Exit Miljöpartiet?

Det är inte alltid det bästa att sträva efter att skapa en regeringskris. Samtidigt är det inte bra att ha ett parti som Miljöpartiet i regeringen. Ett sämre rustat parti för att ta ansvar för landet är svårt att hitta ens i historien. Under det år regeringen har suttit är det just Miljöpartiet som hela tiden har utmärkt sig på ett negativt sätt. Det blir lite grann som att välja mellan pest eller kolera med andra ord.

Miljöpartiet var innan uppgörelsen helt inställda på att det fanns egentligen ingen gräns för hur många flyktingar vi kunde ta emot. Nu har de inte bara tvingats till en eftergift i den frågan utan också i en rad andra frågor. En sån är införandet av kontroll av ålder på ensamkommande flyktingbarn som förut var tabubelagt att ens diskutera, nu är det hindret undanröjt eftersom partiet har fått ge med sig.

Samtidigt som partiet går med på det som man aldrig hade gått med på för en månad sen, flaggar man för att deras gräns för kompromissvilja nu är nådd. Fler eftergifter är helt enkelt inte möjliga, men samtidigt flaggar statsministern för att fler åtgärder är nödvändiga. En sån åtgärd är än mer övervakning på nätet via så kallade trojaner, mer om detta på Europaportalen.

Den trojanska hästen är bara till namnet förebilden för de programfiler som kallas trojaner och som kastas ut på nätet för att spionera och rapportera. Nu vill statsministern fixa fler för att övervaka de oskyldiga men missa de skyldiga. Foto: ”Giovanni Domenico Tipeolo, Procession of the Trojan Horse in Troy. 1773.” by Giovanni Domenico Tiepolo – http://latin.bestmoodle.net/index.php/legenda/2006/ . Licensed under Public Domain via Wikimedia Commons

Massövervakning med andra ord, något som drabbar både skyldig men också oskyldig är alltså statsministerns svar på de misstag han och hans parti tidigare har begått. Han må kalla oss alla naiva för vad han själv har ställt till med, han kan gärna få föra samma politik som SD som han tidigare kallade rasistisk men som nu duger. Själv har jag för länge sen gett upp på ett parti och en regering som mist all politisk kompass och som inte längre är regeringsduglig.

Det lite olustiga är dock att nu tycker denna inte min statsminister, att det är dags att straffa alla för den politik och de konsekvenser av den som han själv är ansvarig för. Att övervaka på nätet är kontroversiellt, men att göra det via sociala media och andra kommunikationskanaler där vi umgås är smaklöst.

Ja, jag vet att vi redan är kontrollerade på nätet till exempel genom IPRED-lagen (DN; unvis.it) och genom FRA-lagen (DN; unvis.it) men det här är något som öppnar upp en helt nytt dimension i övervakningssamhället. Båda lagarna är kontroversiella som det är, men nu går man alltså längre. Problemet med förslaget är att den straffar de oskyldiga men fångar inte många av de skyldiga, de kommunicerar bland annat genom chat på spelprogramssidor som ofta slinker under radarn.

Att skicka ut spionprogram som trojaner är något som vi mig veterligen inte har sett förut. Förslaget väcker också frågor om inte bara övervakning utan också om integritet och säkerhet för den enskilde. Också här har Miljöpartiet bytt fot eftersom man tidigare har varit försvarare av friheten på nätet, nu har man blivit dess dödgrävare. Det är alltså många saker partiet har kompromissat om och som nu stavas ”för mycket”. En kompromiss till och miljöpartiet har knuffats över gränsen till vad de kan acceptera.

Det är en inte fullt så harmonis om än lustiger dans vi nu kan beskåda. Både Socialdemokraterna och Miljöpartiet gör sitt yttersta för att få det att framstå som om man tar ansvar när sanningen är att de fortfarande inte förstår ordet. De för ett annat partis politik, ett parti man för lite sedan tog avstånd från Foto: ”NWFusionPaquitaPas2” by Lambtron – Own work. Licensed under CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons

För partiet med hög svansföring har det till och med gått så långt att man har pinkat in ett territorium man har fått överge. Gustav Fridolin gästade t ex i gruppen Partiets låt ”Pinsamt” där han sjöng ut mot rasismen och murarna. Textraderna i refrängen blev klassiska:

Pinsamt! ”Flyktingpolitik”
Skitsnack! och brun statistik

Pinsamt! och ignorant
Dom bluffar och ljuger
tills lögnen blir sann

Pinsamt! hela eran politik är
skitsnack! och brun retorik

Pinsamt! om vi kapitulerar
när nya fascismen blir
normaliserad.

Efter det gick det utför och nu tvingas han och de andra att äta upp de där orden genom att föra den politik han anklagade andra för att bedriva. ”Brun statistik” har blivit synonymt med Löfven men också Fridolin och Romson. Den senare stod ju dessutom och hulkade på presskonferensen och visade därmed att ansvar för landet fortfarande inte är partiets starkaste gren. I följande Expressen-artikel (unvis.it) kallas beteendet till och med ”oproffsigt”.

Hela denna soppa visar som vanligt entydigt en sak, regeringen Löfven bör omedelbart avgå eller ombildas helst med miljöpartiet uteslutet från all form av inflytande. När Löfven ändå håller på bör han kanske behandla Vänsterpartiet på samma sätt. Det här är helt enkelt två partier som inte bör ha med makt att göra, kanske inte ens sitta i riksdagen. Om regeringen Löfvens sedvanliga tillkortakommanden har Fnordspotting bloggat om.

Vår statsminister förebådade den nya politiken med att göra en högst kontroversiell armrörelse i Central Park som också blev mycket omdiskuterad. Släktskapet med SD är därmed uppenbart enligt hans egna logik. SD är utåt sett förtjusta i den nya riktningen men ingen vet vad de egentligen känner. Socialdemokraterna och Miljöpartiet däremot är fullt upptagna med att få det att se ut som något annat än SD-politik vilket har lyckats mindre bra. Foto: Twitter

Ändå har de fått både makt och inflytande, många gånger till ett mycket högt pris. De har också kunnat mjölka ut mer makt än de har mandat till, allt för att sossarna sätter makten framför allt. De sist nämnda är helt enkelt så berusade av sin kära makt att de är beredda att sätta sig i koalition med både den ena och andra extremisten om så behövs. Huvudsaken är att landet styrs av dem, allt annat är ju att likna vid en statskupp.

Löjesguiden nominerar lätt letargiskt regeringen och i synnerhet Miljöpartiet till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ibland kan förändrad syn vitalisera politiken, i ert fall skänker det dock ett löjets skimmer över allt. Att först anklaga ett parti för en politik för att sedan själv anamma den är i bästa fall att beteckna som hyckleri. Något som gör regeringen högpotenta som kandidater till priset.”

En paradox

I det tysta bakom fasaden av terroristjakt som ledde till ett rent Västgöta-klimax och statspotentatens olika dumdryga uttalanden om naivitet, har vi fått än mer bekymmer på halsen. En av socialdemokraternas paradgrenar som man alltid har värnat extra mycket om är jobben. Jobbskapande har stått högt upp på agendan i årtionden. Ändå är det som om just denna fråga har gått helt i stå. Anledningen är att frågan nu har kommit i direkt konflikt med en annan socialdemokratisk favoritsysselsättning – skattehöjningarna.

Det paradoxala är alltså att för att ha råd med framför allt migrationskostnaderna har man dels börjat låna upp pengar, men också höjt skatten på snart sagt allt. Som om detta inte räcker, för det gör det inte bokstavligen, så räcker inte ens skattehöjningar och upplåning för att klara dagens galopperande kostnadsökningar. Fler höjningar är att vänta då både kommuner och staten ekonomiskt går på knäna under migrationstrycket.

Detta här kommer i sin tur att leda till färre jobb eftersom skatterna delvis läggs och redan har lagts på arbetsmarknadens parter, höjda arbetsgivaravgifter, löneskatter och minskad avdragsrätt är några av de saker vi hittills har sett. Detta har hittills effektivt satt käppar i hjulen. Så pass att man nu kan skönja än högre arbetslöshet istället för lägre. Mer om behovet av ökat skattetryck och underskott har GP publicerat en artikel om.

Trodde du skattehöjningarna nu skulle stanna av? Glöm det, de närmaste åren lär dagsedlarna hagla över svenska folkets kinder när kommunerna ska dra in än mer för kostnaderna för migrationen Foto: SVT

Regeringen sysslar alltså med en politik som sakta men säkert lägger en död hand på allt vad tillväxt, jobbskapande och utveckling heter. Samtidigt påstår man att den högsta ambitionen är att se till att skapa jobb. Det är nog ett av regeringens större skämt, faktiskt lika stort som att kalla alla svenskar naiva. Allt för att tillfredsställa en liten men högljudd minoritet inom v och mp. Deras credo är ju att det i stort sett inte finns en gräns för hur många vi kan ta emot vilket ju är absurt.

Att de på tisdagen inom mp till sist gav upp och gick med på en begränsning i migrations-strömmarna är ju något av en omvändelse under galgen. Åsa Romson stod och hulkade vid presskonferensen som om hon fortfarande inte förstår att Sverige går på knäna. Mer om hennes känsloyttringar i en artikel (unvis.it) i Expressen. En retorikexpert går till och med så långt att han kallar hennes sammanbrott ”oproffsigt”.

Under tisdagskvällen och onsdagen höll det på att bli uppror bland enskilda mp-företrädare över uppgörelsen. SVD (unvis.it) har rapporterat om upproret. Under dagen har olika representanter uttalat sig i frågan och kritiken internt är delvis svidande. Det har till och med diskuterats om att miljöpartiet är på väg ut ur regeringen efter detta, och varför inte? Vem skulle sakna dom? Rapport onsdag kunde berätta om de upprörda känslorna i partiet.

Stämningen inom regeringen och framför allt inom Miljöpartiet var under onsdagen hätsk. Uppgörelsen i migrationsfrågan blev nästan för mycket att svälja och en regeringskris kan vara nära. Så mycket för ansvar för landet alltså när de får råda Foto: ”San Domingo” by January Suchodolski – [1]. Licensed under Public Domain via Commons

Här tonar alltså bilden av ett parti som konsekvent vägrar att förstå verkligheten upp. Än värre, samma parti sitter i regeringen. Det är som om kampen mot verkligheten är viktigare än att ta ansvar. En sån inställning kommer att kosta och det är det som gör att det blir allt mer omöjligt att ha ett sånt parti i en regering. Man kan helt enkelt förvänta sig mer än partiet har att erbjuda.

Det här landet går på knäna och vi ska ha hit fler med löfte om tillväxt som aldrig lär komma tyvärr. Galenskapen heter mp och v och med sig har de lyckats riva ner sossarnas sista gnutta förstånd.Vi skattekritter som betalar för deras kalas ska däremot vara glada om vi över huvud taget får yttra oss i frågan utan att bli kallade både rasister eller bakåtsträvare. Senast i fredags betecknades vi som folk som naiva av självaste statsministern.

Samtidigt som detta händer gör regeringen allt för att sabotera sina egna intentioner. I början av sin regeringstid som förhoppningsvis blir så kort som möjlig, gjorde Stefan Löfven klart att arbetsskapandet var en mycket prioriterad fråga. Hur mycket detta var värt har vi fått kvittot på nu.

Istället för att stimulera har man lagt en våt filt över frågan, där man behöver investera i jobb och näringsliv har man investerat i migration som inte leder till den utlovade tillväxten alla talar om. Där kommer resultatet istället bli kostnader för tiotals år framåt. För den som tror på den myten tror på tomten eller är en rent av. Skolor, daghem, sjukhus, bostäder osv uppstår inte ur tomma intet och måste byggas. De investeringar som behövs kommer att kosta både blod svett och tårar ur skattemiljarderna.

Bandet Blood Sweat And Tears sa med bandnamnet det som nu väntar svensken för över 40 år sen. Skattehöjningar och än mer umbäranden är att vänta Foto: Wikipedia

Till och med statsministerns lilla kader av tjänstemän har sagt sitt, det blev tummen ner. Först kom Konjunkturinstitutets rapport som DN (unvis.it) har rapporterat om som talade om att regeringens budgetförslag dämpade tillväxten av jobb rätt ordentligt. Skatte-höjningarna och avdragsminskningarna har helt enkelt börjat slå direkt mot det som är sossarnas stora löfte.

Sen dök exempel upp på hur flaskhalsar på svensk arbetsmarknad vägrar att försvinna, mycket tack vare fackets stockkonservativa inställning till kollektivavtal som helt enkelt inte hänger med i utvecklingen. Ett exempel hittar du i en artikel från Arbetsmarknadsnytt. Facket har alltså delvis blivit den gamle fackpampen Löfvens värsta fiende när de vägrar att kompromissa på en rad områden.

Istället har de förvandlats till en kravmaskin som än mer saboterar regeringens planer med än mer dumhet i form av regelverk som skapa världens mest oflexibla arbetsmarknad. Ett sånt exempel där facket sätter käppar i hjulen är den kontroversiella arbetskrafts-invandringen som regeringen Reinfeldt gav grönt ljus till.

Innan jag börjar redovisningen lite varudeklaration. Nej, jag är inte för att folk kommer hit för lönedumpning, de ska ha samma villkor för lön och arbetsmiljö som alla andra. Nej, jag är heller inte för att ta hit folk för att användas i branscher där efterfrågan på arbetare ser sån ut, att jobben lika gärna kunde ha gått till svenskar. Vad jag däremot tycker är att vi håller på att fastna i ett ideologiskt träsk där svart och vitt är de enda nyanserna i en infekterad debatt.

Kanske är det så att hela landet håller på att drunkna i ett ideologiskt träsk där vissa partier som mp har målat in sig ett hörn i frågan migration. Att inte kunna släppa på prestigen tyder inte på någon större pragmatism Foto: Wikipedia

Sverige har en rad områden där det råder brist på kompetens. Dessa måste naturligtvis få komma hit för att branscher som databranschen ska kunna få den kompetens som behövs och därmed kunna växa. Om vi inte gör det dömer vi faktiskt vår välfärd till sotdöden. Samtidigt måste balans råda så vi inte får en låglönekader som jobbar för tre kronor timmen.

En gång i tiden kunde arbetsmarknadens parter genom t ex Saltsjöbadsavtalen komma överens i frågor som dessa. Den tiden är tyvärr förbi. Båda sidor i dagens Sverige är betydligt mer konfrontativa. Detta beror delvis på att både LO och arbetsgivarsidan har radikaliserats. Men det beror också på den politiska obalans som råder då broder sosse varje gång man regerar är mycket välvilligt inställda till förslag som borde ha hamnat i papperskorgen. Löntagarfondsfrågan, artikeln är från Wikipedia, var en sån fråga.

Missförstå mig rätt. En genomreglerad arbetsmarknad full av dumma förslag som i det närmaste är kontraproduktiva, är en arbetsmarknad dömd att misslyckas. Sossarnas egna politik med skattehöjning på skattehöjning, gärna på arbete, är också den ett rejält hot mot den uttalade ambitionen. Vill man lyckas med jobbtillväxten bör nog Magdalena Andersson bytas ut mot Anders Borg, men den chansen är rätt liten.

Så här uppgiven ser vår finansminister ut när hon ska sätta ihop en budget. Hon är i själva verket den värsta vi har begåvats med sen Anne Wibble intog finansdepartementet. Till exempel tror Magdad Bob här att man kan skapa jobb ur höjda skatter på jobb Foto: SVT

Men nej igen, jag säger inte att regeringen Reinfeldt var paradiset på jorden. Men att klandra dem för allting är lite för svart och vitt igen. Se det istället som en blandning av fiasko och framgång. För var det en sak de var bra på,  var det samma sak den nuvarande regeringen säger sig vilja lyckas i men misslyckas i därför att de vidtar helt fel åtgärder – jobbskapandet.

Från 2006 till 2013 skapades 303.000 nya jobb. Visst, man kan argumentera att det skedde till ett pris men faktum är att de lyckades i det avseendet. Danne Nordling är nationalekonom och bloggare, han har skrivit följande inlägg i ämnet. Nu ser vi det motsatta och mycket beror på just skattehöjningarna och den bland annat av facket stelopererade arbetsmarknaden.

För om vi vill ha en sund bas för välfärd i framtiden måste folk komma i jobb. För att det ska hända måste vi tydligen byta regering, den nuvarande klarar inte ens av det som sägs vara deras paradgren. Än mindre klarar de av att hålla de små extremistpartierna de samarbetar med på stången. Resultatet ser vi dagligen, en migration som hotar att spränga alla kostnadsgränser. Pengarna rullar och färre får jobb, en imponerande merit av en statsminister som fortfarande skyller all sin egna naivitet på Sverige.

Här ses regeringen utöva den enda konstarten de har kvar efter att både jobbpolitiken och migrationspolitiken har gått i baklås. Politisk teater som var så poppis på 60- och 70-talen har härmed kommit till heders igen. Lite Comedia Del Arte kan ju muntra upp i det politiska mörkret Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag Socialdemokraterna till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ni vill så gärna framställa er som partiet som står för trygghet och förvaltare av välfärden. I själva verket är ni sinnebilden för nedmontering av välfärden och ett slöseri med skattebetalarnas pengar på saker de aldrig har godkänt ens i val. Ni klarar inte heller av att skapa jobb och därmed rycks mattan undan än snabbare under fötterna. Bilden av er stämmer helt enkelt inte med verkligheten, i reklamens värld kallas detta ”core problem”. Att ni har ett sånt problem gör er till fullfjädrade kandidater till priset.

Vår naive statsminister

Att Margot Wallström ställer till med den ena diplomatiska krisen efter den andra med sitt vidlyftiga snackande är något åtminstone jag nästan har vant mig vid. Hennes Israel-tourettes är snart känd i hela Mellanöstern där inte ens den arabiska länder har gått fria från hennes korkade uttalanden. Vem kan glömma haveriet i förbindelserna med Saudiarabien?

Nu har statsministern gett sig in i den här leken med sitt bidrag till leken ”ska vi säga något riktigt kränkande till någon idag”. Hans uttalande om att ”Sverige har varit för naiva” och avsåg terrorresor ner till krigets Syrien, är ett direkt kränkande uttalande. Om utrikesministern i tid och otid lider av Israel-tourettes, så måste statsministern snart diagnostiseras med Sverige-tourettes.

För ser man till befolkningen har många varit emot. Många har till och med som jag själv debatterat hur mycket emot man är, men ändå har statsministern, hans parti och hans samarbetspartners medvetet låtit bli att lyssna på detta. Man har till och med lite mellan raderna kallat oss som varit emot för rasister där det finns liten eller ingen anledning att använda ordet.

Det är sådana här ”seriösa” inlägg i debatten som får en att undra om extremistpartierna är de rätta samarbetspartierna för Löfven. Vill han ha lite mer seriositet i debatten bör han nog bryta med dem. I annat fall fortsätter han att vara någon annans statsminister än min Foto: Aftonbladet

Dra inte in mig i detta Stefan Löfven! Den enda som är naiv av oss är du, bäst att du står för det och erkänner detta istället för att peka finger på andra. Tittar du på opinionen så har fler varit emot idén redan från start, det är du och dina samarbetspartners som har envisats med att fortsätta på den inslagna linjen. Det är till och med så att man fortsätter planerna som här när majoriteten i Stockholms stadshus nu försöker samma sak igen.

Jag har varnat för den utveckling vi nu ser, också andra har gjort samma sak. Tacken för det är att vi alla blir ihopbuntade med den syn som bara återfinns hos 43 % av befolkningen, om ens det, som röstade för den mardröm Löfven företräder. Jag och alla andra är 56 % Löfven, hur vore det om du erkände detta istället för att klumpa ihop mig med åsikter jag inte har?

Det enda statsministern har bevisat i varje fall för mig, är att landet är så delat som ett land kan bli. Jag skulle till och med vilja påstå att med denna statsminister vi har, kommer det här landet att rämna inifrån. Dels företräder han inte mig, jag vare sig röstade på skiten eller accepterar honom som ”min” statsminister. Dels är han en person vars politik nu har drivit en så djup kil ner i myllan av samhället, att jag undrar om han eller någon annan för den delen kan reparera den skada han själv har åsamkat.

Det behövs mer än plåster för att reparera den skada Stefan Löfven har åsamkat landet. Det skulle möjligen vara om han avgick men den chansen lär vara liten då sossarna är beroende av sin älskade makt och kommer inte att släppa den frivilligt
Foto: Wikimedia Commons

Den största missen han hittills har begått är att måla in sig i hörnet som heter ”den enda politikens väg” där Miljöpartiet och Vänsterpartiet har varit de enda tänkbara samarbets-partierna. Hade statsministern haft vett och intelligens att hålla den dörren öppen och istället gläntat för andra konstellationer hade han sluppit den soppa han idag själv sjuder i.

Han hade helt enkelt sluppit att föra den korkade politik de här två småpartierna står för och därmed också sluppit en mycket infekterad situation eller ett delat land. För det är med småpartiernas alltför stora inflytande allt egentligen börjar. Besluten i migrationen, försvarsbeslutet, utrikespolitiken är alla exempel på där ett osunt inflytande från mp och v nu åsidosätter förnuftet. Det politiska alternativet har alltså statsministern svalt med hull och hår.

Men en fråga – migrationspolitiken – har inte bara väckt negativa känslor hos vissa, den har dessutom drivit en yxegg rakt ner i den bastanta stubbe som en gång var Sverige. Resultatet har blivit att det här landet genomgår en inre upplösning och det är den draksådd statsministern och ingen annan har valt att så. Hans val är hans val, inte vårat gemensamma. Så snälla statsministern, sluta upp med att skylla dina tillkortakommanden på folket och landet!

Åker man ner för att strida för en organisation som så totalt föraktar människovärdet som IS har man inget här att göra efteråt. Att statsministern är naiv i den frågan och har gett efter för v och mp får stå för honom. Men att inkludera alla de som motsatt sig beslutet i beskrivningen av Sverige som naivt är korkat bortanför rimlighetens gränser Foto: SVD

Också den i uttalandet aktuella frågan om svenskar som åker ner till Syrien för att strida för IS, är en sådan fråga. Att låta dessa återvända och därmed äventyra Sveriges säkerhet är bara det i sig så kränkande att man måste börja undra vad svensk vänster håller på med. Att ens ifrågasätta ifrågasättandet väcker frågor om hur vissa personer i det här landet mår egentligen. Än mer indignerad blir man när sen statsministern väljer att kollektivt skuldbelägga också dom som aldrig har stöttat idén.

Frågan har bara en lösning och det är att vägra dem återinträde i landet. De som reser ner har gjort sina val, låt dem stå för dessa och dra inte in oss i ett än farligare spel tack! Att statsministern är så ivrig på att hela tiden servera mp och v än mer godsaker och dumheter, det får stå för honom. Inkludera däremot inte mig i det, jag känner inte ens att jag accepterar honom som landets ledare.

Det enda positiva i hela historien är att för ett ögonblick tror jag att statsministern trots allt är ärlig i sitt uttalande. Här glimtar ju det som egentligen är vänsterns gåva till folket – det totala föraktet. Resultatet har blivit att Stefan Löfven möjligen är statsminister för 43 % av befolkningen, om ens det, men inte mig. Du är inte min statsminister Stefan! Läs recensionen och reaktionen på statsministerns uttalande på bloggen Anybody’s Place och Iniskogen.

Den som tidigare har opponerat sig mot beslutet har av många inom vänstern kallats hjärtlösa och till och med rasister. Vi har aldrig accepterat beslutet, ändå inkluderas vi i statsministerns svammel om ”naiviteten”. Det är som att bli pissad på en gång till. Du är definitivt inte min statsminister Stefan Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag statsministern personligen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Du är definitivt inte min statsminister herr Löfven. Att inkludera mig i ditt senaste tal är en skymf mot allt och alla som vare sig delar din syn eller röstade på dig. Det som nu händer är ditt och ditt partis ansvar, men framför allt är det de som du samarbetar med som  bär huvudansvaret. Att då beskylla ett kollektiv som ”svenskar” för att vara delaktiga i något ni har kokat ihop är inte bara en spottloska i ansiktet, det gör dig till kandidat till priset extraordinär.

Från framgång till fiasko?

Så greps den över hela landet eftersökte terroristen i Boliden och landet kunde andas ut. Anders Ygeman blev namnet på allas läppar och tokhyllades på bl a Twitter. Nu börjar dock tvivlen hopa sig över personen och gripandet. Är det rätt person, är han verkligen terrorist och varför uppvisar han ett beteende som inte stämmer på terroristers?

Frågorna är som sagt många och under tiden dansar alla kring guldkalven trots att det kanske inte finns anledning till det. Det som får tvivlet att öka är att mannen som heter Mutar Muthanna Majid inte har betett sig på ett misstänkt sätt, tvärtom har han gjort allt för att vara helt synlig och mer. Med andra ord uppvisat ett mönster i beteendet som inte stämmer överens med den bild som oftast ges av terrorister.

Regel nummer ett bland terrorister: Göm dig! Det ”terroristen” i Boliden hittills visat upp av den kunskapen är inte särskilt imponerande. Snarare riktigt oimponerande och man kan fråga sig hur mycket terrorist han egentligen är Foto: Wikimedia Commons

Han har inte ändrat sitt namn som dök upp i en kommuniké från IS, han har till och med sitt namn på sin dörr, han umgås med de andra migranterna vilket inte heller ingår i mönstret. Skälet till det sist nämnda beteendet är att man inte vill bli avslöjad. Tatueringar, jargong och sätt att uttrycka tankar och idéer kan alla bli en persons fall när de vill gömma sig. IS är ju extremister och ett felaktigt ord till fel person kan avslöja vad sympatierna ligger.

Han har till och med gått så långt att han umgåtts mer intensivt med vissa av de andra boende när han har varit ute på stan med dessa. Också detta bryter mot grundreglerna för en person som vill gömma sig. De ställen man söker för att kunna skydda sig och sitt uppdrag är miljöer av likasinnade, inte oliksinnade. Mer om detaljerna som förbryllar kan man läsa om i Aftonbladet (unvis.it).

Bilden är alltså ganska splittrad. Det är knappast ett klassiskt mönster vi ser för en person som vill hålla en låg profil och inte bli upptäckt. Det är med andra ord inte ett beteende som passar in i bilden av en terrorist. Så vad är det som har hänt egentligen? Ja, det kan röra sig om något så trivialt som att hans identitet har förväxlats med någon annans. Det kan också röra sig om världens hittills sämsta terrorist. Ingen vet egentligen. Han är dock nu släppt ur häkte så man får anta att han är helt oskyldig vilket i så fall inte är förvånande.

Finns det verkligen anledning att dansa kring den gyllene kalven? Kanske är det för tidigt att ropa hej och kanske är hela historien byggd på felaktiga premisser allt för att lyfta ett parti på dekis Foto: ”Worshiping the golden calf” by the Providence Lithograph Company – http://clipart.christiansunite.com/1246444861/Old_Testament_Clipart/Old_Testament009.jpg. Licensed under Public Domain via Wikimedia Commons

Men det vi vet är att tokhyllningarna av Ygeman nog var förtida. Kanske var de till och med överflödiga för det är inte det ”gedigna” arbete som ligger bakom som vissa vill förleda oss att tro. Vissa menar till och med att Säpo har begått en rad misstag och ifrågasätter om det inte är så att man helt enkelt har sjabblat sig igenom hela utredningen. Kanske gäller detta också Ygeman, det kan bara framtiden utvisa. I SVD lördag publicerades bland annat en sån artikel innehållandes alla de misstag som har begåtts under processen.

Jag säger alltså inte att mannen inte skulle kunna vara den person som har haft det syfte han har blivit anklagad för att ha. Jag säger däremot att det finns så många obesvarade frågor att vid den här tidpunkten utropa hela historien som en ”seger”, det är att ta ut segern i förskott.

Det finns för många frågetecken och till och med tecken som talar ett annat språk än de anklagelser som hittills har riktats mot mannen. Att som terrorforskaren Hans Brun ensidigt hylla insatsen trots dessa frågetecken skänker inte honom större trovärdighet, tvärtom. SVT (uvis.it) har publicerat en artikel där hans lovorden omnämns.

I Hans Bruns ryggdunkande ingick tesen ”jag uttalar mig nu inte i politiskt syfte men jag måste ändå säga att de berörda myndigheterna och inrikesministern har gjort ett gediget arbete”. De där orden får åter mig att anlägga en rätt bister min. Att Brun gör sitt yttersta att påpeka att han ”inte gör något för att skapa politiska poänger” kan nämligen tyda på att det är just det han gör.

I enpartistaten Sverige tycks det som om de allierade till die Partei hela tiden tycks rycka ut till dess försvar. Dels för att vi ska invaggas i tron om dess förträfflighet och dels för att vi ska luras att tro att vi  i den nuvarande situationen är säkra Foto: Wikimedia Commons

Den riktigt konspiratoriskt lagde skulle till och med kunna spekulerar kring varför Bruns hyllning kommer just nu. Den senaste veckans fokus på terrorhot har gett regeringen vind i seglen i opinionen. Detta skulle kunna vara ytterligare en i så fall orkestrerad politiskt motiverad tumme upp för framför allt inrikesministerns jobb. Allt för att ge dem den där extra skjutsen.

Vore så fallet skulle i så fall skulle Bruns lilla inlägg i debatten kunna vara ett konkret exempel på hur tjänstemannakår och sossarna håller på att växa ihop på ett mycket oroväckande sätt. Där staten uppträder som två parter – sossarna och tjänstemannakåren sida vid sida. Sådana exempel har funnits förr och misstanken har hela tiden funnits att lojalitet med die Partei lönar sig i längden också för den enskilde.

Regeringen har ju som bekant misslyckats så många gånger i så många frågor att ingen längre håller koll på hur många gångerna är. De behöver kort sagt en framgång i allt elände. Här har man frågan som kan gjuta lite olja på de monstervågor som har svallat kring regeringen och dess politik. Det kan alltså ha varit, om än lite spekulativt från min sida, politiska hänsynstaganden lika gärna som faktiska hotbilder som fick hyllningarna att gå i taket.

Jag kan ge regeringen ett annat konkret förslag än de konkreta förslag man föreslog under fredagen – avgå! De förslag som då framkom genom statsministern gick ut på att nu få bukt med asylanstormningen genom att ändra i ett antal lagar. Dit hör ändringen i utlänningslagen där det idag heter ”övriga skyddsbehövande” som en grupp som omfattas av lagen, den formuleringen vill man nu stryka. Det är den delen som ibland kallas anhörig-invandring och denna skulle alltså nu åtminstone tillfälligt undantas de nyanlända.

Tåget på stationen i Walesiska Abergynolwyn avgår enligt en tidtabell, dags för regeringen att göra samma sak då man ligger hopplöst försenad enligt sin tidtabell. Den säger att avgången var 1972. Foto: Wikimedia Commons

Det kan låta som en kraftfull åtgärd men faktum är att det är det inte. Av Migrationsverkets egna statistik framgår att gruppen förra året uppgick till 122 personer. Något som framgår av länken här under och Fnordspottings blogginlägg. Regeringen sysslar alltså här med kreativ bokföring i vanlig ordning när man vill få det att framstå som om den är har den beslutskraft vi alla har sett saknas.

Klicka för att komma åt Beviljade+uppeh%C3%A5llstillst%C3%A5nd+och+registrerade+uppeh%C3%A5llsr%C3%A4tter+2014.pdf

En fråga som också dyker upp är varför Säpo under sån medieinsyn åkte till Boliden för att hämta mannen. Vanligtvis sker sånt i det tysta för att inte försvåra utredningsarbetet. Istället har man alltså från säkerhetspolisen brutit mot en nästan helig regel. I ett sådant här sammanhang får ett sådant regelbrott nästan bibliska proportioner. Inget man normalt sett vill, men i det här fallet har det alltså fungerat bra. Frågan är bara varför.

Det finns ytterligare ett skäl till varför nyheten allt mer verkar tagen ur Grönköpings Veckoblad. När åklagare Hans Ihrman på torsdagen lämnade in en handling i målet i tingsrätten, hade han ändrat mannens namn som polisens tidigare uppgivit i efterlysningen. De två namnen stämde INTE med mannens lapp på sin dörr så frågan är om Säpo har någon koll på läget alls.

Ett namn på ett träd är ett namn, så också om man sätter upp sin namnskylt på en dörr. Problemet är bara att är man terrorist är det just sitt rätta namn man inte ska använda Foto: Wikimedia Commons

I värsta fall kan misstankarna leda fram till slutsatsen att organisationen inte visste var mannen befann sig. Något som talar för denna slutsats är att det dröjde två dygn innan de slog till i Boliden. Uppgifterna var mannen befann sig fanns tillgängliga hos Migrations-verket men det verkar som om de två faktiskt inte kommunicerar med varandra. Två dygn av spaning tyder på något annat när allt man hade behövt göra var att köra dit och hämta honom.

Sen har vi det här med säkerhetsorganisationer utomlands som kan ställa till det. Sedan decennier tillbaka har Sverige ett säkerhetssamarbete med utländska organisationer och utbyter uppgifter om olika säkerhetshot. Några är rena guldgruvan för inhämtning av information som Mossad t ex. Andra är inte riktigt lika skarpa. Skillnaden ligger i hur nära ett ”skarpt läge” organisationerna lever.

När en så stor händelse som den i Paris inträffar, blir resultatet hos säkerhetstjänsterna ett frenetiskt arbete. Ibland händer det att restinformation spiller över eller slinker med bland relevanta uppgifter. Tänk om den svenska händelsen är just en icke-händese igångsatt av någon säkerhetsorganisation som har missat att rensa bort irrelevant information? I vilken dager ställer detta Ygeman och Säpo? Är det hjältar eller Kling och Klang in action vi ser?

Kling & Klang i full galopp men är det verkligen det hot vi har fått utmålat för oss som vi nu ser upplösningen av. Ska historien fortsätta eller ska den ta slut här med den förskräckelse vi nu bevittnar? Foto: Youtube

Det kan också röra sig om så kallad desinformation. Om IS vill skydda en värdefull person från att bli avslöjad, kan ibland den bästa medicinen vara att peka finger på någon annan för att skydda denna. Vad man gör är att plantera uppgifter för att förvilla och försvåra. Allt för att skydda ytterligare en person som i värsta fall finns kvar där ute men som med det väl regisserade scenariot vi nu har sett kan fortsätta i det tysta eftersom Säpo nu saknar fler ledtrådar och dessutom har förspillt värdefull tid på en meningslös jakt på ingenting.

Mannen kan alltså ha blivit ett oskyldigt offer. Kom dock ihåg att hela den tesen inte är något annat än spekulation från min sida. Ingen vet vad sanningen är, men att spekulera kring sanningen för att peka på alternativa förklaringsmodeller är ibland givande.

Kan det rent av vara så att det vi ser är en dyster resa från vad som i fredags sågs som ett styrkebesked till ett episkt magplask? Ja, frågorna är som vanligt många men svaren få. Det kommer nog inte att bli lättare att få fram detta i framtiden heller. Både sekretess och hemligstämpling är ju vanligt förekommande grepp i säkerhetstjänsternas vardags-arbete. Den som bildligt talat överlever får också se i framtiden.

Hur många fler sådana här stämplar lär vi inte stöta på nu när spåren efter vad som kan ha varit ett misslyckande nu sopas igen. Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag säkerhetspolisen och inrikesminister Anders Ygeman till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”De översvallande orden är många, så också de politiska ryggdunkningarna. Men i slutet av dagen, vad återstår då av alla de fina omdömena om person och organisation? Inte mycket mer än frågetecken faktiskt! Det är i den Lützen-dimman vi hittar dagens foliehatt. Det är helt enkelt för långt mellan verkligheten med ryggdunkandet och den verklighet som utkristalliserar sig när nu strålkastarljusen är släckta.”

En falsk fasad

Potemkin-kulisser innebär att man skönmålar för att gömma undan sanningen genom att dölja allt bakomvarande elände med hjälp av kulisser. En sån falsk fasad kan naturligtvis vara både imaginär och/eller reell. Den kan finnas i huvudet och den kan omsättas i handling. Ett mångsidigt exempel är Friends Arena i Solna utanför Stockholm som i dagarna slog upp det intilliggande köpcentrat ”Mall of Scandinavia”.

Köpladan som nu är Skandinaviens största är ett enormt skrytbygge med hög svansföring där mycket prestige ligger och lurar i bakgrunden. Allt måste klaffa, allt annat är otänkbart och för det målet är man beredd att gå över lik. För bygget är inte bara ett byggnadsverk, det är också en arbetsplats och den delen har och kommer att kantas av problem på grund av den filosofi som ligger bakom just denna Potemkin-kuliss.

Låt mig presentera Grigorij Aleksandrovit Potemkin, också känd i historien som uppfinnaren av Potemkin-kulisser. Det bestående bidraget är ordet som används än i denna dag Foto: Wikipedia

Jag har tidigare skrivit om hur svensk arbetsmarknad kommer att förändras i framtiden på grund av att migranterna utgör en billig bas för arbetskraft. Vare sig vi vill det eller inte, vare sig LO skriker sig hesa eller ej så kommer arbetsmarknaden att förändras och där rättigheter som idag ses som självklara kommer att urholkas. Det fanns dock ett fel i mitt resonemang, den utvecklingen är redan påbörjad och tillhör inte framtiden.

Det finns ett annat fel i hela scenariot. LO skriker inte så särskilt högt om ”omoralen”, förmodligen beror detta på att dels kan organisationen inte stoppa utvecklingen men det är också broder sosse som står för den politik som leder till resultatet och då skriker man ju inte lika högt. Då är det bättre att spara lungkapaciteten åt någon framtida Reinfeldtare, Breivikare eller Åkessonit beroende på hur utvecklingen ser ut. Vad de själva ställer till med kan ju användas mot någon annan i framtiden då man kan anklaga dessa.

Det är här Mall of Scandinavia och alla skandaler som kantat bygget kommer in. För en sån sak som har kommit i dagen är det fackliga arbetet och dess inflytande på bygget. Den historien började med att facket fattade misstankar om att en underentrepenör gjorde elinstallationer utan behörighet. Ett skyddsombud ska naturligtvis reagera på sånt och gjorde också det. Eftersom ett tidsschema för byggande ofta är mycket pressat uppstod stor irritation från uppdragsgivaren och snart var bråket ett faktum.

Bilden får symbolisera vad fuskjobb leder fram till. I fallet Mall of Scandinavia handlar det dock om el vilket är än mer farligt. För att inte tala om vad avstängande av de som gör sina jobb leder till

Historien slutade med att skyddsombudet stängdes av från arbetet. Elinstallationen har genom Elektrikernas fackförbund anmälts till Elsäkerhetsverket. Du kan läsa om skandalen i SVD (archive-länk). Det än allvarligare, att ett skyddsombud på det här sättet uppenbarligen straffas för att han eller hon har gjort det som han eller hon måste göra är mer intressant att fokusera på. Vad Elektrikerna kommer att göra åt den saken återstår.

Men det är också den delen av hela historien som visar just det jag försöker säga, vår arbetsmarknad håller på att bli betydligt tuffare och den kommer att bli än mer så när nu folk med betydligt lägre anspråk på lön och standard kommer hit. LO och facken tycks fokusera på fel saker som vanligt och tar inte tag i de här frågorna med någon större entusiasm. För nu är det ju broderorganisationen Socialdemokraterna och Miljöpartiet som slår undan fötterna på facket så då fungerar det ju bra.

LO är ju en intresseorganisation på mer än ett sätt. När sossarna har makten ser de till att slå röda dunster i arbetarnas ögon för att dölja det  faktumet att de betalar världens högsta skatt, har den sämsta reallöneinkomsten i västvärlden och får allt mindre igen i form av välfärd som alltmer urholkas. När någon annan regim tar vid är det deras uppgift att sabotera deras arbete och att föra die Parteis politik då de själva inte längre kan. Mer om hur vi blir lurade av denna organisation kan man läsa om på Fnordspotting.

Visst kan Sverige bättre…..om LO och fackföreningsrörelsen ens hade brytt sig om att backa upp sina egna ombud och göra sitt jobb istället för att spela sossarnas lilla bundsförvant och penningtryckare Foto: Wikimedia

Dagens fetaste foliehatt nomineras till LO, facken och Socialdemokratin. Motiveringen lyder: ”Ni bidrar till utvecklingen med dagens politik, men ni låter i vanlig ordning andra ta konsekvenserna utan att vidta de rätta åtgärderna. Ni för politiken men ni låtsas som om det regnar när konsekvenserna dyker upp. Det gör er till fullmatade kandidater till priset.”

Också arbetsgivarsidan bör få sin beskurna del i form av en foliehatt. Motiveringen lyder: ”Att ignorera trivialiteter är en sak, men att faktiskt försöka förskjuta något som också ni skulle kunna vinna på genom att inte lyssna är oförlåtligt. Det gör er till fullgoda kandidater till priset.”.

Godhetsrörelsens draksådd

Kommer ni ihåg när de stod där på Medborgarplatsen och sjöng i kör eller slängde ur sig politiska floskler tillsammans med Malena, Henrik, Jonas och Stefan? Nu bara några månader efter, börjar vi se resultatet. För igår onsdag, utfärdade SÄPO ett terrorlarm och en efterlysning på en Irakisk man som har vistats i träningsläger i Syrien.

Sveriges regering och deras oförmåga att hålla situationen under kontroll med en minst sagt svajig politik är de som är ”mästerhjärnorna” bakom det vi nu ser. Det är också de som medvetet har fört den politik som nu har lett fram till ett rikslarm efter en eventuell terrorist som har letat sig hit.

Genom att låta blir att lyssna på de varningssignaler som började dyka upp redan i somras har man bäddat för det. Detta är ytterligare ett exempel på varför Stefan Löfven måste avgå. SVT Rapports Extrasändning hittar du här. Det enda man vet är att den Irakiske mannen som nu eftersöks är att han har tränats i Syrien och dessutom har kommit hit via flyktingströmmarna eller har kommit hit som återvändare. I båda fallen ligger politiska beslut bakom och det bör få konsekvenser främst mot regeringen.

Än svänger det hit, än svänger det dit och ingen tycks ha någon klar linje. Det är det som nu har lett fram till att åtminstone en person kan ha tagit sig in i landet för att göra lite annorlunda saker än att delta i att höja tillväxten Foto: Wikimedia Commons

Men också den styrande majoriteten i olika kommuner ledda av Socialdemokraterna är skyldiga. I Stockholms stadshus förbereder man ett förslag just i detta nu som innebär hjälp till återvändare från Syrien som deltagit i Daesh krig i form av jobb och bostad. Naivt räcker inte för att beskriva den idioti som präglar den styrande majoriteten.

Den nuvarande migrationsströmmen har medfört att polisen inte ens har möjlighet att kontrollera den enskildes identitet eftersom de ofta har kastat eller rivit sina id-handlingar. Andra kommer hit med förfalskade pass eftersom IS numer kan utfärda sådana till att se ut som legitima Syriska pass. Ingen har kontrollerat och allt har istället präglats av den naivitet som står som skriven i pannan på godhetsrörelsen.

Andra har försvunnit rakt under näsan på polisen och ingen har idag kontroll vilka de är och var de befinner sig. Det är slutresultatet av politikernas nuvarande linje. Här spelar det tyvärr ingen roll vilken sida vi talar om därför att alla de etablerade är lika goda kålsupare i det som har lett fram till resultat.

Detta har lett till att polisen alltså inte vet vilka som tagit sig hit, vilken identitet de har och var de nu befinner sig. Inget ont om de som jobbar i fält, de gör säkert vad de kan av en omöjlig situation. Istället är det alltså högre upp i hierarkin man måste titta för att kunna spåra vem som bär ansvaret. Politikerna vet faktiskt inte ens att någon befinner sig här ens en gång. Det är därför som Anders Ygeman också han famlar i mörkret.

Inte ens Anders Ygeman vet någonting, det beror på att polisen i sin tur inte vet någonting. Bakgrunden är att mängden migranter har gjort att allt har kollapsat och ingen vet vare sig identiteter eller var folk finns eller ens att de finns Foto: Aftonbladet

Det är märkligt tyst från godhetsrörelsens främsta informationskälla journalisterna. De redovisar visserligen hotet, Att däremot göra en analys där man kommer fram till att en rad åtgärder som Stefan Löfvens regering har vidtagit är orsaken, det kan vi inte förvänta oss. Man vill väl inte avslöja att man har begått en gigantisk dundertabbe. De kan nu i tysthet bittert erfara att det som såg ut som en god handling egentligen var den yttersta ondskan.

Löjesguiden nominerar idag automatiskt regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Kan den här regeringen över huvud taget göra något rätt? Jag tror faktiskt det är omöjligt och det gör er till något av segrare på knock out.”

Det får vara nog nu!

Att den här regeringen är totalt körd inser snart alla utom dom själva och de som inte kan inse därför att de är för hjärntvättade. Statsråd efter statsråd gör bort sig, statsministern är en av de sämsta vi har sett någonsin och hela deras arbete präglas av sån valhänthet att få eller inga kan längre  med framgång försvara dem.

Margot Wallström är en av dem som tidigare har gjort bort sig. Vem kan glömma det diplomatiska sammanbrottet med Saudiarabien eller flera av de kriser hon har ställt till med där Sveriges relation till Israel har försämrats? Men nu har hon gjort det igen, försämrat relationerna alltså. Den här gången är det återigen relationen till Israel som har skadats med hennes uttalande.

Uttalandet gjordes i lördags i Rapports extra sändning angående terroristattentaten i Paris. Det gick ut på att det vi nu såg i Paris skulle ha kopplingar till unga Palestiniers situation och att det vi hade sett var ett uttryck för denna desperation. Uttalandet hittar du på SVT:s hemsida.

Så var det då dags igen. Margot Wallström är ytterligare en av dem som låter munnen gå innan hon tänker efter. Resultatet blir att den ena krisen efter den andra seglar upp och i slutänden är det Sverige som får betala priset Foto: Wikipedia

Låt oss döda den myten med en gång, det vi såg i Paris beror på en organisation som ser det som sin uppgift att skapa en stat baserad på vad de ser som uttolkningen av Koranen. Inget annat. För detta är de beredda att gå så långt som att göra sig och de sina till mördare. Dödande ursäktas inte av någon religion, påstår man att så är fallet är det inte längre en religion utan en massmordssekt vilket Daesh är.

Det har alltså lite eller inget att göra med Palestina, att påstå detta är fruktansvärt korkat och visar bara hur lite man vet. Ett faktum som har blivit som ett signum för regeringen som har en utrikesminister som tycks lida av Israel-tourettes. Det i sin tur bidrar bara till bilden av denna regering som en enda lång mardröm som borde ha avgått innan den ens tillträdde. Fnordspotting har i vanlig ordning bloggat suveränt om uttalandet. Så här lät hennes uttalande:

”Man kommer tillbaka till situationer som den i Mellanöstern, där inte minst palestinierna ser att det finns ingen framtid för oss. Vi måste antingen acceptera en desperat situation eller ta till våld.”

Naturligtvis blev reaktionen hård i Israel, varför den inte skulle ha blivit det är inte ens att diskutera. Uttalandet är djupt kränkande om än dubbeltydigt. Uttalandet från Israels utrikesdepartement säger allt och lite till. The Times of Israel sparade inte heller på krutet, inte heller The Jerusalem Post. Varför skulle de göra det? Hon gör en koppling som inte finns och uttalandet implicerar att Israel skulle haft en skuld i det som hände i Paris om än moralisk. Så är det naturligtvis inte och det borde hon veta.

Svensk vänster med regeringen i spetsen börjar allt mer utvecklas till något som mest liknar Twilight Zone. Dimensionen där allt är annorlunda och där logiska lagar inte längre går att använda för att kunna förklara verkligheten Foto: Wikimedia Commons

Själv har hon försökt att tona ned hela händelsen. Det brukar i vanlig ordning behandlas så när vår regerings ministrar inte klarar sitt jobb eller visar att de inte har koll på läget. Hon har ju som sagt dessutom visat sig ha just Israel-tourettes tidigare så hon har övat länge och väl. Kanske är hon ute och fiskar i grumligt vatten igen då detta ju kan ge många röster till nästa val. Snart är det bara vissa väljargrupper som stödjer den här regeringen som nu är förbrukad.

För att ytterligare understryka vilken naturkatastrof denna regering är, ger sig nu statsminister Löfven in i striden. Där ger han sitt stöd till Wallström och tycker kritiken är ”Väldigt orättvis”. Du kan läsa om fortsättningen på bråket i Expressen (unvis.it). Statsministern väljer alltså att göra illa än värre istället för att reda upp hela denna historia. Återigen begår han alltså något av det mest episka av undanflykter, dumheter och bortförklaringar för att sopa det oförsvarbara under mattan.

Den här gången går dock regeringen än längre i sin strävan att riktigt skita allt åt h-e. Wallström kontrar nu med ett nytt uttalande som ska gjuta olja på vågorna var det väl tänkt, problemet är att det gör det motsatta. När hon så gör sitt tillrättaläggande heter det att ”det är Israels problem om de upprörs över olika svenska uttalanden”. Artikeln från Expressen (unvis.it) hittar du här. Citatet lyder så här:

”Jag har ingen mer kommentar till det. Israel upprörs över allt vi gör så det är inte för oss att svara på. Utan det får Israel svara på, säger Wallström.”

Det hon säger är alltså att om Israel har problem med hennes uttalande är det deras problem inte hennes. Snacka om att sjunka till sandlådenivå ovärdigt en av de viktigaste posterna i regeringen. Det visar också hur illa det är ställt med en regering som nu har lyssnat för mycket på Miljöpartiet och nu får de betala priset genom att allt fler kanaler för dialog i utrikesfrågor stängs en efter en. Det är knappast troligt att Israel bjuder in Sveriges utrikesminister för samtal för en lång tid framöver efter alla hennes grodor.

Men utrikesministern spelar inte ensam i den här ligan tyvärr. Den Israelfientliga retoriken fyller snart dagligen den så kallade press som vi har i landet. De visar i vanlig ordning prov på att vara sååååå oberoende (ja, det där var ironi!). Missförstå mig rätt, det finns flera saker man kan kritisera Israel för men attacken i Paris är inte en av dessa. Inte heller följande ”nyhet” som återfinns i Aftonslasket är särskilt trovärdig.

För också Aftonbladet är inne på rätt linje som så ofta förr. Häromdagen meddelade man att femton döda personer hade påträffats på Sinaihalvön i Egypten. Underrubriks formulering var ”nära Israels gräns” vad nu det hade med saken att göra. Det är som vanligt alltid ett land som finns i fokus när något negativt eller tragiskt ska meddelas. Om de har med saken att göra eller inte är ovidkommande, här ska både urusla ministrar och tidningar peka finger som för att misstänkliggöra och smutskasta.

Aftonbladet är dock mer komiska när de i vanlig ordning inte kan hålla reda på fakta, i det här fallet att Sinaihalvön delvis ligger i Egypten och att det var i detta land de döda påträffades. Men gud förbjude, skriver man något som ens kan andas att det troligen är Egyptier som ligger bakom kan ju sammanfattas i ordet ”rasism”. Att det dessutom SKULLE kunna vara krafter lierade med IS och Al Qaeda kan man inte heller skriva då också detta faller under r-ordet.

Dessa grupper är ju trots allt extra verksamma just på Sinaihalvön så det är ju helt gripet ur luften. De använder området som smugglingsväg för flyktingar så också det ska man låta bli att nämna. Att de dessutom har kidnappat Etiopier och hållit dessa fångna i området tidigare för att kunna pressa de anhöriga där hemma på pengar kan man inte heller nämna. Gör man det kommer r-ordet fram igen, var är ju trots allt ”bara” rasifierade afrikaner som hittades. Det erkänner ju till och med Aftonslöddret.

Tecknen hopar sig, vi har en helt annat tonläge mellan vissa politiska krafter och Israel i dagens Sverige. Utrikesministerns uttalande är därmed logiskt om än stenkorkat. ”Anitsemitism” är kanske ett problematiskt ord att använda i sammanhanget men det är ändå dit tankarna förs. Om man går dit kan man med lätthet dra slutsatsen att det inte längre är svenska nazister som är antisemitismens fanbärare, det är svensk vänster som bär fram den retoriken.

Det finns dock en slutsats man måste dra och det är att det måste vara slut på dumheterna från regeringen nu. Den följetong som kallas ”regeringen” har snart 7-8 kraschlandningar om dagen på sitt samvete. Ingen regering i historien har lyckats skita så mycket åt h-e och Margot Wallström är bara en i mängden av okunniga i denna. Ni är valda för att uträtta ett jobb, ni gör allt annat än det. Den här regeringen är i själva verket en kraschlandning utan slut. Avgå Löfven!

Sverige är värt mer än den här regeringen. Vi står dessutom inför en stundande katastrof med migration där regeringen fullständigt har kapitulerat, också den skadligt för landet. För att det över huvud taget ska finnas ett land att regera över måste vi ha en ny regering nu. Får vi inte det och får dras med den här ministären tycker jag personligen synd om en nation som nu går en sakta sotdöd till mötes. Tacka Löfven för detta svensk!

Regeringen Löfven är som ett ständigt pågående krasch som hela tiden upprepar sig. Sverige är landet som kommer att få betala priset för utrikesministerns alla tavlor och man stänger därmed allt fler dörrar till omvärlden. Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag Margot Wallström och Stefan Löfven till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Er okunskap är oändlig men ändå talar ni. Jag ska inte påstå att jag vet allt i frågan, men den tycks vida överstiga era och den finns nog lite till mans utan att vare sig jag eller andra blir utrikesministrar eller statsminister. Margot Wallström bevisar därmed tesen att i stort sett vem som helst kan bli minister i den här regeringen, kunskap eller inte. Statsmininstern visar dessutom vilken fingertoppskänsla han hade när han valde ut detta ”järngäng”. Det gör er båda till formidabla kandidater till priset.”

Flagellanterna går igen

De manliga självspäkande flagellanterna vars livsluft är att vältra sig i dåligt samvete över en svunnen tid som inte har med oss att göra, går igen. Den här gången heter han som en del gånger förut Andres Lokko. Han är den självplågande skribenten vars vurm för att uttala sig frågor han inte ens i grunden förstår är så pass stor, att hans inlägg i debatten hela tiden hotar att kantra över i rent nonsens. I torsdagens nätupplaga av SVD (unvis.it) var det både klippt och rakat igen.

Så var det då klippt också för SVD när Andres Lokko gick från magplask till magplask. Att hålla debatten på en anständig nivå och att använda fakta i målet var som vanligt oviktiga detaljer i sammanhanget Foto: Expressen

I artikeln driver han linjen att eftersom kvinnor förvägrades rösträtt fram till 1921 bör män förvägras rösträtt i tio val framåt. En briljant idé……..om man vill fiska i grumligt vatten. För tesen att kvinnlig rösträtt infördes först 1921 är en tes med extremt många problem, men det är i vanlig ordning sekundärt i retoriken.

För det första fick kvinnor i princip men inte i praktiken rösträtt i kommunal och landstingsval från och med 1863. Anledningen var att det fanns många undantag i lagen som uteslöt stora grupper från att rösta, också män. Kraven var att man bosatt i kommunen, myndig, att man hade taxerats för kommunalskatt och att kommunalskatten var erlagd. Röstantalet var också högre ju högre inkomst man hade. Man kan läsa om kraven i en artikel från Wikipedia.

Klart orättvist med andra ord men det gav vissa kvinnor rösträtt. Lagen uteslöt också män från att rösta, så orättvisan var också paradoxalt nog rättvis. Männen fick full rösträtt 1909 och kvinnor 1921. Fast åter finns det en del problem med det påståendet. Män fick nämligen inte FULL rösträtt förän 1925, alltså fyra år efter kvinnorna!

Vad Lokko inte tar hänsyn till är att beroende på hur man räknar får man olika resultat. Det sägs alltid att män fick rösträtt före kvinnor, men stämmer det påståendet? Foto: ”A plus b au carre” by Alkarex – Own work. Licensed under CC BY-SA 2.0 fr via Wikimedia Commons

Återigen beror det på hur man räknar, men fram till 1925 hade kvinnor full rösträtt medan män kunde få sin rösträtt indragen. Hade någon smitit från militärtjänst, straffats med fängelse, inte betalat sin kommunalskatt kunde man fortfarande fråntas rösträtten. Detta gällde dock bara om du var man, kvinnor behövde ju inte göra värnplikten t ex.

Det är just därför Lokkos uttalande i artikeln inte bara är problematiskt utan faktiskt rent korkat. För honom och hans meddebattörer är historieskrivningen svart eller vit, här finns inget utrymme till de faktiska detaljerna och anledningen är enkel. Drog man in sådana ”irrelevanta” detaljer skulle ju hela retoriken falla.

En annan del av den retorik som tycks så vanlig hos Lokko, Virtanen och allt vad de heter är ju att det som alla känner sig så förorättade över, hände för över eller snart hundra år sedan. Frågan blir vad det har med dagens samhälle att göra? Det är som att argumentera för att bensindrivna bilar måste förbjudas. Efter en mätning utförd på en T-Ford har det ju uppvisats skadliga mängder gifter.

T Forden är nog ingen bra måttstock på utsläpp från dagens bensindrivna bilar, men en bra allegori på hur man jämför. För vill man sätta in gårdagens problemställningar i dagens samhälle i debatten, har man med en gång skjutit sig i foten Foto: ”Model T Ford (8424090806)” by Mark Harkin – Model T Ford. Licensed under CC BY 2.0 via Wikimedia Commons

Andres Lokko gör alltså sig själv till åtlöje med en artikel som denna. Det är knappast något som kommer att föra någonting framåt över huvud taget, tvärtom har den gjort sådana som mig rent stridslysten och fientligt inställd till de dårskapens argument som artikeln uppvisar. Också SVD gör bort sig genom att publicera tendentiös dynga som saknar fakta eller haltar på samma punkt. Man börjar efter detta närma sig Virtanen-träsket.

Löjesguiden nominerar idag Andres Lokko för en gångs skull till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Få gånger har så få människor lyckats sabotera så mycket i en seriös debatt genom att vrida den till något djupt oseriöst. Det gör både Lokko men också SVD till värdiga kandidater till priset.”

Vad dom säger i mungipan!

Paris är en ockuperad stad under trycket av de vidriga handlingar som utfördes på fredagen. Människor är i chock och naturligtvis som omskakade människor blir så småningom, är vi alla förbannade. Det har helt enkelt blivit dags att kasta ögonbindlarna och se med lite mer öppna ögon på det som hände. I den bilden finns tyvärr inte längre plats för den syn som många gett uttryck för på senare tid i migrationsdebatten.

För dessvärre tycks det finnas kopplingar mellan migrationen och terrorn och då kan man bara reagera på ett sätt. En sån koppling är att åtminstone en av de dödade terroristerna tycks ha kommit från Syrien via Grekland så sent som tidigare i år. Därmed har en tes åtminstone delvis bekräftats. Den går ut på att Daesh nu passar på att smuggla in krigare in i Europa gömda bland flyktingskarorna för att kunna utföra just det som hände. SKULLE den tesen stämma kan flyktingströmmarna inte längre rättfärdigas.

MIssförstå mig rätt, jag har inget emot migration men dagens mängder ställer samtidigt till med problem. Identifikationen har brutit samman och nu kan vi ha terrorceller inne bland oss Foto: ”Migrating geese near Oregon coast (6366883475)” by U.S. Fish and Wildlife Service Headquarters – migrating geese near Oregon coastUploaded by Dolovis. Licensed under CC BY 2.0 via Wikimedia Commons

Det här uttalandet har gjorts av Grekiska myndigheter om mannens flyktingstatus och hur han har kommit in:

”Uttalande av biträdande minister för Citizen Protection Nikos Tosca om terroristattacker i Paris. Biträdande minister för Citizen Protection Nikos Toskas meddelar följande:
”På det gäller den syriska pass finns på platsen för terrorattacken. Vi tillkännager att passinnehavaren hade gått från Leros på 2015/03/10 där identifierade baserat på EU: s regler, som beslutades vid toppmötet om flyktingfrågan.Vi vet inte om passet kontrollerades av andra länder som sannolikt kommer att föras av innehavaren.

Vi kommer att fortsätta det mödosamma och ihärdigt arbete under svåra omständigheter för att garantera säkerheten i vårt land och Europa, insisterar på fullständig identifiering av passerar genom flyktingströmmen. ”

(texten är översatt från Grekiska med hjälp av Google Translate eftersom ingen översättning finns och kan därför innehålla fel. Länken till hemsidan med originaltext hittar du här.)

Därmed inte sagt att det upphittade passet skulle kunna kopplas direkt till en av attentatsmännen men SKULLE det vara så kommer det få långtgående konsekvenser. Det nya är att tesen om IS-krigare skulle komma ett steg närmre att bli bevis. En annan besvärande omständighet är det faktum att förra gången det small i Paris under Charlie Hebdo-attacken, visade det sig att flera inblandade var återvändande stridande från IS Syrien. Mer om den uppgiften i SR.

Det blir alltså rätt svårt för våra politiker att förklara varför vi skatteboskap ska ställa upp med lägenheter, jobb och etablering i samhället åt människor som i värsta fall också kommer tillbaka för att planera terrordåd och ta igen sig. Hur man kan utsätta medborgaren för detta visar på vilken nivå dagens politiker står på och detta gäller de flesta partier.

Tänk så olika det kan vara. Det ni ser på bilden har fördömts av flera Brittiska imamer som har belagt britter som reser ner för att strida med en fatwa. Här hemma får vi knappt uttala kritik mot det fruktansvärda, än mindre fördöma dessa satans mördare Foto: Expressen

Det är som om vi vägrar att se sanningen, som vi inte vill ta in. Antingen är svensken så ideologiskt färgad att man inte ser, eller också är vi mer intresserade av att stoppa huvudet i sanden. Inget av detta kommer dock att hjälpa. Sydsvenskan har tagit upp detta i en intressant artikel  (unvis.it) där terroristexperten Magnus Ranstorp intervjuas.

I intervjun ger han ger en helt annan syn på problemet än media i övriga landet vill ge oss. Inte så undra på kanske, vi skatteboskap ska ju förvägras sanningen också i den press som alltmer får Pravda att se ut som frihetens fyrbåk. Där heter det alltid att Sveriges beredskap är god, hans budskap är att Sveriges politiker är naiva och inte förstår vidden av det vi nu ser.

Ett exempel på det är Mona Sahlins ”djärva” grepp att bemöta radikalisering med telefonlinje. Visst, för de anhöriga som är rädda och vilsna kan det ju kanske fungera. Men tror någon på fullaste allvar att personen i dramats centrum lyfter på luren för att som på ett AA-möte säga ”Hej, jag heter Mustafa och jag är radikaliserad muslimsk terrorist”? Där måste nog Sahlin komma fram till betydligt bättre lösningar än de vi sett hittills.

Svenska politiker vill ju gärna framstå som ansvarsfulla och statsmannamässiga, särskilt regeringen har ju ett behov av detta, men samtidigt är de en del av problemet. De vill inte se verkligheten för vad den är och ibland är de till och med ett hinder. Detta beror mycket på valet av samarbetspartners som ställer till det så till den milda grad att dagens regering närmast går att likna vid en buklandning.

Dagens regering är som en kraschlandning utan någon som helst kontroll. De få åtgärder de vidtar har liten eller ingen effekt. Foto: Wikimedia Commons

Ett sånt exempel är när Miljöpartiet nästan tabubelägger all inskränkning av dagens migration trots varningstecknen. I deras värld finns helt enkelt inte ens en begränsning. Vänsterpartiet är också dom inne på samma linje och snart är sossarna gisslan i den soppa de själva har skapat. Det är den soppan som i dagligt tal kallas ”regeringen”. Den fungerar ju som bekant inte alls och måste få respass om arbetet mot terror och terrorresor ska kunna komma igång på allvar.

Tyvärr har Ranstorp helt rätt i sin kritik. Vi förstår nog inte hur dåligt just den här biten fungerar, en indikator på detta är att Sverige står för flest ungdomar per capita som har rest ner för att strida för Daesh. Många fler uttrycker beundran för en organisation som är rent fascistisk. Här har vi ett jättearbete att genomföra samtidigt som i varje fall vissa myndigheter går på knäna under migrationens tryck och andra håller på att knäckas under oket.

Det värsta är dock att en del svenskar med godheten för ögonen också försöker att kväsa den kritik och debatt som måste komma i kölvattnet på det inträffade. Det här är helt enkelt en ödesfråga som måste få en lösning istället för att stoppa huvudet i sanden. Vi kan inte äventyra människors säkerhet längre därför att andra intressen drar åt ett annat håll, ett mycket farligt sådant kan tilläggas.

Det blir inte heller bättre av att radikal islamism har kunnat flytta fram sina positioner i det svenska samhället genom att dels bära offerkoftan och hjälper inte det använda det magiska ordet ”rasism”. När man gör det blir en del politiker så nervsvaga att de genast går med på alla krav. På så sätt har hatpredikanter och antisemitiska budskap kunnat spridas också här och med stöd av skattebetalarnas pengar dessutom.

Vill du vara riktigt pk kan du skänka bort ett garnnystan med instruktion om hur man virkar en offerkofta. Snart spatserar alla minoriteter omkring med en sån och ställer krav trots att de är just en minoritet, svenska politiker vill ju inte framstå som rasister. Ett bättre tips är att ställa rättmätiga motkrav Foto: ”Several packages of yarn” by pixelverve.com – http://www.pixelverve.com/raen/2004/07/mini-stash-addition.html. Licensed under CC BY-SA 2.0 via Wikimedia Commons

Ett exempel på sådan offerkofte-mentalitet var den som DN kunde berätta om där Mahmoud Aldebe för Sveriges Muslimska Förbund krävde särskild lagstiftning som gällde muslimer i Sverige. Bland annat skulle skilsmässor  mellan muslimska par godkännas av en imam, kommunala skolor skulle undervisa muslimska barn i hemspråk och religion i separata grupper, och flickor och pojkar skulle inte få simundervisning tillsammans.

Många av dessa krav bryter mot vår kulturella grund och det vi har uppnått med över hundra år av minskat inflytande från kyrkan. Nu skulle vi alltså åter få se en annan religion lägga beslag på bestämmanderätten över det acceptabla och oacceptabla. Fnordspotting har i vanlig ordning bloggat utmärkt om det svenska samhällets beröringsskräck för det så kallade rasistiska. Det är nämligen inte rasism att be ett trossystem att anpassa sig till ett samhällssystem istället för tvärtom, punkt.

Nej, jag ska inte spela rollen som alarmist men det finns många frågor som måste få både svar och en lösning inte de undanflykter vi hittills sett. Partiernas oenighet eller likgiltighet inför det som nu händer har bara lämnat initiativet åt Miljöpartiet och Vänsterpartiet som därmed har fått mer inflytande än de har mandat till. Det är dags för svenska politiker att i verklig mening leva upp till det ansvar de en gång valdes till att ta. Fimpa de två extremisterna i svensk politik är ett sånt konkret exempel.

Att de låtsas som om de tar det hjälper inte, eller än värre att de tar det genom att lägga sig platt inför krav främmande för vår kultur. Det gör mig inte till rasist eller islamofob, det är jag nämligen inte, men det gör mig däremot till större realist än de flesta svenska partier i dagens samhälle. Dags för nystart, helst utan svensk vänster eftersom deras resultat visat sig vara rena draksådden.

Klart är att dagens politik inte kan fortsätta, den draksådd den lämnar efter sig kommer vi få bära hundhuvudet för i generationer framåt. Ändring tack Foto: ”Paolo Uccello 049” by Paolo Uccello – The Yorck Project: 10.000 Meisterwerke der Malerei. DVD-ROM, 2002. ISBN 3936122202. Distributed by DIRECTMEDIA Publishing GmbH.. Licensed under Public Domain via Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag samtliga riksdagspartier samt hela regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Sluta mumla i mungipan och börja prestera. Attentaten i Paris visar att tiden håller på att rinna ut och att situationen är långt ifrån under kontroll. Ni har ett ansvar, det är därför vi har allmänna val så vänligen lev upp till det. Annars är det nog så som jag fruktar, ni är precis så usla och odugliga som man kan förmoda. Det gör er till fullfjädrade kandidater till priset.”

Avgå Romson!

Igår fredag var det så dags igen. Ett nytt terrorattentat i Paris där så många som etthundra eller fler kan ha fått sätta livet till. Vad jag känner inför detta vidriga och de som har utfört det går inte att skriva i ord, det skulle bli både känslosamt och fullt av invektiv. Terroristerna kan ha haft kopplingar till IS som redan har hyllat dåden på internet. Det hela är kort och gott smaklöst.

Regeringen Löfven är ett skämt, det tål att upprepas. Men Åsa Romson intar en särställning i detta elände när hon säger den ena saken efter den andra som tangerar smaklöshetens gräns Foto: Wikipedia

I ett sånt här läge är det normalt att försöka sluta sig samman i en slags gemenskap för att finna tröst och stöd. Vi har ett behov av att minnas de som nu fått sätta livet till även om vi aldrig kände dem. Det paradoxala är att terroristerna uppsåt att skapa förvirring och skada istället leder till att folk kommer närmre varandra utan att ens känna varandra eller veta något om varandra. Länder och kontinenter sluter sig samman mot det oerhörda och ondskefulla som ligger bakom.

Att i det läget göra något som bryter detta mönster är både vanskligt och besvärande om det inte landar så där 100.000 % rätt. Det gjorde inte Åsa Romson på Twitter igår. Mitt under brinnande attentat där folk bokstavligen dog medan vi skrev, passade vice statsministern på att göra bort sig igen. För vilken gång i ordningen har jag inte längre koll på. Twitter var forumet och uttalandet från Romson minst sagt spektakulärt men också smaklöst. Du kan se hennes Tweet här under.

Åsa Romsons uttalande skvallrar om så dålig förmåga att bedöma sina egna uttalanden innan hon gör dessa, att det är dags för henne att helt enkelt bara avgå. Det är inte första gången hon trampar i klaveret och det är förmodligen inte den sista heller. Tweet-uttalandet kan tolkas som om hon faktiskt tycker att ett möte är mer viktigt än att över hundra människor har mist livet. Smaklöst är nog inte ens ett passande ord i sammanhanget!

Slutsatsen kan bara bli en enda: Åsa Romson kan inte längre kvarstå som minister. Vill Löfven rädda vad som räddas kan av den sämsta ministären som över huvud taget har intagit Rosenbad kan han aldrig rättfärdiga detta. Han kan inte heller längre låtsas som om inget har hänt. Det har det och detta är bortanför det förklarbara på många olika sätt. Man kan kräva mer av en vice statsminister än så här.

Löjesguiden nominerar idag Åsa Romson till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ” Kan någonting bli mer smaklöst men också mer självskrivet?”