Landet Baklänges

Låt oss vara ärliga, just nu bor vi inte i ett land med ett gott klimat för den fria tanken. Vill man lite mer rättfram kan man nog beskriva det som om att vi bor i en jävla jämmerdal i det avseendet. Överallt stöter man på dem, de som förkväver och försöker att få folk att hålla mun. Godhetsapostlar har jag kallat dem, de borde kallas för vad de är – fascister. Ett faktum som är mer än sant nu när katten är ute ur korgen och åsiktskorridoren är avslöjad. Läs Ann-Charlotte Marteus rättframma erkännande om denna här i Expressen.

Göran har rätt, vi kan inte ha det så här. Feminismen har gått över styr och konsekvenserna är mindre än angenäma Foto: Adlibris

Vårt land är till och med en sån räcka av dumheter att vi nu måste ha vissa åsikter för att få vissa jobb. Jag tänker på en bekant som jobbar inom kultursvängen och som får nöja sig med de mindre attraktiva jobben på grund av att han ”talade ut” om sina känslor om feminism. Det får man inte göra i dagens Sverige, off with heads. Är det inte i linje med vad etablissemanget har bestämt finns alltid små sanktioner att ta till. Tyvärr en personlig historia jag inte kan bevisa mer än det personliga intyget från den drabbade som vill förbli anonym för att inte drabbas än mer.

Kultursfären ja, den lever sitt liv med sina regler och de kan vara nog så extrema. Konsensus-fascism är kanske lite extremt att kalla det, men det är precis vad det är. Du ska tvingas in i ledet, anpassa dig till den rådande agendan och framför allt acceptera de ”sanningar” som serveras. Knappast demokratiskt och näppeligen i överensstämmelse med det pluralistiska samhälle vi så ivrigt försvarar med andra ord.

Opponera dig vid fel tillfälle eller fel sammanhang och den personliga tragedin kan vara ett faktum. Feminism är inget man driver med ostraffat. Foto: Izquotes

Om man dessutom har ögon att se med kan man upptäcka att hela kultursfären är en enda stor pyramid. Längst upp hittar du alla de personer som både känner varandra och kliar varandras ryggar eftersom de alla är grannar och umgås med varandra på Södermalm. En hel del av dem är också släktingar med varandra. När konsensus-fascismen har gjort sitt finns det i de här kretsarna inget utrymme för det avvikande, snarare hyllar man det överensstämmande. De som gillar olika gillar i själva verket det som är lika.

Etablissemanget gillar olika……Foto: Aftonbladet

……Om du säger rätt saker och tycker som etablissemanget förstås Foto: VF

I praktiken innebär det att etablissemanget har bestämt sig för att du måste vara feminist, du ska hylla vänsteråsikter och du måste tro på en rad myter som den patriarkala maktstrukturen. Gillar du inte idéerna sök ett annat jobb. Gillar du dem däremot öppnas genast dörrar du trodde var låsta och igenbommade. Säger du rätt saker och trycker på rätt knappar med rätt personer kan lyckan vara gjord snarare än du tror.

Kakan Hermansson Twittrade…… Foto: Twitter

Titta på fallet Kakan Hermansson och förskräcks för att ta ett exempel. Hon har ett uppburet jobb på Sveriges Radio, hon är en inflytelserik bloggare men är också en person med minst sagt kontroversiella uttalanden. Exempelvis tyckte hon att polisen var gnälliga som ville påminna om morden i Malexander. När skiten till sist träffade fläkten efter uttalanden om ACAB (All cops are bastards – Alla snutar är idioter/skitstövlar/horungar), fick Lotta Mossberg – Morgonpassets ansvarige utgivare där Kakan Hermansson arbetar – nog. Kakan ursäktade aldrig sitt beteende men genom Lotta Mossberg utfärdades en dementi. Det var kanske för mycket begärt att hon personligen skulle visa sin ånger utan uttrycka denna, om hon ens gjorde det, genom andra.

……Men det var Lotta Mossberg som fick be om ursäkt Foto: Sveriges Radio

Det är kanske (?????) i ljuset av den rådande feministiska maktkontrollen av diverse samhällsfunktioner man måste se följande artikel i SVD från den 22 februari. Man måste ge de små Femijugend på Södermalm det de frågar efter, dvs inrätta dig i ledet. I artikeln som handlar om artisten Tove Styrke, citeras texten till låten ”Borderline” och den borde få alla feminister att göra vågen. ”I live my life in shackles, but I’m borderline free, I used to be blind and I still can’t see” så lyder den hyllade låten och vad den handlar om är det ju ingen tvekan om. Kanske är det så att den gode Tove har förstått hur landet ligger och måste anpassa sig till hur styrkeförhållandet ser ut för att kunna utöva det hon vill – musicerandet.

Tove Styrke är oerhört förtryckt när hon får chansen många bara drömmer om – att få göra musikerkarriär Foto: Wikipedia

Det blir en win-win situtation igen. SVD kultur får visa vilka duktiga små feminister också de är så att kollegorna på DN inte får alla lovord. Tove blir lycklig av uppmärksamheten och all reklam är ju som bekant bra reklam. Man måste ju säga alla de rätta sakerna. Simon Löfroth som har skrivit texten i tidningen kommer säkert att klättra ett par pinnhål på den feministiska stegen nu. Bättre jobb, högre betalt och säkert också mer smaskiga och högprofilerade uppdrag att skriva om är det som hägrar i slutänden. Alla dansar kring den feministiska guldkalven, men av all de felaktiga skäl man kan tänka sig.

Det spelar i det här sammanhanget ingen roll vilken kritik man framför eller hur relevant den är. Avsändarna av spydigheterna som alltid haglar från feministernas sida har redan bestämt sig för vad som är rätt och fel. Dessutom vinner ju alla på det med nya små lukrativa uppdrag samt inkomster i överflöd. Feminism har helt enkelt blivit en födkrok. För de korkade idioter som tror på själva idén är det bara att beklaga, de är blålurade och dessutom nyttiga idioter för andra att utnyttja i ett mycket cyniskt spel. De som dessutom drabbas av slutresultatet är också de förlorare dvs vita medelålders män. Känn er blåsta gubbs, här kommer vår nya härskarklass. Ni står i vägen och är därför både villebråd och det bränsle som håller brasan brinnande.

Spydigheterna haglar men det är ju feminister som uttalar dessa så då gör det ju inget. Annat hade det varit om det hade varit en vit heterosexuell medelålders man som stått för ”hatet” Foto: Sveriges Kvinnolobby

För i feministernas värld har vi ju härskat i tusentals år, svultit kvinnor så till den milda grad att de nu har en lägre medellängd än män och dessutom undanhållit dem rätten att ha en åsikt trots att den har synts i det offentliga under de sista hundra åren eller så. Läs mer om den fantastiska teorin bakom det påståendet i SVT. Att hela teorin enligt evolutionsbiologer var ”trams” spelade ingen roll, nyheten var ute och nu hade den ett eget liv, mer om oppositionen kan du hitta här i SVT igen. Sanningen är överskattad och myten att föredra eftersom den inbringar både debattpoäng och kan lura över proselyter till den ”rätta sidan”. Som syns här under fanns det då program-inslaget sändes de som trodde på ”teorin” vilket bara bevisar tesen att folk tror på det de vill tro på.

Sanningen har ingenting med någonting att göra. Påstå något utan minsta bevis och genast tror i varje fall vissa på det hela Foto: Twitter/Jämställdhetsfeministern

Så skönt då att veta att de stödjer sig på en allomfattande teori som postmodernism – länk till Wikipedia. Med dess hjälp kan man förklara allt på ett nytt sätt. Genustrumpeten som förmedlar kvinnliga och manliga toner och agerar förtryckande när de mer mörka manliga tonerna får företräde framför de mer kvinnligt ljusa. Vi har också serverats läckerheter som patriarkala strukturer i järnvägsstationsmiljö.

Ja, galenskaperna har under åren staplats på varandra utan att någon har ifrågasatt dem. Om någon mot all förmodan har öppnat munnen och uttryckt misshagliga tankar tystas de ack så snabbt. Det fick inte minst gubbslemmet Janne Josefsson erfara när också Sveriges kaxigaste röst tystades om kritik mot vansinnet. Läs Maria Svelands något tillrättalagda version här om vad som hände på galakvällen ”Grävande journalister”. Den andra sidans version hittar du i en artikel i Kvällsposten.

Gubbslemmet fortplantar sig också i medias värld då Janne Josefsson och några till kallades detta. Trots epitetet kan jag inte se Janne i bilden Foto: SVT

Som sagt, skönt då att ha postmodernismen att ta till där man bara behöver påstå något för att det ska vara sant. Att Sverige som kunskapsnation och med forskning i det främre ledet nu är hotat är inte heller det intressant för feminister. Huvudpoängen är ju att föra plakatpolitik/ideologisk debatt genom andra kanaler än de gängse. Med så kallad vetenskapen i ryggen kan man ju ”bevisa” hur många lögner man vill. Dags att storma den vetenskapliga bastionen och omstöpa den till att bli det lydiga redskap i den politiska konformismens tjänst rätt och slätt. Vi är helt enkelt tillbaka på det stadiet Sovjetunionen genomgick på Stalins tid när hans protegé Lysenko styrde vetenskapen och dess villkor. Samma Lysenko används ju inom vetenskapsfilosofin för att beskriva ovetenskap, mer om Trofim Lysenko här i en Wikipedia-artikel.

Trofim Lysenko med sina älskade vete-ax är sinnebilden för hur vetenskap aldrig får gå till men också i vår tid fortsätter vetenskapsfientligheten genom genusvetare
Foto: Wikimedia

Det är så här feminismen nästlar sig in snart sagt överallt. Det senaste exemplet på dumheten är att socialdemokraten Maj Britt Theorin vill ta in genuskonsulter innan svensk fredsbevarande trupp avreser. Mer om detta i UNT. Vad detta ska vara bra för kan man fråga sig. Kan det vara för att få ledare som Putin att skratta ihjäl sig över vår avsaknad av både sjukdomsinsikt och förmåga att alltid fatta de felaktiga besluten i politiken och administrationen? Kanske tolkar han rent av in att Sverige är moget för plockning eftersom sönderfallet nu har nått sådana magnituder att vi inte längre ens reagerar på de alltmer uppenbara idiotierna.

Maj Britt Theorin ville ha genuskonsulter i det militära, är det detta resultatet hon vill se? Foto: Expressen

Feminismen tillsammans med vapensystern genusvetenskap är en formidabel kombination som nu snabbt omformar agendan i debatten att passa deras syften. För övrigt är väl ”vetenskap” ett väl pretentiöst omnämnande. Något som utgår från ett färdigt och redan givet svar och formulerar problemformuleringen i efterhand kan knappast kallas vetenskap. Om man dessutom gör påståenden utan att kunna validera dessa är det fortfarande som vetenskap sett rent problematiskt. Feminismen i svensk tappning är därför ideologin som rider på falska påståenden med uppbackning av genusvetenskap som förser den med hårddata som inte finns. Hela paketet snyggt inlindat i presentförpackning i form av ordet ”vetenskap” som för att skänka hela fuskbygget lite legitimitet.

Några exempel på varför inte genusvetare har en susning om vad som krävs för att något ska kunna kallas vetenskap hittar du här. Historien om Genustrumpeten som kostade skattebetalarna 165.000 kronor, länk här. Susanna Varis blogg kommenterade det hela och artikeln hittar du här. Den patriarkalt förtryckande järnvägsstationen är en modern klassiker. Uppsatsen som var en doktorsavhandling, hade för tio år sedan inte godtagits som c- eller d-uppsats. Länk till den hittar du här.

Klicka för att komma åt FULLTEXT01.pdf

En kommentar till avhandlingen hittar du på bloggen Ekvalist. Också bloggen WTF Toklandet har skrivit om avhandlingen. Två exempel som är extrema men inte unika tyvärr.

Till och med katten spyr åt det hela, då är det illa Foto: Queanbeyanvet

Löjesguiden vill med denna artikel nominera svensk feminism till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Er oförmåga att förmedla verkligheten för vad den är har blivit både legendarisk och aktningsvärd. Att ni istället väljer att projicera en nidbild av denna verklighet i verklighetens ställe är bara den ett mästerstycke. Om man sen lägger till er propagandabild av att ni är en rörelse för jämställdhet blir hela spektaklet rent humoristiskt. Man måste komma ihåg att alla de förslag som kommer från era led enbart gynnar kvinnor på mäns bekostnad. Det är därför ett svårslaget rekord i dumhet vi ser. Hade det inte varit för att det på ett negativt sätt drabbar människor, hade jag skrattat. Nu fastnar skrattet istället i halsen och gapflabbet förvandlas till ett långt ansikte förvridet av skräck.”

Medieagendan

Hur spetsar man till en nyhet som egentligen saknar nyhetsvärde så att den ändå får det? Hur får man läsare att engagera sig i en nyhet som kanske inte har så stort värde att man ens borde engagera sig i den? Spela på läsarens känslor naturligtvis! Det är genom att göra det som vi får ”tittarstormar” och indignerade medborgare som kräver ändring. Att dupera publiken/konsumenten av en nyhet har blivit vardagsmat.

När tidningsredaktionerna vill spetsa till det är det inte hundar de först kommer att tänka på. Snarare är det vinklade nyheter och rubriksättningar som ska röra upp känslorna.
Foto: Wikipedia

På det här sättet har vi begåvats med nyheter som talar om Israels övervåld mot Palestinier på Gaza-remsan. Under kriget förra våren skördades hemska antal civila just där. Israel hamnade delvis med rätta under luppen där deras krig saknade proportioner, de bröt helt enkelt mot proportionalitetsprincipen i Genevekonventionen som alla som är medlemmar i FN har godkänt.

Det lite lustiga i den konflikten var dock att nästan ingen svensk tidning skrev om Hamas övergrepp både mot Israeler eller den egna befolkningen på Gaza-remsan. Att de satte upp raketramper utanför skolor, sjukhus och andra offentliga inrättningar hade trots allt ett syfte. Att se till att Israel bombade dessa, att folk dog och att de därför kom att framstå i så dålig dager att de skulle ådra sig internationell kritik.

Våld är aldrig okej, särskilt inte när den drabbar den oskyldige. Inte heller att underlåta hela sanningen är okej, talar man inte om alla övergrepp oavsett kan man inte längre säga att den rapporteringen är saklig eller objektiv Foto: SVD

Ett axplock av artiklar om Hamas övergrepp hittar du här, först från Expressen. Nästa artikel hittar du i Läkartidningen. Den tredje artikeln om Hamas övergrepp kommer från FN-organet UNWRA (United Nation Releaf and Works Agency) där man påtalar problemet med att Hamas använder FN-byggnader på Gazaremsan för att gömma vapen. Nästa del av problemet med svensk nyhetsrapportering från krigets Gaza var att ingen påtalade att Israeliska armén förvarnade om attacker via flygblad, mer om det från CNN. I samma artikel kan man läsa om hur Hamas genast var där och uppmanade folk att agera mänskliga sköldar dvs dö för att Israel skulle få skulden. Läs också här om hur en attack mot Israel av Hamas KAN ha varit det som utlyste anklagelser mot Israel om bombning mot ett sjukhus i området, artikeln är från NBC.

Inte heller talades det alltså i svensk media särskilt mycket om den pinsamma händelse där FN först blev topp tunnor rasande för bombningen av deras högkvarter i området. En efterföljande undersökning gav Israel rätt när de hade påstått att Hamas använde byggnaden för att lagra vapen som sen kom att användas mot just detta land.

Så här förbannade blev de i FN över bombningen av deras högkvarter. Snart visade det sig att detta använts som vapenupplag. Det senare skrevs inte mycket om i svensk press. Foto: IMDB

Till sist talades det inte heller särskilt mycket om att Hamas använde sig av Israeliska uniformer delar av sina trupper som sen gick in i själva Israel för att utföra åtminstone en räd. Ett sådant tilltag är förbjudet också det enligt Geneve-konventionen. Läs mer om den händelsen i The Washington Free Beacon.

Ett annat land som har anklagats för samma sak är Ryssland. Misstanken finns att de soldater som sägs vara rebeller i Ukraina och som kämpar mot centralregeringen i själva verket är ryska soldater som har iklätts andra uniformer än de normala dock inte Ukrainska. Mer om den nyheten från Time.

Ryssarna sägs ha anammat samma taktik att använda andra uniformer än de egna, ett brott mot Genevekonventionen. Så här oskyldiga vill de dock framstå i världen.
Foto: Ents24

Att man skriver och inte skriver tyder ibland i varje fall på att man redan har bestämt sig för vem som har rätt och fel, nu gäller det att övertyga röstboskapet om samma sak. En annan metod är att man rubriksätter på ett sätt som väcker känslor av vrede och engagemang. Om det finns en uppgift som talar emot den känsla man vill väcka smygs den in långt ner i texten. På det sättet skapar den inledande rubriken och den efterföljande texten den effekt man söker. När man till sist nämner det som talar emot något gör man det i förbifarten, man trivialiserar.

Torsdagen den 12/2 publicerade tidningen Metro en artikel som byggde på just detta koncept. På framsidan kunde man läsa ”Vräktes från plattan – nu bränns deras ägodelar upp”. I den efterföljande texten kan man läsa att: ”Ett femtiotal Eu-migranter [Rumänska romer; Författarens anmärkning] avvisades från Sergels Torg i centrala Stockholm igår morse. Nu eldas de ägodelar som de inte fick med sig vid vräkningen upp av Stockholms stad.”

”Vräkningen” som den så upprörande kallades var egentligen en avhysning eftersom ingen kan bo på den aktuella adressen. För att en ”vräkning” ska kunna ske måste man ju ”bo”, det gjorde inte de ”boende”.

Jack Werner på viralgranskaren får förlåta mig men ”vräkningen”? Varför använder man det ordet när det är fel att beteckna det som skedde som en ”vräkning”? För att någon ska kunna kallas vräkt måste det finnas ett faktiskt fysiskt boende i form av en lägenhet eller en fastighet t ex ett hus. Här bodde människor direkt på ett torg med endast de gångar som är överdäckade som tak över huvudet. För att kunna hålla värmen använde de liggunderlag av kartongpapper, gamla madrasser osv. Värmen ovanifrån kom från gamla filtar och det faktumet att flera var tvungna att sova tillsammans för att hålla värmen.

Fortsättningen inne i tidningen var lika vilseledande den. Om man ber folk samla ihop sina saker med hjälp av tolk, hur kan då den som informerar och hjälper till anklagas för att elda upp det som lämnas kvar?

Eftersom Sergels torg är en offentlig plats gäller där vissa regler, dessa regler anges i ordningslagen. När polisen gick in för att avhysa inte vräka, var det med lagstöd av dessa. Man tog med sig tolkar och uppmanade folk att samla ihop alla personliga ägodelar. De ”boende” som inte var boende eftersom de inte bodde i en fastighet, fick tid på sig att samla ihop sakerna. Resten som lämnades kvar samlades precis som tidningen beskriver det ihop och kördes till deponi för bränning. De boende som fortfarande inte var ”boende” kördes sedan till ett akutboende där de fick stanna i fyra dagar.

Avhysningen gick lugnt till i motsats till flera gruppers beskrivning av händelsen.
Foto: Metro

Jack Werner och de andra på Metro måste fråga sig en sak till här. OM personliga ägodelar har bränts, något som inte ens Metro har kunnat bekräfta, vems är felet om man går in med tolkar som förklarar och att polisen sen ger personerna ca en halvtimme att samla ihop sina saker? Är det polisens och de sociala myndigheternas uppgift att se till att sålla allt en gång till för att samla ihop vad som är andra människors ägodelar när man en gång har bett dem samla ihop dessa? Enligt Metros logik är det ju staden och polisen som har missat/gjort sig skyldiga till ”övergreppet” när de först informerar, sen ger människor tid att samla ihop och till sist sanerar. Vad en gör är alltså någon annans fel enligt den rådande medielogiken på Metro.

Det var väl det här man till sist ville visa upp som den rådande bilden, människor som dansar kring den eld där ägodelarna brändes upp. Faktum var att ”ägodelarna” var wellpapp och lastpallar. Foto: Hindustantimes

Om man använder ordet ”vräkning” som man gör i den inledande nyheten på tidningens första sida är det ju att det pågår något fuffens och skumt här som man antyder. Myndigheterna ljuger och duperar, det intrycket är det vi får. Visserligen tycker också jag att myndigheterna ljuger och duperar, men i det aktuella fallet har det nog trots insinuationerna från Metro gått rätt till. Jag tycker till och med det har gått mer än rätt till för precis som Metro skriver men undandrar sig slutsatser om, har staden ställt upp mer än de hade behövt i den givna situationen.

Om människor kommer hit tillfälligt utan att ha arbete som mål för sin vistelse räknas de som ”besökande” dvs turister. Som sådana är det det landet där de bor som har ansvaret för dem också det ekonomiska. Det betyder att om folk hamnar på gatan utan tak över huvudet är det Rumänien som ska stå för kostnaderna. Nu är det istället Stockholms stads skattebetalare som får stå för den notan. Rumänien får dessutom EU-pengar som ska gå bland annat till att förbättra livssituationen för de romer som nu vistas här. Anledningen är att pengarna i få eller inga fall når fram till denna grupp. Istället söker de sig ut i Europa och till dess huvudstäder där tiggeri är en inkomstkälla. Länder utanför Rumänien betalar alltså två gånger om.

Någon måste alltid betala notan. Den här gången blev det Stockholmaren trots att det ekonomiska ansvaret var den Rumänska statens Foto: SVT

Jag kanske går för långt i mitt spekulerande för Jacks Werners smak, men jag sticker ut hakan och påstår att nästan ingen eller absolut ingen skulle gå så långt i sitt bemötande av romerna. I det här aktuella fallet betalar vi ju nämligen mer än två gånger om. Först betalar vi för att Rumänien ska ta sitt ansvar, sen för avhysningen när de inte gör det och till sist betalar vi för akutboendet.

Hade de bosatt sig på Trafalgar Square och satt upp ett tältläger skulle processen göras kort. Den processen skulle inte kallas ”vräkning” utan den mer korrekta termen ”avhysning” skulle ha använts i tidningarna. Få hade tyckt det skulle avsättas skattepengar att härbärgera de hemlösa romerna efter avhysningen eftersom de har valt en plats de borde vetat de skulle bli avhysta från. Dessutom har de ett personligt ansvar. Man skulle ha avkrävt de Rumänska myndigheterna deras ansvar och tog dessa inte det hade de helt och hållet struntat i att ge dem ett evakueringsboende.

Jag är trots allt därför tacksam för att jag bor i Sverige. Samtidigt är jag missnöjd med att leva här. Jag betalar skatt som sägs gå till annat än det den går till, jag betalar för insatser som vi egentligen inte skulle behöva stå för och det enda jag får för det är insinuationerna i Metro.

Att säga att man blir missnöjd med svensk media är ett understatement. Vinklade och osanna nyheter, ibland med misstanken om att det är med vilje för att skapa opinion där ingen borde finnas Foto: Teknikensvarld

Kanske spekulerar jag för mycket igen för Jack Werners smak men kan det vara så att artikelns antydningar är helt planerade och genomtänkta? Finns det en slags röd tråd i en artikel som plockar fram och betonar det som egentligen inte existerar medan samma artikel smyger undan det som motsäger påståendet/tesen i artikeln? Kan det helt enkelt vara så att detta är ytterligare ett sätt att manipulera mig och andra läsares känslor för att skapa en opinion mot något när vi i själva verket borde vara evigt tacksamma över att vi bor i ett land där hela händelsen ändå kunde gå så lugnt och värdigt till?

Löjesguiden vill med dagens artikel nominera tidningen Metro till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ni har förstått vikten av att vara pk på ett ytterst sofistikerat och raffinerat sätt. Artiklars rubriksättning, textens ordval och alla de uppgifter som motbevisar en tes kommer långt ner i textmassan och nämns bara i förbifarten är metoderna som används. Visserligen nämns de motbevisande uppgifterna men på ett sånt sätt att vreden och ilskan redan är väckt. Att manipulera har blivit en del av agendan i dagens press och i den nämnda artikeln finns en munsbit. ”Oseriöst” är nog ett epitet som borde användas mer ofta i pressammanhang.”

Dessa Kreativa Kreatur

Mehmet Kaplan har med all rätt fått utstå kritik. Passiv, ointresserad av de bostadsfrågor han är satt att förvalta men desto mer intresserad av resande och att få hälsa på hos släkten i Turkiet på skattebetalarnas bekostnad är några karaktärsbeskrivningar. Det är klart Kaplan fått nog, det skulle vem som helst fått efter den drapan. Det är därför extra intressant nu när denne saktmodige minister äntligen vakna att konstatera hur han vaknar och agerar. För de senaste förslagen och direktiven han har avgett är förfärande, rent av skräckfyllda. Läs om direktivet i SVD här.

Ser man så här purken ut kan det föreslagna aldrig vara bra Foto: Londontheaterdirect

Alla som har en inkomst betalar kommunalskatt. Den skatten ska bland annat gå till att underhålla kommunala vägar vilket är alla inom tätort som inte är huvudvägar. Motorleder och motorvägar är alltså fortfarande trafikverkets ansvar även om de går genom tätorter. Vägar som däremot går genom bostadsområden är kommunala. Om en kommun får för sig att ta ut en avgift för det kommunala underhållet av gatan måste denna med dagens regler samråda med de boende och komma överens med dessa. Detta tycker tydligen Kaplan är ett problem. För nu har nya tongångar gått ut i form av direktiv till Lantmäteriverket.

Att slänga direktivet i sopcontainern verkar vara det enda vettiga. Inkludera Kaplan i dumpningen eftersom han fortfarande inte duger något till Foto: Sita

Direktivet säger att Lantmäteriverket ska ta fram nya regler för en kommunal taxa för vägunderhåll. Detta är en förändring av dagens regler som gör att kommunen inte längre behöver diskutera med de boende om hur mycket kostnaden ska uppgå till. De behöver faktiskt inte överlägga alls utan bara pådyvla kostnaden. Resultatet blir att först betalas kommunal skatt, sedan måste vissa personer betala för det de redan har betalt för med en extra avgift. De har ju haft fräckheten att skaffa sig något andra inte har råd med, ett eget boende. Så ska rättvisa skipas!

Betala mer och mer är den enda beständiga idén vår nuvarande regering tycks ha. Nu har man påbörjat nästa fas genom Kaplan Foto: Taxresolutionlaywers

Fast så särskilt rättvist är det ju inte. Villaägarna har ju dels inte längre något att sätta emot när kolossen kommunen kommer och vill ha in sina pengar, taxan gör ju att varje kommun sätter upp sin kostnad och sen är saken biff. Det är inte heller ur samma perspektiv särskilt demokratiskt när en part har all rätt på sin sida och motparten ingen alls. Vissa medborgare – villaägarna – berövas ju med förslaget all möjlighet att inverka i processen att ta fram avgiften. En sida har helt enkelt all makt medan den andra inte har någon alls. Det är det som är så bekymmersamt med direktivet.

Kolossen på Rhodos kommer med direktivet att förvandlas till kolossen i Sverige där kommunerna har all makt men den enskilde ingen alls Foto: Sueddeutsche

Kanske är det inte så konstigt trots allt. Kaplan tillhör ju de gröna khmererna och man kan nog inte förvänta sig annat är ren och skär dumhet från det partiet. Det konstiga med direktivet är också det jag skrev inledningsvis. Först betalar man skatt, sen ska man betala en gång till. Man skulle kunna jämföra det med att man går in för att köpa en mobiltelefon men måste betala den två gånger för man äger en mer exklusiv bil än vad man ”ska” göra. Äger du en Aston Martin istället för en bättre begagnad Saab får man skylla sig själv som inte hade vett nog att skaffa sig den standard på bil vi alla ska ha. Allt annat är ju orättvist.

Först kom Röda Khmererna i Kambodja, nu är det dags för våra egna grön-röda khmerer Foto: Youtube

Någon tycker kanske att det är väl rätt åt dem som har så mycket nu när siktet är inställt på att klämma åt dem. Fel, fel, och trippelfel. Villaägarna är inte den där oförskämt rika gruppen de utmålas som. De har amorteringar på lån, driftskostnader för huset, underhållskostnader för reparationer och så vidare. En uppskattning som gjorts från villaägarnas riksförbund talar om kostnader på 250.000 kronor som ska delas mellan de boende om direktivet blir verklighet. En kostnad som kommer utöver skatten.

Tori Spelling lär vara utblottad enligt skvallerpressen. Löjesguiden kan trösta henne med att hon inte kommer vara ensam om den saken så länge till om Kaplan får som han vill
Foto: Expressen

Sverige behövde en ny regering i september förra året, men vi behöver mer än någonsin en ny regering igen. Stefan Löfvens misslyckande och miljöpartiets tillkortakommanden är pinsamt uppenbara. Att alliansen samtidigt visar sig både regeringsodugliga och ovilliga att sköta sitt jobb som opposition är efter decemberöverenskommelsen (d.ö.) också uppenbara, vi har inget regeringsdugligt alternativ. Den enda återstående kraften SD, har en så galen världsbild att också de i mina ögon är diskvalificerade.

Känns tryggt att veta att Karl-Petter alltid bryr sig om alla. Trots det är det nya direktivet det yttersta beviset på det skitsnack som präglar dagens socialdemokrati eftersom det är precis det motsatta hållet detta går mot Foto: Leopard

Det vi behöver är helt enkelt något helt nytt. Den kraften måste både orka ta itu med de problem landet står inför och samtidigt ha visionen att genomföra förändringar som tar oss bort från den sörja som dagens Sverige utgör. Den kraften finns inte mig veterligen, men behövs likt förbannat. Regeringen Löfven är vid det här laget mer stekt än kokt och det är plågsamt att se hur något så dåligt som detta ens får kalla sig regering. Nyval nu, vi behövde det redan september!

 Det kokta fläsket är stekt i och med det nya direktivet. Regeringen däremot är bara stekt men ordentligt genomstekt för att vara på den säkra sidan. Vill man göra sig lustig har det hela blivit rent svinaktigt Foto: Sydsvenskan

Löjesguiden vill med dagens artikel nominera regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Med en formfulländning och målinriktning som få andra har, söker ni och uppnår destruktiviteten. Med det ena förslaget efter det andra och direktiv som luktar mer än härsket, lyckas ni pricka in det korkade mest hela tiden. Ni är helt enkelt det politiska sönderfallet personifierat. Få gånger i världshistorien har det stått mer klart att landet behöver något annat än er, ni däremot klamrar er fast med hjälp av oppositionen i en yster dödsdans.”

Appsurt

I vår underbara tid av feminism där stolligheterna avlöser varandra, har nu uppfinningarna blivit ett viktigt vapen i debatten. Gubbslemmet måste ju sättas på plats och då kan nya små uppfinningar komma till pass. Den har funnits ute nu på marknaden i något halvår eller så men huka er alla patriarkala potentater, nu är era dagar räknade. Det ser någons smartphone till.

Upp ur soffan, det är dags för en riktig genomkörare av patriarkatet med hjälp av allehanda tortyr-app-aratur. Foto: Femina

Appen som kan mäta hur lång talartid män respektive kvinnor får är alltså här. Den kan med fördel användas på möten och på konferenser. Företaget Gender Timer som har tagit fram programmet beskriver sin produkt som ett hjälpmedel för riktig jämställdhet. Den fungerar med hjälp av symboler för kvinna och man som man ska trycka på så fort talare byts. Följs en man av en ny man trycker man bara på manssymbolen två gånger.

Gör som Carl Jung, tryck på manssymbolen och du får svaren. Foto: Google

När du till sist är klar med mätningen har appen summerat resultatet och kan presentera det i kalla siffror. Man får väl utgå från att ”jämställt” i det sammanhanget betyder att kvinnor kvoteras till att få 70% av talartiden medan män förses med munkavle för att hindra dem från att ta över allt för mycket. Särskilt om de är över 40 är detta ett allvarligt problem som måste stävjas.

Precis som filmens titel säger ska vi inte inbilla oss att detta längre är ett land för äldre män. Nu kommer appen som ska göra slut på den saken Foto: Blueraywire

Nu ska det städas bort en gång för alla. Den som har relevanta saker att säga, särskilt om de är män, ska läras att hålla mun. Inte heller den som är kunnig eller påläst ska tro att de får lov att tillföra debatten något. Nu finns ju genuspetimetern till hjälp i den kampen. På möten i efterhand kan man sedan sitta och visa resultatet för de förvånade medarbetarna. Vill man kan en avsändare sprida resultatet via e-mail till lika hungrande mottagare. Låt jakten på den styggelse som heter gubbmaffia sätta igång. Det ondsinta patriarkatet ska förgöras med appar. Något vill alla app-låderar, gör du inte det finns Gudruns gulagläger att ta till.

Gillar du inte tanken på att feminismen styr finns alltid fängelseanläggningar för dissidenter Foto: Sverigesradio

Lite intressant är det då att konstatera att företaget – Gender Timer – för en tid sedan avslöjades med appen i skägget. Styrelsen för företaget hade nämligen hela noll (0) kvinnliga representanter. Jag säger som i Neil Innes-sången nedan ”How sweet to be an idiot”.

Det finns ytterligare en ironisk dimension till händelsen. Jag läste personligen om appen i tidningen ”Arbetsliv” länk till tidningen hittar du här. Läser man informationen om medarbetarna finner man att tidningen har fem kvinnor och en man (information om redaktionen hittar du på sidan fem). Könsfördelningen ser därför exakt ut så som alla feminister vill att den ska se ut. För i vår nya statskyrka är Gudrun överstepräst och den feministiska retoriken är lika helig som de allra heligaste av skrifter.

Ifrågasätt aldrig feminismen! Den är en helig skrift, religionen i vårt agnostiska samhälle och vårt rättesnöre. Gör du det ändå drabbas du snart av samma heliga förbannelse som alla andra syndare har gjort i historien Foto: Wikipedia

I samma tidning hittar man den relevanta informationen om hur antalet kvinnliga Hollywood-regissörer bara uppgick till 17%. Siffran har man kommit fram till på ärevördiga San Diego State University i Kalifornien. Vän av ordning kan kanske fråga sig vad den nyheten har med svensk arbetsmiljö att göra. Fast det är väl inte riktigt relevant att fråga relevanta frågor antar jag. Länken hittar du här, bläddra fram till sidan tolv så hittar du den längst ner i vänster spalt.

Nu när jag har ifrågasatt hela spektaklet lär jag väl hemsökas. Bäst att skaffa en app för att räkna gångerna så jag kan påminna mig om mina övertramp eller antalet hemsökningar jag kommer att utsättas för.
Nej skämt åsido, men när det gäller feminism måste man nog börja fråga sig hur tusen jämställdhet kan betyda 90% kvinnor och 10% män. Det är ju så könsfördelningen ser ut på ”Arbetsliv” ser ut och tyvärr är denna tidskrift inget undantag. Min käresta får månatligt hem tidskriften ”Ingenjören”. Tittar man på deras redaktions sammansättning kommer man fram till att fyra av sex är kvinnor, länk till redaktionspresentationen hittar du här.

Det som gör livet orättvist är illusionen att det borde vara rättvist. Ju mer vi håller på med konstgjorda åtgärder för att skapa rättvisa, ju mer orättvisa skapar vi. Det är den enda slutsatsen man kan dra av att män tycks vara villebråd istället för en tillgång
Foto: Pinterest

Återigen är inte avsikten att peka finger på vare sig ”Ingenjören” eller ”Arbetsliv”. De är däremot båda lysande exempel på vad feminister menar med ”jämställdhet”. Är det fler män än kvinnor i ett yrke är det ojämlikt och därför orättvist. Är det däremot fler kvinnor än män är det normalt. Denna regel gäller dock bara om jobbet är attraktivt. Man ser aldrig samma regel appliceras på säg sopåkare eller svarvare. Är det däremot frågan om tjänster som t ex chefredaktörer, direktörer, generaldirektörer, teaterledare eller något annat i chefsposition är det däremot en gångbar princip.

En orättvisa blir inte plötsligt rättvis för att man ersätter den med en annan orättvisa, exemplet feminism visar nämligen bara orättvisan i ny tappning Foto: Funnymelon

Löjesguiden vill med dagens artikel nominera företaget Gender Timer till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Er sanna pk-själ lyser som ett fyrbåk i natten. Med sån uppfinningsförmåga som er, behöver vi ingen åsiktspolis. Den finns tillgänglig för alla och envar i deras mobiler. Pålästhet och ett väl fungerande samtal kan vi också glömma när allt ska mätas i minuter och sekunder utifrån kön. Allt annat än tid är irrelevant och det ser er lilla DDR-apparat till. Det hela har blivit appsurt!”

Fler som har skrivit om appen hittar du i följande lista. WTF Toklandet har skrivit om hur gendertimer har bemödat sig att räkna antalet manliga och kvinnliga figurer i ”Kalle Ankas Julafton”. Spännande läsning med ett budskap som gör att man baxnar. Också Susanna Varis har skrivit om galenskaperna som tycks sprida sig, länken dit hittar du här.

Hur Tänkte Man Då?

Västvärlden är onekligen under attack. Våra värderingar, våra ideal och våra traditioner står i skottgluggen för skäggprydda herrar med en nattsvarta agendor. Vår tids fascister har anlänt och med sig har de en skruvad ideologi som utgår från en religion som borde och sägs vara allt annat än det manifest de stöder sig på. Med sig har de dessutom bomber och granater för att kunna förgöra de som de ser som fienden. Dessa fundamentalister som de kallas, ska inte blandas ihop med den vanlige utövaren av islam men inte heller trivialiseras. Det är lärdomen efter helgens attentat i Danmark. Reportage om händelserna i Köpenhamn hittar du i DN.

Det är fler grupper än punkare som är under attack. Västvärlden står inför ett nytt säkerhetshot och en ny säkerhetssituation Foto: Wikipedia

Fast det finns betydligt fler saker vi borde få upp ögonen för, ett sånt område är säkerhet. Jag förstår att en ensam galning som inte har fastnat i garnen och som inte heller ger sken av att planera något, kan vara rätt svår att identifiera och bevaka. Men kan någon ansvarig förklara för mig hur en person kan komma in på ett möte där en känd måltavla som Lars Vilks sitter med en k-pist under rocken? Om man inte har ett större säkerhetsperspektiv än så är man antingen mer än lovligt naiv eller rent av korkad. Att vapnet dessutom var militärt får en att undra. Det är inte vem som helst utan kontakter som får tag på ett sådant så hur kunde attentatsmannen få det?

Dags att öppna våra ögon och inse att vi inte är immuna mot det som har inträffat
Foto: Lovethispic

Lägger man dessutom till att Lars Vilks tidigare har utsatts för störningar och attentatsförsök borde bilden vara rätt klar för de säkerhetsansvariga – om det nu ens fanns någon sådan. Mer om attentatsförsöket i hans hem hittar du här i Aftonbladet. Överfallet på honom under en föreläsning där han blev misshandlad kan du läsa om i SVD.
Det är med den här bakgrunden obegripligt varför inte säkerheten var bättre. Lägger man till att en person fick sota med sitt liv under mötet är det oförklarliga på gränsen till kriminellt. Det är känt för en större krets människor att Lars Vilks dessutom har ett pris på sitt huvud av Al-Qaida, så varför görs inget? Mer om dödshotet kan du läsa om här i en artikel från Kvällsposten.

Kriminella handlingar må vara en sak, men kriminell dumhet något helt annat. På bilden en ung Frank Sinatra som arresterades för maffiakontakter och småbrott Foto: Ebay

Nästa fakta vi vet alltför väl är att det både i Paris och i Köpenhamn slutade med ytterligare en attack. Den här gången var det judar som attentatsmännen hade riktat hårkorset mot. Det är med andra ord ett familjärt mönster och som sådant måste man vidta åtgärder. Höjd säkerhet och inhyrd säkerhetspersonal borde vara regel snarare än undantag. Vid attacken i Köpenhamn var det en ensam man tillhörande sällskapet som mördades av attentatsmannen. Sällskapet hade samlats för att fira bar mitzvah för en församlings-medlem. Också här något igenkännbart med andra ord. En vetskap som krävde kunskap om händelsen, hur fick attentatsmannen tag på den?

Mönstret börjar kännas igen men ingen tycks reagera eller så sker det försent
Foto: Stanley.se

Återigen ser händelserna ut som en tanke och blir än mer otäcka av att samma dag hade den judiska församlingen bett polisen om förstärkt skydd men inte fått detta. Istället dog den blott 37-årige Dan Uzan. I värsta fall helt i onödan då chansen att hindra det inträffade fanns.

Tyvärr slutar inte listan med det för tittar man på attentatsmannens bakgrund finns det också anledning att bli bekymrad. Ung dansk född av utländska föräldrar med rötterna i Mellanöstern. Tidigt indragen i kriminalitet och känd av dansk säkerhetspolis (PET) och med deras ögon på sig. Trots det lyckas han smita under radarn, ta sig in i ett komplex med ett militärt vapen och börja skjuta vilt omkring sig. När han väl har skjutit ihjäl en person och fått halva eller hela Köpenhamns poliskår efter sig, lyckas han ändå smita iväg. Till sist tar han sig till synagogan och skjuter lite till för att åter försvinna. Tack vare en uppmärksam taxichaufför lyckas man identifiera honom. Han spåras eftersom attentatsmannen var klantig nog att åka till en adress i Köpenhamn. Polisen kan där efter en kort eldstrid skjuta ihjäl honom. Anar jag ett större fuck up här eller är jag bara paranoid?

Attentatsmännen har alltför ofta en lång kriminell bakom sig, ytterligare en riskfaktor har alltså en markör men få uppmärksammar den Foto: Forskning

Slutsatserna och tankarna är många. Man kan inte låta bli och undra om inget hade kunnat göras för att hindra det inträffade. Några enkla åtgärder hade kunnat vända utvecklingen. Kanske är det så att vi helt enkelt är försvarslösa mot en ensam galning som attentatsmannen. Kanske är det istället så att våra respektive säkerhetstjänster alltför länge har levt i en skyddad bubbla där inget verkligt hot har funnits. Nu när det är dags att vakna är de istället yrvakna för den tid av inaktivitet som vi nu har sett akterskeppet på. Det är hur som helst dags att ta oss ur vår törnrosasömn och sniffa på verkligheten som drastiskt har förändrats av både händelsen i Köpenhamn och den i Paris. En verklighet där våra ideal, våra värderingar och vårt sätt att leva står under attack. Vi är helt enkelt i krig och det otäcka är att fienden finns mitt ibland oss.

Dags att sniffa på verkligheten och inse faktum – vi är under attack. Det fria ordet kan bli det första offret Foto: Funnypictures

Dagens artikel kommer inte att nominera någon foliehattskandidat. Händelserna är för tragiska och för allvarliga för den typen av retorik i det här fallet. Jag vill däremot skänka en varm tanke och mitt stöd till de drabbade, till judar i hela världen som likt vår västerländska demokrati är under attack och till sist också erbjuda min utsträckta hand till de muslimer som INTE sympatiserar med det inträffade. De finns och ska inte på något sätt misstänkliggöras.

Vill vi stå upp för det fria ordet måste vi också se behovet av att försvara våra idéer i både ord och handling dock inte med våld om det går Foto: Wikipedia

De däremot som inte har rent mjöl i påsen har allt att frukta. Det finns inget utrymme för den typen av mossiga tankegångar längre. Helgens händelser i Köpenhamn visar att världen är mer delad än någonsin, ett faktum vi nog kommer att få leva med framöver. Hur det än är med den saken kommer utrymmet för extremism och våld i religionens namn drastiskt att krympa. De som tror de kan tvinga sig till uppmärksamhet med döda kroppar som spår lär få erfara att pennan alltid är mäktigare än svärdet.

Obalans Som Normaltillstånd

Obalans som normaltillstånd tycks vara vår tids stora trend men också tragedi. Det lite roliga i kråksången är att det tycks vara så att makthavare och ”experter” ser det som något positivt. Det är den situationen vi har fått i radikalfeminismens fotspår. Det jag tänker på är den snedfördelning som råder både här hemma och internationellt mellan könen i högre utbildningar. Män studerar på universitet i allt lägre grad medan kvinnor går den motsatta vägen. Under förra läsåret var så många som två tredjedelar av de som tog ut en yrkesexamen kvinnor, resten var män. En situation som borde mana till eftertanke men som istället leder in resonemang som mest ser ut att ha producerats på ett propagandaministerium någonstans.

Obalansen tycks vara ett normaltillstånd i Sverige, ingen reagerar på de larmsignaler ett normalt land skulle ha hört Foto: Scientopia

Aija Sadurskis som jobbar som utredare på Universitetskanslerämbetet (UKÄ) är förvånad enligt en artikel i tidningen Metro måndagen den 9/2. Hon konstaterar att av de 51 yrkesexamina som delas ut på våra universitet, gick det tre kvinnor på varje man i snitt. Kvinnorna dominerar en stor andel av utbildningarna inte bara till vårdyrken utan också till juristutbildning och psykologutbildning. Yrkesval som länge har varit manligt dominerade. Jag har för tydlighetens skull inget emot att den manliga dominansen bryts så vi är helt på det klara med det.

Jag har inget emot fler kvinnor i yrkes- eller universitetsutbildningar. Frågan är snarare om ett samhälle tål ojämlikhet när det påstår sig vara ojämlikt på ett annat sätt? Foto: SVD

Däremot reagerar jag på det som följer i samma artikel. När ordet går över till Genusvetaren (surprise!) Margaretha Fahlgren som är professor vid centrum för genusvetenskap i Uppsala låter förklaringsmodellen helt annorlunda. Hon menar att överrepresentationen är en del av en global trend. Kvinnor väljer helt enkelt i högre grad att studera vidare efter gymnasium. Inte heller här protesterar jag mot beskrivningen.

Jag kan däremot tycka att detta faktum borde leda till att man reagerar och börjar uppmuntra också unga män att plugga vidare. Vän av ordning och också jag, kan också tycka att det borde vara dags att se över skolan och se om det är något där man kan göra för att stimulera fler pojkar att välja högre studier. Inget av detta händer i skolan.

Det är fler grupper och varelser än katter som behöver stimuleras! Att få killar att söka sig till högre studier är en av vår tids utmaningar men etablissemanget tycks inte bry sig
Foto: Animail

Istället serveras vi den vanliga teorin om ”antipluggkultur” trots att teorin borde vara död vetenskapligt sett eftersom den motbevisats igen och igen. Artikel som ger liv åt myten hittar vi i Kristianstadsbladet. Antipluggkulturen är som idé och teori en djupt kränkande och nedsättande term. Ann-Sofie Nyströms forskning visar att teorin inte bara är fel utan också är kontraproduktiv. Länk till hennes slutsatser som video hittar du här nedan.

https://vimeo.com/67116720

Tvärtom så finns det forskning som visar att tjejer får ofördelaktiga fördelar i skolan genom bättre betyg för likvärdiga prestationer. En medveten politik som våra folkvalda har fört sedan slutet på 90-talet. Läs mer om åsikter om den saken från en alternativ forskningsdisciplin till genusvetare i en artikel från Ekonomistas. Återigen hörs inga tongångar om detta i debatten. Vare sig politiker eller feminister höjer ett varningens finger. Återigen får man alltså känslan av att någon eller några tycker detta är ett normaltillstånd.

I vissa kretsar tycks behovet att öka indoktrineringen i skolan vara svaret. Sanningen är nog att det istället utgör vägen till helvetet Foto: Sveriges Kvinnolobby

Dags för politikerna att vakna kanske och framför allt dags för en mycket trött Gustav Fridolin att dricka några extra koppar kaffe och lukta på det som kallas verkligheten. Det är nog dags för samme Fridolin som hittills gjort lite eller inget för att göra skäl för sin lön att agera på ett sådant sätt att jämställdhet råder också här. Kanske är det för mycket begärt av en regering som kallar sig feministisk att agera alls i en situation som drabbar framtida vitt gubbslem.

Både den gamle och den nye utbildningsministern tycks sova. Problemet tycks inte ens intressera våra makthavare Foto: Aftonbladet

Margaretha Fahlgren är lite mer listig än så, hon är ju trots allt professor. Hon kastar i samma artikel fram en ny liten teori för att lugna oss andra i röstboskapet som tycker situationen är oroväckande. Teorin bygger på att män söker sig andra vägar än utbildning för att få jobb. För att kunna göra detta åberopar hon inga empiriska studier eller andra typer av undersökningar för att stärka teorin, den är ett påstående och inget annat. Som sådant är den inte ens trovärdig. Man kanske inte ska förvänta sig för mycket av en ”professor” i en vetenskap som utgår från svaret för att forma teorin. Allt för att det ska passa svaret. Hon företräder ju trots allt en vetenskapsgren som nöjer sig med att påstå för att bevisa det man säger.

Inom viss vetenskap tycks rena upp- och nervända världen existera. Genusvetenskap är t ex inte ens en vetenskap då den påstår utan att bevisa och formar teorier utifrån redan ställda slutsatser. Foto: Serieframjandet

Margaretha missar här två viktiga poänger. För det första krävs idag allt högre utbildning för att få jobb, det har att göra med att jobb inte växer på träd numer. Idag kan en högskoleekonom som har goda meriter och goda kvalifikationer faktiskt sluta sina dagar med redovisning. För tiotalet år sedan var detta något man behövde treårig ekonomisk utbildning plus påbyggnadskurs för. Detta nämner hon inte ens, det räcker ju som sagt med att påstå om man är genusvetare.

Visst finns sånt som faktiskt växer på träd. Jobb är idag inte en av dessa tillgångar.
Foto: Youtube

Det andra hon missar har jag egentligen redan nämnt men jag gör det igen eftersom det är så extra graverande att se en så kallad professor begår ett så grovt misstag. Var finns valideringen Margaretha? Ingenstans backar hon upp sin tes med hårddata i form av undersökningar, statistik eller annat för att backa upp den! Det gör hennes uttalande till ett påstående men det framställs som ”sanningen”, hon är ju professor och sånt imponerar…….inte alls när man tänker efter. För hur kan en person vars främsta uppgift är att bevisa teser och sammanlänkade händelser, ta sig friheten att påstå och dessutom göra det som det vore sanningen? Den enda förklaringen som finns för detta är att man inte längre ser sig som någon som måste hålla sig till sanningen. Att uttrycka ”rätt” åsikt, särskilt politiskt, är mer viktigt.

Det politiskt korrekta kan vara förklaringen till varför Margaretha Fahlgrens fantastiska förklaring över huvud taget släpps fram Foto: Walltowatch

Den ”kunskapsfyllda” (OBS, Ironi!) professorn är mer bekymrad för urvattningen av högre studier än hon är av det låga antalet pojkar i högre utbildning. Hennes tankegångar går vidare i nya svindlande banor när hon uttrycker sin tes. Om män söker sig alternativa vägar till jobb, kan detta påverka synen på värdet av att ha en examen. Hon spinner vidare på samma tråd med följande klokskap (Ironi igen!): ”Man har sett att när kvinnor kommer in så kan lönen bli sämre. Det innebär att värdet av en högre utbildning också devalveras”.

Det är mer än kronan som håller på att devalveras. Nu har det blivit dags för utbildningsväsendet att gå samma väg Foto: Riksbanken

Hon är alltså mer oroad av att lönerna för kvinnor ska påverkas negativt men inte oroad av att unga män i allt lägre grad söker sig till högre utbildning. Det måste till en genusvetare för att kunna dra den slutsatsen och göra den prioriteringen. Kanske har Margaretha missat själva poängen – den att unga män inte längre söker sig till universitetsutbildning och den snedfördelning det innebär.

Kanske är jag mindre klok än jag ger sken av men för mig ter sig Margarethas tankar som det uppenbara skälet till varför unga män i dubbel mening måste in i högre utbildning också för kvinnornas skull. Ska man inte få den effekten att lönerna sänks finns det all anledning att ha män i dessa yrkeskategorier för att se till att de upprätthålls. Finns det dessutom alternativa vägar in i ett jobb kommer det ju inte att löna sig att utbilda sig, ett faktum som redan idag är delvis sant beroende på jobb. Skälet till det är ju att lönen minus vad man är skyldig CSN för studielån blir lägre än man tjänar i andra jobb vilket gör det onödigt att gå vidare med studier.

Akademiska studier lönar sig sällan i Sverige. Flera yrkesgrupper tjänar mindre än lägre utbildade på arbetsmarknaden. En devalvering av värdet på högre utbildningar kommer att spä på den utvecklingen Foto: Tradera

Erik Paulsson Rönnbäck på Metro som skrev artikeln, har därmed inte fattat att hans journalistiska gärning i fallet går ut på att vara en nyttig idiot i propagandan. Han har inte förstått att han bara är en bricka i ett spel för att slå blå dunster i ögonen på medborgarna så att den tysta revolutionen som pågår kan rulla vidare. Misslyckandet att genomskåda Margaretha Fahlgren är rätt uppenbar. Att hon använder ovetenskap för att skapa en vetenskaplig poäng, den är däremot obetalbar. Tesen om Metro är därmed bevisad. Om man frågar sig hur många journalister som krävs för att genomskåda en akademisk bluff får man en ledtråd om tidningen. Svaret är Sju! Fyra som skriver, två som kollar stavningsverktyget och en som övervakar att allihop håller sig på den politiskt korrekta mattan.

I Sverige gäller en grundregel – håll dig på eller åtminstone i den politiskt korrekta mattan. Gör man det inte slutar det väl som på bilden Foto: SVT

Löjesguiden vill med denna artikel nominera tidningen Metro till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Er oförmåga att kritiskt granska är väldokumenterad men sällan har den varit lika uppenbar. Att ni gör er till megafon för det politisk korrekta tycks ingå i mönstret. Ingen på er redaktion reagerar på det underskott av jämställdhet som uppenbarar sig, men ingen ser heller bluffen från Margaretha Fahlgren. Journalistik handlar om att ifrågasätta och genomskåda genom att ställa de obekväma frågorna. Tidningen Metro tycks däremot inte ens se orden och meningarna de själva formar.”

Genusplogning Och Annat Snömos

Jag vet inte var det här landet gick så åt h-e, jag kan bara spekulerar i vad det var som hände men en sak är säker – det har redan gått käpprätt åt helsefyr. Feminister som i stort sett varje dag tävlar i excesser i att framstå som dummare än dummast, och en medieelit som för länge sedan har mist all sans och förnuft är huvudingredienserna. Vi som fortsätter att kämpa mot dårskapen gör det likt Don Quijote eftersom dårskapen har nått i stort sett alla samhällsinstitutioner såväl som politiska partier. Det jag talar om är naturligtvis feminism, en ideologi som är som en mardröm byggd på ren dumhet.

Varning, denna mardröm är verklig och kallas feminism. I den svenska versionen är den en extra stor farsot Foto: Moviepilot

Den senaste i raden av dessa förslag och debattinlägg i den foran är genusplogningen. Den går i korthet ut på att man ska titta på vilket som ger mest genomslagskraft vid plogning av snö. I storstäderna reser cirka 55 procent av kvinnorna med kollektivtrafik, samma siffra för män är 29 procent. Statistik hittar du här från SCB. Tittar man på bilkörandet i storstäder är det 62 procent av männen som reser på detta sätt medan 40 procent av kvinnorna står för bilkörandet. Slutsatsen enligt feministerna är enkel men inte så briljant, ploga de vägar där t ex bussar går först. Kvinnor går och cyklar också (se statistik via länken ovan) mer än män, alltså ska man också prioritera cykelvägar och gångbanor.

När genusplogaren är ute gäller det att hålla i hatten. En betalar, en annan njuter frukterna Foto: Entrepenad

Problemet är dock följande. Om man plogar på detta sätt kommer också bilisterna att söka sig till de vägarna vilket överbelastar de först plogade vägarna. Bussar, bilar och nyttotrafik måste helt plötsligt samsas om mindre utrymme till dess att alla vägar är plogade. Det blir helt enkelt bilköer där man har plogat dvs där kollektivtrafiken ska gå. Det gynnar inte denna trafik. Något de däremot behöver är att det flyter, men detta motverkas alltså av förslaget. Det vinner få eller ingen på.

Vinnare eller förlorare är beror i dagens agenda på vilket kön du tillhör. I det långa loppet kommer dock de som idag ser ut som vinnare också de att bli förlorare Foto: Thedyc

Vidare skulle all nyttotrafik drabbas. Ambulanser, brandkåren, skolskjuts med taxi med fler skulle få det betydligt svårare att sig fram i trafiken. Köer, snöhinder där man ännu inte har hunnit ploga och bilar som har ställt sig på tvären i trafiken skulle bli till svårigheter för dessa. Vad är det feministerna i Fi och andra extremistkretsar vill? Att folk ska behöva dö eller liv ska äventyras för att man ensidigt vill gynna en samhällsgrupp?

Där hinder sätts upp söker sig oftast människor andra vägar, ett faktum feminister tydligen inte förstår Foto: Denverpost

Att det skulle skapa kaos och köer i åtminstone Stockholmstrafiken är som vanligt bara ett av problemen med förslaget. Nästa bevis på feltänket ligger ju i det faktum att när man tittar på statistiken över hur många kvinnor som kör bil (se länken ovan) finner man att 40% kör. Förslaget skulle alltså drabba en ansenlig mängd kvinnor i storstadsregionerna. Det är trots allt inte bara män som kör. Därmed skulle förslaget slå också mot dem delar av den grupp man säger sig värna om. Snacka om kontraproduktivt.

Vill man skapa maximalt med kaos bör man göra antingen som gruppen Kreator som spelade in plattan ”Hords of Chaos” eller genusploga Foto: Napalmrecords

Men säg det inlägg i debatten från feminister i Sverige som saknar fler lager i galenskapen, detta avslöjar ytterligare en sanning med brutal effektivitet. Feminism framställs alltid som ”jämlikhetsideologin”, trots detta påstående läggs det ena förslaget efter det andra fram som avslöjar en helt annan agenda. Så också här. Det kan aldrig vara jämställt att samhällets resurser ska användas för att tillgodose en grupps behov på alla andras bekostnad. Det kan aldrig kallas demokratiskt när en grupp står för merparten av skatteinbetalningen, vilket män gör, medan det är kvinnor som kan njuta resultatet. Länk till undersökning om mäns och kvinnors skatt och fördelningen av återbetalning hittar du via följande länk.

Klicka för att komma åt BE0801_2005K03_TI_06_A05ST0503.pdf

Skulle feminism vara för jämställdhet? Verkligheten talar ett annat språk Foto: Twitter

För talibanfeminister som Gudrun Schyman räcker dock inte ens detta faktum. Hon och hennes medsystrar vill skatta oss föraktliga vita medelålders män än lite mer med en särskild mansskatt, se länk till Sydsvenskan här. Det är ju rättvist och lika jämlikt som förslaget om genusplogning alltså. Det är inte så konstigt då att behöva konstatera att det är någon genustomte som ligger bakom förslaget och att just Gudrun och hennes grottfeministiska kollegor är de som har anammat det. Numer har de presenterat det som ett färdigt politiskt förslag.

Fi gjorde galenskapen till ett politiskt förslag. Precis som herrn här blev därmed en fråga som var en icke-fråga och som dessutom hade en aura av dumhet en politisk fråga
Foto: Ostroyreport

Resultatet lät inte vänta på sig, snart hade några av dessa som alltid frågar hur högt de ska hoppa när någon beordrar dem tagit upp problematiken och omsatt den i praktiskt handling. Mer om det från tidningen Entrepenad där Karlskoga kommuns beslut beskrivs. Det övergripande målet och grunden till beslutet i Karlskoga kommun var att först och främst tillgodose kvinnors behov vid snöröjning. Hur rimmar detta med jämställdhet kan man fråga Karlskogas makthavare. Tyvärr blir svaret att det gör det inte, om man hävdar motsatsen hävdar jag att man är ute och cyklar med seglardojor.

Seglarskor bör användas när man seglar, inte när man cyklar. Ett faktum feminister missar Foto: Zalando

Gudrun är till och med så förtjust i förslaget att hon numer också ger sig ut på missionsresa till vårt östra grannland Finland. Inbjuden av Svenska Folkpartiet (SFP) flög hon över för att missionera för en begeistrad kader av Finländska proselyter som likt sina svenska medsystrar numer har mött frälsningen i form av flockledaren Gudrun, länk till Wikipedia där du hittar en presentation av partiet. Länk om spektaklet i Helsingfors hittar du här som går till Svenskspråkiga YLE:s hemsida ”Huvudstadsregionen”. WTF Toklandet har i vanlig ordning skrivit om händelsen på ett utmärkt sätt.

Gudrun är ute och missionerar för den politiska dumheten. Först ut att bli buttfuckad var den svenske mannen som betalar mer skatt men får allt mindre tillbaka, sen blev det Helsingfors-bornas tur. Foto: Svenska Yle

Precis som sitt svenska systerparti har därmed ett liberalt parti gått rakt in i mörkret. Försöken att skapa en liberal feminism slutar kanske som det gjorde i Sverige. Här fick vi ju en förtäckt radikalfeminist – Maria Arnholm – som försökte att sälja in ett koncept under rubriken ”Feminism utan socialism” fullspäckat med Marxistiskt nyspråk där liberalismen var som bortblåst. I folkpartiets fall handlade det alltså mer om en studie hur Marxistiska idéer kunde ta över ett ideologiskt vilsekommet parti utan själ. Jakten på den förlorade politiska profilen kan tvinga fram nog så desperata åtgärder tydligen. För med Maria Arnholm blev det smärtsamt tydligt att inte ens förment liberala partier står emot den Marxistiska flodvåg som feminismen är indränkt i.

Inte ens Göran Greider tycker man kan ha det så här. Bravo Göran! För en gångs skull har du rätt Foto: Karnevalforlag

För också här återfinns samma maktanalys, samma slutsatser och samma åtgärdspaket. Maria Arnholm må kalla sig liberal men talar som en Marxist. Här hittar du en utskrift av  hennes tal från fp:s kongress i Västerås 2013. Om vi tar några citat och analyserar dessa vart och ett:

”Mina feministiska glasögon hjälper mig att göra samband av enskilda händelser, att se faktorerna bakom våld mot kvinnor, löneskillnader och annan diskriminering. Det är individer som drabbas men tar vi ett steg tillbaka så ser vi den större bilden och kan lättare göra något åt det. Bara så kan vi få rättvisa löner, stoppa våldet och se till att pojkarna lyckas i skolan. Därför är feminismen ett verktyg för individens frihet. Därför är feminismen en självklar del av liberalismen.”

Mytbildningar som upprepas igen och igen är tydligen svårare att utrota. ”Våld mot kvinnor” jo i dess relationsform är det faktiskt så att ny forskning visar att män utsätts för minst lika mycket våld i hemmet, länk om det till SVT hittar du här. Den tycks generellt gå alla feminister förbi eftersom t ex Sveriges kvinnolobby vill påverka politiker att i skrivelser om uppdrag till svenska myndigheter bara tala om ”Mäns våld mot kvinnor”, ett exempel hittar du här från Regeringskansliets beredning av regeringsarbetet. Det talas alltså bara om ”mäns våld mot kvinnor” där debatten borde handla om allt relationsrelaterat våld. En poäng också Arnholm i sann feministisk anda helt missar.

Maria Arnholm är en av dem som har svårt att skilja på ”Liberalism” och ”Socialism”. Hennes medsyster på bilden kan upplysa henne om den senare ideologin men Maria talar redan som en övertygad Foto: LIU

Sen har vi löneskillnaden som också den är en myt. I Sverige omfattas nästan 90% av alla anställda av kollektivavtal som reglerar t ex löner. Uppgiften kommer från tidskriften ”Arbetsliv” sidan 14. Länk dit hittar du här. Där görs ingen skillnad på om du är kvinna eller man, alla tjänar lika mycket och det enda som avgör skillnad mellan löner är antalet tjänsteår och vilket fackförbund man har avtal genom.

Skillnaden i kollektiva löner avgörs av tjänsteår och vilket fackförbund man tillhör, inte av patriarkatet Foto: Bil-forsakring

De kollektiva lönerna går med andra ord inte att innefatta i debatten. Löneskillnaden mellan olika fack och därmed mellan olika yrkesgrupper borde väl snarare skyllas på fackföreningarnas avtalssekreterare som ytterst ansvarig för löneförhandlingarna. Att som idag skylla på ”patriarkatet” ger bara frikort åt facket som ju är de skyldiga i så fall. Det som däremot är till last i kvinnors löneutveckling är resten, dvs 10-11% av de anställdas löner som är individuella och förhandlas av den enskilde. När den situationen uppstår är männen bättre på att förhandla.

Visserligen är män bättre på att förhandla individuellt satta löner men ca 90% av dessa sätts kollektivt. Löneskillnader beror snarare på att svensk arbetsmarknad är uppdelad. Foto: Crafty

Också det faktumet att kvinnor självmant i högre grad väljer att stanna hemma med barn, är något som inte direkt hjälper kvinnor i deras lönekrav. En arbetsgivare är ingen välgörenhetsinrättning och vill man välja barnen först måste något annat offras. Därför ser ibland kvinnors löner annorlunda ut, men långt ifrån alltid som det hävdas. Av 703.000 undersökta lönefall, var det 0,7% av fallen där man kunde ana ugglor i mossen. Mer läsning om detta hittar du på bloggen Genusdebatten.

När det gäller löneskillnader mellan könen anar man de flesta ugglorna i trädtoppen, inte i mossen Foto: HD

Nästa faktor som feminister missar är att kvinnor i allt för hög grad väljer ”kvinnoyrken” som sjuksyster, barnsköterska eller undersköterska. Genom att göra detta aktiva val väljer man samtidigt två saker. För det första om man jobbar i skattefinansierad verksamhet kan inte lönen stiga hur mycket som helst, samhällets resurser är hur man än vrider på det ändlig. Vi kan samtidigt inte öka skattetrycket mer, det kommer bara leda till lägre samhällsinkomster. För det andra – när man väljer ett yrke där snedrekryteringen är ett faktum, får man oftast effekten att arbetstagarsidan blir svagare gentemot arbetsgivarsidan. Det beror helt enkelt på att mångfald ger styrka medan enfald ger svaghet. Öka mångfalden könsmässigt och lönerna kommer snart att öka.

Naturen säger samma sak – mångfald ger styrka, enfald det motsatta – ändå har vi enfald på arbetsmarknaden. Där borde löneskillnaderna sökas, inte i strukturella löneskillnader pga kön – de finns nämligen inte i den omfattningen Foto: Schoolido

Kvinnor är också rent statistisk oftare sjukskrivna. Länk till rapport hittar du här:

Klicka för att komma åt LE0001_2011K04_TI_07_A05TI1104.pdf

Återigen ett faktum som inverkar negativt på individuellt satta löner. De kollektivavtalsstyrda påverkas däremot inte av detta, då hade det varit lönediskriminerande. Alla tre faktorerna – sämre på att förhandla individuellt satta löner, väljer att stanna hemma med barn och mer sjukskriven – missar också Arnholm liksom alla andra feminister. Här hittar vi ingen skillnad igen mellan Marxist-Leninister och liberaler. Det är alltså inget annat än samma snömos i repris, någon liberal feminism finns inte vare sig här eller i Finland.

Skillnaden är imaginär mellan så kallad liberal och marxistisk feminism. Egentligen är de lika som bär Foto: IMDB

Istället har all form av feminism som idag är aktuell och som tas upp på agendan i både medievärlden och debatten helt verklighetsfrånvänd. Man sysslar hellre med att jaga hjärnspöken som ”patriarkatet” och eldar upp unga tjejer att gå på myterna. Man bygger hellre luftslott bestående av stora teorier med dumheten som förtecken där lösningarna på problemen heter bl a genusplogning.

Precis som i filmen är svensk feminism experter på att bygga luftslott, att däremot leva i verkligheten tycks inte vara en lika stark gren Foto: Discshop

Läs mer om det feministiska luftslottet i Susanna Varis gastkramande triologi över de patriarkala järnvägsstationerna via följande länkar: Avsnitt 1, Avsnitt 2, Avsnitt 3. En spännande läsning i dubbel bemärkelse då vi skattebetalare har stått för det som omtalas i texten. Att hennes artiklar dessutom dissekerar något så saftigt som en doktorsavhandling som inte ens skulle ha godkänts i historien gör det hela än mer spännande. Det sista visar ju att feminism och identitetspolitik tillsammans med urholkning av skolans kvalité nu har nått den nivå där vi kan tala om att dessa krafter inverkar förstörande på vårt land som kunskapsnation.

När hattefnatterierna till och med påverkar oss som kunskapsnation är måttet rågat
Foto: Reframeconsulting

Att göra något åt de verkliga problemen som på bilden nedan där det i en ”solidarisk” kommun någonstans i Sverige kan se ut så här borde väl mana till eftertanke. Det är ju trots allt så att den typen av fenomen som isgator drabbar äldre kvinnor värst. Vill man vara konspiratorisk kan man spekulera i om inte den hårda och oförsonliga retoriken både fångar och förskräcker yngre kvinnor. Men genom att använda den kan man forma vissa av dem och se till att de blir blinda följare av ideologin. Bombastiska ord har helt enkelt mer genomslagskraft i vår mediestyrda värld. Skulle det vara en riktig spekulation från min sida är det ett tungt ansvar dagens feminister har på sitt samvete. Mer om halkolyckor och dess konsekvenser kan man läsa om i Norrtelje Tidning. En rikstäckande bild ges här av Aftonbladet.

I en tid av mediekrati är det tydligen viktigast att skrika högst för att synas
Foto: Theguardian

Det har med andra ord blivit hög tid för en ny typ av feminism i Sverige. En som tar avstånd från Gudruns Marxist-Leninistiska tankearv och som gör att jag slipper pålagor, fatwor och allehanda dumheter i form av  förslag som bottnar i ofrihet, övertro på att samhället ska lösa allt och som sätter kollektivet före individen.

Den dagen feminister vågar kasta sitt Marxistiska ok med det kollektiva tänkandet har mycket hänt i debatten Foto: Morganmckinley

Ge mig en riktig feminism som ger jämlikhet inte ojämlikhet, ge mig en feminism som vågar och vill ge frihet istället för ofrihet och ge mig en feminism som inte löser allt genom att straffa de som hela tiden pekas ut – männen. Den typer av feminism skulle få min sympati, den nuvarande i Sverige får däremot bara mitt totala förakt. Så länge vi fortsätter på den nuvarande vägen däremot kommer vi att få fortsätta att utsättas för de dumheter som utgör debatten i dagens Sverige.

Vissa saker framstår som korkade av naturliga skäl, andra blir det aldrig. Dagens feministiska debatt är många gånger felaktig och dum men framställs som nödvändig Foto: Sportfiskarna

Löjesguiden vill med dagens artikel nominera svensk feminism till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Svensk feminism är världsbäst på att bortse från fakta. Ingen kan som ni skapa så många poänger genom att se till det som inte är snarare än det som är. Med stora felaktiga teorier tar ni er fram genom en högst förvirrad tillvaro där rätt är fel och tvärtom. Inte undra på att rörelsen i dag är källan till allehanda galenskap och att snart sagt alla idéer som andas fullständig absurdism härstammar från era led. Genusplogning, mansskatt – som redan är ett faktum och många fler förslag för att inte tala om er egna form av illuminati-teori – patriarkatet – talar alla samma språk. Ge mig era kunniga och era kloka och jag ska lyssna på er. Ge mig däremot era förlorade och förtappade och jag kommer att fortsätta att slå dövörat till.”

Garderobsextremisterna

Bakom en söt och charmig fasad kan ibland döljas ett monster. Alice Bah Kuhnke är känd för svenskarna som den där ”gulliga och käcka tjejen från Småland”. Inget kunde väl bli mer fel. I veckan som gick hade hon möte i det vällovliga syftet att stävja islamofobin i landet, så långt inget konstigt. Det är sen det blir lite svårare att förklara på ett rationellt sätt utan att förlora hedern på kuppen.

Precis som i filmen och boken kan en persons heder snabbt förloras, något Alice Bah Kuhnke borde reflektera över Foto: Moviezine

När Alice Bah Kuhnke valdes till ny kulturminister hade hon varit medlem i Mp i tre dagar. Hon ställdes aldrig i rampljuset innan så att väljarna kunde ta ställning till om man ville ha henne eller inte. Ytterligare en demokratisk brist som likt så mycket annat inom mp andas antidemokrati. Mer om hennes utnämning och omständigheterna i Aftonbladet. Tillbaka till mötet dock, precis som jag skrev var det i ett vällovligt syfte. Att stävja islamofobin i vårt land är en viktig uppgift, det förnekar jag inte. Det kräver dock att motparten är seriös och också dom har ett vällovligt syfte. Två krav som inte alltid är lätta att leva upp till för en rörelse som i sina delar fiskar i grumliga vatten. Extremisterna finns och de som försvarar extremisterna finns också.

Extremism förekommer i alla religioner, i alla kulturer och i olika tidsskeden. Aldrig tidigare har dock nätverken mellan extremisterna varit tydligare än den i vår tid.
Foto: Theoslotimes

I den senare kategorin – de som försvarar det oförsvarbara – hittar vi bland annat Alice Bah Kuhnkes partikamrat Mehmet Kaplan. Han har gjort en rad idiotiska uttalanden blanda annat det om jihadresor som likvärdigt med de frivilliga svenskar som reste till Finland under andra världskriget för att strida mot Sovjetunionen, mer om det uttalandet i Nyheter Idag. Han har också gjort uttalanden som antyder att kritik mot jihadister och islamofobi går hand i hand. Knappast sant men om man är ute efter att göra en poäng på klyftan i samhället så lyckades han. Att hans tänkande är lika verklighetsfrämmande som Finlands-exemplet kan man läsa mer om i en artikel i Expressen. Att Kaplan själv har minst sagt en brist på rent mjöl i sin egna påse kan ju naturligtvis vara en blindgångare, men hans numer famösa resor till hemtrakterna i Turkiet för skattebetalarnas pengar är ju lite graverande. Mer om det på Rebecca Weidmo Uvells blogg.

Jihadresor och farorna med dessa förringades av Mehmet Kaplan. Är det samma tongångar vi hör från Kuhnke? Foto: Metro

Alice Bah Kuhnke är antingen naiv, eller så har hon fallit för samma locktoner och tankegångar som Kaplan har gett uttryck för. I veckan mötte hon som sagt representanter för muslimska organisationer i Sverige. Tanken var att diskutera islamofobin som har vuxit. Någonstans kan man ju tycka att man bör välja sitt sällskap men den poängen missade Alice. På bloggen Fnordspotting kan man läsa mer om mötet. Också på WTF Toklandet kan man läsa mer om mötet.

En del möten vill man inte utsätta sig för, andra måste man ha. Riktigt så här våldsamt gick det dock inte till på kulturdepartementet i förra veckan Foto: DN

Där stod hon bland annat med Fatima Doubakil styrelseledamot i Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén (MMRK) och i Charta 2008 som en gång bjöd in Munir Awad. Samme Awad arresterades senare för att ha planerat attacken mot Jyllandsposten för deras publicering av Mohammed som rondellhund. Hon var också med och bjöd in Ali Berzengi som har dömts för att ha samlat in och skickat pengar till terrorister i Irak, ett brott som bryter mot det FN-embargo som råder för att få ner antalet terrordåd i landet. Mer om Doubakils lik i garderoben hittar du i en artikel signerad Ivar Arpi i SVD. Samma organisation MMRK, har också bjudit in antisemiter och predikanter som vill se dödsstraff på homosexualitet. Jag gör normalt sett inte reklam, men i Johan Lundbergs bok ”Ljusets Fiender” hittar man mer och länk till bokus där den kan inhandlas hittar du här.

Jyllandsposten skulle utsättas för terrorattentat, en planering Munir Awad var involverad i. Samme Awad bjöds innan avslöjandet in av bland annat Fatima Doubakil Foto: BT

Än mer allvarligt är att samma Doubakil har hyllat Bin Laden. Jo ni läste rätt, hon hyllade en av världens största och mest inflytelserika terrorister Bin Laden på Twitter. Nedan kan inlägget ses. I efterhand har det hetat att uttalandet var ironiskt och så vidare, men problemet är att vissa personer pratar med kluvna tungor och man vet aldrig vad de menar.Fatima Doubakils omtalade twitter. I efterhand har det kallats ”ironiskt menat” men inget avståndstagande från uttalandet har gjorts Foto: Twitter

Frågorna blir naturligtvis många. Fiskar de i grumliga vatten? Har de en annan agenda än den de visar utåt? Kan man över huvud taget lita på uttalanden från en person som spelar på båda sidor av en mycket fin linje? Ett avståndstagande från uttalandet kanske skulle vara passande från Doubakil, utan ett sådant är man inte särskilt trovärdig och såna ska man inte bjuda in i politikens finrum. Det borde Alice Bah Kuhnke ha förstått innan inbjudan gick ut för också hon kan dras in i fallet. Oskyldig och naiv eller rent kalkylerande spelar ingen roll i det sammanhanget. Indirekta fall där personer har varit naiva men inte tagit aktiv del i att stoppa det som blev fallet har inträffat förut. Titta på fallet Freivalds om inte annat, det satte p för en politisk karrär med besked.

Om man fiskar i grumligt vatten får man oftast nors i fångsten. Enligt fiskare Lindeman duger nors bara att användas som reservoarpennor eftersom de är så skitiga. Ett väldigt bra råd, men ännu bättre vore att inte fiska i grumliga vatten Foto: Lansstyrelsen

Den gången handlade det om principer. Freivalds som satt i regeringen som socialdemokratiskt justitieminister förväntades bromsa försäljningen av hyresrätten där hon bodde i centrala Stockholm. När föreningen ändå röstade för ett köp och detta gick igenom köpte också hon sin lägenhet, ett köp som kom att framstå som girigt och dubbelmoralistiskt. Att hon hade röstat nej spelade ingen roll, hon var i stort sett kokt. Att hon gjorde sig en rejäl hacka på köpet i form av värdeökning spädde bara på föraktet. Som politiker gäller det alltså att ha en konsekvent linje i sitt agerande och framför allt att leva som man lär. Om Alice Bah Kuhnke vill framstå som demokrat har hon nog inte råd att samarbeta med så tveksamma krafter som Doubakil. Läs mer om Freivalds lägenhetsaffär i en artikel i DN.

Affären Freivalds blev till sist så infekterad att den slutade så här illa. Klipp från Youtube

Mötet med Doubakil är förstås bekymmersamt ur ytterligare en synvinkel. För en tid sedan riktade FN kritik mot Sverige att vi inte gjorde tillräckligt för att skydda minoriteter som muslimer och judar. Tanken med kritiken mot Sverige från FN:s råd för mänskliga rättigheter var ju att vi skulle skärpa oss på två områden. Islamofobin var ett område men antisemitismen var det andra. Läs mer om kritiken här i Aftonbladet. Tror Kuhnke kritiken stillas av att man bjuder in en sida i konflikten till samarbetet? Tror hon att man kan stilla det hat som riktas också mot judar i framför allt Malmö, genom att bjuda in representanter som sedan tidigare har spelat under täcket med antisemitiska krafter? Om svaret blir ”ja” på dessa frågor är hon mycket naiv. Genom att inte se det mönster som Fatima Doubakil tycks uppvisa blir ju Kuhnke bara den nyttiga idiot som stärker de krafter som helst vill se ett blodbad på judar i Sverige och utomlands.

Det finns mycket man kan kritisera men få gånger har den varit mer berättigad än Sveriges hantering av förföljelsen av minoriteter. Återstår att se när regeringen kommer att göra något åt antisemitismen i landet Foto: TV4

Om det inte är av naiva skäl man bjuder in en sådan representant kan man tyvärr bara dra den andra slutsatsen, Alice Bah Kuhnke är inte den där präktiga flickan från Småland. Istället öppnas en ny dimension där en kalkylerande minister också själv spelar under täcket med otäcka krafter. Allt för att denna oheliga allians som ljusets fiender utgör stärker och när varandra. För det är just den tesen Johan Lundberg för, att kulturvänsterns rotlöshet och förvirring till sist har gjort att de har hittat en hemvist hos extrema krafter som den inom vissa delar av islam. I nätverk samarbetar de och det gemensamma är att de helt enkelt ger varandra livsluft. Precis som alla totalitära ideologier ska man inte ifrågasätta deras självklara rätt, det fick Bengt Ohlsson erfara efter den här artikeln i DN. Som sagt, utmärkt läsning som borde vara obligatorisk också för Alice.

Den svenska kulturvänstern styr med självklar rätt i vissa kretsar. De spelar under täcket med rätt otäcka krafter som jihadism men stryper också debatten när de ifrågasätts. Ett faktum Bengt Ohlsson fick erfara när han ifrågasatte Foto: DN

Löjesguiden vill med dagens artikel nominera Alice Bah Kuhnke till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Oavsiktligt eller medvetet har du personligen agerat på ett sätt som gränsar antingen det klantiga eller det beräknande. Oavsett vilket är det inte förenligt med demokratiska ideal att knyta band med människor som ännu inte har tagit avstånd från de tidigare fruktansvärda uttalanden som också de ironiska eller allvarligt menade, är så graverande att man måste sortera agnarna från vetet. Detta för att inte själv drabbas av nedsmetningseffekten. Sådana här exempel visar allt mer tydligt att miljöpartiet inte längre kan ingå i en regering, en sådan ska ta något som heter ansvar – något partiet hittills har misslyckats kapitalt med.”

Staten Betalar Allt

Inom svensk vänster tycks i vissa kretsar råda någon slags övertro på hur mycket kostnad statskassan tål. Fi är ett av de partier som ur en ekonomisk, eller ideologisk synvinkel tycks leva i overkligheten. Det korkade i deras resonemang är att någon måste ju betala, pengarna kommer ju inte bara av sig själv fram ur alla sprickor i statens fasad. Någon måste betala skatt, en skatt som redan är för hög. Fler förslag gör ju att trycket att höja ökar då det borde minskas.

Sprickorna i både statens och Fi:s fasad börjar bli allt mer uppenbar
Foto: Varnamonyheter

Den senaste i raden som inte får ekvationen att gå ihop men som glatt trallar vidare i overkligheten är Angelica Kauntz kommunalråd i Lund för Fi. Hennes förslag till overkligheten bygger på att man ska ha lön och betald semester för studietiden. Mer om hennes förslag i Kvällsposten. Fantastiskt om jag själv hade fått det, nu står jag istället med CSN-skulder, räntor på dessa som inte är avdragsgilla och år som är förlorade för pensionen. Ändå är jag en del av patriarkatet, en vit medelålders gynnad man som har skott mig på samhället i deras retorik. Kanske dags för vår generation att kräva allt det vi inte har fått retroaktivt?

Vad blir reformer värda om man likt Angelica Kauntz inte ens bryr sig om att beräkna kostnaderna? Svaret blir nog tyvärr vänsterpopulism Foto: Expressen

Artikeln och Kauntz förslag är i själva verket så dumt att klockorna stannar, men den visar trots allt något intressant. Svensk vänster har förvandlats till en overklighetstillvänd kravmaskin som spottar ur sig nya förslag till hur man ska sänka statens finanser. Uppenbarligen är just Fi extra usla på att räkna, det har man ju visat förr. Inför valet presenterade partiet en rad förslag, alla ofinansierade vilket skulle ha lett till oannonserade skattehöjningar. Mer om detta i följande länk till Expressen.

De offentliga finanserna tycks inte stå i fokus när Fi:s kravmaskin står på ”on-läge”
Foto: Borsen

Vilken tur då för partiet som har svaren på allt när man kan ta till något så kreativt som feministisk finanspolitik. Mer om den i en artikel i Dagens Nyheter. Där vill man slopa restaurangmomssänkningen som har gett fler jobb i branschen, det är ju fult i vänsterns Sverige att dels skapa jobb och att jobba. Bidrag ska det vara för hela slanten, då mår vi bäst. Man ska vidare införa en skatt på aktier och värdepapper så att man slår mot en av de delar som skapar vår välfärd och ger skatteinkomster. Genom att minska just skatteinkomsterna och samtidigt öka kostnaden skapar man ju maximal balans i statsbudgeten.

Tidens melodi inom svensk vänster tycks vara ”ge mig bidrag, ge mig mer”
Foto: Aftonbladet

Är du för rik och gömmer undan pengar för den lede staten kan du räkna med att få dina pengar uppsökta och skattade även om de göms utomlands. 46 Miljarder räknar partiet med trollerihatten med att hämta från gömda konton trots att skatteverket idag har avtal om utelämnande av kontouppgifter på svenskar med de flesta skatteparadis. Vi ska också få en feministisk lönesättning dvs kvinnors löner ska öka mer än mäns och därmed ska de tjäna mer än män. Genom att beskatta arbetsgivarna ännu lite mer på arbetsgivaravgiften som ska höjas från 31,42% till 31,92%, räkna Fi med att jobben ska bli ännu färre och att kunna använda pengarna till att höja kvinnors lön mer än mäns.

Ymnighetshornet under Fi:s säng gör att vi har råd med allt och mer Foto: HD

Att kvinnor är mer sjukskrivna än män, att kvinnor i högre grad själva väljer att stanna hemma med barnen och att kvinnor självmant väljer att utbilda sig till traditionella kvinnoyrken som sjuksyster och förskolelärare och därmed dömer sig själva till att jobba inom låglöneyrken är naturligtvis något man måste belöna med mer pengar. Trots att valen är frivilliga måste ju därför kvinnor kompenseras mer,. Män är ju generellt de som har vunnit på systemet där vi betalar mer skatt än kvinnor men får mindre av anslagen i det offentliga. Vi män betalar ju faktiskt mer skatt men får ut mindre, sånt kan man inte ta hänsyn till i ett feministisk rättvisetänkande.

Rättvisa heter det alltid i retoriken, problemet är bara att rättvisa har ingenting med saken att göra Foto: Allmusic

Till sist vill det solidariska partiet Fi införa en skatt på kött som kommer att höja priserna i snitt med 10 kronor per kilo. Allt för att kött står för en klimatförsämrande effekt och att köttätande minsann ska bestraffas. Att sojabönor, bananplantage och ananasodlingar fullständigt kryllar av pesticider och också de ger klimateffekter är inget man kan ta hänsyn till, kött är ju den stora boven i dramat. Mer om Fi:s skruvade tänkande hittar man på Rebecca Weidmo Uvells blogg. Än mer galenskap om partiet hittar du naturligtvis på WTF Toklandet där man kan läsa om varför Finland behöver genus-plogning enligt partiledare Schyman. Också Susanna Varis bidrar med en analys av huvudvärken på sin blogg.

Fi:s mat- och lantbrukspolitik kommer att sluta som djuret på bilden – Vi kommer att äta allt utom geten Foto: Svenska-djur

Det här var bara några exempel på hur man inom svensk vänster och Fi skapar ”rättvisa”. Det finns än fler, de är ju som sagt flitiga på att hitta på nya sätt att skapa oreda i statens finanser. Hela tiden uppfinns nya små reformer som ska göra livet lättare…..för alla utom skattebetalarna som måste betala mer och mer. Det tragiska är att man inom rörelsen för länge sedan har upphört att bry sig om sådana trivialiteter som ”kostnad”. Istället har man förvandlats till en kravmaskin som går fram med nya små idiotier. Ingen räknar och ingen bryr sig kan man sammanfatta det som. Samtidigt hittar man på nya små förklaringsmodeller för att skyla över det faktumet att man inte kan räkna.

Ingen kritik och ingen fel här inte, Fi är ju det fullkomliga partiet som utan fel och brister visar upp hur mycket fel och brister som helst Foto: Ledarskapsteknik

Solveig Zander (C) belyste problemet rätt väl i en debatt med Lotten Sunna (Fi) i UNT. Där visade det sig att Sunna troligen hade räknat lite fel på premiepensionerna och fått lite väl många procent som vi betalar in, hon fick det till 13,5% när vi i själva verket betalar 2,5% genom arbetsgivaren. Antagligen hade hon räknat procent på procent vilket man inte kan eller ska göra enligt alla matematiker, det brukar nämligen sluta med alla möjliga fel.

Logiken i fi:s matematik tar sig milt sagt annorlunda uttryck Foto: Jiggmin

En annat graverande omständighet är skiljelinjen vänster höger om RUT. Till vänster om mittlinjen heter det alltid ”pigjobb”, ”cementerandet av kvinnor i låglönejobb” och så vidare. Till höger går retorikens tongångar av förklarliga skäl åt ett helt annat jobb. Det vänstern dock glömmer bort är följande. Man värnar ju den starka staten, för en sån behövs inkomster inte inkomstbortfall. Allt som andas svartjobb borde därför vara tabubelagt men ingen till vänster har gjort någonting åt denna ökande problematik. RUT har i ett slag gjort svarta jobb vita. De svagaste på arbetsmarknaden, till exempel invandrarkvinnor, har äntligen fått in den fot på arbetsmarknaden som vänstern så länge misslyckades med. Svaret därifrån hette i vanlig ordning bidrag.

I vänsterpopulismens värld är det fult att arbeta, det kan andra göra medan de flesta ska lyfta bidrag och allehanda håvor från statsmakterna Foto: Sotenas

Dessa svaga har nu börjat tjäna egna pengar, betalat skatt vilket har gynnat det offentliga, kunnat avsätta pengar till pension vilket gör att de kan se fram emot åtminstone en dräglig ålderdom och så vidare. De har helt enkelt fått hjulen att rulla. Andra, också de mestadels kvinnor, har kunnat starta företag som har betalat skatt, arbetsgivaravgifter och sociala avgifter som också det har satt igång hjulen. Retoriken från vänstern håller alltså inte, detta är en reform som har gynnat kvinnor inte stjälpt dem. Fi är förstås motståndare, något som gynnar arbetarklasskvinnor kan man ju inte stödja. Däremot en medieelit och akademikerkader av kvinnor fungerar utmärkt i Fi:s värld, det är ju ett elitistiskt parti vi pratar om här.

Motivet är säkert att hjälpa men snabbt förvandlas det hela till att stjälpa precis som så mycket annat i vår värld Foto: Aftonbladet

Någon kanske anför argumentet att Fi är en marginaliserad kraft. Så icke fallet enligt mig. I riksdagsvalet fick partiet visserligen bara 3,1% av rösterna trots massiv medieupp-backning. I följande Expressenartikel kan du läsa mer. I de kommunala valen lyckades partiet bättre. I Stockholm lyckades partiet till och med nästla sig in i den oheliga dumhet som numer styr i stadshuset. Detta mycket tack vare alla röster från de marginaliserade kvinnorna och journalisterna på Södermalm.

Denna Stockholmska stadsdel är sinnebilden för utanförskap. Här bor marginaliserade kulurarbetare inom teaterbranschen, reportrar inom media och överklassrevolutionärer som blivit landsförvisade från grannkvarteren i Östermalm Foto: Polisen

Det är med andra ord den upp och nervända världen igen. Där rationellt tänkande borde sätta stopp för ett parti som lever i bubbla bygd på drömma, röstar vissa medborgare desto mer just dumheten. Inte ens när de uppvisar färdigheter som bristen på grundläggande räkneförmåga tycks vissa dra öronen åt sig. Angelica Kauntz exempel borde förskräcka, Lotten Sunnas än mer. För blir partiet det maktparti man har siktet inställt på, kommer det bli extremt synd om oss när statskassan plötsligt saknar pengar. Lägger man dessutom till dimensionen hur desperata socialdemokraterna är att få behålla sin älskade makt, ett faktum som driver dem till vilka extrema samarbetspartier som helst, kan vad som helst hända i framtiden. Det kan tyvärr bli så att miljöpartiet blev en västanfläkt i jämförelse även om också de är extremister på sitt sätt. Det finns alltså all anledning att se upp med partier som Fi också i framtiden.

Välkommen till vänsterns och Fi:s upp och nervända värld. Här är allt du ser spegelvänt och logikens lagar har upphört att gälla Foto: Villaforum

Löjesguiden vill med dagens artikel nominera Fi och deras förmåga att leva i overkligheten till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Normalt sett borde det som är vara det som är. I den spegelvärld ni lever i, särskilt den ekonomiska, tycks dock dessa naturlagar inte längre gälla. Alice i Underlandet och dess beskrivning av galenskaperna som kommer ur feltänkande är en passande allegori, men det tragiska är att ni är verkliga inte en saga. Vill ni blir mer trovärdiga än Angelica Kauntz bör ni genast lära era medlemmar grundläggande matematik istället för att leka hela havet stormar med skattebetalarnas pengar.”

Vilse I Pannkakan

Vilse i pannkakan, så kan man nog sammanfatta Margot Wallströms hittillsvarande period som utrikesminister. Vill man vara elak skulle man kunna beskriva det som ett fullskaligt sammanbrott. Faktum är ju att hon med sin politik har lyckats med konststycket att göra förbindelserna med Israel mer djupfrusna än vad de har varit någon annan gång i vår politiska historia. Orsaken är enbart Sveriges beslut att erkänna Palestina som stat så ingen kan säga att det var Israel som var den som åsamkade de bilaterala förbindelserna sådan skada.

Det blev visst tillfälligt eller kanske till och med ett permanent avbrott i förbindelserna med Israel Foto: Youtube

Det började med föresatsen att regeringen skulle föra en feministisk utrikespolitik. Ingen annan än socialdemokratin och miljöpartiet förstod vad en sådan var, men vi blev snart varse detta. Genom att erkänna ett område som har två territorier och två regeringar som ett land, något som för övrigt bryter mot de krav som man ställer i folkrätten på vad som är en ”stat”, gav man terrororganisationen Hamas legitimitet och möjligheten att driva plakatpolitik i internationella forum. Samtidigt kunde socialdemokratin med miljöpartiet inhysta pk-poäng. Att samma organisation utövar ett mardrömsstyre mot sina innevånare på Gazaremsan där summariska rättegångar, avrättningar och rena lynchningar är vardag spelade ingen roll när socialdemokratin skulle tillfredsställa två extremistpartier som miljöpartiet och vänstern.

Hamas mardrömsstyre på Gaza-remsan innefattar lynchningar av oliktänkande. Det är sånt vi indirekt stödjer genom erkännandet av Palestina. Foto: NRP

Ändamålen helgar ju alltid medlen och vad spelar sämre relationer för roll. Men det gjorde det skulle det visa sig. Israel tog för två veckor sedan beslutet att Margot Wallström inte längre är välkommen i landet som utrikesminister. Mer om den nyheten i DN. Hon kan åka dit men är då utan säkerhetstjänstens beskydd eftersom hon betraktas som turist. Detta beslut gäller också hennes tjänstemän och biståndsminister miljöpartisten Isabella Lövin som är Wallströms högra hand på departementet. Därmed har Sverige förlorat en viktig kanal in i det inre av den Israeliska regeringen och kan därför inte längre påverka och medverka i den process regeringen så länge har hävdat vara i fokus nämligen freden. Det som skulle vara en politik som skulle påverka och påskynda fred har därmed blivit en politik som inte ens förmår att påverka något alls.

Wallström är välkommen men bara som turist. Hon får inget officiellt emottagande och inte heller något personskydd Foto: Gazeteport

Margot Wallström och hennes doktrin visar att de båda samarbetspartierna knappast är de som har den rätta politiken eller de som kommer att lösa någon av de gordiska knutar som regionens situation och dess aktörer utgör. Sverige eller rättare sagt Margot har gjort självmål. Kanske kommer någon att säga att vi vare sig behöver ha eller ska ha diplomatisk kontakt med Israel så detta är ingen förlust. Så fel dessa personer kan ha, om det är fred vi vill ha i regionen måste vi ha kontakt med staten Israel. Så enkelt är det och det kommer vi inte runt. Det enda vi nu har är att Sverige har förlorat allt inflytande på den förda politiken så det är bara att gratulera Margot till fadäsen.

Regeringens 94 självmål är ett faktum, klantigheterna och inkompetensen är därmed markant Foto: SVT

Skadan slutar inte där. USA måste se Sverige som något av ett mysterium. Opålitligt, nyckfullt men framför allt irrationellt i sin utrikespolitiska hållning. Så fort socialdemokratin kommer till makten är det alltid likadant. När Olof Palme tågade med den dåvarande Nordvietnamesiska ambassadören för att protestera mot USA:s krig i regionen, sågs det som en inblandning i deras inre angelägenhet. De diplomatiska förbindelserna låg på ett minimun år framöver efter händelsen. Det kan sluta likadant nu och därmed har Sverige förlorat ytterligare en möjlighet att se till att skapa det vi säger att vi vill skapa men som vi gör allt för att sabotera – fred.

Vissa länder har kanske fått nog av vår irrationella utrikespolitik som är rent kontraprodukttiv Foto: Zazzle

Nästa hinder är flera länder i Europa som har utmärkta relationer med Israel. Bland dom finns Tyskland och Österrike. Tyskland är en av EU:s storspelare vare sig vi vill ha det så eller inte. En försämrad relation med Israel kan indirekt alltså spilla över på vår relation till Tyskland. Ett land som vi för övrigt har starka handelsförbindelser med så det kan i värsta fall finnas allt att förlora på detta.

Brobygget måste börja om men för att det ska fungera måste nog utrikesministern bytas ut eller regeringen avgå Foto: NSD

Också vårt förhållande till de andra medlemsländerna i unionen kan påverkas. Det finns nämligen en outtalad regel som säger att man är överens om den gemensamma utrikespolitiken. Visserligen är denna varje lands ensak men man diskuterar innan man bara genomför en förändring. I det ljuset väckte Margot Wallströms utspel både förundran, förvåning och en del förbittring. I diplomatins värld säger man dock inte sådant rent ut men nog var många som Tyskland t ex något förbryllade.

Omvärlden är nog rätt förvirrad inför Sveriges beteende i frågan och kanske också skadeglada över det misstag Wallström har begått Foto: Ideachampions

Ska man dra någon slutsats av det misslyckade agerandet kan man bara konstatera att Margots nya policy knappast handlar om utrikespolitik. Istället handlar det om lättköpta poänger på hemmaplan som får lov att ske på bekostnad av relationen till länder som Israel, USA, Tyskland och Österrike. Man är helt enkelt mer mån om relationerna till miljöpartiet än man är rädd om förbindelserna med i det här fallet Israel. Problemet för regeringen är dock Förloraren i det långa loppet är vi som nation, vårt inflytande och vårt goda renommé internationellt har fått en ordentlig törn. Israels svar har dessutom dragit ett löjets skimmer över Margot Wallström som utrikesminister, hon har helt enkelt förlorat i prestige. Hon kan till och med ha förlorat så mycket att det är tveksamt om man kan dels fortsätta föra den inslagna politiken eller ha henne kvar i den nuvarande rollen.

Trading Places – Ombytta Roller är vad vi behöver. Margot ut – någon mer proffsig in tack Foto: Homevideos

Hamas är de enda som i det korta perspektivet har vunnit en seger. Trots att de är ”diktaturens kreatur ” som socialdemokratin alltid har kritiserat och fördömt, så har de nu legitimerat sin skräckregim. Stolta ord till trots har alltså socialdemokraterna skänkt dessa satans mördare en aura av trovärdighet där egentligen ingen finns. Allt detta för att skapa den eftergift åt två småpartier som för länge sedan borde ha förpassats till historiens politiska sophög. Ingen kan på fullaste allvar försvara en regim som försvarar Hitlers utrensningar av judar och som lynchar den som motsätter sig deras styre. Att den politiska agendan dessutom upptas av retorik som krig och åter krig gör dem till en motpart man inte ens skulle diskutera med. De är helt enkelt bara fanatiker som borde ha isolerats för länge sedan.

Hamas är fanatiker punkt. Den som ger dem legitimitet och till och med bjuder in deras representanter till Palme-centret som för en tid sedan, är delaktiga till något fruktansvärt Foto: Expressen

Detta faktum är något man har insett för länge sedan i Israel och USA, men som vi med våra politiska solglasögon fullkomligt missar. Återigen är det de ljusskygga krafterna som Mehmet Kaplan representerar som har dragit i trådarna och har fått som den vill. Mathias Gardell och andra är nog de enda som är nöjda med dagens situation. Miljöpartiet och vänstern är därmed återigen de som drar ner socialdemokraterna i den politiska avgrunden. Det blir så när man samarbetar med extremister. De handfasta exemplen på ett misslyckat samarbete med både v och mp hopar sig, ingen gör någonting. Möjligen sticker i vanligt ordning den ytterst ansvarige – Stefan Löfven – huvudet i sanden och svarar med tystnad eller rena bortförklaringar.

Sluta med struts-politiken! Om man sticker huvudet i sanden skyltar man med arslet
Foto: Sydsvenskan

Margot Wallströms förklaring till det inträffade heter naturligtvis att det är alla andras fel och inte hennes. Det hastigt uppskjutna besöket som var planerat i just Israel ställdes in. Den officiella förklaringen hette ”kalenderskäl”, en förklaring som väl bara Margot kan ha trott på så här i backspegeln. I det här fallet fungerar nog inte den modellen, det är uppenbart att det är Sverige och dess regering som är den som har brustit. Den kan inteckna ytterligare ett misslyckande i mängden. Allt för att tillfredsställa två småpartier med en extrem agenda på området.

Vår tid tycks tillhöra extremisterna, så också i Sverige genom vår regering. Här ses PETA, en amerikansk djurrättsorganisation, demonstrera utanför McDonalds på ett mer tveksamt sätt Foto: Examiner

Vill man läsa vidare om Wallströms kackande på den blå toaletten ur historien kan man med fördel läsa följande artikel på bloggen WTF Toklandet. Också Susanna Varis har bloggat om eländet Margot Walllström har ställt till med innan denna händelse, länk hittar du här.

Houston we have a problem! Om inte politiker inte kan medge att de har skitit i det blå skåpet kanske de bör titta sig om efter andra arbeten Foto: Wingclips

Löjesguiden vill med denna artikel nominera regeringen och dess stödpartier till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Det magplask som nu utrikespolitiken har genomgått är en direkt konsekvens av den politik ni själva har fört. Att som ni hittills har gjort – låtsats som ingenting eller rent av försökt att bagatellisera det inträffade – är bara kontraproduktivt. Det är dags för lite självrannsakan från regeringen om man vill återupprätta det man har förlorat. Den förlorade hedern är kanske något man inte ens kan återta. Så länge två i Israel dömda förbrytare som Gustav Fridolin och Mehmet Kaplan är medlemmar i regeringen lär Israels inställning inte ändras. Dags att byta regering – nu.”