Almedalen i Visby på Gotland är politikernas egna lilla lekstuga. Vissa älskar att först skrika om solidaritet och sedan sätta sig i segelbåten och bege sig över dit, andra försöker att agitera med hjälp av brandtal. Nytt för i år är dock att brandtalen i sina delar har ersatts av hatretorik där vissa partier som vi snart ska se, har varit extra duktiga på att utmärka sig. Det politiska samtalet som skulle främjas av veckan har istället ersatts av glåpord, debatten som skulle föras har istället ersatts av öppna försök att tysta alla som råkar ha ”fel” åsikter och så vidare. Det har med andra ord varit en upplaga av denna politikernas Woodstock som både har roat och oroat.
Almedalsveckan är över, men det är ändå intressant att konstatera vilka som har gjort sig och vilka som har gjort bort sig. Några lyckades trots allt behålla sitt lugn, även om det måste ha varit svårt, och andra visade sitt rätta ansikte som inte var det vackraste vi har sett. Vem kan till exempel glömma bort den miljöpartistiska tuttchocken? En av de övertygade springer helt enkelt fram mitt under Fredrik Reinfelds anförande för att flasha brösten. Allt naturligtvis för att chocka och tysta. Jenny Wenhammar som var innehavaren av denna företrädesvis kvinnliga kroppsdel, menade dock själv att det var för att slå ett slag för aktivismen. Ja nog var det ett slag alltid, ett slag under bältet.
Reaktionerna inom miljöpartiet har varit minst sagt blandade. En del röster har sunt nog talat om att händelsen och tilltaget är ”oacceptabelt”. Sen blir det dock lite mer problematiskt. Miljöpartiets partisekreterare Anders Wallner fäller den oerhört intelligenta kommentaren (det där var ironi) att ”hon lyfter en viktig fråga” (?????????????????). Ja det enda hon lyfte var väl den kvinnliga kroppsdelen, men tilltaget i sig har han tydligen inga problem med. Kanske borde den gode Anders ta en snabbkurs i demokratins grundläggande spelregler innan han uttalar sig. Jenny Wenhammar arresterades naturligtvis och kommer eventuellt att uteslutas från den riksdagslista hon står på för Skånes distrikt. Det sistnämnda vet vi dock inget om eftersom Skånes distriktsstyrelse inte ser några problem med att hon kvarstår. Fortsättning följer med andra ord.
Aftonbladets artikel om tuttaktivismen och debatten ikring den
Tuttaktivism och dess konsekvenser
Miljöpartiet fortsatte dock i samma tradition och lät låta grodorna fullständigt flyga omkring. Den här gången var det Kurdo Baksi som gav sig ut på minerad mark. Tur för honom att han hade vänner på höga poster som kunde backa upp hans brist på takt och ton. För efter nästa beskrivna påhopp behöver man riktigt bra stöd, Baksis tilltag trotsade nämligen till och med naturlagarna.
Hanif Bali är moderat riksdagsledamot. Det borde han inte vara, tyckte Baksi. I synnerhet inte för ett parti som inte delade Kurdos åsikter. Så i vuxenmobbningens namn gav sig alltså Baksi ut. Bali, som enligt alla demokratiska principer har rätt att hysa vilka åsikter han vill, fick plötsligt utstå ett gatlopp av hat och hån. ”Husblatte”, ”Rasförrädare”, ”Onkel Tom” var några av de namn han kallades, till sist kom nådastöten i form av tillmälet ”Moderaternas Jackie Arklöv”. Sådana käftsmällar ska naturligtvis ingen behöva ta och ingen ska heller tillåtas att utdela dessa. Vore jag du Hanif skulle jag nog polisanmäla händelsen. Det är därför det finns en brottsrubricering som heter förtal. Mikael Trolin, också han miljöpartist, kastade sig in i debatten med ett ”husneger” (Balif härstammar för övrigt från Mellanöstern). Slutsatsen kunde bara bli en, om du har utländsk härkomst får du inte lov att ha borgerliga tankar, idéer eller åsikter. Jag kan som statsvetare här inflika att Kurdo Baksi och Mikael Trolin inte bara har gjort sig skyldiga till förtal, de har också brutit mot grundlagen som garanterar varje medborgare att fritt uttrycka sina åsikter i tal och skrift samt att ingen har rätt att undertrycka dessa friheter. Detta tyckte dock de båda var en bisak som inte hade någon som helst vikt i sammanhanget. (Jag använder bloggen för att uttrycka mina åsikter och detta ska förstås inte blandas ihop med min bakgrund som statsvetare, ideologi gifter sig dåligt med akademiska titlar. Däremot ger studierna en del användbar kunskap om sakernas tillstånd, något som jag kommer att använda mig av i mina texter.)
Hanif Bali skriver om övergreppet på honom från olika personer
Kurdo Baksi som startade hetsdebatten
Mitt i den soppa Miljöpartiet hade lyckats skapa var ju naturligtvis vissa till partiet förtrogna tvungna att komma till undsättning. Ida Ali-Lindqvist skriver ledare för Socialdemokratiska Dalademokraten. Där har hon igen och igen visat att hon inte förmår att leva upp till vad tidningen har döpts efter – demokrati. Den här gången åstadkom hon det omöjliga. Först lyckades hon smutskasta Hanif Bali för att han har uppnått en position i samhället som egen företagare. Som person med ett icke-svenskt namn får man alltså inte lyckas. Nej du, den gubben går inte. Om du är av utländsk härkomst måste du bo i någon av de problemförorter som finns framför allt i våra storstadsregioner, du måste ha sociala problem och du får inte hitta jobb eller gud förbjude, bli egen företagare. I varje fall inte om Ida Ali-Lindqvists logik ska råda. Hon påstår vidare att Hanif för att kunna bli framgångsrik har hållit nere andra för att kunna lyckas, detta är förutsättningen för framgång i hennes resonemang. Detta påstående kommer trots att nationalekonomer igen och igen har visat att en persons framgång sprider sig som ringar på vattnet och ger flera personer, till exempel personer med utländsk härkomst, en möjlighet att skaffa sig ett arbete eller en egen firma. En persons framgång kan ge upp till tio till möjligheten att arbeta istället för att de tvingas till att leva på bidrag och understöd, ett faktum som alltså Ida helt åsidosätter i sin artikel. Tydligen är det viktigare för henne att skapa en poäng, än att hålla sig till vetenskapliga fakta.
Det andra hon lyckas med i artikeln är att klä av varje person med utländsk härkomst självförtroendet när hon lanserar tesen ”varje person med annat modersmål än svenska, är per definition underordnad”. Visserligen skrev hon inte så, men det är andemeningen med det hon säger. Det är konstigt att betrakta hennes påstående, hon är ju själv en framgångsrik person med en inte helt pursvensk bakgrund. Ändå skapar hon i några meningar en underförstådd maktpyramid där invandrare aldrig kan lyckas och därmed har hon satt på dem offerkoftan. Detta trots att det alltså finns framgångsrika nysvenskar bland andra hon själv och också Kurdo Baksi. Där jag bor t ex finns flera stycken som äger egna företag, ett faktum som inte gäller mig. Per definition borde det alltså vara så, mätt i pengar i varje fall, att det är jag som inte är så framgångsrik. Ida Ali-Lindqvist glömmer här lite lägligt bort att det inte så att man bara knallar in på Dalademokraten och säger ”Hej, jag tänkte bli ledarskribent här”. Det är något man blir genom lång och trogen tjänst. Tidningen har ju trots allt fostrat sådana sossegiganter som Marita Ulvskog och Göran Greider. Så tyvärr kastar hon som jag ser det sten i glashus.
Hon lyckas till sist med en tredje sak som också den är bekymmersam minst sagt. Precis som Kurdo Baksi och Mikael Trolin påtalar hon att om man är en person av utländsk härkomst, jag kallar det nysvensk från och med nu eftersom det låter lite mer värdigt, får man och kan man inte ha vissa åsikter. Som nysvensk ska du vara vänster, annars kan det hända att både den ena och den andra kommer och framför berättigad kritik mot dig. Du kan aldrig tänka fritt, det gör andra bättre åt dig av den enkla anledningen att allt annat än det ”rätta tänkandet” är förkastligt. Det är den underförstådda andemeningen i det hon skriver på ett väldigt vältaligt och lågmält sätt. Kurdo Baksi och Mikael Trolin däremot liknar i sin agitation mest gatans parlament som skriker, hotar och använder tillmälen som knappast går att kalla värdiga. Men slutsatsen är densamma – du ska inte tänka själv, utan bara rösta på samma fina vänster som inte vill att du ska tänka själv.
Ida Ali-Lindqvists artikel i Dalademokraten
Ida Ali-Lindqvist
Till sist tillbaka till Miljöpartiet som inte slutade sina dikeskörningar på Almedalsveckan. När det blev deras stora dag slutade det i inget mindre än karambolage. När Åsa Romson så äntrade estraden och intog talarstolen fullständigt haglade grodorna. När hon delade in mänskligheten i två distinkta grupper som särskilde sig från varandra var det något som brast. Hela hennes tal finns transkriberat på den utmärkta sajten Genusdebatten, här nöjer jag mig med länken och några lösryckta citat.
”För de flesta av oss, de allra flesta av oss här, vi är inte vita, heterosexuella, medelålders män. Vi är människor”. Hon fortsätter i samma storstilade anda: ”Mycket förenklat kan man också säga i klimatpolitiken att det är de rika männen som orsakar utsläppen och de är de allra fattigaste kvinnorna som blir de största offren”.”Det är helt enkelt så att dagens passiva klimatpolitik är att sätta de lata männen framför kvinnor och barn”.”Eh, vi i miljöpartiet ifrågasätter också vad som säger att den svenske mannens, um, rätt att äta kött varje dag skall gå före den sudanesiska kvinnans rätt att slippa få sin skörd förstörd av klimatförändringar”.
Hmmm vänta ett ögonblick, detta kallas ju hets mot folkgrupp. Hon pekar ju ut en grupp som förövare till det mesta av illdåd en grupp kan begå, hon generaliserar för att kunna göra detta och hon gör kopplingar som till exempel att den svenske mannens köttkonsumtion skulle orsaka den somaliska kvinnans svält pga klimateffekten utan att det finns vetenskapliga belägg för att dra en sådan slutsats. Allt för att kunna peka ut den egentliga skurken bakom allt, en skurk som dessutom är någon slags undergrupp vid sidan av resten av mänskligheten – den vita västerländska mannen. Ett mer solklart fall av hets mot folkgrupp får man leta efter och händelsen är följdriktigt polisanmäld av en av medarbetarna på Genusdebatten. Löjesguiden applåderar denna starka och rakryggade åtgärd.
Åsa Romsons omdiskuterade tal transkriberat från Genusdebatten
Åsa Romson
Miljöpartiet har på kort tid lyckats med något få innan dom har lyckats med. De har skitit i det blå skåpet så ofta att det borde vara fullt vid det här laget. Det borde också klart och tydligt gå att urskilja doften från skåpet då stanken måste varit outhärdlig under själva veckan. Tur då att den svenska journalistkåren så villigt rycker ut för att täcka över konsekvenserna för dessa dikeskörningar. Det är ju trots allt nästan 60 % av denna ”oberoende” och ”objektiva” yrkesgrupp som sympatiserar med partiet. Hets mot folkgrupp, förtal och brott mot yttrandefriheten i grundlagen är ett svårslaget rekord trots allt. Betänk att allt detta skedde inom loppet av en vecka och man upphör inte att förundras.
Varje år kommer en jury på Löjesguiden att utse en vinnare i tävlingen ”Foliehatt of the Year”. Detta är ett pris som precis som namnet antyder kommer att ha en foliehatt istället för trofé som prisbuckla. Bucklan kommer att levereras efter det att en segrare har korats, meddelats och sedan utannonserats.
Härmed utses därför Löjesguidens första nominering som därmed är klar. Miljöpartiet har officiellt nominerats till vårt eget pris ”Foliehatt of the Year” som vi kommer att utdela en bit in på nästa år när vinnaren har utsetts.
Löjesguiden 