Patriarkatet måste ha haft en dålig dag den dagen, ja kanske under hela den period vi talar om. Vi har ju vant oss vid att denna ständigt närvarande kraft finns där för att sabotera och undertrycka särskilt för kvinnor, men så där mirakulöst så fanns den inte längre. Känslan jag fick var nästan tom, jag var tvungen att tänka efter om detta verkligen kunde vara möjligt. Slutsatsen kunde bara vara en, patriarkatet är en myt.
Mytbildningar skapar vilka ”sanningar” som helst, men de är fortfarande myter Foto: SVT
Debattartikeln som fick upp mina ögon hittar du här i SVD. Stycket som inleds med ”Dagens potential” borde alla feminister nog läsa både sju och åtta gånger. Lite bakgrund först: Vi inbillar oss att cancervård och alla annan vård också för den delen, är könsneutral. Så är det inte, t ex får bröstcancervård mer pengar än prostatacancervård. Dessa två cancerformer som nästan enbart drabbar kvinnor respektive män kan alltså sägas vara en måttstock på hur rättvis vården är. Resultatet är nedslående, vården har en förkrossande inriktning på kvinnliga sjukdomar i det hänseendet.
Felet är inte att de ser andra utan att de inte ser sig själva Foto: Susanna Varis
En annan värdemätare som framkommer av artikeln: 2030 Beräknas cancer i bukspottkörteln vara den cancerform som är näst störst. Ändå får forskningen kring sjukdomen tiofalt gånger MINDRE än forskningen kring bröstcancer! Hur förklarar feministerna patriarkatet i ett sånt sammanhang där kvinnor uppenbarligen drar vinstlotten i en strid på kniven om resurserna? Säkert får de till en ny liten konspirationsteori som bjuder nya tankar genom hjärnans vindlingar och som får en att undra över den mänskliga förmågan att få till samband där dessa saknas.
Logik är inte alltid vad det tycks vara Foto: Dayviews
Resultatet av policyn från samhället låter inte vänta på sig. Siffrorna som skvallrar om hur många som överlever efter den operation som oftast följer är endast 15-20% för denna patientgrupp. Samtidigt överlever nästan 90% av kvinnorna som får bröstcancer. Missförstå mig rätt, det är underbart att så många kvinnor överlever. Det jag frågar mig däremot är om inte andra borde få samma chans. I Storbritannien där en stor undersökning har gjorts, visar det sig att endast fem procent av patienterna med bukspottkörtelcancer överlever fem år efter ett besked. Sjukdomen är idag den snabbast ökande cancerformen. Den drabbar dessutom båda könen, vi har ju bukspottkörtlar oavsett om vi är män eller kvinnor. Så hur kan forskningen få så lite pengar?
När nånting får för lite pengar spårar det till sist ur Foto: Sverigesradio
Artikelförfattaren – Överläkaren och experten på cancer i bukspottkörtel Ralf Segersvärd – har en cynisk förklaring. Cancerpatienterna hinner helt enkelt dö innan de ställer alltför högljudda men rättvisa krav. En annan faktor är att forskning kostar stora summor pengar och levererar inte förrän resultaten är fastslagna med minst två omvärderingar av dessa. Kostnaderna är skyhöga och nyttan höljd i dunkel om man ser från politiskt perspektiv.
Vad man ser beror på vilka glasögon man använder Foto: Mason Eyewear
I den analysen politikerna gör saknas dock en komponent – allt det som genereras som är av värde. Precis som ekonomiska processer eller andra fenomen leder allting till sidoeffekter, det som också kallas synergieffekter. Forskning som avser att få fram metoder och läkemedel leder ibland till andra upptäckter än de tänkta som kommer till nytta. Det är också så att de som jobbar i den typen av verksamhet också de skapar synergieffekter genom att betala skatt och att konsumera till exempel. Det är därför det här landet behöver en nationell insamling som går till ALL cancerforskning, inte bara viss. Vi behöver en ny bas och en ny finansieringsmodell som kan sätta igång hjulen igen. Detta är den politiska utmaningen, vi får väl se om någon anser den viktig nog.
Politikerna måste få bättre överblick och ta fram en ny finansieringsmodell för forskning Foto: Loading
Politikernas hittillsvarande svar har dock blivit att fortsätta att snåla och att ge pengar på ett sätt som knappast kan kallas jämlikt. Vårt land skulle kanske också kunna ha nytta av politiker som är vidsynta nog att anslå och styra pengarna till den typ av forskning som krävs. Att helt enkelt se till behoven först och inte könstillhörighet. För att knyta ihop säcken och avsluta där jag började, patriarkatet hade nog en dålig period då. Det mest störande är dock att trots alla teorier så fortsätter fenomenet att ha en rätt risig framtid. Det visar om inte annat cancerforskningen där pengarna fördelas minst sagt ojämlikt. Hur vi kan tala om jämlikhet och orättvisa som bara drabbar kvinnor i det här perspektivet förblir också det en gåta.
Snålhet straffas sig i längden Foto: Spartipset
Trots detta är inte allt bara elände, vi har t ex fått en nationell strategi som har utvecklats i samarbete med sjukvården för just denna sjukdom. Central vård där expertis samlas för att kunna ge initierad vård så tidigt som möjligt tycks vara den mest effektiva vägen. Det andra är att operationer är att föredra som behandlingsmetod för att snabbt kunna uppnå de önskade resultaten. Då krävs dock två saker, en prioritering av pengar till forskning samt att se till att pengarna styrs till den form av forskning som all statistik säger är viktigast. Så långt är allt bra alltså men kvar finns massor att göra, frågan är vilken väg politikerna ska gå, den pk-färgade eller den realistiska?
Ekonomistyrningen måste se till behoven, sätt in proffsen inte politikerna
Foto: Adrianpartners
Löjesguiden vill med denna artikel nominera landets sjukvårdspolitiker oavsett partifärg till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ni nomineras till priset för er förmåga att dölja faktum bakom potemkin-kulisser. Att ni i den politiska korrekthetens namn tycker att orättvisa är rättvisa får stå för er, försök dock bara låta bli att lura oss andra. Det cyniska spel där patientgrupp ställs mot patientgrupp är ovärdig en vård som i varje fall hävdas vara världens bästa. Istället är det i vanlig ordning den grupp som skriker högst som belönas, en ordning vi börjar känna igen. Att det dessutom sker efter en strikt guide line om hur det ska kunna bli så hycklande som möjligt är avskyvärt. Vi säger ju alltid att också vården ska sträva efter att vara jämlik, så är inte alltid fallet när man utläser de politiska intentionerna. Patriarkatet är dött, dags för riktig jämställdhet inte er påhittade.”
Löjesguiden 
Patriarkatet är verkligen utdött i Sverige! Offerkoftorna är totalt vilse och alldeles för vilt fabulerande. Håller inte helt med dig ang. att det bara ska vara en insamling som går till all cancerforskning. Jag för min del ser gärna en särskild barncancerinsamling!
Men i övrigt så håller jag helt med – ingen särskilt hitancancerinsamling eller ditancancerinsamling.
GillaGilla
Jag skrev ett tidigare inlägg där jag beklagade mig över att insamlingen till cancerforskning är indelad i t ex rosa och blå bandet där marknadsföring är det avgörande greppet till varför viss forskning får mer och annan mindre. Att kalla systemet rättvist är väl lite som att säga att påven är muslim, det är med andra ord inte rättvisa som präglar dagens system. Mitt exempel med en insamling är en modell men det finns fler om man vill skapa verklig rättvisa istället för en påhittad. När det gäller just cancer i bukspottkörteln har jag under den här resan med inlägget lärt mig att den är extra besvärlig på det sättet att den är svårdiagnostiserad i dess tidiga stadium samtidigt som den mycket aggressiv, här finns med andra ord jobb för forskare och en roll för Sverige som forskarnation att fylla. Som det nu ser ut håller vi på att missa hela det tåget och vi bidrar därmed till vår egen kunskapsutarmning.
Vilken politisk färg man än har och vad man än röstar på får vi en sak som de båda blocken har gemensamt – samma sak som förut. Jag anser att det är nog det sista vi borde välja för samma sak som förut är just det vi pratar om – ett misslyckat system som har blivit gammalmodigt. Vilket nytt system man än väljer finns det en sak som jag ser som grundkrav och det är att det ska vara en ordentligt underbyggd kunskapssatsning där en aggressiv forskningspolitik ersätter den kunskapsfientliga som är grunden idag.
Till sist vill jag som med alla nya läsare och kommentatorer hälsa dig välkommen och hoppas du ska hitta fler artiklar som är läsvärda.
GillaGilla