Jonas och sandlådan

Sveriges näst sämsta parti efter Miljöpartiet måste enligt mig vara Vänsterpartiet. Vad de har för berättigande fattar jag inte och deras politik är nog något av det mest destruktiva vi kommer att få uppleva. Allt och alla ska beskattas (SVT; Archive) än mer, det är deras patentlösning på allt. I all sin ”solidartitet” fattar partiet inte ens att den nu kommande höjningen av bankskatten bara drabbar kunderna, inte banken. För när effekterna klarnar är det höjda avgifter och räntor på lån, fler fasta avgifter och sämre villkor som hägrar.

Ännu en försämring för vanliga Svenssons alltså. Att folk med normala inkomster och små marginaler ska betala mer för att staten glufs-glufs nu har allt har allt högre utgifter för migrationen är ju fullständigt naturligt också för ett ”arbetarparti” som V. I slutänden är de fina flosklerna om ”solidaritet” inte vatten värda. Partiets politik leder som alltid till allt annat än fetare plånböcker för både arbetare och tjänsteman. Trots stolta deklarationer förstår alltså inte partiet att deras förslag bara förvärrar.

Vänsterpartiets alla förslag är lika inte vatten värda eftersom de leder till allt annat än det de motiverar förslagen med. Rättvisa leder till orättvisa, folkmord fördöms inte för att ”fel” partier stöder förslaget och så vidare. Galenskaperna staplas på varann Foto: By Photo taken by de:Benutzer:Alex Anlicker using a Nikon Coolpix 950. – Own workSource: [1], CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=34495

Partiet har i förra veckan också visat hur ”solidaritet” i dess mer praktiska form ska utformas i andra frågor än de ekonomiska. Det var ju i förrförra veckan som utrikesutskottet röstade ner förslaget om att stämpla IS och deras terror mot civila som folkmord. De enda som stödde förslaget var Kd, Sd, och L vilket hedrade de partierna trots att jag har kritik mot dessa i andra frågor. Ebba Busch Thor gick till och med ut och kallade det vad det var, en skandal (SR Studio Ett).

Ett av de partier som röstade nej och därmed fällde förslaget, var just Vänsterpartiet. Partiet visade därmed åter att praktisk solidaritet kanske ligger betydligt längre bort i vardagen än vad de vill ge sken av. Att rösta ner ett sånt förslag, är att visa att man inte lever upp till de stolta värderingar man så gärna skryter om. Men hela denna skamliga historia har nu dessutom fått än en än mer snaskig slutkläm. Partiet röstade ner förslaget efter att ha övervägt att stödja det, men man ändrade sig efter vissa överväganden.

För vad sägs om läpparnas bekännelse från Hans Linde (V) i den intervju (Dagen) där han deltog. I den avslöjades att ett skäl till Vänsterpartiets ”nej”, var att förslaget stöddes av Sd. Vänsterpartiet menar vidare att Kd samtidigt agerar för att stänga Sveriges gränser för flyktingarna. Under de omständigheterna ville man inte stödja förslaget utan röstade för att frikänna IS från stämplingen. Att förslaget stöddes av Kd och Sd där deras annorlunda åsikter inte tilltalade V var alltså orsaken. Så mycket var den humanismen värd.

När det politiska spelet värderas högre än faktiska ideal och att leva upp till dessa, är nog inte ett parti som V värda att ens sitta i riksdagen. De är dessutom hycklare av första graden när just detta politiska spel får gå före de ideal man påstår sig stå för. Faktum är ju att de står för något betydligt mindre solidariskt om man väljer den vägen i frågan och dessutom skyller på att det är ju för att frågan backas upp av främst Kd och Sd. Hur lågt får man sjunka i den politiska gyttjan Jonas?

Vänsterpartiet och Jonas Sjöstedt sysslar snarare med att skapa kulisser än att föra en ansvarsfull politik. Det ser så ljuvligt ut med alla sina färger, men faktum är att den fattige blir bara än mer fattig och förtryckarna kan vila lugnt över att ingenting påverkar dom. I synnerhet inte de som säger sig vara ”solidariska” Foto: Av Kusakabe Kimbei – http://www.verdeau.com/verdeaunew/adminphotos/upload/Y881.jpg, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=10481484

Du för en politik som inte bara drabbar människor med ond bråd död i regionen som nu styrs av IS, du fortsätter din vänsterpopulism med höjd skatt efter höjd skatt. För dig Jonas, finns ingen gräns för hur mycket man kan höja denna, inte ens när det drabbar ”vanliga människor” och slår sönder deras ekonomi. Jonas Sjöstedt har därmed visat att politik handlar om att bygga kulisser, inte att stå för det man säger sig värna.

Som alltid inom svensk vänster gäller att ju mer korkad politiken är, desto högre opinions-siffror (Omni; Archive). Risken är alltså att med ett kaxigt Vänsterparti och ett alltmer försvagat Socialdemokraterna tvingas de senare att lyssna i högre grad och därmed också anpassa sin egen politik till situationen. Vänsterpartiet kan därmed trumfa igenom än mer dumheter. Visserligen är inte Miljöpartiet heta fans av Vänsterpartiet, men också de är i nuläget försvagade. Räkna alltså med än mer vänsterpolitik och än mer galenskap.

För de beslut påverkade av Vänsterpartiet vi har fått hittills talar sitt tydliga språk, populism och ren idioti. Glasögonbidrag (SVT; Archive) till alla – också de som är papperslösa och som inte betalar skatt, Gratis vård (Dagens Medicin; Archive) åt äldre över 85 trots att medelåldern för män är 81 och 84 för kvinnor. Den sista reformen gynnar alltså en väldigt liten grupp och främst kvinnor. Det är rättvisa a la Vänsterpartiet det.

Bilden av partiet är rätt klar. En hycklare i toppen och en massa populistiska förslag som inte leder till rättvisa. Snarare kommer resultatet av dessa förslag tvärtom bli till än mer orättvisa. Detta har dock lite eller inget med saken att göra när man kan använda frågorna dels som alibi så det ser ut som om att man har gjort något och dessutom som symbolfrågor att visa upp för en lättlurad massa. För lättlurad av bländverk måste man vara om man går på ett partis politik som bygger på så mycket hyckleri.

John William Gear skrev pjäsen ”Hycklaren”, här en scen ur den. Kan man möjligen ana en viss likhet mellan figuren till höger (!) och Jonas Sjöstedt? Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag Vänsterpartiet och Jonas Sjöstedt till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Populism är populism, låtsas inte som något annat. Också svikna ideal går att dölja trots ihärdiga försök att utmåla det som allt annat än det är. Allt detta tillsammans gör att ni är en frustande pustande kandidat redo att ta er an foliehatten.”

Ett glädjande budskap

SVD har låtit Sifo göra en väljarundersökning (SVD; Archive) som presenterades på fredagen. Den var minst sagt glädjande kan man säga i varje fall på en punkt. Miljöpartiet har gått från att ha haft sex procent i väljarstöd till ett statistiskt säkerställt fyra komma tre procent. Väljartappet är dramatiskt, så dramatiskt att de lokalt i Stockholm har gått från att ha haft ett stöd på 20 % till att nu ha ett som ligger under fyra procent.

Miljöpartiet får nu smaka på det som så många andra har fått erfara – vad det innebär när man måste betala det politiska priset. Ett krympande parti som snart är ute ur riksdagen har blivit resultatet. I Stockholm har de inte ens mer än en femtedel av sina ursprungliga väljare kvar. Foto: By Bernhard Gillam (1856-1896) – http://elections.harpweek.com/1892/cartoon-1892-large.asp?UniqueID=11&Year=1892, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=5669020

I Stockholms Stad är de redan under spärren  på fyra procent och kommer inte att få vara med i Stockholms stadshusfullmäktige om trenden håller i sig. Nu gäller det att pressa ner deras 4,3 % på riksplanet. Ett statistiskt säkerställt noll och ett besöksförbud i riksdagen skulle sitta mer än fint. Om dessutom siffrorna håller i sig långsiktigt så att de också blev nästa vals resultat för partiet, skulle jag troligen dansa näck i fontänen på Sergels Torg. Höggradigt berusad förstås på en riktigt torr och bra champagne.

Det är en rad samverkande faktorer som nu ger sig till känna. Mehmet Kaplans avgång satte igång en uppdämd debatt om både toppstyrning (SVD; Archive) och ett behov av att byta ut språkrören (Aftonbladet; Archive). Hans avgång satte också igång en infekterad debatt om islamism och islamofobi. Nu har den debatten börjat skörda sina första offer och snart kan dessa bli fler. Källor talar nämligen om att båda språkrören kan komma att få avgå (SVT; Archive) på den kommande partistämman.

Finns det några negativa nyheter med opinionsundersökningen då? Jo, faktiskt så finns det det! Vänsterpartiet ökar med hela en procentenhet till åtta komma två vilket är partiets bästa siffra på två år. Vänsterpopulism lönar sig alltså trots att det är just bara populism. En annan baksida är att Socialdemokraterna fortfarande ligger på en skamlöst hög siffra (26,5 %) trots en fullständig genomklappning i fråga efter fråga och ett monumentalt misslyckande i regeringsutövandet.

Moderaterna tar rena glädjeklivet uppåt och ökar med en komma sex procent till 27,4 %. Inte heller där förstår jag riktigt hur det gick till. Partiet har ju legat ovanligt lågt och inte gjort några spektakulära uttalanden eller utspel, men däremot låtit landets genomusla regering fortsätta sitt regerande mot bättre vetande. Deras tillvaro står inte heller på säker grund, flera av Alliansens partier krymper samtidigt som m växer.

Av Alliansens partier är det bara M och Kd som växer, resten minskar de också i storlek. Det blir med andra ord svårt att få till ett underlag för en Alliansregering utan Sd om man väljer att fälla Löfven och utlysa nyval. Foto: By Reynold Brown – http://www.alyon.org/generale/theatre/cinema/affiches_cinema/a/as-az/attack_of_the_puppet_people.jpg, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=24831435

Centerpartiet minskar med en komma fyra procent till fem komma nio. Liberalerna minskar noll komma en till fem komma fyra, medan Kristdemokraterna äntligen klättrar med noll komma åtta till fyra komma tre. Alliansen växer därmed marginellt och hamnar sammantaget på 43 procent. Den rödgröna kraschlandningen skulle sammantaget idag få 39 %. Vore det val idag skulle alltså Alliansen fortsatt vara tvingade att söka passivt eller aktivt stöd av Sd.

Sd minskar visserligen med noll komma fyra procent till 15,3 %, men är fortfarande landets tredje största parti och är dessutom om det hade varit val idag vågmästare. En omständighet som inte kommer som ett välkommet besked för AKB eller de andra inom Alliansen. De kommer troligen istället att fortsätta lägga ner sin röst i väntan på ordinarie val. Det är den enda möjligheten de har med tanke på vad opinionsundersökningen visar.

Den här undersökningen understryker helt enkelt att det inte är läge för Alliansen att fälla regeringen då opinionsläget bara kommer att leda till att man tvingas söka stöd hos Sd. Fäller man regeringen finns dessutom risken att en skitförbannad Löfven inte lägger två fingrar i kors för att sänka en Alliansregering, akilleshälen heter återigen Sd. Skulle alltså Sd inte kunna trumfa igenom krav, behöver de bara rösta med S för att sänka en sån regering och det scenariot är inte helt uteslutet. S och Sd har gjort gemensam sak förut.

Ömsom vin, ömsom vatten, så kanske man kan sammanfatta undersökningen. Ingen får egen klar majoritet, ingen skulle kunna utlysa ett nyval och vara säkra på att man efter ett sådant kan få en solidare politisk grund att stå på. Miljöpartiets kris är det enda som är riktigt glädjande, men så är det extra glädjande. I varje fall i mina ögon är det något av de bästa beskeden inom politiken på länge. Den kan jag med andra ord hålla fast vid länge. Synd bara att dippen kommer mellan val, inte inför nästa ordinarie. Där får vi jobba lite mer.

Martin Luther King höll sitt berömda tal i Washington på temat ”I have a dream”. Det finns fler än han som har en dröm. Jag själv vill gärna se ett parlament och en regering utan mp ens i närheten av något av dessa. Ännu bättre vore det med en helt ny regering och ett Vänsterparti också det på noll. Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag Miljöpartiet till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Så har vi då nått den punkten i tillvaron då det börjar bli dags att betala det politiska priset för alla misslyckanden och felgrepp. Inte mig emot, tvärtom anser jag att ni har arbetat länge och ihärdigt för detta och att ni mer än förtjänar det. Det gör er till höghöjdstränade kandidater till priset.”

Staten Betalar Allt

Inom svensk vänster tycks i vissa kretsar råda någon slags övertro på hur mycket kostnad statskassan tål. Fi är ett av de partier som ur en ekonomisk, eller ideologisk synvinkel tycks leva i overkligheten. Det korkade i deras resonemang är att någon måste ju betala, pengarna kommer ju inte bara av sig själv fram ur alla sprickor i statens fasad. Någon måste betala skatt, en skatt som redan är för hög. Fler förslag gör ju att trycket att höja ökar då det borde minskas.

Sprickorna i både statens och Fi:s fasad börjar bli allt mer uppenbar
Foto: Varnamonyheter

Den senaste i raden som inte får ekvationen att gå ihop men som glatt trallar vidare i overkligheten är Angelica Kauntz kommunalråd i Lund för Fi. Hennes förslag till overkligheten bygger på att man ska ha lön och betald semester för studietiden. Mer om hennes förslag i Kvällsposten. Fantastiskt om jag själv hade fått det, nu står jag istället med CSN-skulder, räntor på dessa som inte är avdragsgilla och år som är förlorade för pensionen. Ändå är jag en del av patriarkatet, en vit medelålders gynnad man som har skott mig på samhället i deras retorik. Kanske dags för vår generation att kräva allt det vi inte har fått retroaktivt?

Vad blir reformer värda om man likt Angelica Kauntz inte ens bryr sig om att beräkna kostnaderna? Svaret blir nog tyvärr vänsterpopulism Foto: Expressen

Artikeln och Kauntz förslag är i själva verket så dumt att klockorna stannar, men den visar trots allt något intressant. Svensk vänster har förvandlats till en overklighetstillvänd kravmaskin som spottar ur sig nya förslag till hur man ska sänka statens finanser. Uppenbarligen är just Fi extra usla på att räkna, det har man ju visat förr. Inför valet presenterade partiet en rad förslag, alla ofinansierade vilket skulle ha lett till oannonserade skattehöjningar. Mer om detta i följande länk till Expressen.

De offentliga finanserna tycks inte stå i fokus när Fi:s kravmaskin står på ”on-läge”
Foto: Borsen

Vilken tur då för partiet som har svaren på allt när man kan ta till något så kreativt som feministisk finanspolitik. Mer om den i en artikel i Dagens Nyheter. Där vill man slopa restaurangmomssänkningen som har gett fler jobb i branschen, det är ju fult i vänsterns Sverige att dels skapa jobb och att jobba. Bidrag ska det vara för hela slanten, då mår vi bäst. Man ska vidare införa en skatt på aktier och värdepapper så att man slår mot en av de delar som skapar vår välfärd och ger skatteinkomster. Genom att minska just skatteinkomsterna och samtidigt öka kostnaden skapar man ju maximal balans i statsbudgeten.

Tidens melodi inom svensk vänster tycks vara ”ge mig bidrag, ge mig mer”
Foto: Aftonbladet

Är du för rik och gömmer undan pengar för den lede staten kan du räkna med att få dina pengar uppsökta och skattade även om de göms utomlands. 46 Miljarder räknar partiet med trollerihatten med att hämta från gömda konton trots att skatteverket idag har avtal om utelämnande av kontouppgifter på svenskar med de flesta skatteparadis. Vi ska också få en feministisk lönesättning dvs kvinnors löner ska öka mer än mäns och därmed ska de tjäna mer än män. Genom att beskatta arbetsgivarna ännu lite mer på arbetsgivaravgiften som ska höjas från 31,42% till 31,92%, räkna Fi med att jobben ska bli ännu färre och att kunna använda pengarna till att höja kvinnors lön mer än mäns.

Ymnighetshornet under Fi:s säng gör att vi har råd med allt och mer Foto: HD

Att kvinnor är mer sjukskrivna än män, att kvinnor i högre grad själva väljer att stanna hemma med barnen och att kvinnor självmant väljer att utbilda sig till traditionella kvinnoyrken som sjuksyster och förskolelärare och därmed dömer sig själva till att jobba inom låglöneyrken är naturligtvis något man måste belöna med mer pengar. Trots att valen är frivilliga måste ju därför kvinnor kompenseras mer,. Män är ju generellt de som har vunnit på systemet där vi betalar mer skatt än kvinnor men får mindre av anslagen i det offentliga. Vi män betalar ju faktiskt mer skatt men får ut mindre, sånt kan man inte ta hänsyn till i ett feministisk rättvisetänkande.

Rättvisa heter det alltid i retoriken, problemet är bara att rättvisa har ingenting med saken att göra Foto: Allmusic

Till sist vill det solidariska partiet Fi införa en skatt på kött som kommer att höja priserna i snitt med 10 kronor per kilo. Allt för att kött står för en klimatförsämrande effekt och att köttätande minsann ska bestraffas. Att sojabönor, bananplantage och ananasodlingar fullständigt kryllar av pesticider och också de ger klimateffekter är inget man kan ta hänsyn till, kött är ju den stora boven i dramat. Mer om Fi:s skruvade tänkande hittar man på Rebecca Weidmo Uvells blogg. Än mer galenskap om partiet hittar du naturligtvis på WTF Toklandet där man kan läsa om varför Finland behöver genus-plogning enligt partiledare Schyman. Också Susanna Varis bidrar med en analys av huvudvärken på sin blogg.

Fi:s mat- och lantbrukspolitik kommer att sluta som djuret på bilden – Vi kommer att äta allt utom geten Foto: Svenska-djur

Det här var bara några exempel på hur man inom svensk vänster och Fi skapar ”rättvisa”. Det finns än fler, de är ju som sagt flitiga på att hitta på nya sätt att skapa oreda i statens finanser. Hela tiden uppfinns nya små reformer som ska göra livet lättare…..för alla utom skattebetalarna som måste betala mer och mer. Det tragiska är att man inom rörelsen för länge sedan har upphört att bry sig om sådana trivialiteter som ”kostnad”. Istället har man förvandlats till en kravmaskin som går fram med nya små idiotier. Ingen räknar och ingen bryr sig kan man sammanfatta det som. Samtidigt hittar man på nya små förklaringsmodeller för att skyla över det faktumet att man inte kan räkna.

Ingen kritik och ingen fel här inte, Fi är ju det fullkomliga partiet som utan fel och brister visar upp hur mycket fel och brister som helst Foto: Ledarskapsteknik

Solveig Zander (C) belyste problemet rätt väl i en debatt med Lotten Sunna (Fi) i UNT. Där visade det sig att Sunna troligen hade räknat lite fel på premiepensionerna och fått lite väl många procent som vi betalar in, hon fick det till 13,5% när vi i själva verket betalar 2,5% genom arbetsgivaren. Antagligen hade hon räknat procent på procent vilket man inte kan eller ska göra enligt alla matematiker, det brukar nämligen sluta med alla möjliga fel.

Logiken i fi:s matematik tar sig milt sagt annorlunda uttryck Foto: Jiggmin

En annat graverande omständighet är skiljelinjen vänster höger om RUT. Till vänster om mittlinjen heter det alltid ”pigjobb”, ”cementerandet av kvinnor i låglönejobb” och så vidare. Till höger går retorikens tongångar av förklarliga skäl åt ett helt annat jobb. Det vänstern dock glömmer bort är följande. Man värnar ju den starka staten, för en sån behövs inkomster inte inkomstbortfall. Allt som andas svartjobb borde därför vara tabubelagt men ingen till vänster har gjort någonting åt denna ökande problematik. RUT har i ett slag gjort svarta jobb vita. De svagaste på arbetsmarknaden, till exempel invandrarkvinnor, har äntligen fått in den fot på arbetsmarknaden som vänstern så länge misslyckades med. Svaret därifrån hette i vanlig ordning bidrag.

I vänsterpopulismens värld är det fult att arbeta, det kan andra göra medan de flesta ska lyfta bidrag och allehanda håvor från statsmakterna Foto: Sotenas

Dessa svaga har nu börjat tjäna egna pengar, betalat skatt vilket har gynnat det offentliga, kunnat avsätta pengar till pension vilket gör att de kan se fram emot åtminstone en dräglig ålderdom och så vidare. De har helt enkelt fått hjulen att rulla. Andra, också de mestadels kvinnor, har kunnat starta företag som har betalat skatt, arbetsgivaravgifter och sociala avgifter som också det har satt igång hjulen. Retoriken från vänstern håller alltså inte, detta är en reform som har gynnat kvinnor inte stjälpt dem. Fi är förstås motståndare, något som gynnar arbetarklasskvinnor kan man ju inte stödja. Däremot en medieelit och akademikerkader av kvinnor fungerar utmärkt i Fi:s värld, det är ju ett elitistiskt parti vi pratar om här.

Motivet är säkert att hjälpa men snabbt förvandlas det hela till att stjälpa precis som så mycket annat i vår värld Foto: Aftonbladet

Någon kanske anför argumentet att Fi är en marginaliserad kraft. Så icke fallet enligt mig. I riksdagsvalet fick partiet visserligen bara 3,1% av rösterna trots massiv medieupp-backning. I följande Expressenartikel kan du läsa mer. I de kommunala valen lyckades partiet bättre. I Stockholm lyckades partiet till och med nästla sig in i den oheliga dumhet som numer styr i stadshuset. Detta mycket tack vare alla röster från de marginaliserade kvinnorna och journalisterna på Södermalm.

Denna Stockholmska stadsdel är sinnebilden för utanförskap. Här bor marginaliserade kulurarbetare inom teaterbranschen, reportrar inom media och överklassrevolutionärer som blivit landsförvisade från grannkvarteren i Östermalm Foto: Polisen

Det är med andra ord den upp och nervända världen igen. Där rationellt tänkande borde sätta stopp för ett parti som lever i bubbla bygd på drömma, röstar vissa medborgare desto mer just dumheten. Inte ens när de uppvisar färdigheter som bristen på grundläggande räkneförmåga tycks vissa dra öronen åt sig. Angelica Kauntz exempel borde förskräcka, Lotten Sunnas än mer. För blir partiet det maktparti man har siktet inställt på, kommer det bli extremt synd om oss när statskassan plötsligt saknar pengar. Lägger man dessutom till dimensionen hur desperata socialdemokraterna är att få behålla sin älskade makt, ett faktum som driver dem till vilka extrema samarbetspartier som helst, kan vad som helst hända i framtiden. Det kan tyvärr bli så att miljöpartiet blev en västanfläkt i jämförelse även om också de är extremister på sitt sätt. Det finns alltså all anledning att se upp med partier som Fi också i framtiden.

Välkommen till vänsterns och Fi:s upp och nervända värld. Här är allt du ser spegelvänt och logikens lagar har upphört att gälla Foto: Villaforum

Löjesguiden vill med dagens artikel nominera Fi och deras förmåga att leva i overkligheten till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Normalt sett borde det som är vara det som är. I den spegelvärld ni lever i, särskilt den ekonomiska, tycks dock dessa naturlagar inte längre gälla. Alice i Underlandet och dess beskrivning av galenskaperna som kommer ur feltänkande är en passande allegori, men det tragiska är att ni är verkliga inte en saga. Vill ni blir mer trovärdiga än Angelica Kauntz bör ni genast lära era medlemmar grundläggande matematik istället för att leka hela havet stormar med skattebetalarnas pengar.”