utan att protestera. Istället manifesterar vissa sitt stöd till det som bara kan beskrivas som ”godhetspornografi”. Vår positivhalare till statsminister tackar nog då han tror sig kunna vinna röster på agerandet, men det viktigare dvs svaren de lyser med sin frånvaro som så många gånger förr. Mer om vår bananrepublik har den alltid lika suveräna Fnordspotting bloggat om.

Bilden kan föreställa två regeringsmedlemmar på väg in på möte. Alternativt kan det vara två svenska artister. Hur det än är med den saken håller Sverige på att bli en bananrepublik, allt signerat vår regering Foto: Youtube

Så tornade än mer mörka moln upp sig vid horisonten. EU är ju som bekant djupt oenig i frågan emigranter. Vissa har råd, andra går redan på knäna och så har vi vårt egna land som har alldeles för lite resurser och är illa förberett men ”Alla ska hit”. I de diskussioner som har förts har EU-kommissionen velat solidariskt dela upp flyktingarna på alla medlemsländer. Detta är dock en inställning som kan buklanda med besked.

Frankrike, Tyskland och Sverige ser gärna att alla tar sitt ansvar. Frankrike och Tyskland tycker ett sådant avtal ska vara bindande dvs tvingande. Länder som Grekland, Rumänien och Ungern motsätter sig denna syn med näbbar och klor. Anledningen är att man vinner få eller inga val i hemländerna på en sådan politik. I t ex svenska ögon ses de andras handlande som ren rasism som i exemplet Ungern. Man måste dock se den större bilden och sätta in den i en för landet historisk kontext innan man drar den slutsatsen. Det är med andra ord något förenklat att enbart se förklaringsmodellen som ”rasistisk”.

Sen har vi länder som Danmark som också vill minska antalet som söker sig dit. Anledningen är inte rasismen i Danmark utan att man redan har tagit emot fler än de flesta och nu inte klarar av fler. Man annonserar därför i tidningar i Libanon om problemen man har. Också kraven har stramats åt. Man skulle kunna tro att det är en ondsint högerregering som utför något så diaboliskt, men faktum är att detta börjades med redan under förra regeringens dagar och den var röd. Ledda av landets socialdemokrater väcktes alltså den politik vars syfte var att undvika fler. Mer om detta på SVT (unvis.it)

I landet Pölse annonserar man för att inte få dit flyktingar, här diskuterar vi sätt att få in alla och fler. Tänk så olika det kan vara. Att ingen tänker på konsekvenserna är symtomatiskt för de som kallar sig ”goda”. Jag föredrar den goda pölsen Foto: Wikimedia

Men det här debaclet kan alltså sluta i politisk kohandel där länder får stora fördelar tillbaka för att gå med på lösningen. Det kan också sluta i haveri och då står Sverige, Tyskland och Frankrike helt utelämnade med än mer problem på halsen. Ett faktum som kan sluta med än fler flyktingar hit och inga dit. Vi har ju redan tack vare alla godhetsivrare från Södermalm och Rosenbad målat in oss i hörnet där ”Alla ska hit”. Problemen hopar sig och lösningarna får anstå när dessa ”ansvariga” är i farten.

Som om regeringen och godhetsrörelsen inte räckte kommer nu i samlad tropp 222 svenska akademiker med ett gemensamt upprop i torsdagens SVD Debatt. I detta anser de att flyktingarna fritt ska få flyga in till säkerheten i Europa. Här ska alltså Sveriges regering sätta sig och kräva att Dublin-förordningens krav om att flyktingarna ska ha id-handlingar vid påbörjad resa ska slopas.

Idag är det så att bolagen som transporterar folk måste avkräva id-handlingar vid resans början. Gör dom inte det får de böta tiotusentals kronor för varje resenär. Denna riskerar dessutom att skickas hem. Genom att slopa detta krav ska nu folk få fritt inträde. Gladast av alla skulle Daesh i Mellanöstern kunna vara som med dessa ”akademikers” hjälp då skulle kunna smuggla hit än fler terrorister än man redan påstår sig göra. Mer om detta i engelskspråkiga The Mirror.

Att se till att förstöra och förgöra Daesh är vår tids mest viktiga uppgift vilket också skulle hjälpa flyktingarna mer än att komma hit. Foto: Wikpedia

Ungefär samma linje som akademikerna är föga förvånande Åsa Romson inne på. I ett tal nyligen uttryckte hon ambitionen att försöka få till lagliga vägar in i EU, mer om det i GP som skrivit artikeln. Återigen tackar Daesh, nu lär de ha bråda dagar att samla ihop gänget. Frågan om hur mycket mer Romson mp tål är högst aktuell igen som du kan läsa mer om i Aftonbladets ledare (unvis.it). Till och med från vissa håll inom mp är tongången hög mot henne, läs Bertil Torekulls blogg ”Kullerstenar” som ett exempel.

Det finns trots allt folk som förstår vad andra vägrar att inse. Problemets lösning heter inte ”Alla ska hit” eller ”Europas moraliska skuld”, det där är rökridåer för att folk ska få känna sig så goda att de spricker. Nej, istället är det att se till att inbördeskriget i Syrien upphör och det kan man bara göra militärt. Detta har Kjell-Olof Feldt förstått i sin debattartikel i SVD.

Problemet med hans artikel är att han inte längre är makthavare och därför inte per automatik har inflytande över dagens politik. Artikeln förändrar med andra ord lite eller inget. Istället har andra personer blivit mer tongivande. Här är två personer som inte har förstått ett dugg men som debatterar ändå. Per Gahrton och Jabar Amin skrev i november förra året följande debattartikel i SVD på samma ämne.

Debatten börjar nu anta så bisarra inslag att man undrar om man är förflyttad till Alice I Underlandets teparty-scen. ”Alla ska hit” är credot, resultatet för de som kommer hit är man inte intresserad av Foto: Wikimedia

Tre saker skulle hända om man gjorde som dom sade dvs se till att PKK tog striden mot Daesh. Ett: Turkiet skulle gå till anfall mot PKK eftersom de utgör ett hot mot den Turkiska nationen. Två: detta skulle leda till mindre tryck mot Daesh som bara skulle tacka och ta emot. Tre: För lång tid framöver skulle regionen splittras upp än mer än den redan är av strider som präglades av alla mot alla. Det skulle destabilisera hela regionen och se till att parterna kastades in i ett mycket blodigt och destruktivt krig där inga vinnare skulle gå att utse. Med andra ord, debattörerna förstår lite eller inget.

En annan som har förstått och dessutom tröttnat på godhetsvänsterns spektakel och positivhalar-politiker som håller tal för människor som redan har bestämt sig är Nuri Kino. Hans artikel i gårdagens SVD sammanfattar rätt väl vad jag känner inför dessa så kallade ”humanister”. Också, hör och häpna, Gina Dirawi har en hel del att säga om hur illa hon mår över artisteliten. Jag håller sällan med henne, men igår var hon min hjältinna. För sanningen är att också jag mår illa över att vissa artister ser möjligheten att marknadsföra sig själva på bekostnad av en pojke på en strand.

Som vanligt har Göran Greider helt rätt – Vi kan inte ha det så här. Det är dags att se till att avskeda vår regering och det politiska etablissemanget i Sverige via valurnan.
Foto: Karnevalforlag

Jag mår också illa över en godhetsvänster som hela tiden bara vägrar att fatta att vi är så dåligt rustade att vi faktiskt är anti-humanister. Samma rörelse kan inte få in i sina skallar att det inte är godhet att låta folk sitta i tillfälliga boenden och inte ens kunna aktivera sig, än mindre veta om man får stanna eller inte. Det är inte heller humanism att döma folk till utanförskap med inga eller de sämsta jobben alternativt bidragsberoende.

Att som nu miljöpartiet, de 222 akademikerna och i förlängningen också socialdemokraterna kräva att det ska bli än enklare att komma hit, är kontraproduktivt. Ingen människa förtjänar den behandlingen Sverige och dess myndigheter utsätter dem för. Kalla det för vad det är – ren tortyr. Hur illa det än låter i era öron måste vi nog inse två saker.

Det första är att vi inte kan hjälpa hela världen, vi har helt enkelt inte resurserna vad än godhetsrörelsen säger. Det andra att SD har rätt på en punkt, det vore mer effektivt att hjälpa dem där inte här. Jag är fortfarande inte övertygad SD-anhängare, men nog förtjänar alla de etablerade en att bli utvisade ur både Rosenbad och Riksdagen. Det är dags för Stefan Löfven att lämna in sin avskedsansökan. Om inte annat därför att han genuint bryr sig om flyktingarna på riktigt istället för att låtsas enbart för att vinna opinionssiffror.

Regeringspartiernas engagemang i frågan är lika falskt som kattguld. Falska förhoppningar, hopplöshet både på bostads- och arbetsmarknaden samt bidragsberoende är det enda regeringen kan komma med istället för att ge folk en värdig tillvaro
Foto: Wikipedia

Löjesguiden nominerar idag återigen godhetsrörelsen med artist-Sverige och positivhalar-politikerna i spetsen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Utan empiriska bevis, med all fakta på handen att det knakar nu och med vetskapen om att ni för en inhuman flyktingpolitik fortsätter ni envetet. Den enda vägens politik innefattar ren tortyr och inhuman behandling för att ni ska få känna er goda. Det om något är mer än väl en anledning till nomineringen. Stefan Löfven har dessutom personligen visat varför landet behöver en ny regering.”