Så många frågor utan svar

Det är så många frågor som kretsar likt vråkar över oss. Ändå saknas de flesta svaren. Ibland därför att de som borde svara inte vill, ibland därför att svaren helt enkelt inte finns. Ingen vet och ingen bryr sig, det är så vår tid tycks kunna sammanfattas. Ibland låtsas vi till och med medvetet om att problemen som frågorna sätter fingret på inte finns.

Ja, vi står inför en av de värsta flyktingsituationerna sen andra världskriget. Frågor som borde få ett entydigt svar är på sin plats kring det som händer. Ändå är det som det som händer händer, men orsakerna inte finns. Ändå finns också de, trots att vissa personer och rörelser helt enkelt väljer att sticka huvudet i sanden.

Den enda vägens politik innebär att vi blundar för problemen och tar hit allt och alla.  Alla hinder som dyker upp förringar vi eller sopar under mattan. Allt för att maktens män och kvinnor ska kunna slå i oss att det är gott Foto: Youtube

Den första frågan är naturligtvis varför alla söker sig norrut? Runt hörnet från Syrien och Irak som är de värsta krigshärdarna, finns länder som Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Kuwati. Dessa drunknar i pengar, men hjälp det bistår de inte med. Borde vi inte sätta dessa länder under ett enormt internationellt tryck?

För det andra måste man fråga sig om logik. Är det logiskt att vi Tyskland tar emot fler flyktingar än Qatar, Kuwait, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten gör tillsammans. Det gör Sverige också, men att det ändå står det små godhetsidioter och skriker okvädesord som ”Europas skuld”? I mina ögon kommer de så nära landsförräderi man kan komma, men i sina egna är de ”goda”. Hur bra rimmar det här? Testa ”inte alls”!

Nästa fråga är lite känslig men jag har aldrig dragit mig för att bli lite elak om de som förtjänar det, så inte nu heller. Ni som nu ordnade galan i söndags i Stockholm, det var trots allt ett vällovligt initiativ men mina frågor finns ändå där. Hur hjälper lite show, några positivhalar-politiker och några kvasi-komiker en drunknad pojke på en strand? Ni som nu blir arga kan jag lugna med att min ilska inte riktar sig mot er, utan bara mot arrangörerna.

Det är som om ingen längre vill lyssna på den tongången som talar om problemen. Utanförskap är inte godhet, arbetslöshet likaså. Sämre levnadsstandard, sämsta jobben då man får något är också en form av rasism som godhetsrörelsen sysslar med.

Jo, jag blir också indignerad över pojken på stranden, men jag tycker hela det spektaklet som andra, dock inte jag, fick se var lite ovärdigt. ”Hjälp” i mina ögon hade innefattat att se till att ställa människosmugglarna till svars för massmord. Det är också att praktiskt hjälpa flyktingarna på plats där situationen är som mest akut. Hur kommer det sig att vi inte gör allt detta? Ska det behöva ligga fler små pojkar på en strand i Turkiet innan vi reagerar på det som egentligen är problemet?

Att dessa satans mördare får gå fria och fortsätta är för mig stötande och det borde vara det också för positivhalar-politiker och andra. Hur illa det är ställt med humanismen hos smugglarna vittnar följande reportage om i SVD. Ett vittne talar om hur det gick till när de tog sig över från Libyen till Italien vilket inte var en rosenröd dröm.

Det började med att han blev tvungen att betala 2000 dollar till en smugglare, en ansenlig summa för en fattig man från Nigeria. Till fots korsade de större delen av Sahara till dess de kom till Tripoli. Där föstes de ner i en ranglig och läckande båt. Där sågs en man surra rodret i position ”rakt fram” och snart fann sig flyktingarna inlåsta  under däck. Motorn går igång och snart är de på väg. När Italiensk polis bordade båten fanns inga besättningsmän där, det hade det aldrig funnits under hela överfarten. Är det inte sådant vi måste hindra? Läs berättelsen från SVD här (unvis.it).

Vår ansvarslösa regering har nu äntligen tagit sitt ansvar på ett anvarslöst sätt när positivhalar-politikerna lovar runt men håller tunt. Inga svar men massor med högst temporära lösningar på mycket större problem tycks vara melodin.

Daesh talar få om, deras skuld är större än utrymmet de får i debatten. En värre, ja kanske till och med diabolisk organisation än denna är svår att hitta idag. Jag vill inte utsätta dig läsare för bilden, men samtidigt som pojken på stranden dök upp, visades en annan bild i arabisk media.

Den föreställde också en död liten pojke men på en gata. Där låg han i sitt egna blod efter att ha fått halsen avskuren. Innan han befriades från jordelivet hade dock ett antal ”soldater” våldtagit honom och byxorna var fortfarande neddragna till knäna. Hans brott hade bestått i att han i skolan hade uttalat sig kritiskt om de nya herrarna inom den fina och toleranta rörelsen

Ska vi verkligen förbise dessa övergrepp genom att helt enkelt inte tala om dem? Är det inte dags att börja diskutera de som med pengar och manskap hjälper dem också här hemifrån? Är det verkligen jobb och lägenhet man ska belöna detta ”värv” med? Varför talar vi inte om deras skuld till flyktingkatastrofen? Varför gör vi inget konkret som militärt istället för att ställa upp en rad pajasar på en scen?

Också bakom komikerns mask kan det dölja sig något helt annat än komik. Det är inte lustigt att konstatera att det enda credot tycks vara ”alla ska hit” men ingen har lösningen på problemen vi redan har. Foto: Wikipedia

Var finns indignationen? Varför publiceras inte en bild som denna i svensk media? De kan ju trots allt publicera andra bilder som pojken på stranden. Kanske är det så att vi inte tål att se sanningen av detta vidriga som händer, kanske är det så att det finns krafter här i Sverige som inte vill få oss upprörda. Har vi nått det stadiet där vi sluter ögonen för vissa saker och hellre låter bli att diskutera dessa, än att se det som är obekvämt? Låter vi hellre vissa saker passera än att se problemen?

Daesh ja, vilka jävla hatpredikanter de är. I veckan kom rapporter som återigen talade om att just denna organisation eventuellt använder horderna av flyktingar till att gömma sina egna. Det faktumet att alla som kommer redan har rivit sina identitetshandlingar så att ingen längre har koll på vem eller vilka de är, hjälper också dessa när de nu enligt vissa rapporter tar sig in i Europa.

Också när uppgifter om att Daesh skickar ut medlemmar i horderna av flyktingar för att ta sig till Europa och starta krig är det tyst. Nästan ingen tidning skriver om det och debatten lyser med sin frånvaro. Istället heter det ”alla ska hit”.

Mer om den uppgiften kan man läsa om i WND. Deras uppgift här är att göra det de är bäst på dvs döda och lemlästa. Varför talar vi aldrig om detta? Varför skriver inte svenska tidningar om detta reella hot? Varför tystas alla ansatser att ens tala om det? Hur kan vi acceptera denna uppenbara lögn eftersom en eventuell sanning censureras?

Positivhalar-politiker kallade jag dem, det står jag för. Det är vår nya tid med den ytlighet som tillkommer också dessa. ”Step right up, tickets here, only a dollar 95, satisfaction guaranteed”. Karnevalsgyckel och snabba lösningar när man i själva verket står tomhänt. För vad löser det att stå där och känna sig fin när man inte ens kan ordna jobb åt de som kommer hit? Kan vi kalla oss ”en humanitär stormakt” när vi har 15 flyktingar boende i en femma för att vi inte längre klarar av att bygga bostäder? Flyktingar som bor i källarförråd är inte humanitärt, det är ovärdigt.

Ändå är det epiteten, inte lösningarna vi tycks vara intresserade av. Hur kan det komma sig att ”god” är viktigare än ”den som löste problemen”? Man kan ju till och med i vår tid skapa än mer problem, än mer reformer vars slutresultat förvärrar en dålig situation än mer utan att ordet ”riksrätt” ens används. Hur kan vi låta bli att utkräva politiskt ansvar, när ansvaret inte ens finns? Hur kan vi fortsätta att rösta på samma parti trots att de misslyckas igen och igen?

När demagogerna har gjort sitt är ”god” det enda som återstår. Att lösa problemen tycks sekundärt eller bortglömt. Inte undra på att H.L. Merkens definition av en demagog är ”en som predikar doktriner han vet är osanna, till folk han vet är idioter.” Foto: Wikimedia

Måste vi inte börja ifrågasätta positivhalar-partiet när de nu till och med äventyrar det som är kärnan i deras budskap – välfärden? Vad är det för ”välfärd” vi skapar när vi samtidigt drar på oss allt högre kostnader men får ut allt mindre? Vad är det man vill när man tar hit folk som utan jobb istället blir bidragsberoende? Som sagt, frågorna är många men svaren så få igen.

Samma parti gör ju i samband med manifestationen något av det mest hycklande något parti någonsin har gjort genom alla partiers världshistoria. På själva mötet står Stefan Löfven och eldar på massorna med slagord som ”alla ska hit” trots att han vet att det är omöjligt. Han passar också på att peka ut sina motståndare med retorik, de som står för en ”inhuman” flyktingpolitik. I klartext  betyder det alla som inte delar hans och andras åsikt vilket ju är SD.

Så fort scenen är nermonterad, högtalaranläggningen strömlös och alla har gått hem, sätter sig Löfven och filar på en liten kravlista i de kommande samtalen han ska ha med Tysklands förbundskansler Angela Merkel. På tisdagen åker han ner till Berlin och träffar henne och där framför han listan som i sina delar är en blåkopia av SD:s budskap. Är det någon som börjar tänka i termerna ”hyckleri”? Här är länken till SVD där du hittar listan för diskussion, lägg särskilt märke till punkterna 3 och 10.

Löfvens lista för diskussionsunderlag i samtalen med Merkel som satte igång på tisdagen är i sina delar märkligt lik SD:s krav. Detta trots att han i söndags stod och utmålade vissa partier, läs SD, som både rasistiskt och antihumant. Tittar man på punkterna 3 och 10 börjar man undra över hyckleriet i arbetarrörelsen Foto: SVD

Så kommer vi till den kanske mest brännande frågan som jag ser det. Idag är en stad som Malmö redan mer eller mindre under belägring. Handgranater som kastas, skottlossning och gänguppgörelser har blivit allt vanligare. Kriminalitet, drogproblematik och arbetslöshet är vanligare än resten av landet. Bidragsberoende är för många det enda alternativet. I denna situation tycks både polisen och de sociala myndigheterna stå såväl svarslösa som maktlösa. De som kommer i kläm är som vanligt stadens judar som nu är fritt villebråd. Oftast är det de som säger sig vara så förtryckta som är förtryckarna.

I det här läget, där myndigheter och politiker tycks ligga femtio steg efter mest hela tiden, ska vi alltså ta hit än mer problem. Skolan straffar inte dessa övergrepp, polisen tycks ha tappat fotfästet och politikerna vill ha hit än mer problem. Jag vill inte gärna se allt i termerna ”problem”, det finns lösningar också. I fallet Malmö tycks dock de ligga långt borta. Ser vi inte upp, kan snart detta vara hela landets problem.

Lösningen borde vara att samhället inför nolltolerans mot anti-semitism ja all form av rasism, det borde vara att skolan tog tag i sådana företeelser och markerade, det borde vara att tala om att det är oacceptabelt. Istället väljer vi tystnaden! Hur rättvist är det mot landets judar? Ska vi än en gång behöva uppleva hur man sätter upp skyltar med texten ”Judenfrei”?

Men allt det här kommer aldrig att hända då det står en kader av små nyttiga idioter och menar att allt är rasism. Resultatet av vad de förordar är också rasism men då är det enligt samma idioter inte det. I min värld är rasism rasism, vem det än kommer från är det oacceptabelt.

Rasism är ju missunnsamheten och hatet mot det från normen avvikande. Också vissa antirasister kan tyvärr vara ordentligt rasistiska, så det är väl lika som gäller i fortsättningen Foto: Expressen

Men i dagens agenda är rasism tillåten mot vissa grupper. Det vet ju alla att alla judar är bankirer eller vd:ar och då är man överordnad. Samma anti-semtism, annan retorik. Delar av svensk vänster är verkligen nazister och nu vill man spä på med vad som kan leda till mer problem och förföljelse.

Slutsatsen blir att problemen hopar sig, men ingen debatt om dessa är tillåten. Istället får vi tomma gester med lite bröd och lite skådespel för att lugna våra räddhågsna sinnen. Trots en formidabel show och en uppvisning i tillrättalägganden, har ingen ens andats ordet ”lösningar”. Vår regering är som alltid inkompetent och saknar de nödvändiga svaren, eller för den delen kompetensen.

De förhoppningsvis enda som snart stödjer den är en bunt artister och mediemänniskor, lika svarslösa dom. Kvar med alla problemen står som vanligt den lilla människan, men vem bryr sig om henne när det finns godhetspoäng att tjäna? Ytligheten och förljugenheten är bestående men man arrangerar gärna sådana här jippon för att få känna sig god.

Kom dock ihåg, godhetens granne heter alltid ”ondska”. Sånt spelar dock ingen roll när cynismen och det ogenomtänkta får råda, och det är vårt samhälle genommarinerat av idag. Allt för att de tomhänta ska kunna säga ”vi står för det goda”. Positivet har tystnat, men om du lyssnar riktigt noga kan du höra dess eko.

Det hela är en enda stor cirkus och det är skattebetalarna som till sist får stå för notan. Godhet kostar, men så ska det ju också ge några illusoriska pengar tillbaka som ingen har lyckats bevisa ens existerar Foto: Wikipedia

Löjesguiden nominerar idag hela godhetsrörelsen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”För ett storslaget tilltag där en liten pojke användes för att vända opinionen. Ett snaskigt grepp, men ändamålen helgar ju medlen som bekant. Fortfarande har dock ingen varken besvarat frågorna eller talat om hur man ska lösa alla problem som kommer som ett brev på posten. Eftersom ni inte heller är så särskilt goda som mina exempel visar, är också detta en riktig prakttavla som nästan är episk i sin grandiositet. De logiska vurporna gör er till formidabla kandidater till priset.”

Fler som har bloggat om flyktingkatastrofen och dess politiska följder är:

Fnordspotting – Att jämföra svenska äpplen med tyska päron
Anybody’s Place –  Det är mitt folk…..
WTF Toklandet  – När bakslaget kommer
Motpol – Att ställa krav är nödvändigt och viktigt
Juggen – SL, SD och Henrik Schyffert