Ordet ”saftskalle” finns inte, men det borde existera. Skulle det finnas så skulle det beskriver en människa som är så ointelligent att man kan tala om saft som utfyllnad där det borde ha funnits hjärnsubstans. Det som hände på Stockholms Central den 29/1 (Aftonbladet; unvis.it) är nämligen inget annat än saftskallarnas återkomst. Det var då ett gäng rusade in i Centralhallen och började attackera människor med utländskt utseende. Hopen har kunnat kopplas till fotbollshuliganism.
Fotbollshuliganism har länge kopplats till våld och förhärligande av våld. Nu har delar av den rörelsen tagit steget över till att bli migrantpiskare vilket bara är avskyvärt. Dubbelt synd att vänsterdebattörer nu fått sitt argument när de nu kommer att kritisera alla som motsätter sig deras politik vilket gör pöbeln på Centralstationen till en klantkår utan like Foto: Wikipedia
Attacken riktade sig mot de hitkomna gatubarnen, främst från Marocko, som under en tid har stulit, attackerat och till och med våldtagit (DN; unvis.it) en kvinna. Det fanns alltså anledning att vara förbannad men det är där min empati för saken slutar. Därför att genom att ge sig på dessa har nu mobben uppnått en enda sak och det är sympati för de utsatta gatubarnen. Där det borde finnas noll medkänsla finns nu ute bland ”vanligt folk” och etablissemanget en hel del sådan.
Det är hårda ord att kalla folk för ointelligenta, det medger jag. Men det är per definition ointelligent att uppnå det motsatta mot det man säger sig vilja sträva efter. De flesta, också jag, rasar nämligen då man använder våld som metod. En sidas våld gör nämligen inte den andra sidans motvåld mindre avskyvärt. Få är de människor som uppmuntrar och tycker metoder som dessa är bra, men det är desto fler som kommer att få betala priset i framtiden.
För där det tills för lite sedan rådde enighet i avskyn kring gatupojkarna och deras framfart, har nu fler ryckt till deras försvar vilket inte ens borde ha funnits på kartan innan händelsen. Den nolltolerans (SVD; ledare av Hanna Gadban) som borde råda mot gatupojkarnas framfart, har istället lett till att de som argumenterar för ”den andra sidan” (Aftonbladet; unvis.it) nu har fått ”rätt”.
Våld är enbart ett sista desperat grepp som bör användas först i extremfallen som IS. Den som använder våld och framför allt omotiverat våld, står nästan alltid som förloraren. Så om hopen ville ”skipa lite rättvisa” uppnådde man som vanligt det motsatta Foto: ”De Alte Armatur und Ringkunst Talhofer 195” av Hans Talhoffer – Det Kongelige Bibliotek. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons
De har nu fått vatten på sina kvarnar och har dessutom en historia av att bunta ihop alla som inte tycker som dem, det är till och med deras argumentationsteknik. Nu kommer Åsa Lindeborg och alla andra proffstyckare kunna säga att detta är allas fel, det räcker med att man andas högeråsikt så är det vårt fel. Återigen kommer vi att ha misstanken om att syftet med alltihop är att tysta kritiken och se till att stoppa det demokratiska samtalet när man själv inte har argumenten längre. Men vad gör det, hopen har ju gett dem rätt.
Vad ”intelligentian” i pöbelhopen alltså har åstadkommit är att de har gett ett argument, alldeles gratis, till en sida som inte kommer att vänta så länge på att tysta all kritik. Tack för den! Konsekvenserna blir dock i värsta fall fler. Lek med tanken att detta skulle fortsätta och gud förbjude, förvärras. Säg att det dessutom skulle kunna kopplas falskt eller sant, till ett parti som SD så skulle det inte längre vara så långsökt att tänka sig ett scenario där regeringen inför ett undantagsliknande tillstånd.
Skulle detta hända skulle demokrati och andra ”självklarheter” inte längre vara så självklara. Summan av handlingen på Stockholms Central har alltså blivit att de krafter som står för det motsatta synsättet mot ”aktivisternas” nu har fått ett gyllene tillfälle att flytta fram sina positioner. Visste jag inte bättre skulle jag ha sagt att det var SSU utklädda till huliganer som hade varit ute för att rädda Löfven från en säker undergång. Nej dåliga skämt åsido, men det hela är så fantastiskt klantigt att jag inte kan annat än skämta.
De enda som lär skratta över händelsen är de vänsterdebattörer som nu kan inhysta ett argument till. Att dra alla över en kam lär komma till heders igen och det är som om världen inte fattade. Det är fantastiskt! Foto: ”Art Installation, Vancouver (5742849767)” av Antony Stanley from Gloucester, UK – Art Installation, VancouverUploaded by russavia. Licensierad under CC BY-SA 2.0 via Wikimedia Commons
Löjesguiden nominerar idag fotbollsklantaschleriet till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ni påstår er vilja göra processen kort med ett fenomen som har plågat oss länge men uppnår det motsatta. Ni vill skapa opinion och sympati för ert sätt att se på problemet men uppnår något helt annat. Jag vet inte om det någonsin har funnits ett bättre exempel på ren klantighet och det gör er till formidabla pristagare. Synd bara att det är alla vi andra som kritiserar samma sak som ni som nu kommer få betala priset.”
Löjesguiden 
Utan att vara vidare påläst skulle jag påstå att större delen av demonstrationen var fredlig och lugn som brukligt är, med några rötägg som färgar av sig på resten, tråkigt om det är så.
GillaGilla
Har ingen aning om vem som gjorde vad och hur många de var som utförde själva attacken. Vad jag däremot är rädd för är att detta nu ska tas som intäkt för att argumentationen ska bli än mer oförsonlig och att den hårda tonen också ska drabba alla de som försöker hålla en någorlunda seriös debatt igång. Draksådden de här ärthjärnorna har lämnat lär bli stor med tanke på vad vi sett hittills och det lär nog finnas både en Åsa Lindeborg och Göran Greider som ser sitt tillfälle att framledes ta tillfället i akt.
GillaGilla
Hej.
Rekommenderad taktik: jämför med kravallerna på Östermalmstorgs tunnelbanestation.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare
GillaGilla
När vi har en vänsterrörelse i landet som har tolkningsföreträde och dessutom kan dra saker i land som andra inte ens tillåts att tänka, är det tyvärr så att hundra vänsterhuliganer i Östermalms tunnelbana inte går att jämför med tre drängfulla huliganer på Stockholms Central. De senare är dömda att misslyckas. Men det är tyvärr värre än så, nu har alla vänsterdebattörer fått sin chans att utmåla alla som protesterar som potentiella Breiviksanhängare. Det spelar ingen roll om det är rätt eller fel, det kommer bli betydligt hårdare debattklimat och de som nu motsätter sig den nuvarande politiken kommer att få känna av ett betydligt mer snålt klimat. Nedsmetning och medveten sammanblandning lär komma till heders igen och vare sig man är demokrat eller rasist lär alla stämplas som det senare. Det gör hela händelsen till något mindre ”oskyldig” än den framställs som och lär hänga över oss för en tid som ett mörkt moln.
GillaGilla
Hej.
Medges villigt. Vad jag syftar på är att när möjlighet ges försöka debattera bägge händelserna utifrån vad som bevisligen ägt rum, så att åskådare till debatten kan exponeras för ‘de godas’ hyckleri och dubbelmoral. Eg.
På Östermalmstorg rörde det sig om en samfällt agerande mobb jämfört med på Medborgarplatsen (var det väl?) ett fåtal överreagerande personer.
Don efter person, och metod efter önskad effekt. ‘Brunstämpling’ är ju inget nytt egentligen – förr var tillmälet imperialist, kapitalistlakej, eller fascist. Via vänsterns debatt-teknik och valda slagord kan vi (om uttrycket tillåts) låta publiken göra kopplingen mellan den gamla blodröda vänstern och dess moderna identitetspolitiska rasistiska arvtagare.
Det är svensken i gemen som skall vinnas, och ju större diskrepansen mellan dennes vardagliga erfarenheter och vad mediala apostlar predikar blir, desto mer växer kraften i motståndet mot växande censur, svartlistning och utfrysning. Katerina Janouch och Marcus Birro kommer att följas av allt fler när det visar sig att det faktiskt finns en folklig majoritet som är relativt enad kring grundläggande samhälleligt sunda svenska värderingar, och att massmediebudskap endast representerar en lite klick av pseudointellektuella, kulturbidragsförsörjda och propagandajournalister (Virtanen t ex).
Så länge de som är beredda till våld inte har ett ledarskap med god kommunikations- och organisationsförmåga är det inte försent.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, lärare
GillaGilla
Jag håller fullständigt med dig i att ”det är svensken i gemen som ska vinnas”, det är trots allt mitt motiv också. Att skapa opinion och se till att vinna över likasinnade där man kan samlas under en flagg som en enad front mot den nuvarande regeringen är ett måste, jag skulle till och med vilja kalla det en ödesfråga. Den gemene svensken är dock tror jag gruvligt less på våld och är inte benägen att stödja den som tar till detta och därför är det också viktigt att markera sitt avståndstagande. För visst har de här gatupojkarna begått vidrigheter, och visst finns en uppdämd frustration framför allt över att inget händer. Det är då det är viktigt att som du säger visa ledarskap och använda kommunikation och organisationsförmåga. I mitt fall är det för att ta avstånd från något för att senare kunna säga ”Titta, jag har redan fördömt det så när ni säger att jag är en del av detta ljuger ni”. För det har ju redan börjat dimpa ner kopplingar som inte finns för att smutskasta. Ett sånt exempel är den nyligen avslutade TV-debatten mellan Jonas Sjöstedt och Jimmie Åkesson om migrationen där Sjöstedts argumentation stundtals var så oärlig att man fick fråga sig vilken verklighet han lever i egentligen. Vad har SD med ungern att göra är en fråga? Här är länken till en artikel i den frågan: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/akesson-i-debatt-om-flyktingmottagandet-med-sjostedt
En annan koppling man gör är den mellan ett demokratiskt parti och den ”bruna rörelsen”. Själva nämner man inte ens sin koppling till dåvarande Sovjetunionen eller sin fäbless för regimer som den i Venezuela eller Nordkorea. Då fungerar smutskastningen men med hjälp av dubbla måttstockar är det otillåtna tillåtet för en men inte en annan. I båda exemplen är det därför för att kunna agera lite taktiskt nödvändigt att markera mot de som nu ”tog saken i egna händer” och gick för långt. Dels därför att man ska kunna ha ryggen fri och slippa nersmetningen, men också för att kunna bygga vidare utan att behöva börja om på noll. Ledarskap, sans och förnuft är därför ledord som borde användas mer flitigt. Det fungerar ju dessutom lite dubbelt för när vänstern driver vind för våg kan den andra sidan stoltsera med att man inte bara redan har gjort upp med det förflutna utan också skryta med att ha just sans och förnuft till sitt förfogande. Knutna nävar och blodröda dukar kan fungera för en sida men exponeras de för vad de är så vankas lyckligare tider. Till dess kamratliga hälsningar. 🙂
GillaGilla
Utan att ha gjort någon undersökning av tillståndet bland de förbisedda delarna av svenska folket tror jag rättspatoset kan sammanfattas i äldre tiders ge de som inte följer reglerna lite stryk ,till exempel de unga illegala brottslingarna från Nordafrika.
GillaGilla
Ingen bra taktik eftersom den som höjer näven först är den som i slutänden står som förlorare, det visar tyvärr historien om och om igen. Vill man verkligen uppnå resultat argumenterar man. Det som är dubbelt synd i det aktuella fallet är att det fanns en övervägande sympati för en hårdare linje mot de här killarna men händelsen kan mycket väl ha tippat den fördelen. Om inte så har alla vänsterdebattörer nu i varje fall fått sina argument och dessutom har de nu öppet mål att dra alla över en kam. Alla seriösa debattörer som förordar icke-våld som jag själv, kommer nu eventuellt att buntas ihop i samma säck som de som står för en mer hårdför linje. Alla liberala debattörer kommer eventuellt att kopplas ihop med dessa också dom, allt för att misstänkliggöra och smutsa ner deras argumentation. Med andra ord, inget gott har kommit ur det här och det lär bli än svårare än det redan är att föra en seriös debatt. En politisk konsekvens kan mycket väl bli att om Sd kopplas ihop med händelsen att deras framgångssaga stannar av eller går kräftgång. Det är tyvärr de enda sakerna som de har uppnått vilket inte är ett imponerande facit. Det hade helt enkelt varit bättre med mer hjärna om mindre knytnäve.
GillaGilla
Att det kommer att vara de på ”egna sidan” som bär sig illa åt är något man helt enkelt får räkna med. Det är en rent statistisk oundviklighet. Perverterade main stream media och public service kommer alltid att kunna hitta något som stödjer deras agenda. Precis som en nazist alltid kommer att kunna peka finger mot en oärlig och tjuvaktig jude. SD hade strax över 23000 medlemmar i partiet vid årsskiftet. Eftersom det begås 1–2 mord per 100000 invånare och år så bör det rent statistiskt vara en partimedlem i SD som gör sig skyldig till mord vartannat till vart fjärde år. Så, förr eller senare kommer vi att få se stora svarta rubriker om att sverigedemokrater är mördare.
Betänk då att det lär vara långt fler än 23000 personer som är frustrerade och kokar inombords på grund av den förda politiken. Det är oundvikligt att sånt som ligger den egna sidan i fatet händer. Det får man helt enkelt räkna med. Jag försvarar inte lynchmobbar på stockholms gator, men det var bara en tidsfråga. Det kommer att bli värre innan det blir bättre. Ansvaret ligger i hög grad hos etablissemanget, vilken idiot som helst kunde förutsäga att sånt här skulle börja hända, frågan var som sagt bara när. Att skulden i stor grad ligger hos etablissemanget befriar inte de skyldiga ligisterna ett skvatt från sitt ansvar. Ansvar är inte nollsummespel.
GillaGilla
När det kokar inombords tar man ett djupt andetag, tittar på den andre och vänder på klacken. Då får man sympati. Gör man tvärtom dvs slår på käften och tycker att ”du förtjänade det” får man det inte. Det är där som min kritik kommer in. Man vinner på att göra en sak så varför säger man sig vara för något men gör det som historiskt sett alltid har lett till negativa reaktioner. Jag förstår också frustrationen med situationen, jag vet också att just med gatupojkarna har ställt till med och att ”payback-time” finns hos vissa därför att frustrationen nådde nya höjder. Samtidigt är det dock kontraproduktivt, det gynnar bara alla Åsa Lindeborgare, alla Fredrik Virtanenianer och alla Göran Greidisar som nu kommer att slipa knivarna med nya argument varför alla som motsätter sig deras teser inte bara är Breivikare utan också dödsknarkarnazister.
Visst är det etablissemanget som har ställt till med allt, men motståndet mot dessa är inte i det läget att man har tolkningsföreträde eller möjligheten att använda varje tidning i landet att föra ut budskapet. Till den dagen då detta är ändrat måste med andra ord taktik och känsla för feeling vara det som är vägledande och det inträffade, hur frustrerade de än månde ha varit, är inte det. Precis som du skriver är ansvar inte ett nollsummespel, men oansvar kan aldrig bemötas med större oansvar som dessutom ger propagandapoänger. Det är inte heller ett nollsummespel och kan ju dessutom slå över och svärta ner. Istället för att gå på offensiven får alltså den som förknippas med oansvaret dvs våldet istället gå på defensiven. Det spelet har ju redan börjat då en vanlig fredlig demonstration i Stockholm som var kritisk till just regeringens förda politik nu från bl a Mona Sahlin beskrivs som: ”en djupt farlig beskrivning.
Det var en samling av våldsbejakande och våldsanvändande extrema högergrupper.” I tåget deltog en centerpartist, några före detta SD-are och ditskyndade icke inbjudna aktivister från Nordisk Ungdom vilket räckte till citatet och följande artikel: http://www.expressen.se/debatt/ideologiskt-drivna-extremister–inget-annat/. Här gäller det alltså att spela taktiskt, inte med reptilhjärnan för då har nog många som hittills stött en sak för länge sedan lämnat det hela bakom sig. Att ta avstånd är en sån taktik.
GillaGilla
Ja, det verkar bara finnas dåliga alternativ kvar: opponera sig och bli stämplad som nazist, eller tiga och tros samtycka.
Att diskutera, protestera och demonstrera lär inte förändra någonting.
(Jag vet att du är mindre defaitistisk än jag och inte menade riktigt så)
GillaGilla
Att tala med gatans parlament är väl som att gå ner i katakomberna under Palermo och börja föra en diskussion om Thomas av Aquinos intentioner och föreställningsvärld med de mumifierade liken som finns där. Och hur defaitistiskt det än låter så håller jag med dig, det hjälper inte eller lite att protestera eller demonstrera. Vad som däremot hjälper (förhoppningsvis?) är att skapa opinion hos alla oss som inte håller med och väcka den slumrande massan som ännu inte har bestämt sig. Att ta avstånd från ett så avskyvärt dåd som detta är dessutom ett sätt att säga ”jo, jag motsätter mig regeringen och dess politik, men jag är för den sakens skull inte en del av detta”. För man kan förmoda att under den kommande veckan och nästa så kommer tidningarna vara fulla av krigsrubriker från Göran Greider, Åsa Lindeborg och Fredrik Virtanen om varför varje opponering mot den idag förda politiken är detsamma som att vara dödsknarkarnazist. Jag vill inte bli stämplad som dödsknarkarnazist eftersom jag inte är en sån. Jag tar avstånd från all typ av våld, all typ av rasism men också från all typ av ”nu ska vi byta ut folket mot ett lite lydigare och mer lojalt med lite massinvandring”-politik. Detta för att nämnda vänsterdebattörer också dom ska förstå hur jag tänker, det brukar ju i Sverige finnas en brist på sådan förståelse. 🙂
GillaGilla