När galet blir värre

Det finns reaktioner och så finns det reaktioner. I torsdags avslöjade jag och Rebecca Weidmo Uvell oberoende av varandra på varsin blogg, här är hennes inlägg, hur listan från (o)Rättviseförmedlingen egentligen var sammansatt. Namn som direkt kunde förknippas med organisationen själva där många inklusive den nuvarande ordföranden nominerades till toppjobb i statlig kulturell sektor.

Namnen gav också känslan av att här skulle miljöpartiet och vänsterpartiet premiera sig och de sina eftersom nästan alla hade haft eller har den agendan. Förvånansvärt många hade också ett förflutet inom det genusindustriella komplexet där de har fört debatt om genus, identitetspolitiska frågor och intersektionalism. Ett sånt namn är Södertörns Högskolas egna stolthet Ylva Habel. De och (o)Rättviseförmedlingen är väl de enda som känner stolthet över det namnet.

BreivikGläntar du på locket och gör det förbjudna i att kritisera listan lär väl Breivik dyka upp som ett brev på posten. Vad han gör i debatten hela tiden vet ingen utom godhetsivrarna som vill peka på vad de tror är sin motsats. Foto: The Guardian

En annan mer känslig fråga var att ovanligt många namn var av så kallad utländsk härkomst. Inte för att jag har något emot sånt, det är klart vi ska ha representation för människor med utländsk härkomst. Men ett grundkrav är väl att de borde avspegla proportionerna i befolkningen så att de får utgöra så många som de är, inte majoriteten som på listan.

Att kritisera detta är dock problematiskt, man kan ju bli anklagad för att vara både nazist och anhängare av Breiviks manifest om man begår det misstaget. Ändå måste det göras, den här listan är trots allt en ren skymf mot demokratiska grundideal. Det mest intressanta är dock reaktionen på Rebecca Weidmo Uvells bevakning, själv har jag inte dragits in eller hört sura kommentarer. Tvärtom bara goda vitsord så här långt. Men mot Rebecca lät det som sagt annorlunda.

Sofia Embrén, vd på (o)Rättviseförmedlingen skickade ett personligt mail till Rebecca Weidmo Uvell där hon bad henne ta bort uppgifter från bloggen. Det skulle röra sig om uppgifter Sofia Embrén menade var att åsikts- och ursprungsregistrera folk. Det fanns dock ett flertal fel med resonemanget, som vanligt får man väl lov att säga.

Sofia EmbrénMailet från Sofia Embrén sa allt och lite till. Foto: skärmdump från Rebecca Weidmo Uvell

För det första är det är inte Sofia Embrén som avgör vad som kan och inte kan stå på en blogg, det är något för rättsvårdande myndigheter men inte en vd i (o)Rättviseförmedlingen att avgöra. Vill hon göra en anmälan mot publiceringen är det henne fritt att göra så, men jag ser betydande problem för henne att få rätt i den frågan. Det beror på faktum nummer två.

För det andra är listan i och med att den är inlämnad och diarieförd på kulturdepartementet också en offentlig handling. En offentlig handling kan aldrig en förening, uppdragstagare eller vd lägga sig i eller ha en åsikt om. Den går att begära ut för den som vill det och kan publicera vem som än fick uppdraget eller vilka namn som finns på listan. Sofia Embrén respekterar därmed inte svensk offentlighetsprincip eller rättslig tradition vilket är beklämmande.

Det är skattepengar som har betalt för uppdraget, det är på Kulturdepartementets och kulturministerns uppdrag listan har tagits fram. Det är alltså inte en lista som tillhör (o)Rättviseförmedlingen i en juridisk mening. Att då komma och säga att man inte får publicera den är befängt. Det här sägs till och med rätt ut på deras hemsida där man kan läsa att ”Rättviseförmedlingen fick i uppdrag av Kulturdepartementet att hjälpa dem bredda urvalet inför att platser i styrelser och insynsråd ska tillsättas.”

(o)Rättviseförmedlingen har därmed visat sitt rätta ansikte och skäms inte ett dugg över att försöka utöva direkt censur och övergrepp mot svensk rättsprincip. Att det som de står för är allt annat än rättvisa är väl just det de inte vill vi ska se eller förstå. Detta är alltså en förening som fiskar i mycket grumliga vatten. Här hittar du listan (unvis.it) som är så kontroversiell men som borde betraktas som en offentlig handling vilket den är då den överräckts till Kulturministern.

MaskeradBakom masken är (o)Rättviseförmedlingen precis likadan som alla andra människor men aningen mer hycklande om vad det är de vill. Alltihop med notan översträckt till dig svensk Foto: Wikimedia Commons

Men den här seriekrocken stannar tyvärr inte där. I vanlig ordning när det gäller vår regering gör man saker än värre. Alice Bah Kuhnke är inget undantag från den regeln och eftersom frågan är hennes så kör också hon i diket. I lördagens DN (unvis.it) uttalade hon sig i frågan kring listan och det blev en rätt ledsam läsning. Så här sa kulturministern:

”För mig är det viktigt att vi tillsätter tjänster efter förtjänst och skicklighet, därför vill jag ha ett så brett urval som möjligt. Den listan vi fått av Rättviseförmedlingen är ett komplement. Den utgör inte hela urvalet. Ett bredare urval gör så att konkurrensen blir större, och det är bra.”

Det där låter ju jämrans bra men säg mig Alice, hur kan ”förtjänst och skicklighet” vara liktydigt med partikamrater till dig och partivänner från vänsterpartiet? Hur kan man kalla det ”kompetens”? Varför följer listan exakt den agenda som båda era partier har i frågor som genusdebatt eller intersektionalism där ni tycker vad de på listan har uttalat och debatterat? Hur kan ”Har likadana åsikter som jag” vara meriterande till toppjobb?

Kulturministern fortsätter dock enträget sin linje i frågan när hon fäller nästa lilla uttalande som en karaktärsbeskrivning på den som dristar sig att kritisera hennes idéer och inställning:

”Jag konstaterar att många känner sig hotade när konkurrensen hårdnar och gräddfilerna försvinner.”

Där stannade nog klockorna igen. Hon gör alltså det något remarkabla påståendet att gräddfilerna försvinner och att folk nu skulle känna sig hotade av detta. Det är ju tvärtom så att dessa gräddfiler nu inrättas, inte tas bort. Listan är ju en enda lång odyssé i hur man både från Kuhnkes och (o)Rättviseförmedlingens sida ensidigt gynnar de som står dem närmast. Kom ihåg att flertalet namn på listan är personer som har jobbat åt eller nu jobbar för (o)Rättviseförmedlingen.

Den sista spiken i kistan sätter hon med följande rader:

”Jag har inte frågat vad folk röstar på. Sverige är inte betjänt av att låta partitillhörighet gå före kompetens. Den förra regeringen var tydlig med att det var något man ville jobba bort, och det tycker jag är viktigt att vi fortsätter med. Den första utnämningen jag gjorde var en uttalad folkpartist, säger Alice Bah Kuhnke.”

Att låta partitillhörighet gå före kompetens är ju just det hon vill åstadkomma med listan men här döljer hon alltså detta med några lätta avfärdanden för att peka finger på något annat än vad det är. Hon vill hamna i samma ”finrum” som Alliansen som visserligen sa sig ha intentionen hon talar om, men som också dom var sämre på att omsätta de fina orden i praktisk handling.

Carlo VIII(o)Rättviseförmedlingen vill gärna peka finger på något annat än vad det egentligen är. Det är ett försök att få in alla de man har goda kontakter med, det är däremot inte ett sätt att skapa rättvisa Foto: Carlo VIII av Napoli Wikimedia Commons

Inte undra på då att skiten har träffat fläkten med besked. Kommentaren från Paulina Neuding på ledarsidan (unvis.it) i Expressen säger det egentligen bäst. Ställ er frågan ”Uppnår detta jämställdhet”? Svaret blir ”Nej”. För den speglar inte mångfald utan enfald. Precis som Paulina Neuding frågar sig kan man ställa listan mot tesen om vilka grupper den utelämnar. Svaret blir ”Många”.

(o)Rättviseförmedlingen har låtit meddela att om man tycker att någonting är fel eller att listan har brister, är det bara att mejla organisationen och föreslå fler namn till den. Förslagsvis, men detta är frivilligt, kan man alltså om man vill sätta sig och bombardera dem med namnförslag man tycker saknas. Ta den chansen om du kan. Adressen är: info@rattviseformedlingen.se

Här kommer några förslag för att fylla de uppenbara luckorna jag ser. Du kanske hittar bättre, skriv detta till adressen ovan. Här finns t ex inga judiska debattörer som Naomi Abramowicz eller Anna E. Nachman. Få har afrikanska rötter och är klart underrepresenterade om man ser till befolkningsantalet. Var finns t ex namn som Makode Linde t ex fast jo ja han är ju man förstås. För män tycks delvis vara bannlysta från listan.

Man kan också fråga sig var samerna finns, de är ju trots allt en svensk minoritet med en egen identitet men lite representation i myndighetssfären utanför den egna administrationen kring sametinget. I rikets administration finns däremot få eller inga samer representerade, dags att ändra på listan (o)Rättviseförmedlingen? Också Romer lyser med sin frånvaro, men det är klart det är ju inte de man menar när man i debatten talar om alla rasifierade så de går väl också bort till förmån för alla kompisar.

Jag är nog inte alltför djärv när jag gissar att det är de egna mobiltelefonernas telefonregister och vithetsstudier som har skapat listan snarare än förnuftet eller tanken att skapa rättvisa. Det är nämligen ingenting (o)Rättviseförmedlingen någonsin har sysslat med, snarare är det illusionen om något de säljer in. Därför ett sista namn som förslag till listan – Pär Ström. En person ständigt mot strömmen (förlåt ordvitsen!), precis vad som behövs i dagens samhälle. En kritisk röst i ett annars nattsvart Sverige.

CasioFinns du med i det här telefonregistret är du vad telefonmodellen heter enligt listan från (o)Rättviseförmedlingen Foto: ”CASIO W21CA for au” by I, Ha cplnfo9t0i. Licensed under CC BY-SA 2.5 via Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag Alice Bah Kuhnke till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Det märks tydligt vilken regering du sitter i. Aldrig har väl fel så bristfälligt beskrivits som rätt och tvärtom. Här är du Alice Bah Kuhnke i helt rätt sällskap.

Du tar det till och med ett steg längre när du så välformulerat pekar på att vi som nu kritiserar ditt och (o)Rättviseförmedlingens hanterande genom att utmåla oss som ”rädda för konkurrensen till gräddfilerna”. Jag lovar dig Alice, jag aspirerar inte ens till att få vara med i den skara som kan tänkas bli de utvalda, men jag förbehåller mig rätten att få kritisera ministrar och en regering har förlorat sin moraliska kompass. Det är det som gör dig och er till formidabla kandidater.”

Men det är ju rättvist!

Rättviseförmedlingen påstår sig vilja förmedla rättvisa. Ändå är det precis tvärtom, de levererar orättvisa. Till exempel är merparten av Rättviseförmedlingens ledning själva inte så jämställda, man skulle till och med kunna tala om en total ojämställdhet internt. Ändå har regeringen valt att inte bara samarbeta med denna organisation, utan också att skänka dina och mina pengar till dem för utfört jobb. Dags att titta på vad det är för jobb de då har utfört och det är nu det blir lite problematiskt.

Apollo 13Precis som Apollo 13:s besättning har nu statsminister Löfven fått ytterligare ett problem på halsen vid namn ”Rättviseförmedlingen”. De har nu visat vad de menade med ”rättvisa”, dvs ”orättvisa” Foto: Wikipedia

Regeringens uppdrag genom Alice Bah Kuhnke har varit att ta fram en lista med namn som Rättviseförmedlingen anser är de som ska komma på tal i framtiden när tjänster blir lediga inom kultursfären på olika institutioner. Mer om detta uppdrag har Fnordspotting bloggat om. De här namnen ska alltså utgöra ett underlag då regeringen utser personer vilket är deras fulla rätt att göra. Med regeringsmakten kommer nämligen utnämnings-makten.

Vad som däremot inte är deras rätt är att utse personer på meriterna att de är kompisar, partikamrater eller har visat att de har rätt åsikt. I varje fall inte moraliskt för något formellt förbud mot detta finns inte. Men det är precis det som både regeringen och Rättviseförmedlingen nu väljer att göra. I förrgår tisdag, offentliggjordes så listan på en presskonferens med kulturministern och ordförande Seher Yilmaz närvarande vid avtäckningen.

Det är inte någon nyhet att politiken har blivit en ankdamm där buddy buddy-systemet blommat upp, det är något alla partier sysslar med. Titta bara på bytet av talman i riksdagen som inte alls ska spegla vem som har makten men som gör det ändå. Varje gång sossarna styr är det en sosse som är talman och likadant med alliansen, något som för en tid sedan var otänkbart.

Likadant är det med offentliga tjänster, man utser sina kompisar och partikamrater. Smutsigt? Ja men vare sig olagligt eller tveksamt, däremot moraliskt förkastligt enligt mig. Alice Bah Kuhnkes lista är just en sådan. Tänk dig att sätter i ordning en lista med de krav som de ska ha som får lov att kvalificera sig. Tänk dig att denna lista innehöll ord som ”normkritisk, queer, scenkonst, postkolonial, rasifierad och kulturvetare”. Hemska tanke tänker en del, men det är precis så man kan beskriva Alice Bah Kuhnkes kravspecifikation.

QueerI den bransch Rättviseförmedlingen jobbar i finns vissa kodord. Rätt politisk åsikt hjälper på traven, ”queer”, ”normkritisk” och ”postkolonial” likaså. Foto: ”International Festival of Queer Culture 2009 (3)” av International Festival of Queer Culture – Eget arbete. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons

Föreställ dig också att flera av de namn som dyker upp är kompisar till henne, parti-kamraterna eller regeringskamraterna. Föreställ till sist att dessa redan har en position där de har visat framfötterna just på det postkoloniala eller normkritiska området. Då har du också hittat det listan handlar om.

Här (unvis.it) hittar du länken till listan från Rättviseförmedlingen. Tittar man närmre är den ett under av ”rättvisa” när den är som mest ironisk. Listan innehåller nämligen namn på för dom närstående eller före detta och nuvarande medarbetare. I Smålandsposten hittar du artikeln som kommenterar listans innehåll. Också Rebecca Weidmo Uvell har bloggat om listan, länken hittar du här.

På listan hittar vi namnkunniga personer som Alexandra Pascalidou, Athena Farrokhzad, som ju agerade ”hyllad” sommarpratare på P1 – här hittar du programmet, Behrang Miri, Bianca Kronlöf och Ylva Habel för att nämna några. Alla dessa plus fler kvalificerade bland annat på åsikt. De har visat framfötterna både i den antifascistiska kampen, den postkoloniala agendans genomförande och slagit ett slag för det normkritiska tänkandet.

Tweet Ylva Habel Ylva Habel från Södertörns Högskola (varifrån annars) är en av de som enligt listan ska belönas för sitt antidemokratiska arbete med att ägga sd-affischer i Stockholms tunnelbana förra året Foto: Egen dump från Twitter

Nu ska de belönas för det arbetet med dina pengar. Läser man motiveringen, som korkat nog inte ens döljer vilka skälen till nomineringen är,  som finns för varje namn hittar man beskrivningar som:

”Produktionsledare på Rättviseförmedlingen, kommunikatör med stort engagemang för samhällsfrågor.”

Den meriten är ju underbar eftersom Rättviseförmedlingen här ser till att ta med de egna. Också ett namn som Barakat Ghebrehawariat som är styrelsemedlem skvallrar om detta faktum. Vi fortsätter:

”Sångerska i bandet Oomaigoosh och medlem i den queerfeministiska konstgruppen Ful”

Här stöter vi på det magiska ordet ”queerfeministiskt” som nu för tiden öppnar så många dörrar.

Exempel 1: ”Varit med och organiserat en mängd demonstrationer och kampanjer bland annat Alby är inte till salu.”

Exempel 2: ” Har studerat genusvetenskap, internationell säkerhet och MR i Sverige och utomlands och sitter i Miljöpartiets styrelse i Stockholm.”

Fler magiska ord som ”genusvetenskap” och ”internationell” eller ”MR” [”Människorätt” – min anm.] är förlösande i de här sammanhangen. Men än mer meriterande är ju politiska engagemang för ”rätt åsikt”. ”Inte till salu” tyder ju på ett engagemang för Vänsterpartiet och ”Miljöpartiet” är ju inte direkt dolt i kommentaren. Här ska det likformas och ses till att få in folk som kan föra in en politisk agenda också i den offentliga förvaltningen.

”Är även projektledare i det europeiska mångfaldsprojektet Brokering Migrants’ Cultural Participation och styrelsemedlem i kulturföreningen TRYCK”

Alla dessa magiska ord igen. ”Mångfaldsprojekt” och ”Migrants” faller ju alla godhetsapostlar på läppen och genast finns det skattepengar att tjäna på tjänster ingen skattebetalaren ens tillfrågats om de ger sitt godkännande till.

”Bibliotekarie på Umeå Stadsbibliotek som bland annat skapt Regnbågsbiblioteket och på andra sätt arbetat mycket med HBTQ-frågor inom biblioteksvärlden”

”Regnbågsbibliotek”,”HBTQ-frågor inom biblioteksvärlden”! Återigen små kodord som signalerar vad det är som premieras och därmed väljs ut. Jag har dock sparat den bästa till sist i den uppsjö av uppslag som listan ger:

”Suttit i styrelsen på Rättviseförmedlingen och har bl.a. skrivit boken ”Vi är misfits – queerfeministisk aktivism och anarkistiska visioner” samt antologin ”Något är Ruttet i Sverige” tillsammans med Maria Sveland”

Här ryms så många pk-poäng att räkneverket går sönder och de feministiska kyrkklockorna ringer i bakgrunden. ”Suttit i styrelsen för Rättviseförmedlingen” – !!!!, ”Vi är misfits – queerfeministisk aktivism och anarkistiska visioner” – kan det bli bättre?, ”Något är ruttet i Sverige” – sic!, ”Maria Sveland” – Där satt den!, ”att föra ut all denna samlade kunskap så vi kan lära folket-metodiken” – Ej att förglömma, den är en dygd!

DygdI de här kretsarna finns dygder och odygder. Politiskt korrekt och vänster är exempelvis dygd, säger du däremot ”Gösta Bohman” lär du ha skitit i det blå skåpet Foto: Kungliga Biblioteket

Allt är som klippt ur en reklambroschyr för den postkoloniala härdsmältan som frodas runt om i samhället, på myndigheter och inom högskolevärlden. Det bästa av allt är dock fortfarande att det är du svensk som med dina skattepengar finansierar denna inkvotering av rättänkande och som dessutom betalar deras löner. Detta utan att tillfråga dig eller ens be om lov att få använda dina pengar till detta. Det bara händer och ingen eller få reagerar.

Nu har regeringen sett till att ställa till med ytterligare en kraschlandning. Den här gången genom Alice Bah Kuhnke (mp). Lite typiskt är det nog att konstatera att det återigen är Mp som står för denna politikens karambolage. Mp som har gått från dumhet till ren korkighet på så kort tid att det liksom inte längre finns någon tvekan vad slutsatsen måste bli.

Vi måste bli av med dessa extremister och absolut inte ens tillåta att de innehar statsrådsposter. För att det ska ske måste vi också bli av med socialdemokratin, de kommer nämligen aldrig att släppa detta samarbete. Anledningen är att också de är lika inkrökta och sekteristiska som mp är. Där har två såta vänner funnit varandra i en ljuv harmoni. Sluta stöd denna regering och partierna som ingår i den svensk!

Stefan Löfven RättviseförmedlingenStefan Löfvens kärleksdikt till Rättviseförmedlingen valsade runt en stund i tidningarna. Den visar dock hur djupt insyltad också han är i en rätt snaskig historia där rättvisa är allt annat än slutresultatet Foto: SVT

Glöm inte bort hur det lät för lite sedan då statsminister Löfven skrev en dikt tillägnad Rättviseförmedlingen vilket väl bevisar att också han är djupt insyltad i den härva av dumheter som tycks omge hela frågan. Statsministerns diktartalanger kan man läsa om på SVT.

Men vänta, det blir bättre! Om du inbillar dig att oppositionen skulle höja sig över detta så glöm det. Anna Kinberg Batra uttryckte ju också sin oändliga kärlek till Rättvise-förmedlingen. Så också där finns en vurm för det som borde vara omöjligt för partiet att acceptera.

Vänsterretorik, intersektionellt tänkande, postmodern kraschlandning och en utnämningsmakt som återigen utnyttjas till att utse kompisar, likasinnade och rätt tänkande människor borde ju sätta upp vissa hinder. Men så är alltså inte fallet. Kanske beror det på att också de simmar i samma träsk. Man får komma ihåg att här utnyttjas samma kryphål men mig veterligen har de aldrig beställt och presenterat en lista full med namn som genast gått raka vägen in i statsapparaten på skattebetalarnas bekostnad.

Frågan om hur utnämningsmakten utnyttjas är också en ödesfråga. Kan man tillåta att två partier använder statsförvaltningen till att få in partitrogna eller kompisar? Är det inte du som medborgare som ska bestämma den saken? Jo, vi har en representativ demokrati! Men vad händer när de som ska representera oss, inte längre gör det? Ska inte pengarna gå till bättre saker än att betala för att Rättviseförmedlingen ska få in sina styrelsemedlemmar i statliga organ?

Anna Kinberg Batra RättviseförmedlingenOckså Anna bedyrade sin kärlek till Rättviseförmedlingen och passade på att skriva ett brev där hennes känslor kom i dagen. Detta trots att hennes känslor logiskt sett borde ha varit hetare av andra skäl än kärlekens Foto: SVT

Det är dags att ta makten över våra pengar svensk, andra gör ju bevisligen inte det! Detta är dina pengar, inte deras och när man så skamlöst som regeringen nu utnyttjar denna till att dessutom politisera tjänstemannakåren med människor med ”rätt åsikt” är något galet utöver det vanliga. Dags att sätta ner foten svensk, imorgon är det i värsta fall försent!

Löjesguiden nominerar idag slentrianmässigt regeringen men främst Alice Bah Kuhnke för första gången till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Den här regeringen är moraliskt korrupt. Utnämningsmakten finns visserligen och de regler som styr förhindrar visserligen inte dagens system. Efter regeringens och Alice Bah Kuhnkes senaste drag borde reglerna stramas åt ordentligt. Att ni nu utnyttjar detta lagmässiga hål till att utse likatänkande till positioner i samhället visar klart varför ni nu nomineras. Ni är en formidabel kraft på detta område.”

Ett solklart bevis

Jag har länge hävdat att rättvisa och feminism har varit två områden som i själva verket har syftat till att ge vissa personer en skjuts i karriären. Nu har beviset äntligen kommit. Rättviseförmedlingens grundare och förre ordförande Lina Thomsgård får jobb på SVT:s kulturprogram Kobra. Om det kan man läsa om i Resumé (unvis.it).

Propaganda KinaPropaganda och kanaler för sådan har använts i alla tider. Television har extra stor genomslagskraft och det är det man nu utnyttjar när ”de rättänkande” får tillträde till olika poster i SVT Foto: Wikimedia

Tidigare har Lina fått jobb som kolumnist och programledare på Aftonbladet genom sitt engagemang. Hon har också haft en egen pr-firma som bland annat har haft självaste Robyn som klient. Inte illa för en person som säger sig vilja uppnå rättvisa. Hon har ju med detta uppnått maximal klasskillnad. Allt detta är naturligtvis bevis för hur förtryckt hon, Robyn och alla andra feminister på Södermalm är. De lär ju förtvina i sina Jaguar-bilar, storkna på sin gåslever och känna sig både vilse och förtryckta i sina fyramiljoners-lägenheter.

Kanske kan Lina nu hjälpa förortens förtryckta kvinnor som lider under hederskulturen att dels få bättre jobb, dvs ett jobb alls, och dels en bättre tillvaro i boendet? Tur då att Lina Thomsgård har svar också på denna så brännande fråga. Hon vill ju tvångsförflytta människor inklusive sig själv från Södermalm till förorten där Barkarby tycks sticka ut som ett extra skumt ställe, mer om detta i ETC  (unvis.it). Rättvisa är tydligen att tvinga folk att göra det de inte vill i hennes värld.

Så vad kan vi då förvänta oss av hennes nya jobb? Nya reportage om fittkonstens landvinningar på Södermalm kanske? Varför inte ett mensmanifest som läses upp i programmet? Än mer feministanstrukna vinklingar på reportagen vore inte heller så dumt, det skulle ju i så fall bevisa att SVT är såååååååå oberoende och neutrala! Gärna mer hyllningar till vänsterradikala vore väl på sin plats.

Feminist Feminismens tredje våg har dragit något av ett löjets skimmer över ideologin och utnämnandet av Lina Thompsgård gör inte saken bättre

Ett förslag, kanske vore ett reportage om ”samvetsfången” Joel Bjurströmer Almgren och hur ”oskyldig” han är på sin plats? Reportage om hur ”samvetsgrann” han är hittar du i Expressen (unvis.it). Kanske borde det anordnas en manifestation på Södermalm dels för att hylla denne ”hjälte” och dels för att få med honom i ett reportage? Som ni förstår är uppslagen och möjligheterna oändliga i och med beslutet. Det blir ju så när man ger människor med en minst sagt annorlunda agenda än mer makt.

Men ingenting dåligt som inte för något gott med sig, här gäller det att ändå vara optimistisk. Ingenstans i närtid har vi och jag ju fått ett tydligare bevis på hur verkligheten hänger ihop. Säg de ”rätta sakerna”, slå ett slag för ”de goda värdena” och din lycka är gjord. Fan, jag har valt fel sida här. Karriärmöjligheterna och de goda inkomsterna hägrar i bakgrunden, allt man behöver göra är att fortsätta marschera på led.

Utom för sådana stackare som jag då, man får inte säga ”fel” saker. Här fungerar principen istället exkluderande. Då kan man skriva hur bra saker som helst, jag säger inte att jag gör det utan i största allmänhet, men för sakens skull utesluts dessa då de ju är anhängare av Breiviks manifest och står i förbund med satan. Svär man i den feministiska kyrkan går det ju så. Att förgripa sig på översteprästinnor som Lina, Gudrun, Katarina, Zara eller någon annan förgrundsfigur straffar sig, det finns det sanktionsmetoder till.

Grupp 8Skriv eller säg fel sak och fatwapatrullen står snart utanför dörren, metoderna är många och alltihop mynnar ut i att ett antal personer får en karriär Foto: Expressen

Det är på det här sättet man får in den åsiktslikriktning vi ser idag där alla ska sjunga i samma tonart. Syftet är naturligtvis att lära oss medborgare alla den klokskap som bara människor från Södermalm kan delge oss. Här gäller det att fostra människor i den ”anti-fascistiska och anti-rasistiska kampen”, för vi har ju mage i det här landet att alltmer stödja sd. Det i sin tur beror på att vi i deras ögon är korkade och slutsatsen blir därför att vi måste upplysas.

Det är vad våra licenspengar nu kommer att gå till. Vi ska avlöna en människa som har byggt hela sin affärsidé på att sälja in ett budskap som går ut på att kompetens inte bygger på meriter utan på kön och hudfärg. Detta utan att vi som betalar ska ha något att säga om saken. Vi ju inte ens har ett veto i frågan även om vi äger SVT.

Våra licenspengar ska vidare gå till en person vars grundsyn är att kompetens går att mäta i pigmentering av hud, inte vilken utbildning du har fått eller vad du har för arbetslivserfarenhet. Det är ju den tesen hon har grundat Rättviseförmedlingen på och som Stefan Löfven har köpt med hull och hår. Grattis till alla oss licensbetalare, vi har just tagit ytterligare ett steg mot helvetet och enpartistaten där dumheten och inkompetensen härskar.

Pengarna På BordetI slutet av dagen är det som vanligt rikedom och framgång som hägrar. Ingenting man talar om, det är ju våra licenspengar som betalar för hela kalaset. Då gäller det ju att upprätthålla illusionen om att SVT är oberoende

Löjesguiden nominerar idag SVT till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Tack för att ni på ett så påtagligt sätt visar hur det informella system ser ut som ger godheten och feminismen en karriärmöjlighet på våran bekostnad. Det är inte alltid så glasklart men ni har visat exakt vad det handlar om. Det är också väldigt bra att ni på det här sättet ser till att skapa än mer åsiktslikriktning i ett hus som redan dignar under det oket. Detta sammantaget gör att ni är väldigt värdiga kandidater till priset.”

Andra som har skrivit om SVT och deras metoder är:

Fnordspotting – SVT, SD och sifferexercisen
WTF Toklandet – SVT debatt igår
Susanna’s Crowbar – Cyberfeministen Maja Fjaestad

Antikulturministern

Att vår kulturminister har tokhyllat beslutet att plocka in Rättviseförmedlingen vilket kanske inte är överraskande då hon ju sitter med i den regering som har tagit det ödesdigra beslutet. Mer om denna sorgliga händelse kan man läsa om på Dagens Opinion. Att jag uttrycker mig så drastiskt kommer sig av Rättviseförmedlingens historia. I följande artikel i Aftonbladet kan man till exempel läsa om hur Rättviseförmedlingen motverkar sitt eget syfte genom att diskriminera vita män.

Seher Yilmaz är organisationens nuvarande ordförande. Hennes förmåga att städa undan obekväma sanningar ur historien där hennes egna artiklar plötsligt fick nya rubriker för att inte verka stötande på regeringen är omvittnad men svår att bevisa då de digitala spåren är borta. WTF Toklandet har gjort ett enormt arbete i att dokumentera skändningen som skedde på Nyheter24, nyhetskanalen för verklighetsförvanskning. Länk till WTF Toklandet hittar du här.

Det stannar dock inte där i vanlig ordning när det gäller vår regering, eller som den borde heta ”haveri”. Alice Bah Kuhnke är nämligen kulturministern som i sann miljöpartistisk anda inte ens följer demokratiska principer. När hon tillträdde som minister hade hon varit medlem i miljöpartiet i tre dagar! Mer om det i artikeln i Aftonbladet. Hon hade alltså inte ställt upp som representant i valet, väljarna kunde därmed inte säga vare sig bu eller bä utan fick acceptera faktum. Demokrati enligt miljöpartiet som sagt.

FartygRegeringen och Alice Bah Kuhnke har en sak gemensamt – båda är som ett strandat fartyg. Haveriet är ett faktum Foto: Freepik

Så fick vi då till sist en ny kulturminister som gick från dålig till sämre. Vi har haft dåliga kulturministrar förr, Lena Adelsohn Liljeroth roade nog inte så många. Än värre var väl socialdemokraten Marita Ulvskog som beskrivs i SN från 2006 då hon i vanlig ordning var missnöjd med allt annat regeringsinnehav än det socialdemokratiska. Snacka om att ha fått enpartistaten inpräntad i sitt medvetande, demokrati där någon annan än sossar har makten är tydligen en anomali för vissa.

Den här gången är det lika illa. Inte nog med att Alice Bah Kuhnke alltså har gett Rättviseförmedlingen en socialistisk kamratlig vänskapskram eller att hennes namn inte ställdes till prövning i valet, utan nu har vi också en kulturminister med intresse för antikultur. Dokusåpa är knappast det man förknippar med kultur och hyllar man deltagare är det kanske något som har brustit. Samma problem ser Johan Wennström i en debattartikel i Aftonbladet. Hyllningarna hittar du här i Aftonbladet och här i Expressen.

I Johan Wennströms artikel kan vi också lära oss att kulturministern tycker att all film innan Berlinmurens fall i princip är ointressant (!). Jag skulle kunna rada upp den ena filmen efter den andra som hon i så fall har missat men det är hennes förlust. Det är trots det lite anmärkningsvärt att man kan ha en sån inställning till konst som film faktiskt är. Konstigt är det också att hon får vara kulturminister över huvud taget särskilt med den inställningen.

CasablancaEn kulturminister som tycker att ingen film som producerats innan Berlinmuren föll, är per definition en belastning. När samma minister är mer intresserad av identitetspolitik är måttet rågat Foto: Wikipedia Filmen Casablanca Filmaffisch

Hon går inte ofta på teater, ser balett eller opera, spelar inte klassisk musik mer än om maken slänger på en skiva och inte heller refererar hon till klassisk litteratur. Däremot som sagt kan hon uppmärksamma dokusåpor. Kanske inte det man förknippar med ”kultur” men vi är ju alla olika.

Det är däremot anmärkningsvärt att konstatera att kulturministern tycks se sin roll som minister på ett lite annorlunda sätt än att stärka kulturen eller dess yttringar i landet. Att döma av följande artikel från Aftonbladet, tycks ministern mer se det som sin uppgift att kvotera in både kvinnor och invandrare i den sektor som är hennes ansvar. Många tycker det är okej, inte jag dock.

För mig är det självklart att den som är mest lämpad är den som ska inneha tjänsten. Ingen skulle vilja höra att kirurgen som står i begrepp att göra ett komplicerat ingrepp på dig i själva verket är en allmänläkare som har blivit kirurg därför att vederbörande har blivit kvoterad. Formell kompetens och erfarenhet är alltså minst lika viktiga som vilket kön eller vilken befolkningsgrupp du tillhör. Det oroande är att här försöker Alice Bah Kuhnke att rucka på detta och göra sådana saker som etnicitet eller kön lika viktiga, ja kanske till och med viktigare än formell kompetens.

RegeringenSå här ser inkompetens ut, att det råkar vara Sveriges regering gör det hela än mer skrämmande Foto: Riksdagen

Till sin hjälp för att skapa denna ”rättvisa” har hon då tagit Rättviseförmedlingen. En rättviseförmedling vars historia är kantad av historier som andas något annat än ”rättvisa”. Ett exempel på detta var när Sveriges mest notoriske mobbare Kawa Zolfagary vann priset Rättvisepriset 2103. Vad hade han gjort för att vinna priset kan man fråga sig? Han skapade mobbningsgruppen ”Vita kränkta män” på Facebook där debattören Pär Ström korsfästes i dubbel bemärkelse. Inte bara i ord genomfördes denna akt utan också i bild. Mer om detta kan du läsa om på WTF Toklandet. Fnordspotting har som vanligt skrivit ett utmärkt inlägg om den ”genomtrevliga” Alice Bah Kuhnke.

Kawa Zolfagary såg dock en chans till en karriär på den inslagna vägen. Snart hade han också skrivit en pjäs på samma tema som Facebook-gruppen och med samma namn. I huvudrollen sågs den store arbetarklasskämpen Lo Kauppi. Mer om pjäsen och dess intentioner i Allt Om Stockholm. Från feministiskt håll var ovationerna svallande som här i feministiskt perspektiv men det fanns sunt nog några som hade börjat knorra vilket man kan läsa om i DN. Kanske är nu Kawas five minutes of shame över får vi hoppas. Rättviseförmedlingen däremot de fortsätter sitt korståg där förövaren är klar redan innan utredningen är färdigställd. Och mitt i den soppan sitter Alice Bah Kuhnke och dirigerar hela den skit som bara kan komma ut från det.

Grattis Sverige, vi har fått tecken  efter tecken på att vi har den sämsta statsledning i hela västerlandet just nu. Regeringen sviker vallöfte efter vallöfte, miljöpartiet fortsätter att driva landet i en vansinnig riktning samtidigt som deras statsråd gör groda på groda och de läskiga nästan antidemokratiska tendenserna hopar sig. Det är inte utan att man börjar undra om det här landet har en framtid med dagens statsledning. Fel frågor på agendan, många av svaren på dagens stora frågor är så vansinniga att man måste ta händerna från statsledningen och till sist en politik i andra frågor som är direkt kontraproduktiva är några av ingredienserna. Snyggt jobbat Löfven.

Ylva Johansson Karl Petter ThorwaldssonSverige kan förstås bättre men inte med den nuvarande regeringen som blivit både småpartiernas och LO:s lilla knähund Foto: SVT Play

Löjesguiden tänkte med dagens artikel nominera Alice Bah Kuhnke till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Det gäller att ha rätt agenda i ett parti som miljöpartiet där könstillhörighet,  maktstrukturer och etnicitet tycks vara högre prioriterat än en inkluderande politik för fler samhällsfrågor.  Sanningen är ju att denna agenda är exkluderande för så många grupper så användandet av rättviseförmedlingen är ju i det ljuset rent logisk. En kulturminister med större intresse för detta än kultur är dock lite svårsmält men gör dig samtidigt till en värdig kandidat. Det är med andra ord med stolthet i rösten jag välkomnar dig i den digra men stolta skara av nominerade.”

Brev Till Robert

Hej Robert! Jag har hört att du är en fena på att jaga troll och så. Läste om de där otäckingarna både när jag var liten men också dagligen i tidningar. Jag tänkte att jag skulle ge dig några tips om riktigt fula och hemska troll som jag har upptäckt på sistone så kanske du med ditt svärd kan nedkämpa dessa. Jag kan lova dig att de är extra vårtiga, fula i synen och har en minst en meter lång svans som de släpar efter sig där de smyger fram.

John Bauer TrollHär ses John Bauer skildra hur trollen mobbar och trycker ner, ett lätt igenkännbart motiv också från dagens debatt Foto: Wikipedia

Det första trollet heter Alexandra Pascalidou. Hon har gjort sig känd därför att hon kommer inte härifrån utan är ett grekiskt troll. Eftersom hon är just därifrån anser hon att det är hennes uppgift att mobba, fälla nedsättande kommentarer och att trycka ner människor. Till och med folk som precis som hon kommer från andra länder ligger risigt till när Alexandra kommer igång. Jag har tagit fram några exempel här åt dig eftersom allt finns dokumenterat. Du kan först höra Alexandra trycka ned den stackars invandraren som påtalar problemen.

Alexandra fortsätter med att mobba den lika kända debattören och skribenten Alice Teodoresku därför att hon inte har samma åsikter som Alexandra tycker man ska ha. En liten rolig detalj är att Alexandra och Alice är födda i samma stad – Bukarest – ändå behandlas hon så här.

Alice Teodoresku var det ja, hon har råkat extra illa ut eftersom Alexandra inte är den enda som har mobbat henne. Inom samma företag som avlönar Alexandra Pascalidou, jobbar ett gäng osedvanligt otäcka typer som står bakom podden ”Tankesmedjan”. I den kallas Alice Teodoresku sådana saker som ”husblatte”. Länken till programmet hittar du här.

Som du hör Robert är ”Tankesmedjan” en aning missvisande och överdrivet. Det handlar ju helt och hållet egentligen om ren och skär politisk retorik nödtorftigt maskerad till politisk ”debatt”. En omskrivning för att kunna sparka mellan benen på den som inte tycker som dom. Här skulle du kunna göra ett jättearbete.

SparkTankesmedjan som för övrigt inte tycks ha så mycket tankekraft, är som en spark mellan benen. Andas en annan syn och du drabbas Foto: SVT

Dessutom är ju Alice Teodorescu både invandrare och kvinna. Som du vet Robert är ju dessa två egenskaper extra problematiska att slå mot. Ändå väljer Alexandra Pascalidou att slå mot alla dessa attribut i sin kritik, något som borde ses på som än mer allvarligt. Att slå mot en person för deras egenskaper och bakgrund är ju det som programmet försöker att gå till botten med och här är Alexandra en av mästermobbarna.

Nu när jag kommer att tänka på det är det kanske lika bra att du och research-gruppen som så tacknämligt hjälper dig, tittar på hela SVT som ju tycks vara ett hemvist för dessa troll. Mer om förfallet kan du Robert läsa om på WTF Toklandets blogg.Research-gruppen som med de rätta värderingar de har, alltid står till förfogande för att se till att skapa journalistisk objektivitet och den socialistiska formen av nyhetsförmedling i äkta pravda-anda.

PravdaPravda blev snabbt med all rätt sinnebilden för journalistik i statens och partiets tjänst. Nu har det blivit vissa av våra svenska journalisters tur Foto: KPRF

Man skulle på rätt goda grunder kunna säga att just Teodoresku är utsatt för en hatkampanj så där har du en väldigt smaskig munsbit att sätta tänderna i. Trollen i fråga är alltså riktigt hemska typer som du borde titta närmre på. Att alla trollen står till vänster och nästan alla själva är invandrare är mer en slump du och research-gruppen får överse med. Också ni är ju kloka nog att se helheten dvs att här pågår ett hat och en mobbning.

Det finns dock fler som har råkat illa ut, personer som har fått sina liv förstörda och känner sig hotade. Därför all anledning för dig att titta på dessa företeelser och personer. Nästa med frikort att hata heter Kawa Zolfagary. I skydd av priser från förtäckta hataorganisationer som ”Rättviseförmedlingen” vars alibi är just rättvisa, har Kawa kunnat komma undan. Att han är av utländsk härkomst har också hjälpt till, för som du vet Robban kan sådana människor inte vara rasister även om de är just detta.Cis-manHatet och föraktet sprider sig i vårt samhälle men vissa grupper har frikort från all skuld. Ett faktum som ger oanade nya möjligheter Foto: Toklandet

Historien om Kawa började med att han skrev för tidningen som inte ska blandas ihop med namnet på den här bloggen. Nöjesnytt blev snabbt en plattform för honom och andra förtäckta hatare vars enda motiv var att grisa ner i det offentliga rummet. Deras svador riktades alltid mot vita medelålders män, nånting också du är Robert så det finns ju ett personligt intresse också för dig här. Snart hade de hittat nästa offer, kikarsiktet var nu inställt på Pär Ström.

Pär Ström var debattören som vågade gå emot den konsensus-fascism som rådde angående feminismen. Den som inte var med var automatisk emot, etablissemanget från Södermalm var väldig bestämda på den punkten. Naturligtvis accepterade inte denna nomenklatura ett så flagrant övertramp och genast formades attackformationen. Kawa såg sin chans, här vankades godhetspoäng och därmed också karriärsmöjligheter. Bättre betalt, tjusigare bostadsadresser och solidaritetssex är ju den mumma som väntar den som positionerar sig rätt.

St PancrasSchyst boende på en flådig adress kan bli belöningen för den med rätt betyg i dressyrkursen som kallas ”journalistik” Foto: Telemobile

Kawas första stordåd blev att skapa facebook-gruppen ”Vita Kränkta Män”. Den bar flera headers som förde tankarna till Pär Ström. Man kunde se honom i bilder där Mao en gång hade funnits, korsfäst som Jesus blev synnerligen populär och ”skämtsamheter” som bilden nedan blev också den otroligt populär. Alla de som var medlemmar i gruppen och de som stod bakom den borde vara en fullständig fest för en rättskaffens man som du Robert. Här hittar du länken till blogginlägget på WTF Toklandet som skriver om händelsen och där du också hittar alla bilderna.

Gruppen gjorde Kawa så berömd och omhuldad att han fick pris från rättviseförmedlingen. Också den händelsen borde få det att vattnas i munnen på dig Robert. Susanna Varis skrev om händelsen på sin blogg, länken har du här. Här stod ju en av Sveriges dittills största hatkreatörer ivrigt uppbackad av en förmedling som säger sig vilja understödja rättvisa. Kan det bli bättre Robert? Projektet med gruppen gav i varje fall sån blodad tand att Kawa nu skrev en pjäs minsann. Den otroligt litterärt intressanta föreställningen gick också den under namnet ”Vita kränkta män” och än en gång var det Pär Ström man siktade in sig på.

Lo KauppiLo Kauppi gestaltade en fiktiv person i föreställningen ”Vita Kränkta Män”. Lägg märke till STRÖM-sladden Robban, subtil form av mobbning eller hur? Foto: DN

Föreställningens huvudfigur är en icke namngiven person i Lo Kauppis gestaltning. Hon gör flera anspelningar på ”ström” via en sladd och en lampa som för att elchocka huvudpersonen, subtilt och otäckt på en och samma gång. Monologen som pjäsen bygger på handlar om hur dumma i huvudet alla är som inte håller med och som inte tänker som Kawa och alla andra feminister från Södermalm. Fascismen i det hela är total Robert, du skulle gnugga händerna över att få slå klorna i detta. Inte ens Aftonbladet tyckte det hela var roligt, det säger ändå rätt mycket.

Pär Ström drog sig så småningom ur debatten därför att han inte längre orkade och kände dessutom att situationen blev alltmer hotfull. Syftet med hela hatkampanjen var därmed uppnått och äras ska ju den som äras bör. Kawa kunde nu gå vidare som en sann hjälte i sammanhanget. Killen som fick Pär Ström att tystna kan man inte tacka nej till i olika vänstersammanhang.Vita Kränkta MänMan kan ju förstå att efter den här typen av påhopp och andra vill man kanske inte längre vara en del av debatten. Att tysta är vad dessa krafter vill och de lyckades i fallet Pär Ström Foto: Toklandet

Kawa plus flera personer inom vänsterpartiet som också Zolfagary tillhör, gick dock vidare i samma storartade stil fast nu med nya offer. Den dåvarande chefsredaktören för SVD Per Gudmundsson omskrevs som en person som borde skjutas. Artikel från SVD hittar du här. Händelsen inleddes med ett seriealbum från Galago Förlag där tesen framfördes och sen tyckte Kawa på sin blogg att förslaget var ”rimligt”. Ändå heter det alltid att han hatas, jag förstår inte hur det går ihop Robert. Du som är en så klok person kanske kan göra ett program om detta och förklara för oss andra hur rätt kan bli fel och tvärtom.

Mitt sista tips till dig är Ametist Azordegan. Hennes insats mot din kollega Janne Josefsson som du hittar mer om här i en artikel i Expressen, är rätt svårslagen. Janne gjorde ju följande reportage om extremvänster inom framför allt Revolutionära Fronten och de som skyndar till deras försvar hela tiden trots att de inte är annat än yrkeskriminella.

Azordegans svar var ju att kalla Janne för ”nazist”, en titel han har visat flera gånger att han inte förtjänar. Det är alltså samma lögner igen och igen, förtal brukar det ju kallas när vi ”normala icke-rasifierade” begår dessa handlingar. När personer som Ametist gör samma sak heter det att det är ett ”fint hat”. Där Robert har du en utmaning som inte någon annan har tagit sig an.

NazistJanne Josefsson blev utpekad som ”nazist” av Ametist Azordegan. Personligen kan jag inte se minsta likhet med personerna i bilden som ändå var nazister Foto: Dagbladet

Jag hoppas verkligen du har lust att gå till botten med detta. Problemet har blivit akut inom den svenska vänstern och kultureliten. Idag är den så utbredd att exemplen du ser ovan bara är toppen på isberget. Med din nit och din känsla för rättvisa kombinerat med ditt journalistiska kunnande är detta en uppgift du kommer att ro iland tror jag.

Fast nu var jag nog en aning ironisk och sarkastisk ändå. Det kan ju lätt bli så när man som du sitter i samma båt som det här gänget ovan. Du har ju faktiskt inte ens en journalistisk utbildning, ändå kallar du dig det. Här kan man läsa mer om den saken från Göteborgs Universitet. Där avslöjas också att Robert är föreslagen att få en gästprofessur i journalistik, detta trots att han saknar den högst väsentliga egenskapen journalistisk utbildning vilket de erkänner i samma artikel.

Galne ProfessornRobert nominerades till att bli gästprofessor i Göteborg, det är lite som att säga att killen på bilden skulle vara en riktig vetenskapsman Foto: Broadway

Likadant är det med hans vapendragare research-gruppen. Så här oskyldigt ser det ut på deras hemsida. Där beskrivs deras verksamhet likt en idyllisk liten tripp till landet med ord som ”journalistik”, ”research”, ”demokrati”, ”samhällsfrågor”, ”jämställdhet” och andra positiva omskrivningar. För det är vad det egentligen handlar om, en förtäckt kgb-lik organisation vars uppgift är att söka uppgifter om meningsmotståndare vare sig man använder legala eller illegala metoder. Man bryter mot lagar när man bryter sig in i databaser, mer om det i en artikel i SVD. De har till och med av vissa beskrivits som glorifierade medborgargarden som här i en artikel på SVT.

Det bekymrar inte heller någon att flera av medlemmarna i gruppen har ett förflutet inom Antifascistisk Aktion (AFA), en antidemokratisk rörelse som så småningom blev till Revolutionära Fronten (RF). T ex var Mathias Wåg aktiv i AFA:s led vilket framgår av artikeln i SVT. AFA var aldrig snälla figurer. Här hittar du länken till deras mer trevliga hemsida motkraft. Faktum var dock att de alltid var inblandade i regelrätta gatustrider där man inte så sällan beväpnade sig och vid ett tillfälle visade man i Södertälje att man till och med hade byggt bomber. På bloggen Fnordspotting hittar du mer läsning om research-gruppen. Här hittar du dessutom en artikel om hur Piratpartiets partiledare Anna Troberg drabbades och vad hon tyckte om det, artikel är publicerad i Aftonbladet.

RånarluvorÄr det möjligen research-gruppen som gömmer sig bakom Afa-luvorna? Foto: Expressen

Löjesguiden nominerar idag Robert Aschberg till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Med gedigen förmåga att få det som är att framstå som det inte är, söker du dig fram i verkligheten för att bedriva propaganda och journalistiskt arbete när det är som mest av en avart. Du drar dig inte ens för att spela ut det ”hemliga kortet” research-gruppen vars ”seriösa” gärning så här långt har bestått i att kränka och spionera i bästa Stasi-stil. Det är med andra ord ett svårslaget rekord i bottennotering i svensk journalistisk historia du står för. Programmet ”Trolljägarna” borde få undertiteln ”Programmet som får dig att häpna över hur lågt vi journalister kan sänka oss för att kunna plocka politiska poänger”.

Hatet Som Karriärväg

Rättviseförmedlingen eller som vissa kallar dem orättviseförmedlingen, är organisationen vars huvudsyfte är att precis som namnet säger skapa rättvisa. Tyvärr har väl facit så här långt sett helt annat ut än vad man har försökt att gett sken av. Man har till exempel delat ut pris till Kawa Zolfagary,. Han lärde ju oss att fokusera vårt hat på en person när han skapade facebook-gruppen och pjäsen ”Vita Kränkta Män” vars enda syfte var att hata Pär Ström för att han i sin tur hade haft mage att uttrycka en åsikt som inte stämde med Kawas. Att Kawa fick en ryggdunk som tack kan ju tyvärr bara tolkas på ett sätt. Mer om den händelsen från Rättviseförmedlingens egna hemsida.

Kawa Zolfagary RättviseförmedlingenIdel leenden från både Kawa Zolfagary och Sofia Embrén visades upp då han hade utsetts till vinnare av Rättvisepriset. Meriten bestod i att vuxenmobba Pär Ström
Foto: Aftonbladet

När Kawa var klar med feminismen, när den så att säga hade gjort det som han var ute efter – att få göra karriär, lämnade han allt. I en uppmärksammad artikel i Nöjesguiden förklarade han varför han nu lämnade ideologin. Det var nog bara den officiella versionen, inofficiellt hade han fått toppjobb. Skribent i Nöjesguiden sedan tidigare, bloggare sen en tid, debattör på sajten politism och pressekreterare åt fackförbundet kommunal har varit några av uppdragen.

Vita Kränkta MänSå här subtil och än mer kränkande i vissa fall kunde Kawas inlägg i debatten ibland vara. Foto: Facebook

Han har dessutom då som sagt skrivit en pjäs som hatar Pär Ström och fått pris för det dessutom. På politism har han skrivit en rad artiklar, många på samma tema – det är rasisterna som utgör hotet. En av dessa artiklar hittar du här. Ser man följande reportage får man klart för sig att det är ”det goda hatet” som står för våldet. Vänsterns våld är utbredd och välorganiserad, det är inte nazisternas på samma sätt.

Lina Thomsgård som en gång bildade organisationen Rättviseförmedlingen, är inte heller hon den källa av rättvisa som alltid hävdas i både debatten och namnet. Nyligen föreslog hon tvångsförflyttningar för att få ut människor som hon ut i verkligheten. Hon har rätt i sak, det är aldrig bra att leva så segregerat som man gör på Södermalm där hon själv bor. Mediemänniskor, kulturpersonligheter och proffsradikalister samlade på ett enda ställe är för snävt, men tvångsförflyttning som artikeln i ETC talade om för onekligen tankarna till metoder som bl a användes av Stalin. Det är inga ”oskyldiga” funderingar eller roliga metaforer om man skalar bort orden och ser vad de i förlängningen innebär. Sett ur ett historiskt perspektiv är det än mer otäckt.

LinaLina Thomsgårds mer Stalinistiska talanger kom fram när hon föreslog tvångsförflyttningar. Vi förstår att det inte är lätt där på utanförskapets Södermalm bland kultureliten och fittkonst på kaféer Foto: DN

I dagarna inleddes ett samarbete mellan Rättviseförmedlingen och regeringen. Det var när Alice Bah Kuhnke kontaktade förmedlingen och ville få in ”experter” på olika områden som ska prioriteras. Att tala om experter är att överdriva, den kompetensen besitter helt enkelt inte organisationen.

Det normala tillvägagångssättet är att inkalla professorer, doktorer och andra akademiker på respektive område och att använda sig av sina remissinstanser för feedback. Man brukar också köpa in konsulter och det är här Rättviseförmedlingen kommer in trots att de fortfarande inte har den formella kompetensen. Seher Yilmaz skriver mer om samarbetet på hemsidan. Alice Bah Kuhnke skriver här i Aftonbladet om sin tanke. Regeringen har dessutom på varje departement en kader av tjänstemän som är något av experter på olika områden, för att inte tala om alla de statliga verk som är till för att lösa problemen.

I samma veva som Alice Bah Kuhnke lät meddela sitt beslut, skrev självaste statsministern en dikt för att hylla rättviseförmedlingen. Inte illa, en statsminister som är poet och allt, artikel i SVT med dikt och allt hittar du här. Etablissemanget tokhyllar alltså de som har en rätt grumlig agenda. Vår ”solidariska” regering samarbetar med en förmedling som vill skapa orättvisa och ger dem dessutom pengar som borde ha gått till nyttigheter som vård skola och omsorg som det så vackert heter i vänsterretorik. Det är väl för att kunna förmedla sin nya status som samma förmedling i dagarna har städat undan gångna försyndelser som begåtts av nya ordföranden Seher Yilmaz.

Stefan Löfvens DiktStefan Löfven visade sin allra bästa sida när han i sann litterär anda diktade en hyllning till rättviseförmedlingen. Nobelpriskandidat kanske? Foto: SVT

Förr var denna rättviseälskande kvinna en person som kunde skriva artiklar med rubriker som ”Män Ger Mig Kväljningar” publicerad i Nyheter24. Följer man länken kommer man till Nyheter 24 där artikeln är borttagen. Efter statsministerns kärleksförklaring heter samma artikels rubrik ”Ojämställdheten Får Mig Att Må Dåligt”, länken till artikeln och Nyheter 24 har du här. Att Nyheter 24 var en oseriös sajt med dynga på agendan det visste jag redan, men att de också var så oärliga att de sitter och ändrar för att tillrättalägga i efterhand det är magstarkt. Bloggat om falsarie-gate har WTF Toklandet gjort, läs artikeln här.

Rättviseförmedlingen Före och EfterDen nakna sanningen med den redigerade/censurerade/utbytta rubriken där den nya och gamla versionen av inlägget skiljer sig åt. Favoritdikten i mitten i repris

Men vi andra behöver inte oroas, Seher fortsätter mer än gärna sitt värv. I följande artikel gör hon påståendet i Nyheter 24 att män lyfter upp män till attraktiva tjänster. Knappast vad det handlar om. I näringslivet handlar det om kompetens inte kön, och det är knappast till hjälp för kvinnorna där. Med andra ord, också näringslivet behöver kvinnor men helst sådana med kompetens inte sådana som har kvoterats in. Vidare kan man läsa Sehers syn på näringslivets så kallade jämställdhet i följande artikel, som redan i rubriken andas 68-vänsterretorik.

Förvirra En KattRättviseförmedlingen har inget med rättvisa att göra, att påstå nåt sånt är lika komiskt som en av Monty Pythons roligaste sketcher ”Confuse A Cat” Foto: Pinterest

Tyvärr ser jag ofta vad motdraget leder till. Styrelsen jag talar om har valt att kvotera in och de flesta som är det sitter mest och gör ingenting. De är helt enkelt ett alibi för pk-ismen snarare än att vara till någon som helst nytta. Frågar någon hur jämställt det är, kan ingen neka däremot – vi kan till och med uppvisa hbtq-anpassning men återigen till ingen som helst nytta tyvärr. Anledningen heter motivation. Hur motiverad blir en person av att veta att det enda skälet till varför de har fått ett jobb eller uppdrag, är att de är ”rätt” enligt en pk:istisk måttstock?

Svaret blir att det är de inte alls. Den organisation jag själv är en del av, har visat detta med all önskvärd tydlighet. Det är lönlöst att föra den typen av politik då organisationer utarmas och försvagas och de enda som återstår för att jobba aktivt är de som saknar motivation att göra det. Det känns tryggt att veta att viktiga beslut ska tas av människor som tycker att ”nja” är ett konstruktivt svar och en gångbar taktik i beslutsfattande. Konsekvenserna av den identitetspolitiska populism som Alice Bah Kuhnke nu uppvisar kan man läsa mer om på bloggen Fnordspotting.

GuldkalvenDansen kring guldkalven fortsätter, nu med Rättviseförmedlingen som huvudrollsinnehavare Foto: Wikipedia

Regeringens nyfunna kärlekspartner Rättviseförmedlingen kan nu skörda frukterna av sitt agerande. I höstas kunde de alltså inkassera 3, 2 miljoner skattekronor genom vårt gemensamma och därmed fina innovationsinvesteringsmyndigheten Vinnova. Mer om den nyheten hittar du i Computer Sweden. Pengarna ska gå till att investera i en ”rättviseräknare” som ska räkna medietid mellan män och kvinnor. Nu kan de alltså ta steg två i den utvecklingen genom Alice Bah Kuhnkes uppdrag.

Så här lyder motiveringen varför vi skattebetalare ska hosta upp pengarna som alltså inte går till vård skola och omsorg:
Rättviseförmedlingens Räkna-projekt, Rättviseförmedlingen, 3,2 miljoner
”Normen för vem som syns och hörs mest i media i dag är en vit man. Syftet med projektet är att ta fram en webbtjänst, Rättviseräknaren, som på ett enkelt och överskådligt sätt tar fram jämförbar statistik kring vilka som syns och hörs i nyhetsmedia.”

Jag måste ha missuppfattat något som Vinnova i sin visdom har uppfattat. Dumt nog trodde jag att media idag är fulla av feministiska inlägg. Att Vinnovas tidigare satsningar har anklagats för att bara vara slöseri med skattepengar som det berättas om här i SVD Näringsliv hindrar inte dem från att slösa lite mer. Vi skattebetalare är ju så välvilligt inställda till det här att vi gladeligen hostar upp pengarna. Rättviseförmedlingens lilla digitala pryl kommer säkert att göra succé också på den exportmarknad som Löfven är så förtjust i.

KinksPrecis det titeln i Kinkslåten talar om  tycks regeringen också ha nått vägs ände, de goda idéerna lyser med sin frånvaro. Dags att byta ut dem. Foto: Wikipedia

I sin artikel i Aftonbladet (samma länk som ovan) menar Alice Bah Kuhnke att projektet ska leda till följande:
Vi har därför nu inlett ett samarbete mellan Kulturdepartementet och Rättviseförmedlingen. Rättviseförmedlingen kommer att få i uppdrag att ta fram en lista med namn som kan bli aktuella att utses som ledamöter i styrelser och insynsråd.

Rättviseföreningen kommer även att delta i vidareutbildningen av de tjänstepersoner på Kulturdepartementet som rent praktiskt bereder arbetet med att föreslå namn.  Mångfaldsperspektivet finns redan med i vårt arbete, men det finns alltid en förutsättning att utvecklas och bli en viktig föregångare.”

Det skulle kunna leda till att regeringen gör allvar i det som hittills bara varit en diskussion – kvoteringar. Återigen väcks frågan hur många misstag och dumheter en regering får lov att göra innan den måste avgå. Som jag skrev, hjälper det att tillsätta personer som saknar motivation och kunskap att sköta viktiga uppdrag? Var finns kompetensen som måttstock i den dumhet som skulle kunna bli resultatet?

Kanske borde Alice Bah Kuhnke läsa bloggen Ekvalists porträtt av en av vår tids stora feministiska författares syn på den moderna formen av ideologin nämligen Doris Lessing. I en intervju strax före sin död i The Guardian delgav hon världen sin syn på den moderna formen av feminism och den var inte vacker.

Anti-FeministJämställdhet à la svenska feminism som exportprodukt? Här har du svaret Stefan!
Foto: Elitedaily

Först anlitar istället regeringen en lögnhals och historieförfalskare att utmåla verkligheten i helt andra färger än de rätta. Den jag tänker på är Henrik Arnstad och hans uttalanden om SD som nyfascistiska och anklagelser om att lägga ut våld på entreprenad får i varje fall mig att baxna, länk till Sydsvenskan. I samma artikel påstår han att han är den enda som gjort en ideologisk analys och att hans slutsatser vilar på denna. Det är lika stor lögn som den att han är historiker, han har en halv examen men har kallat sig titeln ändå vilket är ett lagbrott. Här får han t ex mothugg av Björn Häger, journalist på tidskriften journalisten. Också den alldeles riktiga historikern Håkan Blomqvist dömer ut Arnstads resonemang på Internationalen.

Nu har då regeringen upprepat samma mönster. Ett särintresse ikläs rollen som ”experter” och avlönas med våra skattepengar till att skriva och föreslå de bekväma ”sanningar” regeringen vill ha som resultat. Som man ropar får man ju svar som bekant. Därmed har regeringen Löfven återigen visat vilken inkompetent och ideologiskt styrd avart de är.

KristallkulanNär svaren på frågorna är givna på förhand är frågeställningen mindre intressant. Lätta svar är det regeringen letar efter och får med samarbeten som Rättviseförnedringen…jag menar förmedlingen Foto: IMDB

Ändamålen helgar medlen och här ska det återigen klias under hakan på både mp och v för att tillfredsställa deras törst över nya tokigheter att lura massan med. Vad är bättre än att använda en ideologi som säger sig vara rättvis men som är djupt orättvis? Och vad är bättre att använda lydiga små verktyg som Arnstad och Rättviseförmedlingen att måla upp bilden av det socialistiska lyckoriket en del av våra medborgare tror vi lever i?

Dags att byta regering. Den här är förbrukad och saknar förmågan att leva i den verklighet vi andra lever i. Att man på kuppen bränner våra skattepengar och lurar oss med sina kasperdockor i Rättviseförnedringen (?) och med hjälp av Henrik ”historieförfalskningen” Arnstad, är extra besvärande. Som vanligt serveras du svensk prislappen på hela denna galenskap. Jag vill ha en ny regering nu, helst redan i förrgår.

John CleeseJohn Cleese sammanfattar det som vanligt bäst också när det gäller svensk så kallad politik Foto: WN

Löjesguiden nominerar idag Alice Bah Kuhnke till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Regeringen och du fortsätter på samma inslagna linje. Vi – röstboskapet – betalar och ni utser den ena foliehatten efter den andre till ”experter” i regeringens arbete. Naturligtvis tycker också jag att kultursektorn ska spegla hela Sverige, men jag vill att det ska ske med hjälp av kompetens inte det motsatta. Kanske vore det på sin plats att också regeringens arbete återspeglade något av denna idag så bristfälliga kompetens. Ett faktum som inte minst Alice Bah Kuhnke har visat med sitt senaste beslut.”