Att missuppfatta en ideologi

Liberalism betyder ju ”frihet” och det är just det som man säger att ideologin står för. Jag skulle jättegärna vilja vara liberal om det inte vore för att liberala krafter i Sverige hela tiden missuppfattar ordet. Frihet blir i alltför mångas tolkning frihet för vissa men ofrihet för andra. Låt mig ta ett exempel från Liberalernas (fd Folkpartiet) mindre underbara värld när Maria Arnholm ska tala om feminism (Folkpartiet Upplands-Väsbys hemsida). Jag citerar:

”En fråga som ofta diskuteras är föräldraförsäkringens utformning. Många vill se en tydligare styrning och fler öronmärkta månader……..

Vi i Folkpartiet vill öronmärka ytterligare en månad i föräldraförsäkringen åt vardera föräldern. I dag tar kvinnor ut den stora majoriteten av alla föräldradagar, och det gör att det finns en statistisk diskriminering på arbetsmarknaden.”

Uppifrån kommande diktat om att man måste per förälder ta ut en viss mängd i föräldraförsäkringen. Hur kan statlig inblandning i den enskilda angelägenheten på minsta sätt kallas liberalt? Det här låter snarare som samma socialistiska mumbo-jumbo som vänsterpartiet svänger sig med, eller varför inte feministiskt initiativ! I citatet finns ju inte ens ett spårämne av liberala tankar.

Politiska beslut och förslag följer alltid samma mönster i Sverige. En politiker kör upp handen i röven på medborgaren som sedan lydigt ska dansa efter pipan. Till och med så kallade liberala tycks ha missuppfattat hela sin ideologi och anammar samma synsätt Foto: Wikimedia Commons

Men Liberalerna är inte ensamma om att omfamna Sovjetinspirerat tankegods. Också liberala tidningar som DN flirtar ju hej vilt med ganska ljusskygga idéer. Nu senast skrev
t ex Björn Wiman (DN; Archive-länk) en fullständigt obegriplig artikel i tidningen. I den ville han i tryckfrihetens namn sänka ribban för det fria ordet på sociala media som Facebook!!!!???? En mindre liberal och samtidigt mer vettlös tanke är nog svår att hitta!

Men det förment liberala åsido, hur kan man ens komma på en så befängd tanke? Senast man räknade 2015 hade Facebook 1,35 miljarder användare (PC För Alla). Det är ganska naturligt att bland alla dessa människor kan hitta både ”normala” och ”avvikande” människor. Här finns brottslingar, mobbare och idioter som vill övertyga dig om allt möjligt från religion till politik.

Men här finns också genuint vänliga och trevliga människor, faktum är att de flesta är just genuina och trevliga. Om man inte tycker det använder man funktionen ”ta bort som vän” som hittas på varje profil undre rubriken ”vänner”.

Skulle detta inte hjälpa anmäler man. Just Facebook har faktiskt en utredningsavdelning som tar hand om fall av kränkning. Ett av deras problem är lagstiftning i olika delar av världen och också inställningen hos olika människor i synen på näthat. Vad som är en kränkning och lagöverträdelse i Sverige, kan vara helt oreglerad i Saudiarabien t ex. Det här är ett problem därför att om en Saudier under de lagar som råder där, kränker någon här blir de juridiska spetsfundigheterna genast en stötesten.

Den kulturella synen är också viktig, vad som är en kränkning för en kan vara en harmlös sak för en annan. Kallar jag dig ”förbannade hund” skrattar du antagligen, säg samma sak till Saudiern och du ska få se på utbrott. Grundprincipen för dem är dock att känner en person sig kränkt utreder man eventuell överträdelse. Det har till och med hänt att folk har blivit avstängda permanent eller tillfälligt från Facebook så sanering finns redan.

De olika användarnas olika kulturella perspektiv är en svår fråga att knäcka för olika sociala media men grunden är att alla som känner sig kränkta ska kunna anmäla och få saken prövad. Det finns också en avstängningsknapp. Foto:By Norbert Aepli, Switzerland (User:Noebu) – Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6859266

Det är alltså upp till dig att sätta gränser, att avgöra vad som är tolerabelt och vad som inte är det. Hela tiden kan du om det inte är okej stänga av en person. Istället tycker Wiman alltså att Facebook ska ta tag i saken. Säg mig Björn, tror du att det är lätt att följa varje steg och uttalande 1,35 miljarder människor gör? Är det inte ganska typiskt för Sverige att allt ska komma uppifrån, att det alltid är någon annan som ska göra det som annars är så enkelt för den enskilde?

Björn Wimans artikel är en smärre katastrof på ett annat sätt också. Att en journalist sitter och mellan raderna antyder att vissa inskränkningar i det fria ordet är okej är så bortanför anmärkningsvärt att man häpnar. Skulle man gå in och kolla allt och alla skulle detta nämligen drabba fler oskyldiga än skyldiga. De flesta är nämligen inte skyldiga till sexuella trakasserier t ex. Att artikeln dessutom kommer samma år som vi firar vår tryckfrihets 250-års jubileum (Svenska Journalistförbundet; Archive-länk) är direkt smaklöst.

För betänker man hur många sidor det finns på nätet och hur många människor som faktiskt rör sig där är näthatarna som alla talar om få men högljudda. Ett enkelt knep att bli av med dem är att blockera och stänga av. Funktionerna finns och är lätta att använda så det är ingen ursäkt vare sig för Björn eller andra som hela tiden påpekar allt detta näthat. För övrigt fokuserar ju han och alla andra bara på vissas näthat men inte andras! Hur kan det komma sig Björn?

Till sist spårar hela artikeln ut i dels kopplingen till händelserna på Stockholms Central där flera huliganer gick till attack på Stockholms Central (Aftonbladet; Archive-länk) med näthat. Vad de två fenomenen har med varandra att göra återstår att förklara. Artikeln ger ingen som helst utom ett kryptiskt ”näthatet tar klivet ut på gatan”. Ingenstans försöker han dock göra det klart att samma personer som pucklade på migranterna också är de som hatar på nätet.

Björn Wiman är inte ensam, så många innan honom har gjort samma sak. Man skapar en koppling mellan två fenomen men man bryr sig inte ens om att bevisa att den finns, än mindre hur den ser ut. Det räcker bra med att påstå så finns den. Djupt oärligt DN! Foto:Wikimedia Commons

Här har vi dock ett rätt typiskt fenomen för den här typen av artiklar. Man gör kopplingar vare sig de finns eller inte! Man bryr sig inte heller om att ens försöka leda i bevis att ett sånt samband skulle finnas, det räcker så bra att man bara påstår så är det så! För här är både Björn och andra ute efter att skapa en poäng och då är alla tricks i boken tillåtna. Den som inte håller med heter snart Breivik i efternamn. Troligen är han eller hon också nät- hatare utan att ens själva veta om det, det räcker med att ha en avvikande åsikt.

Björn tar i sin emfas till ytterligare ett trick och det heter ”överdriften”. Om man beskriver något som Facebook som ett ”träsk av sexism, rasism och grova våldshot” har man nog silat myggen men svalt kamelerna. För sällan har väl någonting beskrivits mer fel än så. Jag har många gånger hamnat i hätska diskussioner, debatter med diametralt olika åsikter men aldrig mött, utsatts för eller använt mig av något av det han beskriver. Återigen finns ”stäng av-funktionen” och anmälan om detta ändå skulle ske.

Trots det vill inte Björn se. Han vill hellre koncentrera sig på det näthat som också finns på Facebook men ser samtidigt inte all den sunda diskussion som pågår. Återigen är det som om blindheten inför allt har ett syfte – att skapa en poäng för att kunna driva en tes och kanske också tysta opposition. Den tesen kan man bara misstänka vad den är, den sägs nämligen aldrig rent ut vilket är skickligt, men att sänka ribban för det tillåtna är inte så långsökt att tro. Det är i själva verket syftet med hela artikeln.

Jag ska försöka ge en alternativ förklaring till varför personer som Björn och många andra journalister i vårt land faktiskt vill inskränka en del människors rätt att uttrycka sin åsikt. Alla dessa personer tycker sig ha en så fin och fulländad syn på saker och ting så att när någon kommer och stör deras livsbalans genom att göra något så oerhört som att ifrågasätta deras syn och relevansen i denna, vill man genast täppa till truten på den personen. Deras ryggmärgsreflex är helt enkelt att vissa åsikter ska existera, andra inte.

Ibland undrar man om det inte vore bättre med en apa än dagens svenska journalister. Risken finns ju att de skulle kunna slås intellektuellt med aplängder när det gäller slutsatser i artiklar. Foto: By New York Zoological Society – Picture on Early Office Museum, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=53772

Är man feminist, vänster, godhetsapostel, för islam, antirasist, skänker pengar till tredje världen eller klappar hundar och bebisar på gatan är man kvalificerad. Är man avvikande på någon av de punkterna är man det inte. Och är man inte med så är man emot, det hela är väldig enkelt. Naturligtvis ges medlöparen möjligheten att tvåla till den ”orättfärdige”, är man däremot inte detta får man knappt uttala sig. Återigen extremt genomskinligt och förutsägbart.

Tidningar som DN lierar sig gärna med den här typen av åsikter av flera skäl. Pyser det över av ren ilska så genererar det i varje fall klick och det ger annonsintäkter. Den nya tiden och de föränderliga vindarna som viner kring tidningsbranschen har drabbat tidningar som DN hårt och något måste göras. Vad bättre än lite sensationsjournalistik? Men som vanligt fastnar skrattet i halsen, den här typen av debattörer menar ju det de skriver!

Än läskigare blir det när man betänker att allt detta sker med det goda minnet av att tidningen för länge sedan, särskilt sedan Peter Wolodarski tog över rollen som ansvarig utgivare, har förlorat sin Liberala kompass. Idag har den vridits många grader åt vänster och dessutom åt ett håll som inte heller ogärna ser inskränkningar i det fria ordet. Men som alla kanske vet är vägen till helvetet kantad av goda intentioner.

De två exemplen i inlägget visar istället ett tydligt tecken på att liberala idéer snarare används till något helt annat än det som det var tänkt. Det finns naturligtvis andra partier och andra exempel men i stort så är liberala idéer idag liktydiga med betydligt mer totalitära tankar än de frihetliga man säger sig omhulda. Vi firar visserligen 250-års jubileum för tryckfriheten men faktum är att den mår sämre än på länge.

Yttrandfrihet och tryckfrihet mår sämre än på länge men det man bryr sig mest om är att kunna sänka ribban än mer. Ett faktum som förenar allt från hederliga Stalinister till så kallade liberala krafter. Foto: Wikimedia Commons

Att det ibland handlar om liberala tankeströmningar som ställer sig bakom idéerna är illavarslande. Att det är DN som ofta står för dessa är symptomatiskt och ett tecken i tiden man knappt längre reagerar på. Låt DN vila i frid Wolodarski! Lär er också gärna vad liberalism betyder i praktiken, det är inte för mycket begärt trots allt…..eller?

Som ett litet ps och en artikel som först framkallar ett skratt för att sen fastna i halsen kan man säga att liberala krafter i Sverige nu har bevisat det. Liberalernas ungdomsförbund LUF:s Stockholmsavdelning har under helgen som gick kommit fram till de mycket bisarra besluten att föreslå en legalisering av incest och nekrofili (Aftonbladet; Archive-länk). Kanske är rent av liberala tankar i Folkpartiets variant bara ett annat uttryck för galenskap?

Löjesguiden nominerar idag DN, dess högsta ledning och Björn Wiman till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Med påhittade kopplingar mellan fenomen, förment liberala åsikter och en dold agenda av inskränkthet har DN och dess gärning drivit det fria ordet mot en slags medial istid. Få gånger har så många gjort så mycket för att fullständigt inskränka just yttrandefriheten. Att det sker under falska förespeglingar dubblerar er värdighet när ni nu som formfulländade kandidater har blivit nominerade.”

Det mest smaklösa

Säg mig den person som tycker det är rätt, anser att det är bra eller utifrån en ideologisk agenda tycker det är försvarligt att medvetet döda barn och jag säger att du har en handfull av dessa i landet. Peka åt mig på de uttalanden dessa personer har gjort till försvar och jag ser så få att de nästan inte går att räkna. Ändå finns det de personer som påstår att dessa människor finns och att uttalandena ingår i ett mönster där få eller inga finns.

Det finns dessutom personer som anser att dessa personer är de genuina och demokratiska debattörer som har en absolut rätt att diskutera. Deras brott är att de har liberala eller konservativa åsikter och därmed har man ur vänsterns ögon genast kopplat åsikt till andra åsikter som knappt finns. Allt för att smutskasta och i förlängningen tysta då det hela tiden i bakgrunden tycks finnas en agenda som bygger på att viss form av åsikt ska förbjudas. Så mycket för demokrati hos vissa vänsterdebattörer med andra ord.

Ayman Osmans Facebook-inlägg andades smaklöshet och ologiska kopplingar. Frågan är varför man gör just dessa sammanlänkningar och det möjliga svaret är tyvärr för att kväsa meningsmotståndare med odemokratiska metoder Foto: Skärmdump från Facebook

Debatten efter det oerhörda som hände i Trollhättan har fått känslomässiga dimensioner och inte undra på det, två personer – alla barn – är döda. Mördade av en person som måste haft grava utanförskapsproblem och som dessutom kan ha haft känslomässiga problem med svårigheter att känna empati t ex. Att mörda ett barn kräver att man är känslokall eller desperat, att göra det metodiskt gör det hela än värre.

Om han hade skjutit dem hade han haft avståndet som hade kunnat fjärma honom från de egna handlingarna. Nu gick han istället in på livet på värnlösa människor vilket gör förövaren än mer kallhamrad och känslomässigt avtrubbad. Det är få eller inga som kan gå in på blotta livet och driva en kniv i en annan människa mer än en gång, den här gången gjordes det tre gånger.

Ändå utnyttjas nu hela denna snaskiga historia till att fixa godhetspoäng och det är som sagt som vanligt vänsterrepresentanter som gör sig det besväret. En av dessa debattörer heter Ayman Osman. Han har en bakgrund i AFA och hittas numer i den så kallade research-gruppen vars uppgift är att gräva upp allehanda skit om meningsmotståndare som inte delar deras åsikt och sen sälja dessa till tidningar som X-Pressen.

Expressen plus Researchgruppen är sant och det här är vad alla andra seriösa debattörer tycker om den saken

I vanligt ordning har han likt så många medsystrar och bröder spetsat till det. I sin egna lilla Twitter och Facebook-kampanj har han tagit bladet från munnen och kallas demokrater som Ivar Arpi, Rebecca Weidmo Uvell, Per Gudmundsson, Jimmie Åkesson och Ebba Busch Thor indirekt för vara de som har inspirerat mördaren. Utan minsta bevis och utan att ens anföra några bevis för sin tes gör han alltså ett uttalande som inte bara är felaktigt utan också måste vara grovt kränkande mot dem som pekas ut.

Den demokratiska debatten har alltså nått ett nytt lågvattenmärke, knappast förvånande att det är en vänsterdebattör som står för det svamlet. Det är inte heller förvånande att Researchgruppen och förgreningar till AFA figurerar i den här soppan.  En sak är dock väldigt förvånande, ingen har pratat om den bakomliggande motiven till bland annat Ayman Osmans utspel. Den debatten avslöjar tyvärr en syn som man kan bli mer bekymrad över än själva uttalandet.

Man kan naturligtvis bara spekulera i dessa eftersom ingen direkt talar om sina motiv rätt ut, men låt oss göra det för en stund ändå. Delar av svensk vänster anser sig ju ha hegemoni på sanningen i debatten. Ingen annan än de säger som det är och ingen annan träffar mer rätt när de definierar ”sanningen”. Denna ”sanning” är absolut och går inte att ifrågasätta, det ingår ju så att säga i den totalitära ideologi som de alla svärmar för.

Också på Twitter gjorde Ayman om samma sak. Nedsmetning och löjligt låga argument med i det närmaste ologiska sammanlänkningar mellan personer som inte ens har gjort något i fallet är kännemärken vi känner igen. Foto: Skärmdump Twitter

Den gemensamma nämnaren för de uppräknade är flera. De är liberala eller konservativa i motsats till socialistiska, de utmanar vänsterns ”sanningar” med sina ”sanningar”, de debatterar framgångsrikt sin sak och de utgör ett hot mot den hegemoni som vänstermänniskor så gärna omhuldar.

I förbifarten avslöjar de också en del saker som inte är så lämpliga att dra fram i ljuset där vänstern ställs inför den bild de ogärna ser, den av hyckleriets. För vem kan kalla det något annat om man t ex anställer barn till högt uppsatta sossar på attraktiva poster på departement som Rebecca Weidmo Uvell har bloggat om? Vår ”solidariska” regering har ju i all sin välmening anställt dessa barn till högt uppsatta partikamrater på din och min bekostnad så då är det ju ”rättvist”.

Slutsatsen är alltså att man ska inte ifrågasätta vänsterns ”sanningar”. Gör man ändå det får man människor som Ayman Osman efter sig som utan bevis eller minsta antydan till härledning påstår saker ur tomma luften. Dessa påståenden är visserligen lögner men om syftet är att få alla andra att hålla mun är ju detta gott. Det är så man resonerar och agerar. För att toppa hyckleriet svänger man sig med ord som ”demokratiskt”. Sådana här människor vet inte ens om att i begreppet ingår det fria ordet, så demokrater är de inte.

Alla har rätt till en åsikt, också idioter. Att däremot hota, använda våld eller kväsa rätten att ha en åsikt är bara kännemärken för en icke-demokratisk tankegång som hör hemma bland ytterlighetsgrupperingar. Det är det fria ordet och allas rätt till en åsikt vi måste försvara mot just dessa extremister

Uttalandet visar också att inför nästa år när vi firar det fria ordets 250-årsjubileum mår inte det fria ordet så vidare bra i Sverige. Så kallade demokrater och debattörer som gärna vill utnyttja möjligheten i egna syften, men som inte är lika medlidande vad gäller andras tankar har sett till den saken. Det är hög tid med en debatt men också ett stärkande av det fria ordet, inte som vissa förordar ett minskande. Förstår vi inte vad debattinlägg/ påhopp egentligen syftar till, kanske vi inte är värda det fria ordet eller har det kvar så länge till.

Ytterligare ett sätt att utnyttja den tragiska händelsen i Trollhättan står Nyheter 24 för. Inte så förvånande kanske att det är just dom då de tycks gå över gränsen mest hela tiden. Den här gången har Tom Jerry Boman skrivit något som säkert kallas seriöst på redaktionen, men som efter mer normala måttstockar mer verkar vara ytterligare en cynisk vinkling av händelsen. Här hittar du länken som inte generar klick åt Nyheter 24.

Artikelns tes bygger på att mördaren var man alltså måste vi prata om den förkrossande majoritet män och pojkar som har begått liknande brott. Detta som om hela det manliga släktet är skyldiga till händelsen. En härlig ihopbuntning alltså, är en eller två skyldiga är alla det. Ingen fördom där från din sida Tom Jerry, men jag undrar lite lätt om inte har drabbats av en grav generalisering.

Återigen denna fullständigt fabricerade länk mellan fiktion och fakta. Denna gång mellan män, manlighet och skolmord. Den logiska frågan blir när Tom Jerry ska rusa in på närmaste skola och börja hugga ner barn? Den frågeställningen är ju nämligen ungefär lika logiskt som det påstående han gör. Det är också ett ungefär lika lågt slag under bältet som han själv ger uttryck för.

Slag under bältet ansågs en gång ojust, nu är det mer regel än undantag. Debattörerna tävlar snart i vem som kan utdela det värsta slaget Foto: Wikimedia Commons

Med den fart de låga kommentarerna och ologiska kopplingarna mellan fenomen som inte existerar, har vi snabbt hamnat i debattens stinkgöl istället för i dess porlande bäck. Förr talade alla, särskilt inom politiken, om vikten av att respektera motståndaren även om man ansåg att denne hade fel.

Numer tycks den principen vara död för att istället som i båda fallen ha ersatts av en tanke om att debatt är en envägskommunikation som förs av en part och om mottagaren inte gillar budskapet totar man ihop en snaskig och smutsig lögn som får dem att hålla truten. Nersmetningstaktik och respektlöshet går plötsligt hand i hand.

Det underliga med vår tid är att de som säger sig stå för öppenhet och tolerans bara använder detta som en förevändning för att använda metoder vi känner igen från historien. McCarthy-erans tankar och förfarande känns igen, också flertalet fascistiska regimer genom historien har använt både lögnen och förföljelsen av oliktänkande som metod.

Också Brezjnjev-åren under Sovjetväldet med dess förtryck av oliktänkande och åsiktsavvikelser dyker upp i bakhuvudet. I alla fallen kan man säga att vi tycks ha lärt oss lite eller inget av historien, det om något är vad dessa debattörer har visat. Cirkeln är sluten och vi börjar bara om på ett nytt varv med samma resultat som då.

Historien tycks upprepa sig med samma resultat nu som då. Samma förtryck, samma metoder och samma mål tycks åter ha kommit på modet och svensk vänster går från mörker till mörker. Debatten är värd mer värdighet än vi hittills har sett Foto: Wikipedia

Löjesguiden nominerar idag de vänsterdebattörer vars agenda är att kväsa andras rätt till det fria ordet som t ex Ayman Osman. Motiveringen lyder: ”Det är uppenbart att ni bara gömmer er bakom ord som ”demokrati” där ni egentligen menar åsiktshegemoni. Det är också rätt solklart att det fria ordet är ett begrepp som knappast gäller två sidor i debatten efter utspelet. Ingenting rättfärdigar morden i Trollhättan, men ingenting rättfärdigar heller att utnyttja tillfället att medvetet göra vansinniga kopplingar mellan debattör och förövare i syfte att tysta. Det gör er till formfulländade kandidater till priset.”

Nya Nyliberala Konspirationer

En gång i tiden fanns ett imperium som kallades Sovjetunionen. Man kan ha många känslor inför detta, men på de flesta av oss äldre sänder namnet en kall rysning nerför ryggraden antar jag. En liten intressant detalj med detta imperium var dess press och hur den behandlade begrepp som sanning.

Pravda var kommunistpartiets egna lilla organ och journalisterna var handplockade för att behaga regimen med bekväma fakta som folket tvångsmatades med. Belöningen för journalisterna hette som alltid status och makt. En rolig detalj är att ”Pravda” på ryska betyder ”Sanningen”. ”Nyheterna” som kablades ut var därefter, lögnaktiga i bästa fall farliga i sämsta. Allting var den ”dekadenta” västvärldens och dess efterkoloniala arvs fel. Vi lärde oss alla snart att känna igen retoriken, till sist suckade man bara. När skiten föll ihop var det ingen i min generation som sörjde och vi trodde i vår enfald att vi hade sett det sista av det fenomenet.  Ack vad vi bedrog oss.

Storheter som Lenin inhämtade sina nyheter från statsorganet Pravda, idag är det Stefans, Åsas och Jonas tur att inhämta sina klokskaper från SVT och Sveriges Radio
Foto: Wikimedia

Snart uppstod samma retorik och samma politik i ny tappning och Sverige har blivit något av ett hemvist för dessa. Här odlar vi vårt klasshat, skyller allt våld på icke-existerande nazister också vänstervåld, hatar USA i tid och otid och då det inte är deras fel är det Israels. Hos vissa av de här krafterna är till och med Ryssland och Kina hemvist för frihet och antikolonialism trots att båda länderna inte lever upp till något av dessa epitet. Det är samma mantra som upprepas och det hela börjar likna en sekt.

Lite länkar: Klassresan ”Odla ditt klasshat” från TV4. Höger/vänsteråld kan man lära sig mer om från TV4:s Nyhetsmorgon nedan.Lite välmarinerat USA-hat hittar du från Facebook (OBS! Du måste ha ett konto för att följa tråden) här. Lite härligt dito om Israel kan man hitta på den djupt oseriösa bloggen Ficktjuven där nazism får ett nytt ansikte. Varning utfärdad för både innehåll och språk som är undermåligt. Den så kallade friheten som en kommentator refererade till i förra veckan i länder som Kina och Ryssland ser ut så här. Om Kina kan du läsa om i Human Rights Watch årliga rapport 2014. Om frihetens förlovade land Ryssland har återigen Human Rights Watch skrivit, artikel här.

Så här mogna tröjor bars på resan till händelserna i Stockholm då resor ut till rikemansreservaten i Nacka anordnades Foto: Aftonbladet

Men det har dessutom smugit sig in en relativt ny företeelse. Vissa inlägg i debatten som inte följer den godkända linjen av tänkesätt i åsiktskorridoren, bemöts med att det är ”nyliberalism”. Om vi börjar med det där som många menar är ett svärord som ordet som börjar på n och slutar på yliberalism, så är den en kontroversiell och het potatis till och med inom borgerligheten. Inte undra på det, ingen vill väl förknippas med något som anses människofientligt. En syn jag delar för övrigt. Mer om ideologin och lite mothugg från debattören Bengt-Olof Dike hittar du på SVT:s hemsida.

En åsikt jag däremot inte delar är den att allt är en nyliberal konspiration där delar av det politiska etablissemanget skulle spela under täcket med tankgodset som nästan bara Timbro står för i Sverige. Så här konspiratoriskt kan till och med en kärleksrelation te sig i Göran Greiders ögon, artikel från DI Debatt.
Men också vår Sovjetinspirerade media går emellanåt man ur huse för att ”bevisa” att vissa saker är en nyliberal konspiration. Den senaste i raden är föga förvånande Sveriges Radio P1.

SVT är ju numer vår egna lilla Pravda, rättrogen och endast anställda med de rätta åsikterna. Bolaget hittar gärna små borgarungar som har kastats ut från Östermalm och som numer har funnit sin asyl uppe på Södermalm där vi ”med de rätta åsikterna” samlas. Medelst ryggdunk och kliande av allehanda ryggar hittar alla i reservatet till sist sitt levebröd och tunnelsystemet in på SVT tycks oändligt. Där har de hittat en lik tanke och inkomstkälla med organisationen Hamas som de annars sitter och tokhyllar där i ”arbetarstadsdelen”. Det är väl så det slutar när man vill leka Ryska Revolutionen.

Tunnelsystemen mellan Södermalm och SVT på gärdet är oändliga och tycks alltid generera nya små medarbetare med extrema åsikter i härlig vänsteranda. Fri och oberoende television var det ja. Foto: Wikipedia

Om man nu leker så gäller det att leka på de villkor som ställs upp, ett av dessa är retoriken. Allt är USA:s, Israels, judarnas, högerkonspirationens eller nazisternas fel. Det är Illuminati i repris där förklaringsmodellen är alltför lättigenkännlig. För att stärka sin tes skickar man fram självutnämnda ”experter” som Henrik Arnstad. En auktoritet på sitt område vars trovärdighet är noll, men som till och med den inte lika vakne Stefan Löfven numer erkänner som den guru Arnstad inte är. Läs mer om Arnstads kreativa tankar i den politiskt korrekta tidningen Metro.

En frisk motvikt mot dumheten kan man läsa om i Journalisten där Björn Häger, Publicistklubbens ordförande, skriver om meningslösheten i att sätta etiketter på SD efter budgetkraschen i höstas. En historia som får tillskrivas Henrik Arnstad då han som ”expert” och rådgivare åt regeringen dirigerade hela spektaklet.

Henrik Arnstads insikter är inte alltför djupa, så här lät det om hans icke-examen på twitter. Trots lögnerna förväntas vi tro på andra så kallade sanningar han rapar upp
Foto: Twitter

De krafter som nu har samlats kring regeringens och statlig medias köttgrytor där det vankas mumma som feta löner på skattebetalarnas bekostnad, dansar vidare i en yster dans. Alla tävlar de om hur dum man kan göra sig och den leken tycks ha bottenlösa dimensioner. Den senaste i raden av Sveriges Radios korkigheter är den så kallade vetenskapsradion som står bakom. Samma radio som för övrigt har påstått att kvinnor är kortare därför att de historisk sett har förvägrats mat och citerat genusvetare som auktoriteter. Nu har de slagit till igen och den här gången är det Pisa som är måltavlan.

Pisa utmålas i ett radioprogram som en nyliberal organisation vars agenda är att tvinga länder att anpassa sig till deras syn och deras åsikt. Länk till radioprogrammet hittar du här. Pisas utskåpning av Sverige som kunskapsnation och en stat med en skola av rang skulle därmed vara en enda lång nyliberal sammansvärjning. Har vi hört den förut? Det är en sammansvärjning! Är det inte Illuminati som är i farten finns alltid judarna att ta till, kan man inte klistra det på dem finns USA och nu på den senaste tiden kan vi räkna in nyliberalismen i den skaran av missdådare.

Konspirationsteorierna blir fler och fler men också mer fantastiska. Nyliberalismen är ett av de senare tillskotten Foto: Weekly World News

Sveriges Radio har vetenskapligt nog inte ens försökt ta reda på fakta. Hade man gjort det hade de kunnat intervjua de elever som idag går ur skolan med bristfälliga läs och skrivkunskaper. Inte heller i matematik når svenska elever några högre höjder och i ämnen som SO-ämnen tycks man inte ens kunna definitionen på begrepp som ”demokrati”. Vilken annan slutledning ska man dra när debatten idag tycks gå ut på att demokrati är att hålla med men inte tänka annorlunda. Hade bolaget brytt sig om denna grupp och sett dem och det misslyckande Sverige står inför, hade programmets innehåll omedelbart kommit på skam. Nu förblev dessa oftast unga pojkar åter utan röst när agendan sattes. Snacka om svek, först skolan sen SVT.

Det hela liknar mest det Sovjetunionen jag inledde med, det är vi som är den sista Sovjetstaten och det blir allt mer klart att Sverige styrs av en liten maktelit vars agenda är att hjärntvätta befolkningen. Medlet är som alltid media och journalisterna hjälper så gärna till. För lite judaspengar, rätt politisk åskådning och än mer makt och status är man beredd att sälja ut till och med sin yrkesstolthet. Detta yrkes trovärdighet är lika dött som gråstenar, det har Sveriges Radio visat. De har också visat att de inte är den där oberoende televisionen och radion som de så gärna påstår. Tvärtom så är de mer beroende än heroinister.

Underligt nog förväxlades Ola Lindholm tydligen med narkotika eftersom han blev ”tagen för knark”. Ett exempel som visar att svenska journalister inte tycks kunna språk men också tycks ta nämnda produkt Foto: Eget

Det har börjat bli dags att kräva valuta för pengarna vi betalar i licens. Eller så kan det vara dags att aktivt börja skolka från licensbetalningarna. Jag vill dock inte mana någon till det sista eftersom det skulle kunna vara att uppmana till att begå en brottslig handling. Även om det bara är ett ringa brott så stjäl man inte från staten eller uppmanar till att göra detta ostraffat. Men lik förbannat är vi där, vid den punkt i historien då vi måste handla för att få något som SVT och Sveriges Radio uppenbarligen tänker förvägra svensken – en oberoende radio och TV där vi slipper att  bli hjärntvättade med lögner på en daglig basis.

Hur SVT har använt sin makt tidigare kan man läsa om på WTF Toklandet. Deras klara nazistanstrykningar kan man läsa om på samma blogg, länk här.

Journalistens nya syn på sig själv tycks bygga på att folk ska övertygas om ”sanningen” och ”det rätta” dvs ren hjärntvätt. Medlet är lögnen och mediet tidningar, radio och tv. Välkommen till Sverige, landet där vi tror på åsiktsofrihet Foto: Wikipedia ur filmen ”A Clockwork Orange”

Löjesguiden nominerar idag SVT och Sveriges Radio till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Er formidabla förmåga att använda public service till att ”omvända” och ”undervisa” befolkningen håller i sig än. Jag kommer ihåg era företrädare på 70-talet som hade samma filosofi för att lära folket marxist-leninistisk dialektik, ni har inte ändrat er ett enda dugg sen dess. Tvärtom är det samma agenda, samma tanke och samma metoder vi ser än idag och det tillsammans ger knappast bilden av en fri och oberoende television som det heter i er lögn om er själva. Låt oss som folk återta vad som är vårt och se till att använda det som lite mer än en lekstuga åt vilseledda personer med upprorsbehov och faderskomplex.”