I min stilla enfald trodde jag att vi kanske befann oss mitt i den utförsbacke jag hittills har ägnat mig åt att beskriva. Den backe där attackerna mot demokrati, det fria ordet och den fria tanken alltmer har intensifierats. Ack vad jag bedrog mig, vi har redan kommit ner i dalgången – till skymningslandet – till den jämmerdal Sovjetmedborgare en gång befann sig i. Jag skulle till och med vilja säga att vi i våra delar redan är inne och tassar på det som kallas diktatur och mitt exempel hittar jag på lördagens debattsidan i SVD.
De båda författarna till den otäcka artikeln Foto: SVD
Myndighetssverige och andra magiska små underverk svänger sig gärna med små modeord. Ett av dessa är ”värdegrund”, ett ord som ska beskriva på vilka tankar och värderingar en verksamhet ska vila genom att beskriva dessa. Tyvärr är det ibland också ett kodord för ”censur”, ”demokratiska inskränkningar i fri- och rättigheter” därför att det som beskrivs exkluderar tankar och åsikter på ett direkt eller indirekt sätt. Så kan man t ex smyga i att folk med tankar som återfinns hos t ex SD, inte hör hemma i delar av det offentliga rummet. Med andra ord, folk med ”fel” åsikt kan utestängas och till och med få yrkesförbud. Detta är inte en fri fantasi, det är dagens Sverige och djävulen döljer sig som alltid i detaljerna. En detalj som ett litet ord.
Utgångspunkten för debattartikeln är väl valda delar av den svenska läroplanen och framför allt den del som går under rubriken ”Skolans värdegrund och uppdrag” som återfinns på skolverkets hemsida. Här nämns formuleringar som ”Inse de värden som ligger i den kulturella mångfalden inom landet”, ”barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet”, ”alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem”, ”främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser”.
Värdegrunder kan snabbt bli verktyget för åsikts- och tankeförtryck
Dessa formuleringar kan nog säkert en betryggande majoritet av vår befolkning ställa upp på, det är nog få som skulle säga att de INTE ställer upp på dem. Dessutom gör de flesta av oss en distinktion mellan det vi privat tycker och det vi ger uttryck för i vårt yrkesliv. Det är t ex inte förenligt med grundlag t ex att säga följande: ”Vi har fått reda på att du Nisse, har gett uttryck för nyliberala tankar på din fritid och vi tycker inte att det är okej i din yrkesroll här på fritidshemmet. Du är härmed avskedad.” Samma principer ger till och med personer skydd från en sån registrering, brott mot detta skulle sända landet in i en spiral av åtal i internationella domstolar såväl som förhandlingar i inhemska diton. Ändå är det precis dit artikelförfattarna vill gå.
Åsiktsregistrering – Snart på en skola nära dig? Foto: Dispatch International
Maria Wiberg är lärare i samhällskunskap (!) och Göran Brante är lektor i pedagogik vid Göteborgs Universitet. I lördagens SVD skriver de i sin debattartikel (samma länk som ovan) om just vikten av att utestänga personer som sympatiserar med SD ur skolan, att de helt enkelt inte skulle få söka sig ens till utbildningar än mindre få jobba i skolan. Artikelförfattarna utgår i sitt resonemang från att personer med sådana åsikter inte heller ställer upp på skolans värdegrund och dess formuleringar (!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!).
För att kunna vidta en sån åtgärd måste man dock göra en sak och denna är inte alldeles oproblematisk.
Lärarrollen ska vara politiskt neutral, ett faktum artikelförfattarna missar
För att kunna få en sån bild måste man kartlägga vilka åsikter folk har. Vid antagningar till t ex lärarutbildningar eller ansökan till lärartjänst måste man fråga om man hyser sympatier med SD:s åsikter, i det dagliga skolarbetet måste man kartlägga vilken grundsyn lärarna har. Detta strider helt klart från allt vad grundlag heter. De går i sin artikel till och med så långt att de menar att med de åsikter SD har kan man inte jobba med något yrke i skolan eftersom man inte ställer upp på värdegrunden. Inte ens vaktmästare skulle SD:arna tillåtas att bli alltså.
Om vi istället utgår från att en lärare berättar för sina elever att man är sympatisör med SD:s idéer, har den personen som gör det fortfarande ett problem. Det är inte tillåtet att påverka och forma elevers tankar med de egna åsikterna. Det ställer nog de flesta upp på, också folk som sympatiserar med SD.
Men vänta nu……är det sista inte precis det som händer i vänsterns värld? Runt om i landet har vi ju t ex genuscertifierade dagis som också de omfattas av skolans värdegrund. Särskilt populära är dessa dagis av någon anledning på Södermalm i Stockholm. På dessa dagis får våra små telningar lära sig att det finns en könsmaktsordning och att denna manifesteras i något som kallas ”patriarkatet”. Dessa dagis har en genuspedagog vars uppgift är att se till att pojkar inte leker på pojkars vis, och att flickor inte heller de leker på ett för flickor alltför traditionellt sätt. Nån som börjar ana hur otäckt detta egentligen är? En företeelse som man dessutom kan misstänka kommer att accelerera med Gustav Fridolin som utbildningsminister, han har ju länge tryckt på vikten av ”jämställdhet” i skolan. Jag ska ge dig en utmaning Gustav, om du nu blir vår nye utbildningsminister förstås, du borde lagstifta bort ALLA lärares möjlighet att påverka sina elever politiskt. Detta därför att det definitivt förekommer. Ett litet vittnesmål om detta från Twitter:
Lite mer om genuspedagogiken och delar av dess läror kan man läsa om på den ypperliga bloggen Genusdebatten.
Marks kommun vill inte ha genuspedagoger Foto: Ericssoniubbhult
Att två personer varav en är lärare i samhällskunskap (!!!!!) inte har grundläggande kunskap om att vårt samhälle ger människor demokratiska fri och rättigheter är otäckt, ja rent skrämmande. Att de sedan ger uttryck för de inskränkta och fördomsfulla tankar de ventilerar i tidningsartikeln andas en så otäck syn, att jag skulle vilja säga att med de där två ens ute på skolgården ligger vårt samhälle med vår demokrati risigt till. Att en av dessa dessutom kan lära ut sina hattifnattiga tankegångar (???????) sänder såna rysningar ner i mitt fotabjäll, att man kan tala om konvulsioner.
Så här såg jag också ut efteråt Foto: Dessnerts Ditt & Datt Blogg
Löjesguiden vill härmed nominera Maria Wiberg och Göran Brante till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”För att ni med er artikel på ett klarsynt och konkret sätt visar hur man i praktisk handling ska kunna omvandla åsiktsfriheten till en rännil, nomineras ni till priset. Ni har med artikeln visat ett modigt exempel på hur en framtida statssocialistisk skola ska kunna utformas och hur vi som medborgare med våra åsikter ska kunna kväsas.”
Jag – Freakshow Fredrik – noterar också tacksamt att ni båda bakom goda ord som ”demokrati” och ”mångfald”, gömmer era öststatsrelikter till tankegångar. Ett tänkande i Potemkinkulissernas anda av rang. Jag gillar också hur ni i artikelns sista stycke fjärde randen använder ordet ”hen” och hur ni därmed avslöjar vilket läger ni tillhör och i vilken politiskt färgad utbildning ni båda har gått i.
Andra artiklar jag tycker du ska läsa i ämnet:
Susanna Varis skriver om samma artikel
Hon skriver också om skolans roll i att motverka könsrollsfällan
Genusdebatten har dessutom skärskådat det otäcka fenomenet genuspedagoger
Löjesguiden 
Pingback: Värdegrund som tvångströja | Susanna's Crowbar
Det är lätt att sitta i Sverige och peka finger åt de knasiga amerikanerna och deras McCarthy-förföljelser av kommunister. Och sen dyker proponenter för samma sak upp här. Går vi några decennier tillbaka i tiden hittar vi också tiden då det med Staten sammanväxta Partiet hade en egen säkerhetstjänst som, helt olagligt, höll koll på kommunister på arbetsplatserna.
Så jordmånen för att rensa ut människor med fel åsikter finns väl tyvärr sen gammalt i Sverige. Vi får väl vara glada om vi inte återinför tvångssteriliseringarna.
GillaGilla
Ja, man får som sagt vara glad för det lilla. Den här artikeln var dock inte det, tvärtom – de tror på vad de skriver och det skrämmer mig nog mest. Man kan ju undra över hur det är ställt i den svenska skolan och än mer prekärt blir det när man får in vittnesmål via twitter om att det är än värre än vad man vågade gissa. Den som blir ny skolminister får ett tungt ansvar och en svår uppgift, men tro mig det är en situation som finns all anledning att återkomma till inte minst här på bloggen.
GillaGilla
Pingback: Bortstötning av lärare och journalister med obekväma åsikter – och ännu mera manshat | Jussi H. Lundell
Pingback: Vad skall man kunna begära av en lärare? | Genusdebatten
Bra skrivet! Var tvungen att googla fotabjäll, man lär sig något nytt varje dag!
GillaGilla
Tack ska du ha och ja, jag följer din blogg också och har bara beröm att delge där. Det där med fotabjäll är kanske inte en företeelse man träffar på varje dag men jag tycker dock att ordet är lite roligt så varför inte. Forsätt skriva dina vassa inlägg, vi är många som beundrar dessa.
GillaGilla
Pingback: Arnstad är helt fantastisk egentligen! | WTF?
”Inse de värden som ligger i den kulturella mångfalden inom landet”
Här avses förmodligen att Sverige nu enligt lagen är ett ”mångkulturellt land”.
Till att börja med så är det positiva värdet av mångkultur inte bevisat.
Därför borde det åligga dem som hävdar att det att bevisa det.
Och den bevisbördan lär nog bli betungande, för det finns inga bevis.
Kulturellt utbyte med andra kulturer: tummen upp!
Acceptans av etniska enklaver: recept för kaos.
GillaGilla
Så är det, ett påstående är ett påstående – inget annat. Det åligger den som gör påståendet att bevisa sin tes, men så länge det inte sker är det fortfarande bara ett påstående. När det dessutom börjar dyka upp indikationer på att påståendet saknar relevans, då blir det naturligtvis än tyngre att kunna bevisa en tes som allt mer börjar krackelera. Jag älskar att resa, jag älskar att se andra sätt att se på tillvaron – det vi kallar kultur och jag älskar de uttryck människor ger det vi kallar kultur. Jag älskar däremot inte de människor som kallar sig goda och som tar hit människor i godhetens namn bara för att sätta dem i ett reservat med nära nog inhägnad av osynliga murar och som leder till att de får de sämsta jobben, de sämsta skolbetygen, den sämsta ekonomiska standarden och den sämsta livskvaliteten som samma ”godhjärtade” människor säger sig värna om. Det finns med andra ord ett lagom stort hyckleri här i landet och artikelförfattarna måste tyvärr vara fullständigt förryckta när de skriver att om man har vissa åsikter bör man också utestängas från vissa yrken som t ex lärarens. Jag röstade inte på SD, jag skulle aldrig rösta på SD men jag brinner för deras rätt att existera, uttrycka sig och bilda opinion. Artikeln däremot andas det rakt motsatta och det skrämmer mig.
GillaGilla
Exakt! Hyckleri, sa Bill. Hyckleri, sa Bull
GillaGilla
Varför tänkte jag inte på Bill och Bull, det var ju mycket bättre. Den tar jag med mig till nästa artikel och tack för tipset
GillaGilla
Jag rekommenderar Marika Formgrens artikel: http://magasinetneo.se/artiklar/demokrater-for-asiktsfrihet-och-demokrater-emot/
GillaGilla
Jag tackar för ditt inlägg och din länk Anna! Neo har alltid intressanta artiklar som inte följer den mainstream övrig media tyvärr uppvisar. De har också alltid en intressant tankegång som gör att man får aha-upplevelser så jag läster den mer än gärna.
GillaGilla
Ja, läs. Hon är ovanligt skärpt och hon har dessutom integritet och ryggrad, för hon vägrar ljuga för att vara till lags.
GillaGilla
Hallelujah sister!
GillaGilla
Råkade av en tillfällighet hitta tillbaka till det här inlägget. Och insåg att både du, Susanna Varis och jag (i mitt inlägg Vad skall man kunna begära av en lärare? | Genusdebatten) har missat en ganska viktigt punkt. De flesta (inte jag, jag avviker på denna punkt) verkar företräda synen att lärare inte skall kunna delge sin personliga syn på något, och därmed till exempel inte få tala om vilket parti de röstar på. Men det är en ohållbar inställning. Det skulle i praktiken innebära att en lärare inte kan engagera sig politiskt. Och i princip skulle det också i förlängningen ge effekten att t.ex. Fridolin inte kunna agera politiskt eftersom han kan anses fortfarande ha ett inflytande på tidigare elever han har.
Det här är långt ifrån en hypotetisk fråga, eftersom man åtminstone in mindre samhällen och småstäder lär känna till om en lärare är verksam inom ett politiskt parti, och då särskilt om det är ett avvikande parti.
Inte bara gör ett ”förbud” mot lärare att ha redogöra för sina privata åsikter inför elever det praktiskt taget omöjligt för en lärare att delta i något sammanhang som gör att hans personliga inställning eller syn på något blir känd. Han eller hon kan inte ens vara med i pingstkyrkan, eftersom han/hon med sitt aktiva deltagande där signalerar något till sina elever om de får kännedom om detta, oavsett om något sägs eller inte sägs på lektion eller i skolan om detta.
GillaGilla
Min utgångspunkt för artikeln är att om man ska kunna stänga ute lärare med SD-åsikter, måste man också avkräva ett tydliggörande av alla sökandes åsikter. En omständighet som strider mot grundlag eftersom varje persons åsikt är en valhemlighet. Också tanken på att införa ett förbud mot vissa människor arbetande i skolan baserat på åsikt är ett grundlagsbrott eftersom det står tydligt och klart att varje människa är fri att forma sina egna åsikter utan att sanktioner och förföljelser får ske. Här är alltså artikelförfattarna inne och tafsar på grundläggande friheter som finns i grundlag, allt detta därför att det är enligt dom ”demokratiskt”. Det är det ju dock inte alls och därmed sällar dom sig istället till skaran av antidemokrater som alltför tydligt ventilerar sina åsikter som de vore ”normala”.
OM en lärare däremot går in i ett klassrum och deklarerar att detta är MIN åsikt är det i sig inget brott, det är däremot problematiskt enligt mig. Problematiskt därför att en lärare ska vara en person elever ska kunna se upp till som ett föredöme utan att denne/denna använder sin ställning till att påverka elevers fria val till en egen åsikt. Det är att helt enkelt enligt mitt sätt att se det en missuppfattning av sin egen roll. Där läraren ska guida och hjälpa elever till kunskap som gör att de själva kan ta ställning, kan de med en sån varudeklaration påverka elever på ett otillbörligt sätt. En omständighet som bekräftas av twitterinlägget som talar om att ”många elever lyssnar på läraren och anammar dennes/dennas syn på politik och åsikter”. En persons åsikt eller reflektion om detta är naturligtvis bara en, men jag tycker som sagt det är bekymmersamt. Alla personers fria tankar, även elevers, har rätt att accepteras och lämnas upp till var och en att ha.
Om däremot en lärare går in och säger att detta är min åsikt, den bör ni också ha eller försöker att med hjälpsamma små knuffar se till att elever får den ”rätta åsikten” så har denna tydligt och klart begått ett övergrepp. Använder sig denna sig dessutom av sanktioneringsverktyget betyg så är det inte längre någon tvekan. Den läraren har klart gjort våld på den fria tanke som borde prägla skolans arbete och ska inte fortsätta vara lärare enligt mig. Enligt den uppgiftslämnare jag har från twitterkonversationen, är tyvärr den senare synen inte ovanlig.
Att lärare är politiskt aktiva är oundvikligt. Den frågan har jag däremot inte gått in på, men min syn är naturligtvis att lärare precis som alla andra har en absolut rätt att engagera sig politiskt och delta i debatten. Att ett sådant engagemang leder till att alla på en ort vet vad läraren står i vissa frågor är inte heller något man kan undvika när ”snacket går”. Detta ska naturligtvis inte hindra folk från att engagera sig, det ska inte heller hindra dem från att delge sina egna ställningstaganden men det ska fortfarande, som jag ser det, hindra dem från att påverka, hindra elevers fria tanke eller att med sitt övertag i rang se till att man tänker ”rätt” eller straffa den som har ”fel” åsikter. Om vi tillåter det är vi återigen enligt mitt sätt att se det inne på något som liknar hjärntvätt. En fin linje mellan de två men jag vidhåller att ingen har rätt att träda över den osynliga och fina linjen.
Ett litet exempel på hur fel det kan gå om inte den haspen är på stötte jag på häromdagen i ett samtal. En person med invandrarbakgrund berättade att när han började i svensk skola på åttiotalet placerades han i en heljugoslavisk klass eftersom detta var hans ursprung. Av någon anledning hade behjärtansvärda lärare beslutat att inte bara språk utan också kulturella yttringar i samtiden skulle ingå i barnens skolgång. Alltså skulle det vara som hemma i det gamla landet. Där gick alltså barnen till skolan i Titos pionjäruniformer med motiveringen att ”det skulle vara som i det gamla landet”. Till saken hör ju att uniformen är inte bara en uniform, den står som symbol för något. Detta något är att det är den unga generationen som ska forma den nya fina framtiden dvs den kommunistiska. Den var symbol för det Jugoslaviska kommunistpartiet och den uppfattas av många med andra åsikter än deras som en förtryckarsymbol. Trots detta skulle den användas och var dessutom påbjuden trots att vi faktiskt har ett uniformsförbud i skolan. Förbudet som är förståeligt har ju tillkommit för att man ska slippa politisk påverkan och obehag. Jag kan bara föreställa sig vad en jude skulle tycka eller känna om att komma in på en skola där det marscherar omkring små barn med naziuniformer t ex. Man måste mao komma ihåg att en uniform är ett sätt att skola in elever i ett tänkande med en ideologi. Hela denna historia fick mig att se på vårt land och dess nutidshistoria på ett helt annat sätt och jag tyckte också att hela historien skakade om mig rejält. Inte bara därför att det var så främmande för mig att höra sensmoralen i denna hårresande historia, utan därför att detta alltså hade utspelats här i Sverige under så sent som under 80-talet. När jag hör sådana här berättelser förstår jag också att just denna skiljelinje inte bara är viktig att hålla på, den förklarar också varför vi har fått dagens debatt. Vi har ju faktiskt successivt socialiserat in barn från späd ålder i allt från att kön är en social konstruktion till att världen styrs av ett patriarkat och att vänster är den enda syn som över huvud taget är acceptabel eller att religiösa övertygelser är de enda rätta. På sätt och vis kan man säga att feminister och människor med vänsteråsikter eller religiösa övertygelser redan har vunnit när de nu kan skörda frukten av ett drygt trettio år långt jobb med att forma människor till åsiktsmaskiner i deras tjänst. Det enda som stör dessa krafter tycks vara att varje gång de kommer ut en ny liten bannbulla, växer SD med 3-4 procent.
GillaGilla
Pingback: Lite mer om lärare, värdegrund och demokrati | Genusdebatten