Du sköna framtid?

Vi brukar vid nationaldagsfirande påminna oss om hur lyckligt lottade vi är. Inget undantag den här gången heller när Urban Ahlin intog Skansens scen under evenemanget som firades med kungen, statsministern och andra politiska potentater närvarande. Talmannen valde att lägga tonvikten på svenska flaggans firande, våra nordiska grannar och hur fina de är och att hylla vårt öppna samhälle med vår öppna attityd. Mycket koncentrerades på demokrati trots att den idag är kraftigt ansatt av just samma etablissemang som satt där.

Länk till inslaget från SVT. Urban Ahlin knöt därmed an till en gammal idé hos just Socialdemokraterna nämligen den om det nordiska samarbetet. Så mycket för internationalismen som man hyllar så inom samma parti därför att hade han varit det i själ och hjärta hade han också tagit upp samarbetet och vikten av detta inom EU. Men inget om denna organisation, inget om medlemsländerna och vikten av samarbete över gränserna där alltså.

Birigitta Andersson var stolt över att vara svensk och det finns i viss mån anledning att vara. Men Urban Ahlins beskrivning och bild är knappast den som stämmer. Politik som att sälja korv är som att ge svensken fingret.

Det finns dock en annan rätt illavarslande tendens i allt vurmande för vårt avlånga land. Inte för att jag tycker att vi inte borde vurma för landet men det är beskrivningen jag vänder mig emot. Urban Ahlin talar om öppenheten, men vi har allt mindre av detta. Han talar om demokratin och återigen kan jag bara konstatera att den blir allt mer en bristvara (Nyheter24; Archive).

Det är till och med så illa ställt på demokratins område att själva ordet ”demokrati” av vissa tycks ses som en ren vänstertolkning (Ung vänster förklarar ekonomisk demokrati; Archive). Det finns skrämmande tendenser och de kommer nästan alltid från vänster i vårt land. Tanken är förstås att muta in ett synsätt och sätta lika med-tecken mellan ”vänster” och ”demokrati” för att de ska bli synonyma med varandra. Att de inte är det spelar som vanligt mindre roll.

I politikens värld och också Socialdemokraternas är framtiden en viktig faktor. Den måste också den målas i så ljusa färger som möjligt. ”Landet är på rätt väg” är ett återkommande tema (DI; Archive) för vilken makthavare som helst. Återigen har sanningen ingenting med budskapet att göra, budskapet är helt enkelt det överordnande. Men är framtiden så ljus som man vill ge skenet av? Nej, här finns betydande problem tyvärr!

Kalla mig gärna alarmist men det är dags att tala om sanningen, inte den tillrättalagda varianten som så gärna trummas ut genom media. Bara några dagar innan Urban Ahlins nästan frireligiösa tal trummas in i våra medvetanden tillkallas ett polispådrag till Matteusskolan på självaste Södermalm i Stockholm. För dig som inte bor i staden så är Södermalm mediamänniskornas och de arbetarklass-aspirerande medelklassungarnas egna Mecka. Där huserar hela pudelns kärna av godhetsrörelsen.

PudelSödermalm är som pudelns kärna eller den del som sitter längst till vänster. Från hundens perspektiv sett blir det närmast a-hålet och det är nog en träffande allegori. Södermalm är nämligen stadsdelen i Stockholm som huserar 95 % av godhetsrörelsen och stadsdelen där medelklassungar får leka proletärer. Allt medan proletärerna för länge sedan flyttat därifrån på grund av kostnaderna. Foto: By Belinda – Flickr, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=2427682

På torsdagen i förra veckan tillkallades just till denna stadsdel en polispatrull där en 15-årig nyanländ under knivhot (SVT; Archive) uppträdde aggressivt mot en fritidsledare. Under 2 timmar satt vettskrämda ungar instängda med utegångsförbud på grund av risken medan polisen gick igenom skolan. Till sist kunde man omhändeta personen och ta in denne på förhör. Under dessa två timmar satt orolig föräldrar som på nålar och undrade vad som hände. Lite ironiskt att det var just mediamogulernas egna små telningar som blev offren.

Tyvärr är detta inte det enda exemplet om ohållbara situationer från skolans värld. Larmen (TV4; Archive) kommer mest hela tiden och från hela landet (SVT; Archive). Men det här är bara från skolans värld, sen har vi etniska och religiösa konflikter som också de har flyttat in. Hot (SVD; Archive) och våld (Jönköpingsposten; Archive) har blivit vanligare och detta sker ibland på asylboenden rakt under näsan på myndighetsrepresentanter.

Vissa som Nuri Kino börjar med all rätt fråga sig vad asylrätten är värd när sånt händer. Att fly förföljelse från ett land, hamna i ett annat där asyl och skydd utlovas bara för att hamna i samma soppa som i det gamla landet med samma människor som står för samma hot är inte asyl, det är en falsk förhoppning. Humanisterna, eller det de påstår sig stå för, har alltså lyckats skapa en situation som bäst beskrivs som anti-humanistisk. Snyggt jobbat!

Vilken tur då i den nuvarande situationen att vi har en så handlingskraftig regering som både vet och gör sitt jobb. Nej skämt åsido, den fortsätter det den är bäst på – att miss- lyckas. Deras trumfkort hette Anders Ygeman, han framställdes som en handlingens man när han deklarerade att 80 000 personer utan asylskäl skulle avvisas (SVT; Archive). Vi vet vad som hände, av dessa blev det en rännil. Vi får vara glada om han lyckas avvisa ens 80 personer. De flesta länder har redan stängt dörren (Bloggen Cornucopia) för återvändare.

DörrAnders Ygeman lovad runt men höll tunt. Nu upptäcker han den smärtsamma vägen att länderna varifrån en del asylsökanden kommer ifrån nu har stängt sina dörrar och ingen kommer tillbaks. Sverige står nu med flyktingar utan asylskäl men som inte kan skickas tillbaka. Foto: Wikimedia Commons

Vår regering är ett skämt, vi kan dagligen se resultatet av dess misslyckanden och när de äntligen tillfälligt får tummen ur a-hålet misslyckas de igen. Inget hopp där alltså, men det gäller ju fortfarande att utmåla framtiden i ljusa pastellfärger. I den processen är Urban Ahlin en lydig och lojal sosse som tar varje tillfälle i akt och utmålar allt i färger som inte stämmer.

Men regering är inte färdig där, de fortsätter det de påbörjat nämligen att straffa svensken så långt det är möjligt. Vapnet den här gången heter skatt och ”du tror du ska få något för pengarna men tji fick du”.

För med världens högsta skatt tror man väl kanske i ren inbillning att det också ska ge något tillbaka. Men när återbetalningen är liktydig med sämre samhällsservice som överfulla sjukhus (SVT; Archive), en underbemannad poliskår (SVT; Archive), kvinnomiss-handel (TV4) på asylboende som dessutom ignoreras därför att resurserna att utreda antagligen saknas så har samhällskontraktet brutits. Långsamt glider samhället ner i ett svart hål där välfärden (Bloggen Uvell) helt riktigt alltmer ifrågasätts.

Medborgare som straffas dubbelt blir nästa tunga på vågen. Först drabbas de av brott, sen straffas de en gång till. I exemplet med avvisning från en campingplats (Hallsta/Sura; Archive) kan ju verka som ett trivialt exempel, men underskatta aldrig en kränkt människas ilska över hur de blir behandlade. Samhället kommer helt enkelt allt närmre ett slags inre sammanbrott. Denna process blir naturligtvis inte bättre av att människor både känner sig rättslösa och kränkta.

FullStraff av de skyldiga, i bildens fall offer för överdrivet drickande, är oftast ingen trevlig affär även om det ibland behövs. Men att straffa de redan utsatta är än mer magstarkt. Samhället upplöses atom för atom och när vi dessutom inte ser nyttan med en välfärd som inte ger något igen ligger också modellen risigt till Foto: Av William Andrews – Old-time punishments by William Andrews. 1890 p140 archive.org, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=14138001

Frågan blir alltså till sist hur regeringen ska lösa den situation de själva var så dåliga på att  hantera under förra året och som nu drabbar landet med full kraft i form av ännu mer ohanterliga problem? Svaret är enkelt, det kan de inte och anledningen är lika enkel den. De är helt enkelt oduglingar som inte längre förmår att lösa problemen. Den här regeringen består till 101 % av rena klåpare helt enkelt.

Socialdemokraterna går långsamt mot ett sammanbrott, miljöpartiet måste spendera allt mer tid åt att läka såren från månader av kris och vänsterpartiet är helt enkelt för verklighetsfrånvända för till och med svenskt samhällsliv. Det är alltså dags att säga nog är nog, inte att måla upp framtiden i bjärta färger och med fagra löften som ändå kommer på skam.

Det här sätter fokus på oppositionen som måste börja agera istället för att resignera. Första bästa tillfälle att fälla regeringen borde tas vara på och gör man inte det, oavsett om detta måste ske med sverigedemokraternas hjälp eller inte, är att försätta ytterligare en chans. Det är något det här landet snart inte längre har råd med.

RingDagens Sverige behöver någon som agerar istället för att resignera. Hittills har vi sett lite eller inget av detta från vare sig regering eller opposition. Det är till och med viktigare att försöka och misslyckas än att inte försöka alls, det är så illa samhället är ställt på vissa områden. Foto: By Adonart – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=45647566

Löjesguiden nominerar idag slentrianmässigt regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Få gånger i världshistorien har en regering misslyckats i så många frågor som denna. Att den över huvud taget har fått tillåtas att sitta kvar är nära nog lika kriminellt det. Det gör regeringen till fullödiga kandidater till priset.”

Annonser

(M)otbjudande

Litet meddelande till mina läsare: Detta är mitt sista inlägg på en vecka eller så då jag kommer att ta lite välbehövlig semester. Vi ses snart igen, förhoppningsvis med nya läsvärda inlägg. Till dess – Håll till godo med dagens inlägg.

Jag har skällt och skällt på kamrat Löfven och hans undermåliga regeringsunderlag. Det är därför det nu har blivit dags och skifta fokus för att uppmärksamma ett parti som lite för lättvindigt har kommit undan nämligen moderaterna. Precis som socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister, har ju moderaterna också de sålt ut sin övertygelse för lite makt.

Omröstningen i utrikesutskottet som friade IS från anklagelserna om folkmord var ett exempel på detta. Den omröstningen kommer i varje fall jag inte glömma i första taget då alla utom liberalerna, sverigedemokraterna och kristdemokraterna sålde ut sina egna ideal. Vänsterpartiet skickade sina ut genom fönstret då de egentligen ville rösta för, men valde att inte stödja motionen då Sd stödde den. Därmed satte V standarden för hur en politisk sandlåda ser ut.

Nu har alltså också moderaterna satt samma nivå på ribban som vänsterpartiet. Tilltaget heter ”omplacering” och drabbar den som inte gör som man blir tillsagd. För när parti-piskan viner, är det inte det individuella eller det egna samvetet som man annars hyllar i partiet som står i fokus. Tvärtom, går du emot moderat ledning är detta en dödskyss trots att man utövar sin individuella rätt att tycka annorlunda i ett parti som tycker man ska vara en individ. Hur det där går ihop kan man fnula länge på.

William-Adolphe Bouguereau - RêverieBegrunda och fundera är bra men när logiken inte finns är det lätt frustrerande. Logiken i moderaternas tänkande när man nu har omplacerat Hanif Bali är minst sagt skruvad. Partiet som hyllar individen straffar just denna när han i det här fallet tänker själv Foto: Av William Bouguereau – http://www.kevinalfredstrom.com/art/v/paintings/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=35327167

Hanif Bali (Nyheter24; Archive) hade modet eller dumheten beroende på hur man ser det, att gå emot sin partiledning i frågan om IS. Utrikesutskottet där han hittills har suttit fick därmed ytterligare en ja-röst och lite mindre dåligt samvete. Sveriges skam över tilltaget kunde därmed lindras något. Inte för att riksdagen representerar mig även om de säger så, men därför att utlandet tittar på oss och tror att det dom röstar om är folkets vilja. Hanif Bali gjorde därför helt rätt som jag ser det, men nu ska han straffas för samma tilltag kan man fråga sig.

Också Niklas Wykman som satt i skatteutskottet har nu drabbats av samma typ av behandling. Tänk själv, tyck själv och dra din egna slutsats och du är körd. Gå emot ledningen och följ ditt samvete och du är körd. AKB ville ju som en av sina första åtgärder att Moderaterna skulle bli mindre toppstyrt (DN; Archive), nu ser det mer ut som om samma metod fortsätter. Inte så särskilt högt i tak med andra ord och det finns definitivt inte utrymme för något som heter samvete i en omröstning som den om IS. Ynkligt!

När skiten ändå når fläkten kan man ju lika gärna fortsätta att mata på med samma kompostammunition. En annan het nyhet om moderaterna har varit deras ohejdade flirtande med Miljöpartiet (DN; Archive). Tomas Tobés känsla för politik och politisk realitet sjönk därmed drastiskt, kanske rent av som en kolbit. Även om utspelet måste ses som ett försök att driva en kil mellan socialdemokraterna och miljöpartiet och därmed kunna öka chansen till en valvinst, är det ett riktigt smaklöst initiativ.

För vad är miljöpartiet? Jo ett parti byggt på illusioner om verkligheten där man kan göra vad som helst utan att det vare sig skadar samhälle eller de som är medborgare i det. Ett sånt exempel är kärnkraften. Tar man som nu bort den och ersätter den med ”alternativa energislag” som vind, sol och andra energiproduktionssätt lär vi ligga risigt till.

ElkraftVissa saker som elljus och eldrivna fordon tar vi ibland för självklara. Med Miljöpartiets politik finns det all anledning att inte längre se allt detta som så självklart längre. Deras politik leder till energibrist och när det sker måste bortfallet ersättas med energislag som släpper ut än mer koldioxid vilket man säger sig vilja motverka. Foto: By Omar Omar – http://www.flickr.com/photos/omaromar/11734784/, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3567438

Vindkraften (Ulricehamns Tidning; Archive) t ex står mer stilla än producerar då vårt land inte begåvats med överdrivna vindstyrkor. Bortfallet måste då kompenseras och det görs med kol och gas. Resultatet av det har blivit HÖGRE utsläpp av koldioxid än beräknat. Deras politik leder alltså till det motsatta än de säger sig ha ambitionen att göra. Hade man behållit kärnkraften längre hade koldioxidutsläppen kunnat minska men icke så. Miljöpartiet har därmed visat att visioner inte alltid är detsamma som klokskap.

I övrigt präglas miljöpartiets politik av vänsterpopulism av det dummare slaget. Grönsaks-kommunister förnekar ju trots allt vare sig sina idéer eller galenskaper. En sådan är Med- borgarlön. Idén bygger på att man tar bort dagens socialförsäkringssystem med bidrag för den utan inkomst. Istället ersätts denna med en statlig medborgarlön, nivån på denna har diskuterats men utomlands har man landat på ca 8000 kronor i månaden. Lönen är skatte-finansierad dvs den som har arbete är den som betalar till den som inte har.

Problemet med förslaget är att det precis som bidrag ser till att passivisera. Folk som uppbär det fastnar snart i bidragsfällan, de får inga jobb men kan samtidigt med nöd och näppe försörja en person på inkomsten. Har man barn är det snudd på omöjligt. Ett nytt utanförskap uppstår där den nya underklassen (Arbetet; Archive) aldrig har en chans. Vore det inte en bättre idé att börja stimulera ekonomin för att skapa jobb istället för att ständigt höja skatter och bidrag som inte leder till något av detta?

Det är alltså denna politiska mardröm moderaterna vill samarbeta med. Det är nog det största politiska skämtet vi har sett så här långt. Syftet är säkert som jag tidigare nämnde att slå sönder samarbetet mellan S och Mp, men genom att själva samarbeta med dessa orealistiska drömmare?

SömngångareDen bisarra politiska värld som utgör Miljöpartiet ska nu kunna få ett andra liv om Moderaterna får över dem på sin sida och sen vinner nästa val. Tanken är antagligen att slå en kil mellan mp och s men det blir ett högt pris att betala när man måste samarbeta med ett parti som tycks vägra verkligheten Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag för ovanlighetens skull Moderaterna och Anna Kinberg Batra till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Att segla under falsk flagg innebär att man inte riktigt lever upp till de saker man säger sig stå för. Inget kunde bli mer rätt än den beskrivningen efter behandlingen av främst Hanif Bali. En moraliskt riktig handling leder till en omoralisk motåtgärd, kan det bli tydligare? När man parallellt med detta säger sig vilja inleda ett samarbete med landets värsta och mest verklighetsfrånvända parti, är något ruttet i den moderata folkfronten. Det gör er till ypperliga kandidater till priset.

Jonas och sandlådan

Sveriges näst sämsta parti efter Miljöpartiet måste enligt mig vara Vänsterpartiet. Vad de har för berättigande fattar jag inte och deras politik är nog något av det mest destruktiva vi kommer att få uppleva. Allt och alla ska beskattas (SVT; Archive) än mer, det är deras patentlösning på allt. I all sin ”solidartitet” fattar partiet inte ens att den nu kommande höjningen av bankskatten bara drabbar kunderna, inte banken. För när effekterna klarnar är det höjda avgifter och räntor på lån, fler fasta avgifter och sämre villkor som hägrar.

Ännu en försämring för vanliga Svenssons alltså. Att folk med normala inkomster och små marginaler ska betala mer för att staten glufs-glufs nu har allt har allt högre utgifter för migrationen är ju fullständigt naturligt också för ett ”arbetarparti” som V. I slutänden är de fina flosklerna om ”solidaritet” inte vatten värda. Partiets politik leder som alltid till allt annat än fetare plånböcker för både arbetare och tjänsteman. Trots stolta deklarationer förstår alltså inte partiet att deras förslag bara förvärrar.

VattenVänsterpartiets alla förslag är lika inte vatten värda eftersom de leder till allt annat än det de motiverar förslagen med. Rättvisa leder till orättvisa, folkmord fördöms inte för att ”fel” partier stöder förslaget och så vidare. Galenskaperna staplas på varann Foto: By Photo taken by de:Benutzer:Alex Anlicker using a Nikon Coolpix 950. – Own workSource: [1], CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=34495

Partiet har i förra veckan också visat hur ”solidaritet” i dess mer praktiska form ska utformas i andra frågor än de ekonomiska. Det var ju i förrförra veckan som utrikesutskottet röstade ner förslaget om att stämpla IS och deras terror mot civila som folkmord. De enda som stödde förslaget var Kd, Sd, och L vilket hedrade de partierna trots att jag har kritik mot dessa i andra frågor. Ebba Busch Thor gick till och med ut och kallade det vad det var, en skandal (SR Studio Ett).

Ett av de partier som röstade nej och därmed fällde förslaget, var just Vänsterpartiet. Partiet visade därmed åter att praktisk solidaritet kanske ligger betydligt längre bort i vardagen än vad de vill ge sken av. Att rösta ner ett sånt förslag, är att visa att man inte lever upp till de stolta värderingar man så gärna skryter om. Men hela denna skamliga historia har nu dessutom fått än en än mer snaskig slutkläm. Partiet röstade ner förslaget efter att ha övervägt att stödja det, men man ändrade sig efter vissa överväganden.

För vad sägs om läpparnas bekännelse från Hans Linde (V) i den intervju (Dagen) där han deltog. I den avslöjades att ett skäl till Vänsterpartiets ”nej”, var att förslaget stöddes av Sd. Vänsterpartiet menar vidare att Kd samtidigt agerar för att stänga Sveriges gränser för flyktingarna. Under de omständigheterna ville man inte stödja förslaget utan röstade för att frikänna IS från stämplingen. Att förslaget stöddes av Kd och Sd där deras annorlunda åsikter inte tilltalade V var alltså orsaken. Så mycket var den humanismen värd.

När det politiska spelet värderas högre än faktiska ideal och att leva upp till dessa, är nog inte ett parti som V värda att ens sitta i riksdagen. De är dessutom hycklare av första graden när just detta politiska spel får gå före de ideal man påstår sig stå för. Faktum är ju att de står för något betydligt mindre solidariskt om man väljer den vägen i frågan och dessutom skyller på att det är ju för att frågan backas upp av främst Kd och Sd. Hur lågt får man sjunka i den politiska gyttjan Jonas?

KulissVänsterpartiet och Jonas Sjöstedt sysslar snarare med att skapa kulisser än att föra en ansvarsfull politik. Det ser så ljuvligt ut med alla sina färger, men faktum är att den fattige blir bara än mer fattig och förtryckarna kan vila lugnt över att ingenting påverkar dom. I synnerhet inte de som säger sig vara ”solidariska” Foto: Av Kusakabe Kimbei – http://www.verdeau.com/verdeaunew/adminphotos/upload/Y881.jpg, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=10481484

Du för en politik som inte bara drabbar människor med ond bråd död i regionen som nu styrs av IS, du fortsätter din vänsterpopulism med höjd skatt efter höjd skatt. För dig Jonas, finns ingen gräns för hur mycket man kan höja denna, inte ens när det drabbar ”vanliga människor” och slår sönder deras ekonomi. Jonas Sjöstedt har därmed visat att politik handlar om att bygga kulisser, inte att stå för det man säger sig värna.

Som alltid inom svensk vänster gäller att ju mer korkad politiken är, desto högre opinions-siffror (Omni; Archive). Risken är alltså att med ett kaxigt Vänsterparti och ett alltmer försvagat Socialdemokraterna tvingas de senare att lyssna i högre grad och därmed också anpassa sin egen politik till situationen. Vänsterpartiet kan därmed trumfa igenom än mer dumheter. Visserligen är inte Miljöpartiet heta fans av Vänsterpartiet, men också de är i nuläget försvagade. Räkna alltså med än mer vänsterpolitik och än mer galenskap.

För de beslut påverkade av Vänsterpartiet vi har fått hittills talar sitt tydliga språk, populism och ren idioti. Glasögonbidrag (SVT; Archive) till alla – också de som är papperslösa och som inte betalar skatt, Gratis vård (Dagens Medicin; Archive) åt äldre över 85 trots att medelåldern för män är 81 och 84 för kvinnor. Den sista reformen gynnar alltså en väldigt liten grupp och främst kvinnor. Det är rättvisa a la Vänsterpartiet det.

Bilden av partiet är rätt klar. En hycklare i toppen och en massa populistiska förslag som inte leder till rättvisa. Snarare kommer resultatet av dessa förslag tvärtom bli till än mer orättvisa. Detta har dock lite eller inget med saken att göra när man kan använda frågorna dels som alibi så det ser ut som om att man har gjort något och dessutom som symbolfrågor att visa upp för en lättlurad massa. För lättlurad av bländverk måste man vara om man går på ett partis politik som bygger på så mycket hyckleri.

John William GearJohn William Gear skrev pjäsen ”Hycklaren”, här en scen ur den. Kan man möjligen ana en viss likhet mellan figuren till höger (!) och Jonas Sjöstedt? Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag Vänsterpartiet och Jonas Sjöstedt till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Populism är populism, låtsas inte som något annat. Också svikna ideal går att dölja trots ihärdiga försök att utmåla det som allt annat än det är. Allt detta tillsammans gör att ni är en frustande pustande kandidat redo att ta er an foliehatten.”

Lön för mödan

Statsministern har uttalat sig igen och vill läxa upp framför allt Sd. Det är den lönegaranti som riksdagsmän kan kvittera ut efter fullgjort uppdrag som har skapat rabalder. Jimmi Åkesson ställs mot väggen i intervjun (Aftonbladet; Archive) med statsministern efter skandalen med Åkessons svärmor som kan lyfta ut just inkomstgaranti. Detta trots att hon redan har en inkomst från sin massagesalong. Nyheten har slagits upp stort eftersom det rör sig om just Jimmi Åkessons svärmor.

Svärmor”Släkten är värst” sägs det ibland. I Jimmie Åkessons fall är det nog svärmor som stökar till det. Han har i varje fall inte hamnat lika illa till som statsministern som inte ens håller reda på fakta när han pekar anklagande. Hans egna parti har många gånger fler ledamöter med den omdiskuterade förmånen på sitt samvete Foto: Wikimedia Commons från filmen ”Too Much Mother-In-Law”

Inte minst Aftonbladet (Archive) har gjort ett stort nummer av nyheten, de är ju trots allt något av det mest partitrogna vi har i landet. Tillfället att få ge sig på Jimmi Åkesson personligen ligger säkert också det bakom. Det är ju trots allt från just Socialdemokraterna och Moderaterna som Sverigedemokraterna har ”stulit” röster förut. Rätt naturligt då att man försöker att svartmåla partiet när man själva har så lite av sakargument eller förslag av rang att komma med. Det gäller ju att fånga tillfället om än i flykten.

I det läget hjälper det inte om Åkesson själv tycker att systemet är orättfärdigt (DI; Archive). Själva medielogiken säger att har man en fiende bör man bortse från förmildrande omständigheter. Att svärmodern dessutom inte längre är Sverigedemokrat utan politisk vilde efter att hon har hoppat av, är också det irrelevant i den rådande medieagendan. Här ska det statueras ett exempel som för att lära röstboskapet hur verkligheten egentligen ser ut. Vad kan bli bättre än att tala om för dem hur deras pengar missbrukas?

Som vanligt missar dock vår statsminister och journalisterna en viktig poäng i sammanhanget. Det är den han och dom borde ha tagit reda på innan intervjun och som handlar hur det ser ut inom Socialdemokratin på området. För när man gläntar på den dörren där partiets namn står, är bilden än mer skrämmande. Så pass att partiet faktiskt ligger näst först i den föga smickrande ligan som talar om hur fördelningen (SVT; Archive) ser ut mellan de olika partierna vad gäller lönegarantin.

För vad har statsministern att säga om att förra året Socialdemokraterna 18 ledamöter som försörjdes på detta sätt, samtidigt som fanns en person från Sd som hade förmånen. Troligast så kommer han inte säga något alls, det blir mindre pinsamt om man låter bli att påpeka relevant fakta. Faktum är dock att det bara är Moderaterna med 24 före detta ledamöter som slår Socialdemokraterna. Hela listan (SVT; Archive) utgjordes totalt av 73 personer som åtnjöt förmånen på skattebetalarnas bekostnad.

The worship of MammonNär allt kommer till kritan så finns nog tillbedjan av Mammon lite till mans i alla partier. Systemet är orättfärdigt, ingen tvekan om det, men de som säger sig ha högre moral visar att de i själva verket har sämre vilket gör samma parti till hycklare.
Foto: The worship of Mammon – Wikipedia Commons

Men tillbaka till statsministern och hans uttalande. Är det inte både märkligt och klantigt  att försöka göra ett paradnummer av en gren som man själv med det egna partiet är så mycket bättre på? Hur tänker man, om ens alls, om man försöker smeta ner en politisk motståndare utan att ta reda på fakta och därmed falla på eget grepp?

För Stefan Löfvens uttalande måste ju ses som ett försök att utmåla sig själv och det egna partiet som ett med högre moral och aktning än den hos en motståndare man vill karaktärisera som det diaboliska. När man ska genomföra det stunttricket bör man ju först kolla upp fakta så man just inte faller på eget grepp. Om det finns anledning att tvivla på sanningshalten i det där ”moraliskt överlägsna”, bör man kanske hellre låta bli att gå i klinch med motståndaren.

Likadant ser det ut för journalisterna som också de borde titta på fakta istället för att sprida något som mest liknar politisk propaganda. Kvinnan ifråga – Margareta Larsson – har visserligen låg moral som tar pengarna. Men om möjligheten fanns och erbjöds, skulle då alla tacka nej? Jag är inte alldeles övertygad om att ett nej betyder ett nej. När man dessutom som journalist mest i förbifarten tar upp det faktumet att Margareta Larsson inte längre tillhör Sd, är oärligheten nästan total.

Slutsatsen att detta mer rör sig om politikens motsvarighet till skitsnack, ligger inte långt borta. Också slutsatsen att det demokratiska samtalet och tonen i detta är minst sagt låg är inte heller den gripen ur luften. Respekten, också för de med en avvikande åsikt, är där- med åter en förlorad konstart inom svensk politik. Det är nog det enda som begåvnings-reserven inom både journalistiken och politiken har lyckats uppvisa. Nej, jag har inte blivit Sd:are, men ärlighet i debatten kan man avkräva ändå. Den är härmed efterlyst.

EfterlystDe som försöker spela mest oskyldiga är i själva verket näst bäst i klassen på att  mjölka systemet på pengar. Inget bra facit Stefan! Men sämst av allt är att inte ta reda på fakta innan man uttalar sig. Statsminister Löfven ser därmed ut att bli årets mest molokne när det gäller kategorin ”ogenomtänkta uttalanden”. Foto: Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=745086

Löjesguiden återgår till en gammal vana och nominerar idag statsministern till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Att grunda sina uttalanden på fakta är en överlägsen men sällsynt metod i statsministerns värld. Han borde pröva den lite oftare. Det är alltid något som fallerar och går åt fanders. Mest är det på grund av att faktagranskningen av fakta brister. Det gör honom och hans uttalande till dagens mest förväntade kandidat. Välkommen tillbaka till högformen Stefan.”

Feghetens och undfallenhetens dag

Igår röstade Sveriges riksdag nej till att fördöma IS handlingar i Syrien som ”folkmord”. Det var när utrikesutskottet förordade att motionen skulle avslås som det hela föll. De enda som röstade för att stämpla handlingarna som ”folkmord” var Kd, Sd och L. All heder åt Ebba Busch Thor (Studio Ett; SR) och de andra för det. Även om jag inte sympatiserar med all hennes politik, bör hon ha cred för att hon skäller ut de andra. Socialdemokrater och Moderater bl a gjorde gemensam sak och röstade nej, skam över er.

Resonemanget från Socialdemokraterna gick ut på att reglerna för vad som kan kallas ett ”folkmord” var för krångliga och att inte ens jurister kunde tyda dessa. Ove Bring, landets främsta på folkrättsfrågor, viftar bort resonemanget som ren bullshit vilket det också är. Han menar att det tvärtom hade varit bra om riksdagen hade röstat för eftersom detta hade satt politisk press på t ex den internationella brottmålsdomstolen i Haag att ta upp frågan. Likadant hade FN tvingats ta större politisk hänsyn till att nu flera länder röstat för.

BullshitVarningen är utfärdad, riskdagen…..jag menar riksdagen har talat. Och ingen har talat ett tydligare språk, man lägger sig platt för realpolitiska fakta och säljer ut sina så kallade ideal för dessa. Bullshit-varningen som kommer efteråt när allt ska (bort)förklaras på äkta politiska är underhållande…..och oroande Foto: By Anynobody – Own work, CC BY 2.5, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=2609765

Reglerna är tvärtom ganska klara, ja till och med mycket klara. Här far alltså Socialdemokraten Kenneth G Forslund med rena villfarelserna. Hans uttalanden i radioprogrammet är antingen medvetna missuppfattningar för att spela på folks okunskap, eller så är det medvetna misstolkningar. Han borde veta bättre och gör det antagligen, det hela ser jag som medvetet för att förvirra och rida på vad konventionen egentligen säger. Folkmord (Wikipedia) räknas det som om man:

(a) Killing members of the group;

(b) Causing serious bodily or mental harm to members of the group;

(c) Deliberately inflicting on the group conditions of life calculated to bring about its physical destruction in whole or in part;

(d) Imposing measures intended to prevent births within the group;

(e) Forcibly transferring children of the group to another group.

Man straffas för brottet om man begår följande brott (Artikel 3):

(a) Genocide;

(b) Conspiracy to commit genocide;

(c) Direct and public incitement to commit genocide;

(d) Attempt to commit genocide;

(e) Complicity in genocide.

Kenneth G Forslund (S) som är utrikesutskottets ordförande, menade att det i princip inte rådde någon skillnad mellan hans linje och den Ebba Busch Thor företräder trots hans nejröst. Så här säger han för att urskulda sin handling i utskottet:

”Det är en uppgift för den internationella domstolen i Haag att ta reda på om det är ett folkmord. Det finns ingen skillnad mellan mig och Ebba Busch Thor i verklighetsbeskrivningen, möjligen att jag skulle lägga till de övergrepp som också sker mot muslimska grupper.”

Ingen beskrivning kan väl bli mer fel. För det första är domstolen inte känd för att ta egna initiativ utan deras arbete bygger snarare på att medlemsländerna anmäler brott. För det andra är det en knuff i rätt riktning att först rösta för ett fördömande för att sätta press på domstolen innan man gör en anmälan. Ju fler länders parlament som ställer sig bakom en tanke, desto mer trovärdighet får ju en anmälan. Sverige har med omröstningen därmed missat en chans och ställer sig dessutom ensam bredvid de flesta andra länder i väst.

Istället väljer alltså alla partier utom Kd, L och Sd att följa feghetens och undfallenhetens linje. Den linje som innebär att vi missar en historisk chans. Det är alltså en fullständig logisk looping som ligger bakom hela resonemanget som strider mot både sans och förnuft. Så vad ligger egentligen bakom hela denna soppa? Här måste finnas en alternativ förklaring på det annars oförklarliga!

Berg- Och DalbanaDe politiska turerna, piruetterna och looparna börjar bli plågsamma och löjeväckande. Sociademokraten Kenneth G Forslunds förklaringar upphäver tyngdlagen för att riktigt understryka detta. Foto: Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=31509

För vad är det för alternativa resonemang som ligger bakom detta haraktiga beslut? Det går naturligtvis bara att spekulera i, ingen vet egentligen hur partierna har resonerat. Men låt mig utveckla en tanke om hur diskussionen kan ha gått till inom Socialdemokratin. Sant eller falskt lämnar jag till dig att bedöma, men den är dessvärre i varje fall trovärdig på pappret.

Socialdemokraternas våtaste dröm just nu är att få Sverige in i FN:s Säkerhetsråd. Det är deras dröm om att få spela Olof Palmes roll igen och i den processen är inte ens skamlöst röstfiske (Expressen; Archive) en omöjlighet. För genom att stödja en resolution framlagd av de arabiska länderna i Generalförsamlingen, som ifrågasätter judars koppling till historiska platser i Jerusalem har man inte bara skitit i det blå skåpet på utrikes-departementet. De har också säkrat arabiska röster på Sveriges kandidatur.

I det ljuset kommer Kd:s förslag olägligt, kanske rent av uselt i tid sett. Flera av samma arabländer med sin sjuka resolution, stödjer ju också IS. Finansiellt får de pengar från privata fickor runt om i regionen, religiöst står de väldigt nära den saudiska wahhabismen. Denna gren och salafismen som IS bekänner sig till är närbesläktad, kanske rent av en och samma i många frågor. Båda vill t ex att islam ska gå tillbaka till ursprunget så som den såg ut på Mohammeds tid.

Att brännmärka IS nu, skulle alltså kunna få arabiska länder att bli mer obenägna att rösta på Sveriges kandidatur till Säkerhetsrådet och det är i det ljuset vi ska se gårdagens gemena handling från Socialdemokraterna. De vill helt enkelt inte stöta sig med resten av arabvärlden och samtidigt fjäska för deras röster. Därför offras nu människor, religiösa grupper, för att inte tala om de egna idealen. När realpolitik kommer på agendan, dröjer det inte länge inom Socialdemokratin innan man har sålt ut både dessa och sin morsa.

MammaHur oskyldiga och intalande deras budskap än är så är Socialdemokratin inte vad de säger sig vara. ”Solidaritet” bör översättas ”realpolitisk agenda i syfte att skaffa oss än mer makt och inflytande”. Vad partier som Moderaterna som också röstade nej håller på med går inte heller det att förklara. Foto: By Miami U. Libraries – Digital Collections – https://www.flickr.com/photos/muohio_digital_collections/3092713457/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=38956479

Därmed har den humanitära stormakten Sverige visat vad vi går för. Eller förlåt mig, vad de går för. För de här riksdagen representerar inte mig och kanske inte dig. Det är möjligen då Kd, Sd och L som undgår att göra mig förbannad. Det är främst Socialdemokraterna som visar hur ett riktigt svek ska se ut. Partiet har helt enkelt upphört att lystna på förnuft eller ens heller bry sig om sina stolta paroller, de är just bara paroller. Deras enda herrar är deras egna skruvade resonemang – inte folkets åsikter.

Socialdemokraterna säger som alltid så fina saker, men så fort det inte längre passar in i andra agendor är man där och solkar ner sitt egna ideal. Det är ynkligt, jävligt ynkligt. IS är vår tids största fascistiska rörelse med samma förakt för det annorlunda eller avvikande. Det borde alltså ha varit så lätt att rösta ja, men i verkligheten tycks alla teorier och sanningar vara underordnade. I varje fall om man är Socialdemokrat.

Också de andra partierna som M, C, Mp, V som också de röstade emot bör nog titta efter andra jobb. Flera av dessa partier, bl a Miljöpartiet och Vänsterpartiet, trycker väldigt hårt på internationell solidaritet. Så mycket var alltså de orden värda! För stämmer min teori, har också dessa låtit realpolitiken gå före stora ord och fantastiska förklaringar. Gör den inte det är beslutet som bäst huvudlöst och idiotiskt. Bara det gör det hela till ett hugg i ryggen av rang. Man sviker i ett slag en hel region och flera grupper på kuppen.

Man har helt enkelt struntat i sina egna stolta paroller, allt för lite makt. Vad Alliansens övriga partier har för skäl till sitt handlande vet jag inte, men jag vet att agerandet är skamligt! För mig saknar alla partier i riksdagen utom möjligen Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna numer legitimitet. Upplös er! Sluta lura oss och sluta framför allt med att ljuga folk rakt upp i ansiktet om era intentioner och ideal. Ni lurar ingen längre utom möjligen er själva. Det är det enda ni visade igår.

PåvarDet fanns en gång i tiden två påvar då länder stred om rätten att utse dessa. En fanns i Frankrike, en i Vatikanen. Till sist visade det sig att den Franska saknade legitimitet. Nu upprepas historien, också vårt parlament saknar legitimitet. Efter gårdagens nej till folkmord, antagligen på rent realpolitiska grunder, kan man inte längre påstå sig representera folkets vilja. Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag samtliga partier i riksdagen utom Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna till priset ”Foliehatt of the Year”. Särskilt Socialdemokratin gör sig extra värda en nominering och borde få en extra stor hatt för sin insats i lögnens och dumhetens tjänst. Motiveringen lyder: ”När bekännelser och praktiska handlingar står alltför långt ifrån varandra uppstår trovärdighetsproblem. Ett sånt problem lär inte spä på förtroendet för en statsledning som redan har missbrukat sitt förtroende bortom det acceptabla. Det gör er till formfulländade kandidater till priset.”

Ett glädjande budskap

SVD har låtit Sifo göra en väljarundersökning (SVD; Archive) som presenterades på fredagen. Den var minst sagt glädjande kan man säga i varje fall på en punkt. Miljöpartiet har gått från att ha haft sex procent i väljarstöd till ett statistiskt säkerställt fyra komma tre procent. Väljartappet är dramatiskt, så dramatiskt att de lokalt i Stockholm har gått från att ha haft ett stöd på 20 % till att nu ha ett som ligger under fyra procent.

ClevelandMiljöpartiet får nu smaka på det som så många andra har fått erfara – vad det innebär när man måste betala det politiska priset. Ett krympande parti som snart är ute ur riksdagen har blivit resultatet. I Stockholm har de inte ens mer än en femtedel av sina ursprungliga väljare kvar. Foto: By Bernhard Gillam (1856-1896) – http://elections.harpweek.com/1892/cartoon-1892-large.asp?UniqueID=11&Year=1892, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=5669020

I Stockholms Stad är de redan under spärren  på fyra procent och kommer inte att få vara med i Stockholms stadshusfullmäktige om trenden håller i sig. Nu gäller det att pressa ner deras 4,3 % på riksplanet. Ett statistiskt säkerställt noll och ett besöksförbud i riksdagen skulle sitta mer än fint. Om dessutom siffrorna håller i sig långsiktigt så att de också blev nästa vals resultat för partiet, skulle jag troligen dansa näck i fontänen på Sergels Torg. Höggradigt berusad förstås på en riktigt torr och bra champagne.

Det är en rad samverkande faktorer som nu ger sig till känna. Mehmet Kaplans avgång satte igång en uppdämd debatt om både toppstyrning (SVD; Archive) och ett behov av att byta ut språkrören (Aftonbladet; Archive). Hans avgång satte också igång en infekterad debatt om islamism och islamofobi. Nu har den debatten börjat skörda sina första offer och snart kan dessa bli fler. Källor talar nämligen om att båda språkrören kan komma att få avgå (SVT; Archive) på den kommande partistämman.

Finns det några negativa nyheter med opinionsundersökningen då? Jo, faktiskt så finns det det! Vänsterpartiet ökar med hela en procentenhet till åtta komma två vilket är partiets bästa siffra på två år. Vänsterpopulism lönar sig alltså trots att det är just bara populism. En annan baksida är att Socialdemokraterna fortfarande ligger på en skamlöst hög siffra (26,5 %) trots en fullständig genomklappning i fråga efter fråga och ett monumentalt misslyckande i regeringsutövandet.

Moderaterna tar rena glädjeklivet uppåt och ökar med en komma sex procent till 27,4 %. Inte heller där förstår jag riktigt hur det gick till. Partiet har ju legat ovanligt lågt och inte gjort några spektakulära uttalanden eller utspel, men däremot låtit landets genomusla regering fortsätta sitt regerande mot bättre vetande. Deras tillvaro står inte heller på säker grund, flera av Alliansens partier krymper samtidigt som m växer.

Puppet PeopleAv Alliansens partier är det bara M och Kd som växer, resten minskar de också i storlek. Det blir med andra ord svårt att få till ett underlag för en Alliansregering utan Sd om man väljer att fälla Löfven och utlysa nyval. Foto: By Reynold Brown – http://www.alyon.org/generale/theatre/cinema/affiches_cinema/a/as-az/attack_of_the_puppet_people.jpg, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=24831435

Centerpartiet minskar med en komma fyra procent till fem komma nio. Liberalerna minskar noll komma en till fem komma fyra, medan Kristdemokraterna äntligen klättrar med noll komma åtta till fyra komma tre. Alliansen växer därmed marginellt och hamnar sammantaget på 43 procent. Den rödgröna kraschlandningen skulle sammantaget idag få 39 %. Vore det val idag skulle alltså Alliansen fortsatt vara tvingade att söka passivt eller aktivt stöd av Sd.

Sd minskar visserligen med noll komma fyra procent till 15,3 %, men är fortfarande landets tredje största parti och är dessutom om det hade varit val idag vågmästare. En omständighet som inte kommer som ett välkommet besked för AKB eller de andra inom Alliansen. De kommer troligen istället att fortsätta lägga ner sin röst i väntan på ordinarie val. Det är den enda möjligheten de har med tanke på vad opinionsundersökningen visar.

Den här undersökningen understryker helt enkelt att det inte är läge för Alliansen att fälla regeringen då opinionsläget bara kommer att leda till att man tvingas söka stöd hos Sd. Fäller man regeringen finns dessutom risken att en skitförbannad Löfven inte lägger två fingrar i kors för att sänka en Alliansregering, akilleshälen heter återigen Sd. Skulle alltså Sd inte kunna trumfa igenom krav, behöver de bara rösta med S för att sänka en sån regering och det scenariot är inte helt uteslutet. S och Sd har gjort gemensam sak förut.

Ömsom vin, ömsom vatten, så kanske man kan sammanfatta undersökningen. Ingen får egen klar majoritet, ingen skulle kunna utlysa ett nyval och vara säkra på att man efter ett sådant kan få en solidare politisk grund att stå på. Miljöpartiets kris är det enda som är riktigt glädjande, men så är det extra glädjande. I varje fall i mina ögon är det något av de bästa beskeden inom politiken på länge. Den kan jag med andra ord hålla fast vid länge. Synd bara att dippen kommer mellan val, inte inför nästa ordinarie. Där får vi jobba lite mer.

Martin Luther KingMartin Luther King höll sitt berömda tal i Washington på temat ”I have a dream”. Det finns fler än han som har en dröm. Jag själv vill gärna se ett parlament och en regering utan mp ens i närheten av något av dessa. Ännu bättre vore det med en helt ny regering och ett Vänsterparti också det på noll. Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag Miljöpartiet till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Så har vi då nått den punkten i tillvaron då det börjar bli dags att betala det politiska priset för alla misslyckanden och felgrepp. Inte mig emot, tvärtom anser jag att ni har arbetat länge och ihärdigt för detta och att ni mer än förtjänar det. Det gör er till höghöjdstränade kandidater till priset.”

Demokratins Potemkinkulisser

”I Sverige har vi yttrandefrihet, vi har haft det i 250 år och i år firar vi dess tillblivelse”. Så brukar det heta i den officiella bilden av oss och den vårdar vi ömt, men stämmer den med verkligheten? Naturligtvis inte alls! För i Sverige 2016 mår just yttrandefriheten sämre än på länge och den bilden vi vill förmedla, är just bara en bild. Sanningen ser betydligt mer rå ut och den är inte alltid så vacker som man vill framställa från officiellt håll. Ett exempel på det är fallet Marcus Birro.

Hela historien började med hans krönika (Expressen; Archive) där han beskrev gatutiggeriet och hur lite han litade på nöden hos dessa människor. Det där är förstås inget man får säga i Sverige så ramaskriet blev högt, mycket högt. Han sa ju en del andra sanningar (Dagen; Archive) men ska man göra det gäller det att ha rätt åsikt, annars kan ramaskriet bli än högre. Ja, det kan bli så högt att man landar (Inzoomat; Archive) i något som mest liknar en extrem variant av Se & Hör med sitt kikande i andras nyckelhål.

Den enda avsikten med sådana artiklar är ju att förnedra, förringa och se till att smeta ner en misshaglig person, allt under täckmanteln av ”genuina nyheter”. Straffet för att säga saker som inte faller i god jord är hård. Så mycket för yttrandefriheten  alltså. Men det fyller uppenbarligen sin funktion, studier visar nämligen att den här typen av smutskastning ibland uppnår sitt syfte. Folk tystnar och så gör debatten. Att publikationer som ”Inzoomat” dessutom tjänar pengar på sitt snaskande är ju bonusen som får alla att göra vågen.

HoppaDe enda som hoppar av glädje i dagens situation är antidemokraterna, svensk vänster och de snaskiga publikationerna som så gärna gräver i folks liv för att hitta munsbitarna. De som däremot värnar om demokratin har hittills fått se sig akterseglade. Låt oss ändra på den situationen nu! Foto: By torbakhopper – happy the way it is, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=47726378

Men det kan gå ännu sämre än att man får sitt vandel söndertrasat, metoderna att slita sönder en persons trovärdighet är ju som bekant flera. I Marcus Birros fall innebar nästa steg det ekonomiska dråpslaget. Efter sitt gatlopp har Birro två uppdragsgivare kvar till sitt bolag som han som ensam ägare arbetar genom. De förser honom med uppdrag att skriva och föreläsa, förr var de fler men i skandalens spår har de andra dragit sig ur. Det har alltså blivit betydligt magrare och inkomsterna har inte helt sinat men är lägre.

I förra veckan bestämde de två sig för att sätta hårt mot hårt. Genom att hota honom med sparken såg de till att han tvangs hoppa av en föreläsning (SMP; Archive) i Växjö. De såg helt enkelt hans deltagande som oönskat. Det är alltså så man dödar det fria ordet i landet. Har du fel åsikt eller fel ställningstagande så  måste du antingen som jag arbeta under pseudonym, eller så får du inga intäkter eller inkomster som Birro. Blir du riktigt hatad kan du också se fram emot ett härligt litet karaktärsmord i någon snaskig publikation.

Yttrandefriheten mår alltså inte så bra som man vill påskina. Ivar Arpis skarpa penna har fångat detta faktum när toleransen (SVD; Archive) ställs i centrum i hans ledare. Han precis som jag, konstaterar att toleransen i landet är minimal och att den slår mot just yttrandefriheten. Han konstaterar också precis som jag, att denna intolerans så gott som alltid kommer från vänster. Till sist drar han återigen precis som jag slutsatsen att det alltid är högeridéer som man riktar in sig på.

Högeråsikter får man inte ha i Sverige, det har vänsterdebattörerna bestämt. Ändå har cirka hälften av befolkningen sådana tankar så de måste vara fascister allihop. Bunta ihop dom och skjut ihjäl dom, eller ännu bättre jämför med nazister som i Arpis (Nöjesguiden; Archive) fall. Slutsatsen kan bara bli en, Arpi träffar mitt i prick i sin skarpa artikel och den sanningen tål att läsas igen och igen. Men säger man den får man vara beredd att betala priset.

PrislappVill du ha varan måste du vara beredd att betala priset för den. Frihetens pris kan ibland vara högt som Marcus Birro har visat, men betalar man det inte kan man inte heller åtnjuta sånt som yttrandefrihet. Då tar helt andra mörkare krafter över. Foto: Av Ralf Roletschek – Egen avfotografering, FAL, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=19257212

För att komma dragandes med något så mossigt som ”yttrandefrihet” eller ”den fria tanken” är ju typiska borgerliga begrepp för att håll massan i schack. Med andra ord, göm dig inte bakom fina ord som enbart syftar till att ge dig fördelar du inte ska ha. Tanken svindlar inför all denna idioti som produceras. Naturligtvis är tanken fri, så också rätten att yttra den. Självklart kan vi tycka, men mina exempel visar något annat att något mycket mer otäckt pågår. Detta parallellt med att vi fixar jippon som ska upprätthålla självbilden.

Sanningen är att i Sverige 2016 värdesätter det offentliga olika åsikter olika mycket. Sant är också att har man ”fel åsikt” kan man råka riktigt illa ut. Faktiskt så illa att vi också till inskränkningar i yttrandefriheten, måste lägga till yrkesförbud (DT; Archive) för att kunna beskriva situationen. Det är alltså en illusion att tro att vi har full rätt att säga, tycka eller tänka vad vi vill. Allt medan vi fortfarande firar yttrandefrihetens lov.

För att lägga till nästa bit i pusslet, måste svensk vänster också börja ge sig på de som de ser som sina politiska rivaler. Politiska partier som inte ser verkligheten eller lösningarna som dom måste tillintetgöras. Partier som Sd hamnar naturligtvis snart i hårkorset. I den media som så villigt hjälper till, heter det att de är fascister (DN; Archive). För att backa upp tesen hämtar man in ”experter” (Metro; Archive) som ska skänka teorierna den trovärdighet de annars saknar. Allt för att krossa motståndet.

Jag skulle själv aldrig rösta på Sd, det finns helt enkelt en rad frågor där jag håller med så lite i deras syn att jag hellre söker mina sympatier på annat håll. Men deras rätt att verka, tänka och säga det de vill säga går inte att ifrågasätta om man vill kalla sig en demokrati eller ett land med yttrandefrihet. Den är till och med inskriven i grundlag av ett skäl så enkelt som att åsikter är okränkbara även om man inte håller med i sak. Att kränka andras rätt till denna frihet, är att agera odemokratiskt. Det är där svensk vänster går fel.

FelSvensk vänster har gått helt fel. De ser fiender i allt som inte överensstämmer med deras bild när i själva verket pluralism förutsätter olika åsikter och synsätt. Därmed håller de långsamt att förvandlas till antidemokrater, också Socialdemokraterna.
Foto: Wikimedia Commons

Inte ett enda parti, inte ens Socialdemokraterna, går fria från den anklagelseakt som man en dag måste ställa samman över svensk vänster. Tyvärr har ju också det ”demokratiska” partiet hänfallit åt samma typ av retorik genom att ett tag upphöja Henrik Arnstad till ”expert” där han kom fram med samma slutsatser som han alltid gör. Alla som inte tänker som svensk vänster är fascister (Sydsvenskan; Archive).

Att de gjorde sig till lika stort åtlöje som Arnstad som bara tycks kunna ett ord, var en bieffekt man fick äta upp. Snart förde man istället samma politik som de fascister man tidigare hade talat om. Den enda skillnaden var att Sd fortfarande var fascister, det är däremot inte S även om de för detta partis invandringspolitik.

Yttrandefriheten mår alltså inte helt bra, dags att återupprätta denna. Vilket år kunde vara bättre än i år för det? Vill man vara trovärdig när man talar om denna frihet är det väl nu den ska återupprättas och stärkas. Att i samma andetag se till att få en debatt värd namnet kring problemet svensk vänster är grädden på moset som en dag måste komma. Att som dom oinskränkt få lov att bete sig nära nog oanständigt i debatten som i exemplet Nöjesguiden i länken ovan, är ett sjukdomstecken som måste tas på allvar.

”Pluralism” är inte ett ord som ska beskriva Eldkvarns Plura Jonssons samlade tankar. Det är istället ett  ord som betyder politisk mångfald och som förpliktigar för den stat som vill kalla sig demokratisk. Självklart har Sd, trots att jag inte håller med dem, rätten att tala om sina frågor och uttrycka en åsikt. Glasklart har alla den rätten, gillar man inte det man hör är allt man behöver göra att stänga av och gå därifrån. Att däremot göra sitt allt för att inskränka allas rätt, är att agera för demokratins nedmontering i Sverige.

RivningReagerar inte fler är det inte uteslutet att sådant som idag tas för självklart, inte är det i framtiden. Yttrandefrihet kan snabbt rivas ned med alla möjliga argument som ”näthat”. Allt för att se till att de som opponerar sig tystas Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag den samlade svenska vänstern, allt från Socialdemokraterna till KPML(R), till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Att kalla er demokrater är en skymf mot allt vad demokrati står för. Att med de exemplifierade metoderna söka en situation där man kan slå mot alla de åsikter man inte delar är inte demokrati. Det är det som gör er till bloddopade kandidater till priset.”