När galet blir värre

Det finns reaktioner och så finns det reaktioner. I torsdags avslöjade jag och Rebecca Weidmo Uvell oberoende av varandra på varsin blogg, här är hennes inlägg, hur listan från (o)Rättviseförmedlingen egentligen var sammansatt. Namn som direkt kunde förknippas med organisationen själva där många inklusive den nuvarande ordföranden nominerades till toppjobb i statlig kulturell sektor.

Namnen gav också känslan av att här skulle miljöpartiet och vänsterpartiet premiera sig och de sina eftersom nästan alla hade haft eller har den agendan. Förvånansvärt många hade också ett förflutet inom det genusindustriella komplexet där de har fört debatt om genus, identitetspolitiska frågor och intersektionalism. Ett sånt namn är Södertörns Högskolas egna stolthet Ylva Habel. De och (o)Rättviseförmedlingen är väl de enda som känner stolthet över det namnet.

BreivikGläntar du på locket och gör det förbjudna i att kritisera listan lär väl Breivik dyka upp som ett brev på posten. Vad han gör i debatten hela tiden vet ingen utom godhetsivrarna som vill peka på vad de tror är sin motsats. Foto: The Guardian

En annan mer känslig fråga var att ovanligt många namn var av så kallad utländsk härkomst. Inte för att jag har något emot sånt, det är klart vi ska ha representation för människor med utländsk härkomst. Men ett grundkrav är väl att de borde avspegla proportionerna i befolkningen så att de får utgöra så många som de är, inte majoriteten som på listan.

Att kritisera detta är dock problematiskt, man kan ju bli anklagad för att vara både nazist och anhängare av Breiviks manifest om man begår det misstaget. Ändå måste det göras, den här listan är trots allt en ren skymf mot demokratiska grundideal. Det mest intressanta är dock reaktionen på Rebecca Weidmo Uvells bevakning, själv har jag inte dragits in eller hört sura kommentarer. Tvärtom bara goda vitsord så här långt. Men mot Rebecca lät det som sagt annorlunda.

Sofia Embrén, vd på (o)Rättviseförmedlingen skickade ett personligt mail till Rebecca Weidmo Uvell där hon bad henne ta bort uppgifter från bloggen. Det skulle röra sig om uppgifter Sofia Embrén menade var att åsikts- och ursprungsregistrera folk. Det fanns dock ett flertal fel med resonemanget, som vanligt får man väl lov att säga.

Sofia EmbrénMailet från Sofia Embrén sa allt och lite till. Foto: skärmdump från Rebecca Weidmo Uvell

För det första är det är inte Sofia Embrén som avgör vad som kan och inte kan stå på en blogg, det är något för rättsvårdande myndigheter men inte en vd i (o)Rättviseförmedlingen att avgöra. Vill hon göra en anmälan mot publiceringen är det henne fritt att göra så, men jag ser betydande problem för henne att få rätt i den frågan. Det beror på faktum nummer två.

För det andra är listan i och med att den är inlämnad och diarieförd på kulturdepartementet också en offentlig handling. En offentlig handling kan aldrig en förening, uppdragstagare eller vd lägga sig i eller ha en åsikt om. Den går att begära ut för den som vill det och kan publicera vem som än fick uppdraget eller vilka namn som finns på listan. Sofia Embrén respekterar därmed inte svensk offentlighetsprincip eller rättslig tradition vilket är beklämmande.

Det är skattepengar som har betalt för uppdraget, det är på Kulturdepartementets och kulturministerns uppdrag listan har tagits fram. Det är alltså inte en lista som tillhör (o)Rättviseförmedlingen i en juridisk mening. Att då komma och säga att man inte får publicera den är befängt. Det här sägs till och med rätt ut på deras hemsida där man kan läsa att ”Rättviseförmedlingen fick i uppdrag av Kulturdepartementet att hjälpa dem bredda urvalet inför att platser i styrelser och insynsråd ska tillsättas.”

(o)Rättviseförmedlingen har därmed visat sitt rätta ansikte och skäms inte ett dugg över att försöka utöva direkt censur och övergrepp mot svensk rättsprincip. Att det som de står för är allt annat än rättvisa är väl just det de inte vill vi ska se eller förstå. Detta är alltså en förening som fiskar i mycket grumliga vatten. Här hittar du listan (unvis.it) som är så kontroversiell men som borde betraktas som en offentlig handling vilket den är då den överräckts till Kulturministern.

MaskeradBakom masken är (o)Rättviseförmedlingen precis likadan som alla andra människor men aningen mer hycklande om vad det är de vill. Alltihop med notan översträckt till dig svensk Foto: Wikimedia Commons

Men den här seriekrocken stannar tyvärr inte där. I vanlig ordning när det gäller vår regering gör man saker än värre. Alice Bah Kuhnke är inget undantag från den regeln och eftersom frågan är hennes så kör också hon i diket. I lördagens DN (unvis.it) uttalade hon sig i frågan kring listan och det blev en rätt ledsam läsning. Så här sa kulturministern:

”För mig är det viktigt att vi tillsätter tjänster efter förtjänst och skicklighet, därför vill jag ha ett så brett urval som möjligt. Den listan vi fått av Rättviseförmedlingen är ett komplement. Den utgör inte hela urvalet. Ett bredare urval gör så att konkurrensen blir större, och det är bra.”

Det där låter ju jämrans bra men säg mig Alice, hur kan ”förtjänst och skicklighet” vara liktydigt med partikamrater till dig och partivänner från vänsterpartiet? Hur kan man kalla det ”kompetens”? Varför följer listan exakt den agenda som båda era partier har i frågor som genusdebatt eller intersektionalism där ni tycker vad de på listan har uttalat och debatterat? Hur kan ”Har likadana åsikter som jag” vara meriterande till toppjobb?

Kulturministern fortsätter dock enträget sin linje i frågan när hon fäller nästa lilla uttalande som en karaktärsbeskrivning på den som dristar sig att kritisera hennes idéer och inställning:

”Jag konstaterar att många känner sig hotade när konkurrensen hårdnar och gräddfilerna försvinner.”

Där stannade nog klockorna igen. Hon gör alltså det något remarkabla påståendet att gräddfilerna försvinner och att folk nu skulle känna sig hotade av detta. Det är ju tvärtom så att dessa gräddfiler nu inrättas, inte tas bort. Listan är ju en enda lång odyssé i hur man både från Kuhnkes och (o)Rättviseförmedlingens sida ensidigt gynnar de som står dem närmast. Kom ihåg att flertalet namn på listan är personer som har jobbat åt eller nu jobbar för (o)Rättviseförmedlingen.

Den sista spiken i kistan sätter hon med följande rader:

”Jag har inte frågat vad folk röstar på. Sverige är inte betjänt av att låta partitillhörighet gå före kompetens. Den förra regeringen var tydlig med att det var något man ville jobba bort, och det tycker jag är viktigt att vi fortsätter med. Den första utnämningen jag gjorde var en uttalad folkpartist, säger Alice Bah Kuhnke.”

Att låta partitillhörighet gå före kompetens är ju just det hon vill åstadkomma med listan men här döljer hon alltså detta med några lätta avfärdanden för att peka finger på något annat än vad det är. Hon vill hamna i samma ”finrum” som Alliansen som visserligen sa sig ha intentionen hon talar om, men som också dom var sämre på att omsätta de fina orden i praktisk handling.

Carlo VIII(o)Rättviseförmedlingen vill gärna peka finger på något annat än vad det egentligen är. Det är ett försök att få in alla de man har goda kontakter med, det är däremot inte ett sätt att skapa rättvisa Foto: Carlo VIII av Napoli Wikimedia Commons

Inte undra på då att skiten har träffat fläkten med besked. Kommentaren från Paulina Neuding på ledarsidan (unvis.it) i Expressen säger det egentligen bäst. Ställ er frågan ”Uppnår detta jämställdhet”? Svaret blir ”Nej”. För den speglar inte mångfald utan enfald. Precis som Paulina Neuding frågar sig kan man ställa listan mot tesen om vilka grupper den utelämnar. Svaret blir ”Många”.

(o)Rättviseförmedlingen har låtit meddela att om man tycker att någonting är fel eller att listan har brister, är det bara att mejla organisationen och föreslå fler namn till den. Förslagsvis, men detta är frivilligt, kan man alltså om man vill sätta sig och bombardera dem med namnförslag man tycker saknas. Ta den chansen om du kan. Adressen är: info@rattviseformedlingen.se

Här kommer några förslag för att fylla de uppenbara luckorna jag ser. Du kanske hittar bättre, skriv detta till adressen ovan. Här finns t ex inga judiska debattörer som Naomi Abramowicz eller Anna E. Nachman. Få har afrikanska rötter och är klart underrepresenterade om man ser till befolkningsantalet. Var finns t ex namn som Makode Linde t ex fast jo ja han är ju man förstås. För män tycks delvis vara bannlysta från listan.

Man kan också fråga sig var samerna finns, de är ju trots allt en svensk minoritet med en egen identitet men lite representation i myndighetssfären utanför den egna administrationen kring sametinget. I rikets administration finns däremot få eller inga samer representerade, dags att ändra på listan (o)Rättviseförmedlingen? Också Romer lyser med sin frånvaro, men det är klart det är ju inte de man menar när man i debatten talar om alla rasifierade så de går väl också bort till förmån för alla kompisar.

Jag är nog inte alltför djärv när jag gissar att det är de egna mobiltelefonernas telefonregister och vithetsstudier som har skapat listan snarare än förnuftet eller tanken att skapa rättvisa. Det är nämligen ingenting (o)Rättviseförmedlingen någonsin har sysslat med, snarare är det illusionen om något de säljer in. Därför ett sista namn som förslag till listan – Pär Ström. En person ständigt mot strömmen (förlåt ordvitsen!), precis vad som behövs i dagens samhälle. En kritisk röst i ett annars nattsvart Sverige.

CasioFinns du med i det här telefonregistret är du vad telefonmodellen heter enligt listan från (o)Rättviseförmedlingen Foto: ”CASIO W21CA for au” by I, Ha cplnfo9t0i. Licensed under CC BY-SA 2.5 via Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag Alice Bah Kuhnke till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Det märks tydligt vilken regering du sitter i. Aldrig har väl fel så bristfälligt beskrivits som rätt och tvärtom. Här är du Alice Bah Kuhnke i helt rätt sällskap.

Du tar det till och med ett steg längre när du så välformulerat pekar på att vi som nu kritiserar ditt och (o)Rättviseförmedlingens hanterande genom att utmåla oss som ”rädda för konkurrensen till gräddfilerna”. Jag lovar dig Alice, jag aspirerar inte ens till att få vara med i den skara som kan tänkas bli de utvalda, men jag förbehåller mig rätten att få kritisera ministrar och en regering har förlorat sin moraliska kompass. Det är det som gör dig och er till formidabla kandidater.”

Ett slags sönderfall

Lite varudeklaration innan jag skriver någonting. Jag är inget fan av att ta lagen i egna händer eller att sätta sig över den. Det leder bara till anarki och laglöshet och det vill få eller inga ha. Nej, jag är inte heller rasist men jag kan se mönstret som leder fram till att andra blir det. Och nej, jag fördömer inte människor för att de blir detta. Ibland drivs människor till och med till det därför att samhället vänder dem ryggen, och det är det detta inlägg handlar om. Det fall jag nu ska berätta om handlar om just om några sådana svåra avväganden där ingen står som vinnare.

Astrid LindgrenAtt en person står som förlorare är väl något vi vant oss vid men när två parter gör det inser man att det finns ett inneboende systemfel. Också i det aktuella fallet finns denna faktor som spökar till det rejält och snart slutar det med en smäll Foto: NG

Kanske är jag alarmist när jag påtalar det som börjar bli vardagsmat i Sverige, men den som använder det ordet kan i lika hög grad vara en varningsklockeförnekare. För i det som nu ska bli det fina nya landet byggt på att alla stämmer in i ett unisont Kumba-ya, kan man skönja något värre, något fasansfullt. Detta något kallas ”systemkollaps”. Mer om hur städernas systemkollaps ser ut har Fnordspotting bloggat om.

Låt mig ta några exempel. Tre män i ett medborgargarde i Ljungby grips för att ha agerat lagens långa arm. Samtidigt gör den riktiga polisen ingenting för att hindra den flodvåg av stölder som föranledde medborgargardet. Stöldgods som dyker upp på andra sidan Östersjön och som blir till en lukrativ inkomstkälla för den med inte fullt så rent mjöl i påsen. Problemet är att ingen kan eller vill göra något åt det och därför kommer händelsen säkert att upprepas. Brist på resurser är skälet till polisens tidigare passivitet.

Sverige upplever nämligen en stöldvåg, särskilt på landsbygden är detta ett problem. Jordbruksmaskiner, trädgårdsmaskiner, bilar, båtar allt får fötter. Polisen har inte resurserna och snart finner sig människor i en rättslös situation. Lars Anders Johansson har skrivit en sammanfattande artikel om detta i Hela Hälsingland.

Runaway CoachNär människor inte längre upplever att samhället griper in för att stoppa katastrofen för dem personligen, vänds blickarna åt att ta lagen i egna händer. Inget jag uppmuntrar men förstår Foto: Runaway Coach – Thomas Rowlandson från Wikimedia Commons

Fler människor än de i Ljungby har samlat samma typ av tänkande i facebook-gruppen ”Trygga vår landsbygd” så risken att detta ska hända igen är inte marginell. Det är inte en enstaka händelse vi ser en gång var tionde år eller så. Det kan mycket väl hända igen, särskilt när de rättsvårdande myndigheterna nu helt kapitulerar.

På andra ställen har olagliga ockupationer utförts. I fallet som berättas om i Helsingborgs Dagblad (unvis.it) kan man läsa om hur en ockupation av en lagerlokal till sist ledde till att ägaren rev byggnaden. Naturligtvis flyttade EU-migranterna ut ur lokalen innan den revs…..bara för att flytta in i ett annat hus ägt av en person som vistas utomlands och som därför inte vet vad som inträffat.

Polisen låter meddela att man inte kan göra något åt detta innan en anmälan har upprättats och det kan bara ägaren göra. Grannarna har sökt ägaren med ljus och lykta men i nuläget är läget låst. De får därför stå ut med att också deras omnejd nu i värsta fall kan komma att utsättas för en ny stöldvåg. Om inte kommer kanske grannarna göra som i Ljungby, starta ett medborgargarde och så börjar cirkeln om.

circle-37434_1280Det hopplösa inträffar när cirkeln sluts bara för att börja om på samma punkt där man en gång startade. Folk ger upp och då tar man saken i egna händer istället för att ens lita på svenska myndigheter Foto: Pixabay

SVT-programmet Uppdrag Granskning gjorde för några veckor sedan två program om EU-migranter. Här hittar du Avsnitt 1 och här Avsnitt 2. Det mest talande med dessa är två saker. Det första är att Sverige håller på att få ett utanförskap som vi aldrig har sett det förut. Ingen nu levande har antagligen sett dess like i vår vår egna livstid. Oftast är det människor som i århundraden har stått längst ner i varje samhällsstege dvs Romer.

Nej, jag är fortfarande inte rasist så detta uttalande är inte för att peka finger utan för att peka på fakta. Det andra är att samhället är maktlöst. Oftast är det till och med så att ingen ens vill ta tag i saken därför att risken för att bli kallad ”rasist” är för hög. Det är helt enkelt en för het potatis för myndigheterna att ta i, allt som oftast har de inte heller vare sig resurser eller kunskap. Än mindre har de musklerna.

Summan av dessa två faktorer, utanförskap och dåligt eller inget myndighetsutövande där t ex polis många gånger inte ens finns blir naturligtvis explosiv. Många gånger är situationen så nära att brista att människor helt enkelt tvingas att ta till olagliga metoder. Nej, jag försvarar det inte men jag förstår hur mönstret ser ut. Koppla detta  till en hopplös arbetsmarknad där man oftast har varit beroende av en arbetsgivare som så småningom har lagt ner och i dess ställe har det kommit……ingenting.

Tomma HyllorFå eller inga är dumma nog att betala ett pris för något man inte får, likadant med skatt. Vi betalar men vad får vi för det? När samhället dessutom medvetet vänder ryggen åt medborgarna är någonting galet i konungariket Sverige Foto: Wikimedia Commons

Titta i avsnitt två, där ges exemplet på vilken soppa en familj har hamnat i. De äger en gammal släktgård i Högfors men bor i Schweiz. Medan de har varit borta har Romer brutit sig in i gården och bosatt sig där. De påstår sig betala hyra till en person som också han är Bulgar. Denne man påstår sig äga huset men det stämmer inte. Han äger en grannfastighet och marken till denna, men gården äger han inte.

Familjen som betalt för vad de tror är hyran, känner sig grundlurade när de inser att de har betalt pengar till en gangster som ljugit dem rätt upp i ansiktet. Svensken boende i Schweiz har anmält det hela men ingen kan göra något. Det finns alla möjlig legala skäl till varför man är helt handlingsförlamade från samhällets sida.

Polisen skyller på att inget har stulits därför kan ingen anmälan upprättas om stöld. Det är inte heller egenmäktigt förfarande då polisen inte kan bevisa uppsåt. Förundersökningen är därför nedlagd. Därmed tycker svenska myndigheter som polisen att man har gjort vad man har kunnat. Det är säkert sant för det som är felet är att också de är bakbundna av reglerna som inte ger dem möjligheten att agera. Dags för politikerna som är de som ska skapa reglerna att vakna med andra ord.

Breslau SovaDags för våra politiker att vakna och inse hur landet ligger. Dags att ändra regler, dags att agera det är det som de får betalt för. Gör de inte det väntar anarki Foto : Breslau – ”A young woman asleep in a chair” från Wikimedia Commons

Man har varit i kontakt med ägaren i Schweiz som uppmanats att lösa problemet själv. Han uppmanas till och med av kronofogdemyndigheten att själv begära legitimation av de som ockuperar huset. Efter att ha gjort detta kan han inkomma med en begäran om avhysning till myndigheten som kräver identifikation innan de kan verkställa någonting. En person ställs mot flera och dessutom utan de resurser som myndigheterna har!

För att kunna göra jobbet måste alltså en privatperson ordna med en egen utredning och en identifikation för att kunna göra en anmälan. Myndigheterna skyddar sina egna arslen för att inte bli indragna i något som kan sluta med att man har niohundrasextiotre ditresta nyttiga idioter som står och skriker på trappen om ”rasismen”. Förloraren är den enskilde som därmed slängs under kärran. Bryr godhetsidioterna om dessa, eller är det bara ”rasismen” som finns för ögonen?

Det är sådana här konflikter som kommer att bli allt vanligare om inget görs. Det tycks ju annars vara de rättsvårdande myndigheternas största merit – att inte göra någonting. Den enskilde är rättslös och därmed är konflikten grundlagd. Jag säger fortfarande inte att det är rätt, men jag förstår mekanismerna när dessa förorättade tar till allt mer desperata medel. Det är helt enkelt inte värdigt en rättsstat att vända medborgarna ryggen, men inte heller att vara delaktiga i att skapa det som kommer att sluta i våld om inget görs.

Punch and JudyBåde polis och det sociala är nog rädda för att situationen ska eskalera och bli våldsam. Att de själva indirekt är delaktiga i spelet är det ingen som vill kännas vid men den största boven är nog ändå att lagar och regler bakbinder framför allt polisen Foto: Smithsonianmag

Ytterligare en tråd följs upp i avsnitt två och den är nästan mer skrämmande. På orten finns tomma fastigheter som blev över när bruket lade ner och människor började flytta från orten till andra jobb och andra städer. Dessa fastigheter har förfallit men så småningom köpts där ägaren nu hyr ut åt EU-migranter. Standarden har fått kritik men ägaren har aldrig fällts i hyresnämnden.

När reportage-teamet vill intervjua den som utpekas som ägare, svarar denna nekande på frågan om han är ägaren. Han menar att det är en annan person och namnger denne, men medger att han är den som tar betalt för boendet. De söker sig till den person som utpekats som ägaren. Lokalbon som är med som ciceron och ledare för byalaget menar att det är samme man som veckan före hotade honom verbalt.

Man kan här konstatera att rakt under näsan på myndigheterna och i dagsljus håller alltså mer ljusskygg verksamhet på att etableras. Ingen gör något, tvärtom skänker vi våra skattepengar till detta boende som är inkomstkällan. Allt medan godhetsapostlarna sjunger i kör om hur fint allting är. Håller vi inte med finns ju andra metoder att ta till.

Cirkeln sluts, den enskilde förlorar och EU-migranten förlorar. Allt därför att myndigheterna vare sig kan eller vill ta tag i uppenbara missförhållanden. Samtidigt står en godhetskör och jublar över allt det elände de själva har varit med och skapat. Malena, nattens drottning (ja, det var ett skämt där!) av godhetsivrarna, tokhyllas med priser som årets Amelia. Ingenstans befläckas dock denna kader av det faktumet andra får genomlida som en del av sin verklighet.

PiratpengarAv Kalla Faktas reportage framgår också att det är verksamhet som kanske inte riktigt tål dagens ljus som pågår rakt under myndigheternas näsor. Svensk landsbygd håller sakta men säkert på att bli ett paradis för både svarta pengar och moraliskt förkastliga affärer.
Foto: Sueshi-express

För också verklighetsfrånvända stjärnskott som godhetsapostlar måste förstå vissa saker som ligger bortanför två Quatro Stagioni och ett netflix-abbonemang. När det kitt som håller samman samhället håller på att släppa, finns ingen anledning för den som drabbas att vara lojal tillbaka. Vänder samhället medborgaren ryggen, vänder medborgaren samhället ryggen.

Resultat kan mycket väl bli mer hemmasnickrade lösningar som den i Ljungby, men också mer svartarbete t ex. Vem är lojal mot en stat som inte är lojal mot medborgaren? Därmed har vi också börjat knapra på det som är grunden för välfärden – ekonomin. Vi äter alltså falukorven från båda hållen samtidigt. Migrationspolitiken håller på att spränga alla vallar, och samtidigt ser vi till att göra folk så pass alienerade i sin egen vardag att de inte ens känner samhörighet efter att ha blivit trampade på tårna i fall efter fall.

Två sidor håller på att bli en. Organiserad brottslighet som flyttar in där det uppstått ett vakuum där myndigheterna redan har resignerat och organiserad godhet är bara två sidor av samma mynt. Den ena behöver den andre och skulle aldrig ens fått chansen utan den hjälp som godhetsapostlarna så benäget bistod med. I värsta fall landar Malenas, Jonas och Henriks lilla egenreklam i ett systemkollaps. Allt ivrigt påhejade av politiska partier som hoppas kunna köpa sig bättre opinionssiffror på medborgarnas bekostnad.

Stefan Löfven Central ParkStefan Löfven tycks mer intresserad av att åka till New York och tala om hur duktiga vi är i Sverige, än att lösa problemen på hemmaplan. Dessa tycks inte finnas i hans värld och i justitieministerns värld löser man säkert alla problemen med tegel och lite plankor. Det är synd om Sverige med en sån regering Foto: Regeringen

Löjesguiden nominerar idag godhetskollektivet med flertalet artister och politiska partier som s, v och mp men också m, fp, kd och c som inte ser några problem till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Att slänga ut barnet med badvattnet säger man i den anglosaxiska världen och det är precis det ni gör. Ni slänger ut medborgare i en rättslös situation genom att ta hit människor med liten eller ingen rättstradition.

Premisserna är vansinnigt naiva. Det verkar mest som om man resonerar som om ”bara de får komma hit blir de genast goda människor som genast anpassar sig”. Jag är ledsen över att slita er ur den villfarelsen, människor förblir det de har varit och att tvätta bort något sådant som beteende är som att tro att påven är muslim. Det gör er till formidabla kandidater till priset.”

Det dunkelt skrivna är det dunkelt tänkta

En tidnings uppgift är i sina delar att föra den politiska och demokratiska debatten framåt genom att skapa en plattform som gör en sådan möjlig. DN är precis som andra tidningar alltså en plattform för det demokratiska samtalet. Man kan dock diskutera om inte just denna tidning också har sysslat med politiska diktat. Dessa har gått ut på att tillskriva grupper som män egenskaper som inte finns för att bevisa en poäng.

I den debatt som har utbrutit efter händelserna på Östermalmstorgs tunnelbanestation har många röster varit förvånansvärt kritiska. Den första kom i Nyheter 24 av alla tidningar, unvisit-länk här. Den andra artikeln är signerad Ola Andersson och publicerades i unvisit DN. Båda är skrivna ur ett vänsterperspektiv. Den ena är rätt förbannad på de som gjorde bort sig och den andra mer resonerande kring dumheterna (Ola Andersson).

LångfingretDet finns all anledning att vara förbannad för de händelser som utspelades på Östermalms tunnelbanestation förra veckan. Förutom delar av vänstern själva är majoriteten med rätta upprörda Foto: Motley News

Där Nicole Rydén trots sin ilska talar klarspråk på ett rättframt sätt, är däremot Ola Andersson inlindad och kryptisk som för att inte kritisera alltför mycket. Han konstaterar visserligen helt riktigt att ”det var inte särskilt smart”, men är samtidigt ovanligt inkorrekt vad gäller fakta. Ola skriver t ex så här:

”Med sin reklamkampanj på tunnelbane­stationen Östermalm i Stockholm, som pekar ut tiggande romer som ett av Sveriges stora problem, har Sverige­demokraterna återigen på ett skickligt sätt satt sin identitets­politiska agenda på dagordningen.”

Fast det var ju just det som var den springande punkten, de pekade INTE ut romer i sin kampanj. Justitiekanslern (jk) beslöt ju att lägga ner åtal för tryckfrihetsbrott eftersom brottet ”hets mot folkgrupp” inte hade begåtts i kampanjen. ”Tiggare” är nämligen inte en folkgrupp, därför inget åtal. Just därför är också påståendet felaktigt.

Artikeln skrevs visserligen innan det utlåtandet kom, men det borde kunnat gå med lite färdigheter i juridik att lista ut att ”tiggare” inte är en folkgrupp och vad resultatet av anmälan skulle bli. Slutsatsen att ärendet inte bryter mot lagen om hets mot folkgrupp borde därför varit självklar. Länk med motivering till beslutet här från Dagens Juridik. Men Ola fortsätter enträget:

”Om SD-kampanjen bryter mot yttrandefriheten genom att utgöra hets mot folkgrupp utreds just nu av JK, men det verkar osannolikt. Det är knappast heller det viktiga i sammanhanget. Den viktiga frågan är varför SL inte följt sina egna regler. Att SD:s budskap vänder sig mot en folkgrupp, nämligen romska tiggare, är uppenbart. Att det uppfattas som stötande råder det inget tvivel om.”

Här blandar han ihop korten rätt ordentligt. ”Tiggare” kan vara socialt utslagna, EU-migranter, människor utan uppehålls- eller arbetstillstånd, det kunde faktiskt till och med vara en vanlig Svensson som inte längre har råd i Stefan Löfvens och mp:s mardrömssamhälle. Att därför per automatik utgå från att SD med ”tiggare” menar romer är inte riktigt.

Preciserar man det och säger att de menar romska tiggare från Rumänien är jag benägen att hålla med. Här försöker alltså Ola med en semantiska klurighet. Han vill få det som inte var hets mot folkgrupp till att bli det genom att definiera vad någon menar när de inte menar det som Ola menar.

PusselBilden som artikeln lämnar efter sig är fragmentarisk och förbryllande. Vad menar Ola med sina ambivalenta formuleringar? Foto: Free Vector

För genom att få det till att bli hets mot folkgrupp skulle ju SL tvingas att följa de regler han nu menar att de inte följde när sd fick tillstånd till affisch-kampanjen. Drar man den tråden ett steg till är ju det Ola i slutänden siktar in sig på en begränsning för och förhands-granskning av kommande sd-kampanjer med hänvisning till att det skulle kunna uppfattas som ”stötande”.

Det skulle alltså i sämsta fall kunna leda till att SL skulle sitta som en åsiktspolis och godkänna viss politisk reklam, men inte annan. Dags att bombardera SL om krav på förbud för de andra partiernas reklam. F! skulle ju kunna ligga risigt till med budskapet om mansskatt för det är ju hets mot folkgrupp för att inte tala om kränkande särbehandling i budskapet.

Ett sista påstående kommer från Ola som är lika befängt som de övriga i baseball-vänsterns retorik. Citatet lyder:

”Istället gick det förmodligen precis så som Sverigedemokraterna hade hoppats. Det genomslag som kampanjen fick går knappast att köpa för pengar. Ännu en gång kom SD undan med att hetsa mot vissa medborgare och samtidigt lyckas med att själva framstå som offer.

För att förhindra att det upprepas måste vi känna till och försvara grundläggande demokratiska principer. Vill vi hindra Sverigedemokraterna från att beröva de fattigaste och mest utstötta deras medborgerliga rättigheter är det nödvändigt.”

 Återigen blir det som skickligt undveks i kampanjen dvs hetsen mot en folkgrupp ändå hets mot en folkgrupp. Denna grupp som han avser dvs romer, är i vissa delar medborgare i det här landet. De ska precis som alla andra medborgare kunna åtnjuta de rättigheter vi har som boende i landet. Andra är däremot medborgare i t ex Rumänien så återigen blandar han ihop fakta med önsketänkande som har blivit så vanligt i debatten.

Nästa lilla mysterium, vad menar Ola med ”försvara grundläggande demokratiska principer”? Menar han att alla har rätt att uttala sig och föra en debatt så är jag med på mattan, men han kanske också menar att man ska sålla i budskapen med motiveringen ”stötande” och sen peka på SL:s värdegrund. Är detta den rätta tolkningen är hans budskap avskyvärt.

SpyaVilken bild vill artikeln förmedla? Den där man ler lite nervöst eller den där man spyr av ren vämjelse? Foto: Youtube

Han talar vidare här om ”medborgerliga rättigheter”, men som sagt de är inte medborgare i Sverige alltså har de inte svenska rättigheter. Om han med formuleringen vill få oss att tro att de som inte är medborgare här, ska ha svenska rättigheter är vi åter ute på tunn is.

Det finns nämligen de som vill att EU-migranter ska ha rätt till svenska försörjningsbidrag, rätt till boende och rätt till övriga bidrag. Här pågår fortfarande en utredning från berörda myndigheter som ännu inte vet om också romer från Rumänien ska omfattas av försörjningsbidrag eller inte. EU-domstolen i Luxemburg har dock gett medlemsländerna rätten att vägra om de kan bevisa att personen/personerna inte har för avsikt att söka jobb. Mer om domen på Europaportalen.

Skulle Sverige komma att gå en annan väg är svenska skattebetalare än mer förpassade till ett liv som röst- och betalningsboskap. Vi jobbar, betalar vår skatt men skulle i så fall få allt mindre för pengarna då dessa i allt högre grad går till det som inte har folkligt stöd. Det tränger helt enkelt ut det som pengarna borde gå till dvs bidrag till dem som är medborgare i landet och som är behov av dessa.

KossorSvensken förvandlas allt mer till en kassako och ett röstboskap som betalar allt mer i skatt, men får allt mindre för pengarna. När ska också svensk vänster upptäcka att det inte går att understödja hela världen utom den egna befolkningen? Foto: Wikimedia

Om Ola med ”medborgerliga rättigheter” menar de som EU-medborgare har de fortfarande inte tillstånd att stanna längre än 3 månader i landet. De vistas ju här på turistvisum, ”tiggeri” är ju nämligen inte arbete så arbetstillstånd är det inte frågan om. Alla EU-medborgare kan vistas i ett annat medlemsland upp till 3 månader utan tillstånd, det enda som krävs är giltig identitetshandling eller pass.

Vill man vistas längre i ett annat land ställs andra krav. Man bör vistas där för att driva företag eller jobba, man bör ha tillräckligt med pengar för att kunna betala för sjukvård och andra sociala förmåner man inte automatiskt kan ta del av som icke-medborgare. Man kan också få stanna för studier eller yrkesutbildningar. Mer om EU:s regelverk hittar du här från representationen i Finland.

Sverige har i på det sociala området redan idag en lite speciell lagstiftning signerad mp och alliansen med stöd av v. Den bygger på att så kallade papperslösa har rätt till sjuk- och tandvård samt att sätta barnen i svensk skola. Detta utan att betala en spänn i skatt men med kraftigt subventionerad priser. Allt betalt av de få som fortfarande arbetar som en gåva där de själva får betala fullt pris eller än värre blir utan hjälp. Den nuvarande regeringen för förstås samma politik eftersom mp ingår i den.

SocialdemokraternaSocialdemokraterna som var så kritiska mot alliansen anammade samma politik som de sist nämnda hade kommit överens om med mp. Allt för att göra mp på gott humör. En liten fråga till dem, är svenska skattebetalare är på lika gott humör som mp?
Foto: Socialdemokraterna

De får alltså redan mer ”medborgerliga rättigheter” än de har rätt till på det sociala området. Mer om lagen från 2013, som mp gjorde upp om med alliansen i den dåvarande regeringen, hittar du i länken här under. Mer om vår felprogrammerade regering och deras galna politik hittar du på Fnordspotting.

http://lakareivarlden.org/wp-content/uploads/2014/06/Ett-%C3%A5r-med-ut%C3%B6kad-r%C3%A4tt-till-v%C3%A5rd-f%C3%B6r-pappersl%C3%B6sa.pdf

Sanningen är alltså att Olas påstående om ”medborgerliga rättigheter” är en smula missvisande, de har vissa rättigheter men begränsade sådana och bara för en viss tid. Dessa har också långtgående rättigheter till sjukvård och skola. De kan också enligt domstolsutslag i EU förvägras de rättigheter han eventuellt talar om då man har rätt att söka jobb i annat land, men inte att resa dit enbart för att tigga eller leva på bidrag.

Slutsatsen är också att Ola Andersson har presterat en artikel full av otydligheter där man får famla sig fram mellan vad han kanske menar och det han uttrycker. Det går att tolka in lite som man själv vill och inte vill. Det skulle kunna vara ett inlägg om inskränkandet av demokratiska rättigheter för vissa men inte andra, det skulle kunna betyda att han säger att utländska medborgare har samma rättigheter som svenska. Det kan också vara inget av de påståendena.

Det blir som att slåss mot en hydra där argument och retorik går att tolka lite som man själv vill. Det enda som är tydligt är att han säger att tilltaget på Östermalms tunnelbane-station ”inte var särskilt smart”. Det var det inte heller, för än en gång visade vänster-aktivister att sd:s bästa valarbetare är just dom själva. Det är trots detta inte mycket smartare att debattera med så många ambiguiteter som i debattartikeln.

Hydra SilverArtikeln är som en hydra, där ett huvud huggs av växer bara fler fram Foto: Wikipedia

Den är full av dubbel- och trippeltydligheter. Den skulle till och med kunna tolkas som om det nu vore dags att censurera politiska budskap i kollektivtrafiken, men bara viss sådan med hänvisning till SL:s värdegrund. En grund som är baserad på lagen om hets mot folkgrupp som nu skulle tolkas mer strängt och bokstavligt än som gjordes i jk:s utlåtande.

Dags med andra ord att spotta ur bomullen ur munnen och tala om vad som menas här egentligen. Demokratiska värden är redan ifrågasatta i tillräckligt hög grad. Särskilt från vänster tyvärr, men också från högerkrafter. Vi behöver inte mer av den varan. Det behövs inte heller fler förslag som skulle kunna leda till ett land som får Orwells skräckvisioner att framstå som en längre semester i Karibien. Står han för den nästan antidemokratiska linjen, eller den mer demokratiska? Frågorna är många men svaren få.

Land of ConfusionGruppen Genesis gav ut singeln ”Land of Confusion”, frågan är om de inte avsåg Sverige med texten. Ett mer förvirrande land där begrepp som ”demokrati” har fått en ny innebörd Foto: Wikipedia

Ola Andersson är en solklar kandidat till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Det är visserligen berömvärt att du tar avstånd från de händelser som har präglat så mycket av den senaste veckans nyhetsagenda. Det är dock en viss förvirring som infinner sig efter artikeln. Är det ytterligare ett inlägg som för att påstå att ”demokrati” innefattar ”rätten” att få slippa viss typ av budskap? Är det en artikel som vill bereda marken och ge utländska medborgare än större rättigheter som hittills varit de som betalar dvs skattebetalarna förunnat?

Diskussionens vågor lär gå höga men som sagt, vad menas? Artikelns dubbelbottnade natur gör dig till en lämplig kandidat. Den skulle kunna tolkas med vissa nickande instämmanden eller få mig att springa skrikande av skräck därifrån. Det dunkelt skrivna är helt enkelt det dunkelt tänkta.”

Nyspråk

”Vildkampare”, ja så kallas de i en artikel i tidningen Corren. Ordet är en omskrivning för ”Romer”, ”EU-migranter” och ”Tiggare” som har använts i olika andra sammanhang. Det är alltså ett nyspråk vi ser här. När ett ord blir befläckat, förknippat med ett stigma eller på något annat sätt kan ”stämpla” är vissa journalister genast där med sin omskrivnings-förmåga. Det är en gigantisk och fantasirik industri där både dom och andra är involverade. Som vanligt finns alltså en verklighet, men man presterar en fantasi.

FantasifosterFantasin i dagens samhälle är slående och storvulen. Ord, omskrivningar, verklighet allt är under revidering och då är en sådan sak som ”verkligheten” trivial Foto: Quickiwiki

Korkat kan man tycka, men det hela blir egentligen än mer korkat när man börjar tänka efter. För vad är syftet med omskrivningen? Att inte använda nedsättande eller vad som kommer att röra upp känslorna som rasism till exempel! Och det är klart att man inte ska göra det. Samtidigt måste man ju tala om vad det hela handlar om vilket man alltså vill undvika genom att använda ordet på det sättet man gör. Man vill inte att läsaren ska uppfatta att det är Romer det handlar om och man vill inte att folk ska koppla dessa till händelserna artikeln beskriver.

Vad är det då för händelser som det talas om? Ja, ganska otäcka sådana faktiskt. Den lokala Islandshäst-föreningen har fått domarkurer sönderslagna, banor sönderkörda av fyrhjuliga fordon och man har tvingats ta hand om avföring som ”vildcamparna” har lämnat efter sig. Hundar har jagat både barn och boende medan ”vildcamparna” har stått och skrattat. Till sist har föreningen tvingats ställa in sin verksamhet åtminstone tillfälligt då situationen har blivit för farlig.

TintinI vildcamparnas land är det mer än öron som blir sönderslagna. Domarbås demoleras, avföring kvarlämnas som härliga visitkort när det avvikande ska skyddas Foto: Sfbok

Kommunen som har hamnat mitt emellan har inte riktigt vetat hur de ska agera. Om de tar i med hårdhandskarna med Romerna kommer allehanda godhetsapostlar genast resande dit och ställer till med ett jävla liv. De boende däremot är det ingen som bryr sig om tydligen. Kommunen har nu ställt upp en container där Romerna har förlagt sitt boende vilket har tolkats som att kommunen nu har accepterat att de har slagit sig ner där. Processen har skett utan att innevånarna har involverats, de är ju bara röstboskap som ska göra som politikerna önskar en gång var fjärde år.

Jag vill inte gärna bli kallad rasist, den enkla anledningen är att jag inte är det. Men jag kan inte låta bli att undra hur jävla illa man kan ställa till saker genom att helt enkelt vidta alla de felaktiga åtgärderna. Naturligtvis är kommunens första ansvar innevånarna, naturligtvis ska inte dessa behöva genomlida det som beskrivs och naturligtvis måste någon t ex den grupp som bosatt sig där ta konsekvenserna av sitt handlande. Det handlar vem som betalar och därmed har rätt kontra vem som inte betalar och därmed inte har lika stor rätt – inte om rasism eller inte.

God Bless HitlerRasism kan dyka upp på de mest oväntade ställen eftersom alla egentligen är kapabla att bli det. Jag själv undviker i den mån jag kan att falla i den fällan. Foto: Dailymail

Det är som om de som inte ens betalar skatt har alla rättigheter men de som står för notan inte har några alls. Norrköpings kommun där det här hände är ju sossestyrd så det är kanske inte så konstigt trots allt. Det partiet har ju allt mindre av solidaritet på sin agenda som istället är ersatt av konstlad och missriktad sådan. Ett faktum som stärks av reaktionen då Correns reporter sökte det ansvariga kommunalrådet Olle Vikmång (s). ”Han skyllde på att det inte var hans bord längre. De visar sig vara säkerhetschef Bertil Wildt-Persson som har ansvaret.” Ett kommunalråd som har ansvaret i en fråga men som alltså skjuter över ansvaret för att kunna slippa en het potatis.

Att dumhetsapostlarna nu har fått som de vill, att Romerna får stanna är illa nog. För den aktivistgruppen är tydligen migranter utan rätt att uppehålla sig på en plats viktigare än de som betalar för hela kalaset. Kommunen har dragit sitt strå till stacken för att göra saker än värre genom att ställa ut containern. Det är ju som att säga ”vi accepterar att ni slår er ner här” vilket är oacceptabelt, inte minst för de som nu kläms dit av det dumma beslutet  dvs innevånarna.

KorInnevånarna tycks av våra makthavare betraktas som kor som bara ska fösas in där de hör hemma – i valbåset en gång var fjärde år. Helst ska de rösta på ”rätt” parti också, då blir de ju lydiga som kor ska vara Foto: ”Cow Portrait” by Pikaluk

Om man frågar en sosse så är de ju feminister säger de. Inte alls, det är de bara när det passar. För har en enda person i den styrande nomenklaturan i Norrköpings kommunala stia ens tänk följande tanke. Ridsport är en typisk tjejsport, hur tror dels stians befolkning och dels godhetsapostlarna att de nu mår när deras stall mer eller mindre har våldtagits av det som är resultatet av en feghet utan gräns? Bryr dessa människor ens sig längre om det som enligt vår grundlag är basen för demokratin nämligen ”folket”?

Sanningen är nog tyvärr att det var länge sedan en sosse brydde sig om folket, det handlar snarare om makt makt och åter makt. I det perspektivet är folket spenderbara, det har man genom exemplet visat rätt tydligt. Godheten är egentligen ren ondska och det som utmålas som ondska är inte alltid det. Sådan ser den politiska verkligheten ut i Sverige 2015. Det här exemplet är ett rätt tydligt sätt att visa det. Också Fnordspotting har bloggat om ämnet och Stefan Löfvens eftermäle, läsvärt. Hur man skapar godhetsapostlar kan WTF Toklandet berätta om.

DSC_0592Ängel blir man först när ens handlingar kan sägas vara goda, exemplet i dagens inlägg är inte ett som skulle ge godhetspoäng om man försvarade det inträffade Foto: Eget

Löjesguiden nominerar idag socialdemokratin till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”De som betalar är någonting värda vart fjärde år, resten av tiden ska de bara tiga still och göra som man blir tillsagd. All offentlig makt utgår ifrån folket hette det, men dagens politiker tycks snarare resonera som om all offentlig makt utgår från alla  de etablerade partierna utom SD. Demokrati och inflytande är satta på undantag, det fria ordet är inskränkt och nu börjar man till och med maskera verkligheten med hjälp av nyskapade ord. Det enda syftet till detta måste vara att vi återigen ska invaggas i den stora sömnen där vi inte bryr oss. Trots detta görs vi hela tiden till offer för den dumhet som blir konsekvensen av den förda politiken. Länken mellan folk och styrande är helt bruten och dagens exempel är på många sätt beviset för detta.”

Medieagendan

Hur spetsar man till en nyhet som egentligen saknar nyhetsvärde så att den ändå får det? Hur får man läsare att engagera sig i en nyhet som kanske inte har så stort värde att man ens borde engagera sig i den? Spela på läsarens känslor naturligtvis! Det är genom att göra det som vi får ”tittarstormar” och indignerade medborgare som kräver ändring. Att dupera publiken/konsumenten av en nyhet har blivit vardagsmat.

SpetsNär tidningsredaktionerna vill spetsa till det är det inte hundar de först kommer att tänka på. Snarare är det vinklade nyheter och rubriksättningar som ska röra upp känslorna.
Foto: Wikipedia

På det här sättet har vi begåvats med nyheter som talar om Israels övervåld mot Palestinier på Gaza-remsan. Under kriget förra våren skördades hemska antal civila just där. Israel hamnade delvis med rätta under luppen där deras krig saknade proportioner, de bröt helt enkelt mot proportionalitetsprincipen i Genevekonventionen som alla som är medlemmar i FN har godkänt.

Det lite lustiga i den konflikten var dock att nästan ingen svensk tidning skrev om Hamas övergrepp både mot Israeler eller den egna befolkningen på Gaza-remsan. Att de satte upp raketramper utanför skolor, sjukhus och andra offentliga inrättningar hade trots allt ett syfte. Att se till att Israel bombade dessa, att folk dog och att de därför kom att framstå i så dålig dager att de skulle ådra sig internationell kritik.

GazaVåld är aldrig okej, särskilt inte när den drabbar den oskyldige. Inte heller att underlåta hela sanningen är okej, talar man inte om alla övergrepp oavsett kan man inte längre säga att den rapporteringen är saklig eller objektiv Foto: SVD

Ett axplock av artiklar om Hamas övergrepp hittar du här, först från Expressen. Nästa artikel hittar du i Läkartidningen. Den tredje artikeln om Hamas övergrepp kommer från FN-organet UNWRA (United Nation Releaf and Works Agency) där man påtalar problemet med att Hamas använder FN-byggnader på Gazaremsan för att gömma vapen. Nästa del av problemet med svensk nyhetsrapportering från krigets Gaza var att ingen påtalade att Israeliska armén förvarnade om attacker via flygblad, mer om det från CNN. I samma artikel kan man läsa om hur Hamas genast var där och uppmanade folk att agera mänskliga sköldar dvs dö för att Israel skulle få skulden. Läs också här om hur en attack mot Israel av Hamas KAN ha varit det som utlyste anklagelser mot Israel om bombning mot ett sjukhus i området, artikeln är från NBC.

Inte heller talades det alltså i svensk media särskilt mycket om den pinsamma händelse där FN först blev topp tunnor rasande för bombningen av deras högkvarter i området. En efterföljande undersökning gav Israel rätt när de hade påstått att Hamas använde byggnaden för att lagra vapen som sen kom att användas mot just detta land.

GubbarSå här förbannade blev de i FN över bombningen av deras högkvarter. Snart visade det sig att detta använts som vapenupplag. Det senare skrevs inte mycket om i svensk press. Foto: IMDB

Till sist talades det inte heller särskilt mycket om att Hamas använde sig av Israeliska uniformer delar av sina trupper som sen gick in i själva Israel för att utföra åtminstone en räd. Ett sådant tilltag är förbjudet också det enligt Geneve-konventionen. Läs mer om den händelsen i The Washington Free Beacon.

Ett annat land som har anklagats för samma sak är Ryssland. Misstanken finns att de soldater som sägs vara rebeller i Ukraina och som kämpar mot centralregeringen i själva verket är ryska soldater som har iklätts andra uniformer än de normala dock inte Ukrainska. Mer om den nyheten från Time.

KosackdansRyssarna sägs ha anammat samma taktik att använda andra uniformer än de egna, ett brott mot Genevekonventionen. Så här oskyldiga vill de dock framstå i världen.
Foto: Ents24

Att man skriver och inte skriver tyder ibland i varje fall på att man redan har bestämt sig för vem som har rätt och fel, nu gäller det att övertyga röstboskapet om samma sak. En annan metod är att man rubriksätter på ett sätt som väcker känslor av vrede och engagemang. Om det finns en uppgift som talar emot den känsla man vill väcka smygs den in långt ner i texten. På det sättet skapar den inledande rubriken och den efterföljande texten den effekt man söker. När man till sist nämner det som talar emot något gör man det i förbifarten, man trivialiserar.

Torsdagen den 12/2 publicerade tidningen Metro en artikel som byggde på just detta koncept. På framsidan kunde man läsa ”Vräktes från plattan – nu bränns deras ägodelar upp”. I den efterföljande texten kan man läsa att: ”Ett femtiotal Eu-migranter [Rumänska romer; Författarens anmärkning] avvisades från Sergels Torg i centrala Stockholm igår morse. Nu eldas de ägodelar som de inte fick med sig vid vräkningen upp av Stockholms stad.”

DSC_0156”Vräkningen” som den så upprörande kallades var egentligen en avhysning eftersom ingen kan bo på den aktuella adressen. För att en ”vräkning” ska kunna ske måste man ju ”bo”, det gjorde inte de ”boende”.

Jack Werner på viralgranskaren får förlåta mig men ”vräkningen”? Varför använder man det ordet när det är fel att beteckna det som skedde som en ”vräkning”? För att någon ska kunna kallas vräkt måste det finnas ett faktiskt fysiskt boende i form av en lägenhet eller en fastighet t ex ett hus. Här bodde människor direkt på ett torg med endast de gångar som är överdäckade som tak över huvudet. För att kunna hålla värmen använde de liggunderlag av kartongpapper, gamla madrasser osv. Värmen ovanifrån kom från gamla filtar och det faktumet att flera var tvungna att sova tillsammans för att hålla värmen.

DSC_0157Fortsättningen inne i tidningen var lika vilseledande den. Om man ber folk samla ihop sina saker med hjälp av tolk, hur kan då den som informerar och hjälper till anklagas för att elda upp det som lämnas kvar?

Eftersom Sergels torg är en offentlig plats gäller där vissa regler, dessa regler anges i ordningslagen. När polisen gick in för att avhysa inte vräka, var det med lagstöd av dessa. Man tog med sig tolkar och uppmanade folk att samla ihop alla personliga ägodelar. De ”boende” som inte var boende eftersom de inte bodde i en fastighet, fick tid på sig att samla ihop sakerna. Resten som lämnades kvar samlades precis som tidningen beskriver det ihop och kördes till deponi för bränning. De boende som fortfarande inte var ”boende” kördes sedan till ett akutboende där de fick stanna i fyra dagar.

AvhysningAvhysningen gick lugnt till i motsats till flera gruppers beskrivning av händelsen.
Foto: Metro

Jack Werner och de andra på Metro måste fråga sig en sak till här. OM personliga ägodelar har bränts, något som inte ens Metro har kunnat bekräfta, vems är felet om man går in med tolkar som förklarar och att polisen sen ger personerna ca en halvtimme att samla ihop sina saker? Är det polisens och de sociala myndigheternas uppgift att se till att sålla allt en gång till för att samla ihop vad som är andra människors ägodelar när man en gång har bett dem samla ihop dessa? Enligt Metros logik är det ju staden och polisen som har missat/gjort sig skyldiga till ”övergreppet” när de först informerar, sen ger människor tid att samla ihop och till sist sanerar. Vad en gör är alltså någon annans fel enligt den rådande medielogiken på Metro.

LägereldsdansDet var väl det här man till sist ville visa upp som den rådande bilden, människor som dansar kring den eld där ägodelarna brändes upp. Faktum var att ”ägodelarna” var wellpapp och lastpallar. Foto: Hindustantimes

Om man använder ordet ”vräkning” som man gör i den inledande nyheten på tidningens första sida är det ju att det pågår något fuffens och skumt här som man antyder. Myndigheterna ljuger och duperar, det intrycket är det vi får. Visserligen tycker också jag att myndigheterna ljuger och duperar, men i det aktuella fallet har det nog trots insinuationerna från Metro gått rätt till. Jag tycker till och med det har gått mer än rätt till för precis som Metro skriver men undandrar sig slutsatser om, har staden ställt upp mer än de hade behövt i den givna situationen.

Om människor kommer hit tillfälligt utan att ha arbete som mål för sin vistelse räknas de som ”besökande” dvs turister. Som sådana är det det landet där de bor som har ansvaret för dem också det ekonomiska. Det betyder att om folk hamnar på gatan utan tak över huvudet är det Rumänien som ska stå för kostnaderna. Nu är det istället Stockholms stads skattebetalare som får stå för den notan. Rumänien får dessutom EU-pengar som ska gå bland annat till att förbättra livssituationen för de romer som nu vistas här. Anledningen är att pengarna i få eller inga fall når fram till denna grupp. Istället söker de sig ut i Europa och till dess huvudstäder där tiggeri är en inkomstkälla. Länder utanför Rumänien betalar alltså två gånger om.

MonetasNågon måste alltid betala notan. Den här gången blev det Stockholmaren trots att det ekonomiska ansvaret var den Rumänska statens Foto: SVT

Jag kanske går för långt i mitt spekulerande för Jacks Werners smak, men jag sticker ut hakan och påstår att nästan ingen eller absolut ingen skulle gå så långt i sitt bemötande av romerna. I det här aktuella fallet betalar vi ju nämligen mer än två gånger om. Först betalar vi för att Rumänien ska ta sitt ansvar, sen för avhysningen när de inte gör det och till sist betalar vi för akutboendet.

Hade de bosatt sig på Trafalgar Square och satt upp ett tältläger skulle processen göras kort. Den processen skulle inte kallas ”vräkning” utan den mer korrekta termen ”avhysning” skulle ha använts i tidningarna. Få hade tyckt det skulle avsättas skattepengar att härbärgera de hemlösa romerna efter avhysningen eftersom de har valt en plats de borde vetat de skulle bli avhysta från. Dessutom har de ett personligt ansvar. Man skulle ha avkrävt de Rumänska myndigheterna deras ansvar och tog dessa inte det hade de helt och hållet struntat i att ge dem ett evakueringsboende.

Jag är trots allt därför tacksam för att jag bor i Sverige. Samtidigt är jag missnöjd med att leva här. Jag betalar skatt som sägs gå till annat än det den går till, jag betalar för insatser som vi egentligen inte skulle behöva stå för och det enda jag får för det är insinuationerna i Metro.

SläggaAtt säga att man blir missnöjd med svensk media är ett understatement. Vinklade och osanna nyheter, ibland med misstanken om att det är med vilje för att skapa opinion där ingen borde finnas Foto: Teknikensvarld

Kanske spekulerar jag för mycket igen för Jack Werners smak men kan det vara så att artikelns antydningar är helt planerade och genomtänkta? Finns det en slags röd tråd i en artikel som plockar fram och betonar det som egentligen inte existerar medan samma artikel smyger undan det som motsäger påståendet/tesen i artikeln? Kan det helt enkelt vara så att detta är ytterligare ett sätt att manipulera mig och andra läsares känslor för att skapa en opinion mot något när vi i själva verket borde vara evigt tacksamma över att vi bor i ett land där hela händelsen ändå kunde gå så lugnt och värdigt till?

Löjesguiden vill med dagens artikel nominera tidningen Metro till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ni har förstått vikten av att vara pk på ett ytterst sofistikerat och raffinerat sätt. Artiklars rubriksättning, textens ordval och alla de uppgifter som motbevisar en tes kommer långt ner i textmassan och nämns bara i förbifarten är metoderna som används. Visserligen nämns de motbevisande uppgifterna men på ett sånt sätt att vreden och ilskan redan är väckt. Att manipulera har blivit en del av agendan i dagens press och i den nämnda artikeln finns en munsbit. ”Oseriöst” är nog ett epitet som borde användas mer ofta i pressammanhang.”