Polis polis potatismos

I en tidig Beck-film med Peter Haber som Martin Beck finns det en scen där två poliser konfronteras med att de har ljugit om en händelse. Skälet är att det har inkommit en rapport från en upprörd pappa vars son har sagt ”polis polis potatismos” där konstaplarna har gått till handling över ofoget. Polismännen som säger sig ha varit på en plats kan genom rapporten placeras på ett helt annat ställe.

På samma sätt som i filmen är något fel i den svenska polisen men i så mycket större skala. Detta är inte de enskilda polisernas, utan politikernas och deras lednings fel. För under en rad år, ja till och med decennier är det en organisation som fått utstå många nedskärningar, försämrad utbildning, ständiga omorganisationer och politisk inblandning genom en chef som inte bara är partitrogen utan också oduglig i sin roll och uppgift.

Polisledningen och regeringen vill att polisen framstår som Robocop. I själva verket är den underfinansierad, dåligt utbildad, underbemannad och överbelastad. Den har dessutom utsatts för en misslyckad omorganisation få eller inga har förtroende för. Allt därför att både röda och blå politiker har lagt sig i och dessutom inte skjutit till resurserna Foto: Wikipedia

Att de stackars verkliga poliserna i får brottas med allehanda obehagliga situationer har blivit mer än klart då fordon har förstörts (GT; Archive-länk) vid utryckning. Fast det är nog värre ställt ändå vilket i vanlig ordning mörkas av  både polisledning och politiker. Det är ju skönt för socialdemokraterna att kunna ha en partitrogen chef för polisen som säger det de vill han ska säga, som agerar politiskt då han är tjänsteman och som kan förtiga fakta för medborgaren.

Det demokratiska samhället har två verktyg för att värna denna och staten, polis och militär. Som komplement till polisen finns övriga rättsvårdande myndigheter som åklagarämbetet och domstolarna med domstolsverket i toppen. Det är dom som ska avskräcka, hindra, straffa och få den som kanske hyser andra tankar på andra banor. Den grundprincipen håller långsamt på att urholkas i Sverige och förklaringen är enkel, statsmakten har i vanlig ordning misskött både militär och polis.

Om vi bara tittar på polisen och utgår från hur många poliser det finns per capita i andra jämförbara länder inom EU, borde Sverige ha 30 000 (Dagens Juridik; Archive-länk) men vi har i själva verket 20 000. Det inte bara är för lite poliser, dessa ska i det ansträngda läget landet befinner sig i också vara behjälpliga i fler fall. Är det undra på att dessa går på knäna (SVD; Archive-länk)? Troligtvis inte och fortsätter det så här går också de mot ett haveri.

I arbetsbelastningen och ökningen av denna i kölvattnet på migrationen hittar vi ständiga utryckningar för att stävja bråk (GP; Archive-länk) på flyktingförläggningar. En typ av problem som hittills alltså har mångdubblats. En annan typ av problem som var långt ifrån lika vanlig för ett, ett och ett halvt år sedan nämligen etniska konflikter som följt med från det gamla landet. Sammandrabbningar (Aftonbladet; Archive-länk) mellan olika folkgrupper i samband med demonstrationer har blivit vanligare och det har krävt mer resurser.

Regelrätta gatukravaller har än så länge bara inträffat några gånger i landet men med utvecklingen är det bara en tidsfråga innan nästa incident är här. Det blir inte bättre av att polisen har fått nedskurna resurser i decennier Foto: By YeahCuz – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=46051105

Vi har alltså fått etniska konflikter också här trots att allt skulle bli så bra när Löfven och co. sjöng och dansade på Medborgarplatsen (Expressen; Archive-länk). Vi skulle ju få en sån enorm tillväxt (DN; Archive-länk), istället har vi hittills bara sett kaos och nedmontering. Det finns alltså flera skäl för de som befann sig på skammens torg för ett år sedan att skämmas ordentligt, men det finns en miljon fler skäl att omedelbart byta regering.

För vad vidtar regeringen för motåtgärder då? I vanlig ordning inte många, de skänker lånade pengar till kommunerna med så lågt ställda krav på hur de ska användas att de går till sporthallar (SVD; Archive-länk) och att betala pensionsskulder. Pengarna går till saker vi visserligen behöver, men de används delvis på ett felaktigt sätt. Där det verkligen skulle behövas rejäla tillskott sker däremot ingenting. Det är vår regering i ett nötskal.

Först överbelastar alltså regeringen hela Sverige för att göra Miljöpartiet till viljes. När migrationen nått sin kulmen lånar man pengar för att betala för kommunernas merkostnad men glömmer kraven på utbetalningen så att dessa hamnar fel. Krav om extra resurser (Centerpartiets hemsida) till just polisen har kommit men hittills för döva öron. Man ställer alltså till det men kan inte fixa vad man har åstadkommit!

Samtidigt som detta drama inträffar, sker ett annat i helt annorlunda miljöer. För i dagens Sverige har den myndighet som är satta att upprätthålla lag och ordning tappat greppet över områden (SVD; Archive-länk) där utanförskapet har cementerats. Det här är naturligtvis inte polisens fel utan de regeringar som har nermonterat och sparat så till den milda grad att de nu inte längre förmår att agera så som det var tänkt. Den skulden faller både socialdemokratiska och borgerliga regeringar.

Nyligen gick den Brittiske skådespelaren Alan Rickman bort känd från bl a Harry Potter-filmerna. Dan Eliasson och regeringen är visserligen inte i hans klass men fullt värdiga dramatiker när de nu låtsas som om allt fungerar Foto: By Marie-Lan Nguyen – Own work, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=12766056

Det borgerliga bidraget till nedmonteringen består i att man sedan 2012 har sett till att sänka kraven i polisens utbildning (SVT) där risken finns att man får fel underlag med sämre resultat som följd och i intagningskraven till utbildningen. Reformen har sett till att dagens nya polismän och kvinnor har fått sämre grundförutsättningar för att klara problemen då också praktiken har minskats.

Den socialdemokratiska består i att man konsekvent sedan många år har förvägrat polisen större ekonomiska resurser trots flera larmrapporter. Man har inte skjutit till pengarna och istället satsat dessa på andra saker när polisen borde vara högprioriterad. Partiet har också gjort polisen till en politisk scen i och med att man har utsett Dan Eliasson – partitrogen sosse – till chef för organisationen med ett resultat som jag har bloggat om tidigare, länk här under.

När moralen är kaputt

Visst har Dan Eliasson framfört kravet (Dagens Juridik; Archive-länk) på mer pengar till polisen så man bland annat kan anställa fler för att möta hoten, men hittills har regeringens svar varit tystnadens. Kanske lite talande när man från deras sida som sagt är väldigt benägna att hellre skapa problem än att lösa dessa.

Dessutom får man komma ihåg vilket framgår av artikeln i Dagens Juridik, att siffran som nämnts 2 miljarder extra räcker till 2500 man. Det är ca 10 000 för lite så det är ju en bråkdel av de som behövs. Bättre några än inga men Dan Eliasson tycks inte förstå hur verkligheten ser ut. Även om han gjorde det får man också komma ihåg att började man utbilda de som saknas idag, skulle dessa inte vara klara förrän om ca tre år.

Ska man sammanfatta mardrömmen regeringen och deras åtgärder kan man alltså säga att de har mött en situation med en total apati, ja kanske till och med med öppna armar där alla ska hit. När de väl är här upptäcker man att man inte har resurserna och att polisen saknar tiden och manskapet. Man ger då i uppdrag åt Dan Eliasson att göra allt för att dölja hur illa det är ställt men man skjuter inte till de extra pengar de så väl behöver.

De har inte presenterat förslag om förbättrad utbildning, mer pengar till fler poliser eller sett till att få till en bättre organisation. Istället fortsätter vi att ha Europas sämsta polisbemanning per capita trots världens högsta skatt. För att göra saker och ting än värre genomlider Dan Eliasson en förtroendekris (GT; Archive-länk) inom de egna leden där röster om avgång har rests. Detta beror på en frustration hos enskilda polismän som upplever att de hindras från att göra sitt jobb till rimliga villkor.

Kritiken beror i grunden på den omorganisation (DN; Archive-länk) som de genomgått och som har blivit väldigt impopulär som enkäten visar i reportaget. I stort sett har inga polismän längre förtroende för vare sig omorganisation eller ledning. Noll procent svarade att man tyckte polisen hade blivit bättre och mer effektiv!

Om inte regeringen och Dan Eliasson förskräcks över det som händer ute på fältet borde missnöjet inom polisens organisation väcka rent chockartade reaktioner. För reagerar de inte nu lär de aldrig göra det Foto: By Popular Publications – Scanned cover of pulp magazine, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=7457223

Enskilda polismän känner sig också främmande inför ledningens nya policy om att dölja brott begångna av nyanlända bakom den särskilda poliskoden 291 (SVD; unvis.it) och dölja dessa för både media och allmänhet. Det jäser alltså också internt vilket ytterligare spär på en redan hopplös uppgift. Det är i det här läget nödvändigt att Dan Eliasson tar konsekvenserna av alla misslyckanden och avgår. Samma öde borde regeringen möta, ju snabbare desto bättre.

Löjesguiden nominerar idag regeringen och Dan Eliasson till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Måttstocken på ett misslyckande är naturligtvis subjektiv och helt avhängig av ens åsikter i övrigt. I ert fall är det dock övertydligt. I det aktuella fallet är det så övertydligt att budskapet står som en eldskrift över himlavalvet i vårt land. Misslyckanden borde leda till konsekvenser både på ett politiskt och ett ledarskapsmässigt plan. Men eftersom Socialdemokratin är staten lär det inte hända. Det gör båda parter till fulländade kandidater.”