Du sköna framtid?

Vi brukar vid nationaldagsfirande påminna oss om hur lyckligt lottade vi är. Inget undantag den här gången heller när Urban Ahlin intog Skansens scen under evenemanget som firades med kungen, statsministern och andra politiska potentater närvarande. Talmannen valde att lägga tonvikten på svenska flaggans firande, våra nordiska grannar och hur fina de är och att hylla vårt öppna samhälle med vår öppna attityd. Mycket koncentrerades på demokrati trots att den idag är kraftigt ansatt av just samma etablissemang som satt där.

Länk till inslaget från SVT. Urban Ahlin knöt därmed an till en gammal idé hos just Socialdemokraterna nämligen den om det nordiska samarbetet. Så mycket för internationalismen som man hyllar så inom samma parti därför att hade han varit det i själ och hjärta hade han också tagit upp samarbetet och vikten av detta inom EU. Men inget om denna organisation, inget om medlemsländerna och vikten av samarbete över gränserna där alltså.

Birigitta Andersson var stolt över att vara svensk och det finns i viss mån anledning att vara. Men Urban Ahlins beskrivning och bild är knappast den som stämmer. Politik som att sälja korv är som att ge svensken fingret.

Det finns dock en annan rätt illavarslande tendens i allt vurmande för vårt avlånga land. Inte för att jag tycker att vi inte borde vurma för landet men det är beskrivningen jag vänder mig emot. Urban Ahlin talar om öppenheten, men vi har allt mindre av detta. Han talar om demokratin och återigen kan jag bara konstatera att den blir allt mer en bristvara (Nyheter24; Archive).

Det är till och med så illa ställt på demokratins område att själva ordet ”demokrati” av vissa tycks ses som en ren vänstertolkning (Ung vänster förklarar ekonomisk demokrati; Archive). Det finns skrämmande tendenser och de kommer nästan alltid från vänster i vårt land. Tanken är förstås att muta in ett synsätt och sätta lika med-tecken mellan ”vänster” och ”demokrati” för att de ska bli synonyma med varandra. Att de inte är det spelar som vanligt mindre roll.

I politikens värld och också Socialdemokraternas är framtiden en viktig faktor. Den måste också den målas i så ljusa färger som möjligt. ”Landet är på rätt väg” är ett återkommande tema (DI; Archive) för vilken makthavare som helst. Återigen har sanningen ingenting med budskapet att göra, budskapet är helt enkelt det överordnande. Men är framtiden så ljus som man vill ge skenet av? Nej, här finns betydande problem tyvärr!

Kalla mig gärna alarmist men det är dags att tala om sanningen, inte den tillrättalagda varianten som så gärna trummas ut genom media. Bara några dagar innan Urban Ahlins nästan frireligiösa tal trummas in i våra medvetanden tillkallas ett polispådrag till Matteusskolan på självaste Södermalm i Stockholm. För dig som inte bor i staden så är Södermalm mediamänniskornas och de arbetarklass-aspirerande medelklassungarnas egna Mecka. Där huserar hela pudelns kärna av godhetsrörelsen.

PudelSödermalm är som pudelns kärna eller den del som sitter längst till vänster. Från hundens perspektiv sett blir det närmast a-hålet och det är nog en träffande allegori. Södermalm är nämligen stadsdelen i Stockholm som huserar 95 % av godhetsrörelsen och stadsdelen där medelklassungar får leka proletärer. Allt medan proletärerna för länge sedan flyttat därifrån på grund av kostnaderna. Foto: By Belinda – Flickr, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=2427682

På torsdagen i förra veckan tillkallades just till denna stadsdel en polispatrull där en 15-årig nyanländ under knivhot (SVT; Archive) uppträdde aggressivt mot en fritidsledare. Under 2 timmar satt vettskrämda ungar instängda med utegångsförbud på grund av risken medan polisen gick igenom skolan. Till sist kunde man omhändeta personen och ta in denne på förhör. Under dessa två timmar satt orolig föräldrar som på nålar och undrade vad som hände. Lite ironiskt att det var just mediamogulernas egna små telningar som blev offren.

Tyvärr är detta inte det enda exemplet om ohållbara situationer från skolans värld. Larmen (TV4; Archive) kommer mest hela tiden och från hela landet (SVT; Archive). Men det här är bara från skolans värld, sen har vi etniska och religiösa konflikter som också de har flyttat in. Hot (SVD; Archive) och våld (Jönköpingsposten; Archive) har blivit vanligare och detta sker ibland på asylboenden rakt under näsan på myndighetsrepresentanter.

Vissa som Nuri Kino börjar med all rätt fråga sig vad asylrätten är värd när sånt händer. Att fly förföljelse från ett land, hamna i ett annat där asyl och skydd utlovas bara för att hamna i samma soppa som i det gamla landet med samma människor som står för samma hot är inte asyl, det är en falsk förhoppning. Humanisterna, eller det de påstår sig stå för, har alltså lyckats skapa en situation som bäst beskrivs som anti-humanistisk. Snyggt jobbat!

Vilken tur då i den nuvarande situationen att vi har en så handlingskraftig regering som både vet och gör sitt jobb. Nej skämt åsido, den fortsätter det den är bäst på – att miss- lyckas. Deras trumfkort hette Anders Ygeman, han framställdes som en handlingens man när han deklarerade att 80 000 personer utan asylskäl skulle avvisas (SVT; Archive). Vi vet vad som hände, av dessa blev det en rännil. Vi får vara glada om han lyckas avvisa ens 80 personer. De flesta länder har redan stängt dörren (Bloggen Cornucopia) för återvändare.

DörrAnders Ygeman lovad runt men höll tunt. Nu upptäcker han den smärtsamma vägen att länderna varifrån en del asylsökanden kommer ifrån nu har stängt sina dörrar och ingen kommer tillbaks. Sverige står nu med flyktingar utan asylskäl men som inte kan skickas tillbaka. Foto: Wikimedia Commons

Vår regering är ett skämt, vi kan dagligen se resultatet av dess misslyckanden och när de äntligen tillfälligt får tummen ur a-hålet misslyckas de igen. Inget hopp där alltså, men det gäller ju fortfarande att utmåla framtiden i ljusa pastellfärger. I den processen är Urban Ahlin en lydig och lojal sosse som tar varje tillfälle i akt och utmålar allt i färger som inte stämmer.

Men regering är inte färdig där, de fortsätter det de påbörjat nämligen att straffa svensken så långt det är möjligt. Vapnet den här gången heter skatt och ”du tror du ska få något för pengarna men tji fick du”.

För med världens högsta skatt tror man väl kanske i ren inbillning att det också ska ge något tillbaka. Men när återbetalningen är liktydig med sämre samhällsservice som överfulla sjukhus (SVT; Archive), en underbemannad poliskår (SVT; Archive), kvinnomiss-handel (TV4) på asylboende som dessutom ignoreras därför att resurserna att utreda antagligen saknas så har samhällskontraktet brutits. Långsamt glider samhället ner i ett svart hål där välfärden (Bloggen Uvell) helt riktigt alltmer ifrågasätts.

Medborgare som straffas dubbelt blir nästa tunga på vågen. Först drabbas de av brott, sen straffas de en gång till. I exemplet med avvisning från en campingplats (Hallsta/Sura; Archive) kan ju verka som ett trivialt exempel, men underskatta aldrig en kränkt människas ilska över hur de blir behandlade. Samhället kommer helt enkelt allt närmre ett slags inre sammanbrott. Denna process blir naturligtvis inte bättre av att människor både känner sig rättslösa och kränkta.

FullStraff av de skyldiga, i bildens fall offer för överdrivet drickande, är oftast ingen trevlig affär även om det ibland behövs. Men att straffa de redan utsatta är än mer magstarkt. Samhället upplöses atom för atom och när vi dessutom inte ser nyttan med en välfärd som inte ger något igen ligger också modellen risigt till Foto: Av William Andrews – Old-time punishments by William Andrews. 1890 p140 archive.org, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=14138001

Frågan blir alltså till sist hur regeringen ska lösa den situation de själva var så dåliga på att  hantera under förra året och som nu drabbar landet med full kraft i form av ännu mer ohanterliga problem? Svaret är enkelt, det kan de inte och anledningen är lika enkel den. De är helt enkelt oduglingar som inte längre förmår att lösa problemen. Den här regeringen består till 101 % av rena klåpare helt enkelt.

Socialdemokraterna går långsamt mot ett sammanbrott, miljöpartiet måste spendera allt mer tid åt att läka såren från månader av kris och vänsterpartiet är helt enkelt för verklighetsfrånvända för till och med svenskt samhällsliv. Det är alltså dags att säga nog är nog, inte att måla upp framtiden i bjärta färger och med fagra löften som ändå kommer på skam.

Det här sätter fokus på oppositionen som måste börja agera istället för att resignera. Första bästa tillfälle att fälla regeringen borde tas vara på och gör man inte det, oavsett om detta måste ske med sverigedemokraternas hjälp eller inte, är att försätta ytterligare en chans. Det är något det här landet snart inte längre har råd med.

RingDagens Sverige behöver någon som agerar istället för att resignera. Hittills har vi sett lite eller inget av detta från vare sig regering eller opposition. Det är till och med viktigare att försöka och misslyckas än att inte försöka alls, det är så illa samhället är ställt på vissa områden. Foto: By Adonart – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=45647566

Löjesguiden nominerar idag slentrianmässigt regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Få gånger i världshistorien har en regering misslyckats i så många frågor som denna. Att den över huvud taget har fått tillåtas att sitta kvar är nära nog lika kriminellt det. Det gör regeringen till fullödiga kandidater till priset.”

Annonser

Analysera mera

Sverige måste vara det enda landet i världen förutom Nordkorea och Kina, där landets akademiska elit öppet kan erkänna att man har en politisk agenda och att man inte alls är objektiv i sina bedömningar. Professorer, doktorander och andra sysslar inte längre med ”objektiv” forskning. Istället för kunskap har vi alltså ersatt denna med subjektivt tyckande lätt maskerat till ”vetenskap”. Det enda syftet med detta tycks vara att påtala för populasen vad de ska tycka och hur ”verkligheten” egentligen ser ut.

Tyvärr har allt som oftast dessa proffstyckare vänsteråsikter. Det är som om dessas mission nästan har antagit religiösa dimensioner när de ska ut och tala om varför man bara kan ha just vänsteråsikter. Förstärkt av titlar som ”professor” och ”doktor”, skänker man dessutom det som bara är en åsikt en aura av trovärdighet. Det hela är lite grann som det gamla bondesamhällets hästhandlare, men nu heter varorna ”åsikter” och ”fakta”.

En av dessa moderna hästhandlare är Stig-Björn Ljunggren. Han brukar i olika sammanhang titulera sig ”den s-märkte statsvetaren” eftersom han är just sosse och statsvetare. Hur ska man kunna lita på en person som inte ens sticker under stol med att hans infallsvinkel är just socialdemokratens?

ReligiösSvensk vänster liknar allt mer en religiös procession där de heliga relikerna och symbolfrågorna bärs fram likt madonna-figurer. Ingen analys i världen kan förneka de problem som blir allt mer övertydliga, ändå missar just analysen hela tiden målet
Foto: By Leonid Solomatkin – http://www.the-athenaeum.org/art/detail.php?ID=219679, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=47136868

För genom att blanda ihop två oförenliga begrepp, subjektivitet och objektivitet, har han ju effektivt stängt dörren till antingen det ena, det andra eller båda två. Man kan faktiskt inte vara statsvetare, objektiv och öppet ha tagit politiskt ställningstagande på en och samma gång. För statsvetenskap är klar som kristall på en punkt, objektivitet gäller. Men avsaknaden av objektivitet är inte allt som går att kritisera tyvärr.

Hans debattartikel häromsistens i Aftonbladet (unvis.it) är lika fel den som hans förmenta ”objektivitet”. Slutsatsen att svenska folket skiter i Stefan Löfven är visserligen riktigt men här finns fler felaktiga slutsatser än det finns riktiga. Ta följande exempel:

”Sverige har utvecklats från en folkrörelsedemokrati till en publikdemokrati där den mediala logiken bestämmer hur det politiska samtalet utformas. Det är därför socialdemokratins framtidsdebatt äger rum i tidningar, på nätet, i tv och andra digitalburna sammanhang. Inte i partiets organisationer. Ty partiet är dött som samlingspunkt.”

Jo, det är sant att det skett en vindkantring. Jo, det är sant att partiet Socialdemokraterna är dött men problemet med påståendet är att det är andra partier också. Få eller inga partier idag har en livfull debatt bland medlemmar från lokalplan till de högsta styrande organen.

Medlemsmöten och hela organisationsmöten har snabbt förvandlats till kafferep där frågor diskuteras men få beslut (Aftonbladet; Archive) av vikt tas. Istället har debatten flyttat till nätet hos i stort sett alla och besluten är idag väldigt centraliserade till en liten elit i partiernas topp. Här skiljer sig inte Socialdemokratin från något annat parti i dagens riksdag, tvärtom har de alltför mycket gemensamt på den punkten.

Felaktigheterna fortsätter i citat som:

”Den tredje förlusten som drabbat socialdemokratin är som bärare av en gemensam berättelse för svenska folket. Svenskheten är på upphällningen, det nationella bryts samman av globala krafter parallellt med individualismens utbredning.”

Svenskheten på upphällningen? Vad menar han? Länge hette vår nationaldag ”svenska flaggans dag”. 1983 blev den vår officiella nationaldag och flaggdag, samtidigt blev den en helgdag. Jag skulle till och med gå så långt att jag påstår att svensk precis som Europeisk nationalism är på frammarsch. I kölvattnet på det är svenskhet och behovet av en nationell identitet ökande, inte minskande. Mycket på grund av vad som kallas ”globala krafter” eller globalisering.

Rysk FolkdräktI en tid när den nationella identiteten och de mer extrema nationella uttrycken ökar i Europa, påstås att ”svenskheten skulle vara på upphällningen”. Tvärtom ökar den också här på både gott och ont. Foto: By Поленов – http://www.polenov.su, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=23501398

I stort sett det enda så lång jag kan instämma i, är att Socialdemokratin är slut som parti. Men den ”delseger”, alltså att partiet ”bara” ligger och hovrar kring 20-procentsstrecket, är ju hur fel som helst. Tvärtom lär den nedåtgående spiralen fortsätta att ta partiet rakt ner i avgrunden så länge man inte vidtar en rad saker.

För det första måste samarbetet med både Miljöpartiet och Vänsterpartiet med omedelbar verkan upphöra. Deras förslag (DN; Archive) är inte bara skadliga för näringslivet, utan det är i vanlig ordning konsumenterna som betalar för deras dumheter i form av höjda avgifter eller sämre villkor. Medborgaren betalar åter indirekt mer skatt utöver vad han eller hon redan betalar ur egen ficka genom att bankernas höjda kostnader drabbar dem.

Det är inte den enda skatt som höjs, faktiskt kommer budgetar under 2016 innebära rena skattechocker. Det är ju så vänstern opererar och det enda sättet förslaget de har för att bemöta de kostnadsökningar (DN; Archive) som nu kommer men som man tidigare så hårt förnekade. Den dagen Socialdemokraterna kommer till självinsikt om att det är de som betalar för de andra partiernas vidlyftighet, kanske de har en chans men fan tror det.

När man dessutom står så pass långt från de ideal man själv påstår sig stå för, ligger varningen för hyckleri (Expressen; Archive) extremt nära till hands. Stig-Björn Ljunggren och andra debattörer borde kanske rikta in sig på den diskrepans som alltid tycks råda i detta parti. De har ju för länge sedan glömt omtanken om medborgaren för att istället se till att den egna lyckan blir total.

De enskilda giriga inom Socialdemokratin är knappast ensamma. De är istället tillsammans med LO storägare av både kapital och tillgångar som du kan läsa mer om på Rebecca Weidmo Uvells blogg. De falska tongångarna har dessutom basunerats ut en längre tid. Detta är ingen ny företeelse inom en arbetarrörelse vars enda arbete är att fortsätta att lura medborgaren med allehanda knep.

The Last BanditVem som är skurken i den soppa som kallas ”svensk vänster” är svårt att avgöra. Det mest talande är dock att de tycks vilja höja skatten på allt och alla till dess ingen längre kan eller vill tjäna en spänn längre. Ingen inom rörelsen talar däremot om sig själva som skurken trots att man äger mer än genomsnittliga bergtroll brukar göra Foto: ”The Last Bandit” Filmaffisch Wikimedia Commons

Det är alltså rätt många poänger Stig-Björn missar, men den grövsta är ändå den sista. När han i all välmening vill ge Socialdemokraterna en alternativ inriktning och ge dem ett nytt samtal att föra med medborgaren är det något som liksom slår slint.

”Vad ska då komma i stället? Framförallt är det identitetspolitiken som formulerats som ersättningsberättelse, där det inte längre är Per Albins folkhemideal som står i centrum, alltså att det inte ska finnas några kelgrisar eller styvbarn, utan snarare ett återupplivande av grupptänkandet.”

Det lite sorgliga, kanske rent av glädjande (?), är att svensk vänster med sådana här uttalanden och tankar, allt mer fjärmar sig från verkligheten. Det är som om dom allihop hade drabbats av just den postkoloniala förbannelsen och att man nu i allt högre grad försvinner, imploderar eller slår knut på sig själva i processen att verkligen visa hur långt från realism man faktiskt står. Svensk vänster är helt enkelt i stort behov av hjälp som att lägga ner den.

Det är nämligen inte mer identitetstänkande eller politik som landet behöver. Istället är det en större respekt för människan oavsett om hon är enbent lesbian från norra Mongoliet, eller om hon är som alla andra. Att se individen har nämligen hittills aldrig varit folkhemmets starkaste gren. Tvärtom förutsätter den en grundsyn av kollektivism vilket har format hela den svenska vänstern sätt att tänka.

Man behöver också komma till insikt om att de lösningar man hittills har använt sig av, t ex eviga skattehöjningar, är en förlegad och kontraproduktiv politik som hör till gårdagen. Tillväxt och jobbskapande som är en förutsättning för välfärdssamhället, kan aldrig komma ur en politik som hela tiden dränerar grundförutsättningen för den. Att hela tiden rycka mattan under fötterna från det som faktiskt är ett måste för välfärd dvs god ekonomi, är i bästa fall att beskriva som självdestruktivt.

MunkAtt uppnå visdom, att kunna bli klokare och därmed se sig själv och sitt egna beteende är inte svensk vänsters starka sida. Tvärtom är de uppfyllda av sån brist på just detta och en tro på att man sitter inne med alla de nödvändiga lösningarna. De bristerna blir snart till dåliga förslag och därmed är landets öde beseglat om inget görs. Foto: By Marubatsu – Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=799678

Grundproblemen i alla fallen är just analysen. Istället för att ens komma fram till en i minsta möjliga mån självkritisk bild, kommer man hela tiden fram till en allt mer verklighets-frånvänd världsbild. Omvärldsanalysen haltar, men det gör också slutsatserna. Därmed blir förslagen allt mer genomkorkade och man kan snart inte ens läsa en debattartikel utan att börja undra över tillståndet i en rörelse som helt har tappat markkontakten. Snälla vänster analyser gärna mera, men gör det framför allt bättre.

Löjesguiden nominerar idag svensk vänster, deras debattörer och den postkolonialt anfrätta agendan som har förgiftat rörelsen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Lägg ner, lägg ner så in i vassen och stäng för guds skull locket på burken för att aldrig mer öppnas igen. Märk gärna tunnan den begravs i ”riskavfall”. Det gör rörelsen till en formfulländad kandidat till priset.”

Någon annan betalar!

Jag vill ha många saker i livet, jag är lite av en prylgalning som är lite för intresserad av för många saker. Mitt musiklyssnande gör att jag vill ha en bra stereo, jag är intresserad av fotografering och vill ha en dyrare kamera och så vidare. Det vore ibland rätt bekvämt om någon annan betalade för mina excesser och det kan ju verka penningbesparande för mig, men det är inte fullt lika bekvämt för någon annan som ska betala för kalaset.

En del av vår välfärd bygger ju på bidrag som en möjlighet att akut kunna lösa en persons eller en grupps ekonomiska trångmål. Jag tycker själv det är bra, men jag börjar samtidigt bli allt mer tveksam. För sakta har bidrag förvandlats från att ha varit en temporär lösning, till att bli en permanent. Från början var ju bidrag tänkt att vara just en temporär lösning, men i takt med att jobben inte längre växer på trän och arbetsgivarna blir alltmer selektiva, blir också bidragen allt mer permanentade. En utveckling som måste brytas kort och gott.

DäcksbyteAtt inse att man inte kan möta något dåligt med att upprepa samma misstag är något vi måste lära oss som nation. Byte innebär inte alltid något sämre, tvärtom är det sämre att lunka på som förut. Svensk vänster har misslyckats med integration, jobbskapande och istället är det enda svaret som kvarstår ”mer bidrag”. Låt oss byta den hackande skivan nu. Foto: By Foto: Stefan Brending, Lizenz: Creative Commons by-sa-3.0 de, CC BY-SA 3.0 de, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=28482845

Särskilt vänsterregeringar har sett till den saken. Man tycks resonera att ju fler bidrag som skapas, desto mer ges illusionen av en rörelse som bryr sig. Desto mer man misslyckas med jobbskapandet, ser man till att skyffla undan de som blir offren i både bidrag, förtidspension och meningslösa åtgärder. Vem kan rösta på någon som lovar neddragna bidrag om man är beroende av bidrag? Svensk vänster har skaffat sig ett maktmedel som heter duga därför att människor inte har några alternativ.

Man ska dock inte bara skylla på svensk vänster även om just de håller något av rekord i grenen ”göm undan i statistiken”. För vem kan glömma Reinfeldts Fas 3?

Sanningen är ju dock att just svensk vänster inklusive alla regeringens partier inte ger ett råttärsle för medborgaren. Har du fel kön kan du drabbas (Aftonbladet; Archive) av samarbetsregeringens förbannelse, åtminstone om Vänsterpartiet får sin vilja igenom. Men det kan ju bli värre än så, det är ju det vi har lärt oss under 1,5 år med Löfven. Man kan t ex låtsas att lägga förslag (Expressen; Archive) som ser ut som om de är ”kraftfulla” när de i själva verket är det rakt motsatta (Dagens Infrastruktur).

Men vore regeringen Löfven den den är utan ytterligare gigantiska misslyckanden? Nej, naturligtvis inte! Regeringen ärvde ju reformen om jobblotsar till Arbetsförmedlingen från regeringen Reinfeldt. Redan när man tog över borde man nog ha skrotat hela det projektet. Projektet las ut på företag (Expressen) och nu visar det sig att just Lotsföretagen har mjölkat staten på stora belopp. Då är det ingen inom Vänsterpartiet som skriker om ”omoral”. Det handlar ju trots allt om att slösa pengarna på ”rätt sak” som t ex arbetslösa.

BetalaAtt slentrianmässigt bara betala kan ju framstå som både ”solidariskt” och gott. Men faktum är att det hjälper inte ett samhälle i det långa loppet att fortsätta den politiken, det hjälper inte heller den enskilde som snart inte har några alternativ till bidragen. Foto: Wikimedia Commons

Nej, jag har inget emot att arbetslösa hjälps men det är en defensiv åtgärd som många gånger bara ser till att hålla näsan ovanför vattnet. Få jobb skapas knappast av att man betalar ut a-kassa, de som däremot beskylldes för ”girighet” och för att bedriva ”rövar-kapitalism” har faktiskt sett till just detta. De har kortat vårdköer, för det mesta sett till att höja kvalitén i vården och som sagt skapat jobb. Hela Vänsterpartiets retorik (DN; Archive) vilade alltså på felaktiga premisser i förra valrörelsen.

Arbetsförmedlingen och öda pengar, när vi ändå är inne på den biten. Hur dålig (LT) får en organisation bli innan man själva från statsmakten inser att något måste göras? Hur många ska uppmärksamma (Altinget) samma problem innan statsmakten börjar lyssna? Hur många missade chanser har samhället råd med där ansvaret vilar tungt på just arbetsförmedlingen (SVD Näringsliv; Archive)? Om du jobbar inom AF vill jag be om ursäkt, det är inte dig jag skäller på utan de som håller i trådarna dvs politikerna!

För det lite märkliga med samhällets resurser dvs pengar och politikerna å andra sidan, är att vissa saker som är nödvändiga bara plötsligt försvinner (DN; Archive) som den till pensionärerna utlovade skattesänkningen. Då blev det plötsligt bråda dagar då 200 000 personer plötsligt blev utan den sänkning som hade utlovats från regeringen. (Aftonbladet; Archive) det begav sig lät det annorlunda. I andra frågor finns ingen gräns för hur mycket kostnaden (GP; Archive) får ligga på.

Återigen gäller alltså åter en lite selektiv förmåga att skilja på slöseri och slöseri. Visserligen är det ena exemplet ovan en inbesparing på statskassan och ett slöseri på den kommunala kassan i Göteborg, jämförelsen haltar alltså lite. Men den är relevant på det sättet att det är offentliga utgifter och ger på handen att det är okej att rulla hatt med skattebetalarnas pengar, bara de går till ”rätt” sak. Svensk vänster har alltså en lite ambivalent syn på slöseri och slöseri där en viss skillnad tycks skönjas.

SlöseriDet talas ofta inom svensk vänster, särskilt miljöpartiet, om slöseriet med naturresurserna. Ingen däremot inom svensk vänster talar någonsin om slöseriet med de gemensamma resurserna i form av skattepengar. Kanske beror det på att man den vägen lätt köper sig röster från desperata människor som tacksamt tar emot håvorna utan att ha alternativ i form av jobb Foto: CC BY 1.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=168816

Den svenska vänsterns syn på skattepengar är som sagt rätt skruvad och den blir egentligen än mer förvriden. Min syn är att pengarna är dina och mina för staten att förvalta till det majoriteten inklusive jag själv anser vara till störst samhällsnytta. Pengarna ska gå till samhällsinvesteringar, vård, skola och omsorg. Svensk vänster däremot ser inget mitt eller ditt utan bara ”vårt”. Läs följande citat:

”Det är rätt magstarkt att en Allians som vill skänka bort sex miljarder av våra pengar – lika mycket som man i ett första steg vill dra in på försämringar för de arbetslösa – till dem med stora förmögenheter, talar om skattesänkningar för lågavlönade.”

Orden är Ali Esbatis (V) och yttrade på hans blogg. Vad menar han, ”av våra pengar”? Det är mina och dina pengar som politikerna förvaltar på lån inget annat! Jag betalar dessa därför att jag förväntar mig något i gengäld. Den tanken skapar lojalitet med det nuvarande systemet, att alla får ta del av det också vi som betalar. Det är däremot den gryende misstanken om att personer som Esbati alltmer ser möjligheten att betala till alla andra utom de som har stått för inbetalningarna som undergräver samma system.

Det är också hans inställning till pengarna som sådana som retar mig. Vadå ”våra pengar”? Detta är mina och dina pengar, inget annat. Staten ska under inga som helst omständigheter se något som ”sitt”, kom ihåg portalparagrafen i grundlagen som säger ”All offentlig makt utgår från folket”. Här får man känslan av att Esbati och V håller på att omvärdera den synen till att lyda ”all offentlig makt utgår från svensk vänster”.

Napoleon BonnaparteFler än svensk vänster har blivit bitna av makt genom historien. Den berusar och korrumperar ju som bekant. Nu måste nog svensken sätta ner foten och tala om att han/hon/hen (ironi!) förväntar sig bättre och annorlunda eftersom svaren på landets utmaningar inte längre duger Foto: Wikimedia Commons

Det är först nu när den ideologiska krutröken har lagt sig och allt ska summeras som den verkliga sanningen börjar dyka upp. Tillväxten blev till en kostnadsökning (GP; Archive) som kommer att spränga många budgetvallar framöver. Så bra då att det kan anställas än mer byråkrater på Försäkringskassan som måste administrera alla bidrag som nu ska börja betalas ut till alla nytillkomna. Det blir ju tillväxt av det.

Men tyvärr också kostnadsökningar och det är personer som Esbati skyldiga till, för det var ju de som skrek högst om att alla skulle komma hit som får ta på sig skulden för just kostnadsökningarna. Detta dessutom till människor som ännu inte har bidragit med en enda krona till det gemensamma. De har istället för flöten blivit sänken, inte för egen hand de vill säkert jobba, men på grund av att alla ska ta del av välfärdssystemet utan begränsningar.

När de som jobbar och därmed bidrar upptäcker detta vill jag inte befinna mig i vänsterns skor. Historiens dom lär tyvärr bli alltför hård för det. När människor upptäcker att de betalar åt andra, men blir utan själva lär nog omdömena bli just hårda. Istället borde alltså all kraft riktas mot att skapa jobb istället för att fösa in folk i bidragsberoende. Så hur ser det ut i den grenen? Jo tack, det ser ut som det brukar i svensk vänsters värld dvs här byggs Potemkin-kulisser som aldrig förr och återigen är det någon annan som betalar.

Jobb Malmö får utgöra mitt exempel men det finns fler från hela landet. Projektet inleddes som ett sätt att få ut funktionshindrade på arbetsmarknaden eftersom denna grupp var svåra att anställa. Ett vällovligt syfte alltså. I skenet av att kostnaderna för stadens utgifter till bidrag som redan 2014 närmade sig svindlande en miljard, tvangs staden till en skattehöjning (SR Malmöhus) men också ett omtänkande vad gällde bidragen. Plötsligt var inte projektet längre till för handikappade utan för nytillkomna.

HandikappadFrån att ha haft ett trevligt projekt för att få ut handikappade på arbetsmarknaden, gick projektet Jobb Malmö till att bli en förbudsskylt istället för en påbudsskylt. Rött ljus för handikappade, grönt för invandrare och inget ont i det. Problemet var bara att man vill ”städa undan” i bidragsberoendet och se till att snygga till statistiken Foto: Wikimedia Commons

Tanken var att man skulle aktivera istället för att passivisera dvs man skulle se till att folk gick från försörjningsbidrag till jobb. Tiden man skulle få ingå i projektet ändrades också från två år till ett. Det hela låter ju jättebra om det inte var för en liten baktanke som kom som en extra glasyr på tårtan. När de deltagande hade deltagit i ett år hade de också kvalificerat sig till A-kassa. Därmed var de arbetslösa statsbudgetens utgift istället för kommunens.

Kommunen vann två saker på rockaden. Dels sparade man pengar som annars blödde ut som försörjningsbidrag och dels putsade man på statistiken genom att ”gömma” de arbetslösa som under det här året räknades som ”sysselsatta”. Snyggt och prydligt med andra ord, men ett enda stort trollande och tricksande med siffror och kostnader för att den kritiske medborgaren inte i alltför hög grad ska ifrågasätta vad politiker till vänster egentligen gör med våra skattemedel.

Det är i vanlig ordning vi måste inse att vi inte kan ha en rörelse som mer eller mindre prenumererar på makten vid silverfaten längre. Så fort de bjuds in ställs det till med kalas på håvorna som ingen eller få har godkänt. Att gräva i det lär inte bli lättare med en passiv journalistkår, zombifierad väljarkår som röstar likadant som förut och kallar det ”övertygelse” eller vänsterpolitiker som dribblar med siffrorna för att förvirra och försvåra. Dags att vakna svensk, det är trots allt dina pengar det handlar om.

guldtackaSverige står inför många utmaningar som alla kommer att kosta pengar. Stora investeringar i det som ska skapa jobb, utbildning och arbetsträning för att nämna några områden. Att då slösa pengar i onödan på projekt som Projekt Malmö är utmanande. Foto: By Ausecure – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=45558026

Löjesguiden nominerar idag svensk vänster, från Socialdemokraterna till KPML(r), till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Bidrag passiviserar – den sanningen tror jag delar av svensk vänster också ser. Därför måste lösningen bli temporär dvs tidsbegränsas och också ses till att dras ner till ett absolut minimum då alltför många andra nödvändiga investeringar knackar på dörren.

Istället tycks debatten och framför allt åtgärderna gå mot en helt annan utveckling. Här tricksas och trollas med skattebetalarnas pengar, allt därför att misslyckandet är totalt. För många som inte kommer att få jobb vare sig nu eller i framtiden, är ett av grundproblemen. Substitutet bidrag blir på det sättet institutionaliserat och snart regel snarare än undantag. Det gör er till ohotade kandidater till priset.”

Öppna ögonen!

Inget gör mig mer förbannad än människor som inte ser, hör eller reagerar utan bara fortsätter ett destruktivt beteende trots att facit hänger rakt framför dem. Om de är i panik, chock eller annat vanmäktigt tillstånd är det förlåtligt, men när vuxna människor utan detta på fullaste allvar fortsätter så måste man börja ifrågasätta. Min indignation bottnar i att fortfarande trots alla tecken på sossarnas genomklappning fortsätter 26 % att stödja dem, 26 %! Hur tänker man då?

Dagens blodtryckshöjare från den sämsta regeringen landet någonsin har sett, handlar åter om hur man nu skär vi välfärden för att kunna ha råd med flyktingmottagandet. Tyvärr handlar det inte om att skära i bidragsregnet där det behövs. Nej nu vill Magdalena Andersson skära i assistansstödet för landets handikappade. Inget är bestämt men orden är uttalade, resultatet lär inte bli en vacker syn.

BlodtryckBlodtrycksmätare rekommenderas om man vill begrunda finansministerns utspel, allt annat är hälsofarligt. Så är också de nya förslag som lanseras i besparingarnas spår. Hela regeringen är faktiskt hälsofarlig så låt oss byta ut den nu Foto: Wikimedia Commons

Om hon hade sagt att barnbidrag inte ska utgå till höginkomsttagare hade jag inte beklagat mig. Hade det varit skolskjuts i tätort med taxi där det går lokalbussar hade jag sagt ”jättebra”, men nu är det handikappade vi talar om. Magdalena Andersson sätter därmed världsrekord i osmakligt beteende. För än så länge är förslaget bara ett förslag, inte ett fullbordat beslut och därmed är det bara ett beteende.

Ni med hjärtat till vänster borde verkligen tänka efter. Kan man stödja en regering vars uttalade mål är att slå mot välfärdens kärna men som samtidigt för sig med fagra ord om hur man är den enda garanten för just det man nu river ned? Det är ju trots allt inte solidaritet att nu ens skicka ut en trevare om att nerprioritera de svagaste och mest hjälpbehövande i samhället.

Paradoxen är total och det hyckleri som nu öppnas upp för borde få den mest luttrade att ta sig för pannan. Återigen, förlåt mina indignerade ord men jag känner mest att nu får det lov att vara nog. Den mardröm Sverige genomlider är just något av ett nationellt trauma och det är en ”solidarisk regering” som har satt denna inkompetensorgie på kartan.

Jackie ChanRegeringen borde förstå att det är dags att kasta in handduken när Jackie Chan ser ut så här Foto: Wikipedia

Okej, jag har lugnat mig och nu tar vi varför jag skriver som jag gör. I mitten av förrförra veckan öppnade alltså Magdalena Andersson upp för möjligheten att skära i assistansbidraget för landets handikappade. Du kan läsa om det via följande länk från Aftonbladet (unvis.it). Själv börjar jag hyperventilera av ren vredesmod bara jag tänker på något som liknar hennes förslag.

Landets handikappsorganisationer var naturligtvis snabba med att protestera, men på sitt vanliga svenska vänliga sätt vädjade man. Jag är inte längre säker på att de här idioterna i regeringen ens lyssnar så vädjan är godhjärtad men lönlös är jag rädd. Så cyniska är numer Socialdemokraterna och har kanske alltid har varit det. För återigen, kan man kalla ett parti vars representant kastar ut ett förslag som detta ”solidariskt”?

Senare kom en fördjupande förklaring från finansministern och också förnekanden från socialminister Annika Strandhäll, men är detta verkligen att lita på? Jag tror snart inte på ett ord som regeringen säger så tyvärr, min tillit är lika förbrukad som den här regeringen är. Dessutom kunde uttalandet från finansministern uttolkas som ett fortsatt försvar för linjen hon redan hade slagit in på. Lite statistik och skrift som är läsvärd i ämnet hittar du på bloggen Solrosupproret.

FarmorFler bord uttrycka sig så här när ett så lågt förslag väcks. Det är dags att inse fakta svensk, du betalar men de som bör få ta del av det får allt mindre Foto: Polyvore

Socialdemokraterna har alltid gjort ett paradnummer av att de och bara de står för solidariteten. Möjligen får miljöpartiet och vänsterpartiet vara med och sola sig i den glansen men Allliansen till exempel är ju ”hjärtlös”. Vad kan man då kalla Magdalena Anderssons utspel om inte hjärtlöst? Ord som ”känslokall”, ”råbarkad” och ”empatilös” poppar upp men det finns ett problem också i det.

Socialdemokratin har nämligen patent på ordet ”solidarisk”. Man ser sig själva som den enda kraften som är förmögen till denna känsla, men är den bilden sann? Knappast efter Magdalena Anderssons utspel! Och där har vi pudelns kärna, Socialdemokraterna klappar sig mer än gärna själva på axeln hur ondskefulla de än är, men kallar andra ”hjärtlösa” för betydligt mildare saker. Hyckleriet är ett faktum.

Men också Magdalena Andersson kanske är delvis utan skuld. För gräver man i det här är det bilden av den galopperande kostnadsökningen för migrationen som står i fokus. Den är knappast planerad, tvärtom är den plötsligt påkommen. Men den är också villkorad av Miljöpartiet som helst ser att vi tar hit hela världen och fler. Dags med andra ord att säga upp samarbetet med dessa. För vad har deras tvingande inställning lett till?

HundAlltid när man gräver lite djupare i mysteriet regeringen hittar man samma orsak – eftergifterna för samarbetet med v och mp. Kanske dags att omvärdera detta Löfven? Foto: Wikimedia Commons

Skattehöjningarna har varit aviserade länge så effekten där kan möjligen vara de förslag som är nytillkomna som har talats om i dagarna. En sådan är bankskatten som SVD Näringsliv har skrivit om i följande archive-länk. Slutnotan för den lär hamna i alla bankkunders knän dvs var och en av oss. Vi lär kunna se det i form av ökade avgifter för ingen ska inbilla mig att bankerna frivilligt upplåter sina vinster till Magdalena av pur snällhet.

Nedskärningar är däremot en sådan effekt. De flesta av dessa har ju kommit i kölvattnet på kostnadsökningarna för migration och sjukskrivningstalen och här är assistans-bidragsutspelet ett i mängden. En annan effekt är att Magdalena Andersson nu dammsuger upp pengar som lån för att täcka kostnaderna för alla underskott både migrationen, sjukskrivningen och Anders Borgs nedärvda underskott orsakar.

Pengarna går alltså inte till samhällsinvesteringar utan till underskott orsakade av dessa de uppräknade skälen! Mer om detta har Fnordspotting bloggat om. Bara av den orsaken borde vår nuvarande regering alltså avsättas. Att låna pengar till underskott orsakade av dålig eller bristfällig politik istället för att investera dessa i samhällsbygge är omöjligen annat än destruktivt.

Bada I PengarVi kanske tror att vi kan bada i pengar, så är nog inte fallet. Numer lånar Sverige pengar för att ha råd med alla utgifter, lån som inte går till samhällsinvesteringar utan löpande utgifter. Foto: The Guardian

Men hennes utspel visar också en annan sak som är betydligt mer allvarlig. Socialdemokratin med Löfven i spetsen administrerar idag en nästan medvetet planlagd nermontering av välfärden för att kunna få till samarbetet med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Istället för att överge dessa två extrempartier, är man alltså villiga att spela poker med välfärden som insats. Våra pengar är deras pengar och vi ska inte tro för en sekund att vi ska få något för våra surt förvärvade slantar.

Ett smaklöst förslag från en fullständigt förbrukad regering är resultatet. Det enda problemet är att den här statsledningen inte förstår det själva, de lunkar vidare som om inget har hänt. Och så gör tydligen också flertalet svenskar. Novus senaste mätning som kom för tre veckor sedan visade en Socialdemokrati som har parkerat på 26 %!? Mp och V har vardera 6,6 %.

Jag vill gärna försöka respektera andras ställningstagande, men efter uttalandet från Andersson vet jag inte om jag kan. Socialdemokraterna borde logiskt sett ha under noll i sympati i mina ögon. Miljöpartiet borde vara bortanför räddning men ökar med 0,7 % i väljarbarometern från Novus. Den här regeringen borde med andra ord vara slut, men är ändå förvånansvärt stabil. I mina ögon igen, är detta den värsta regeringen vi har haft så länge jag har levat och det är rätt länge. Så hur förklarar man något så ologiskt?

Löfven FörbrylladNär till och med förvirringens okrönte mästare Löfven ser så här förbryllad ut bör man nog ta sig en funderare om det här är värt att stödja. Dags för kursändring Sverige! Foto: Aftonbladet

Landets regering har ingen kontroll på i stort sett något men fortsätter att hålla sig någorlunda i opinionen, det är dags för eftertanke och omvärdering svensk! Dags att se Socialdemokraterna för vad de egentligen är, inte vad vi tror att de är. Det är också dags att klippa navelsträngen till omöjligpartiet Miljöpartiet därför att deras verklighetsfrånvända agenda håller på att haverera vad som har tagit generationer att bygga. Dags för kursändring med andra ord.

Löjesguiden nominerar idag nästan lakoniskt regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Behövs det en sån längre?”.

Vägen till bananrepubliken

I följande artikel som publicerades i DI den 15/10 tecknar den tyske ekonomiske analytikern och krönikören Henrik Mitelman en mycket dyster bild av Sverige och dess framtid som land att investera i. I artikeln pekar han på faktumet att vårt land börjar bli ett allt större högriskprojekt att investera i för utländskt kapital. Något som skulle kunna få katastrofala konsekvenser för Sverige. Utan investeringar blir det nämligen inga jobb.

Han pekar på att långt ifrån alla som kommer hit som migranter har den utbildningsnivån som ibland hävdas i debatten. Det är alltid de Syriska flyktingarna som framhålls men merparten av flyktingarna kommer inte ens därifrån. Ser man sammanräknat är det fler från Afghanistan, Eritrea, Irak och sådana som är statslösa. Diagram hittar du här under

Statistik MigrationSå här ser fördelningen ut mellan de största grupperna migranter. Till dessa kommer fler som inte är lika många, tabellen över övriga grupper hittar du här under. Listan startar på sidan 2 i dokumentet Foto: Migrationsverket

http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aab/1443685773037/Inkomna+ans%C3%B6kningar+om+asyl+2015+-+Applications+for+asylum+received+2015.pdf%5B/embe%5D

Syrier är den största enskilda gruppen men alltså inte sammanräknat. Afghaner och Somalier som är två stora grupper har tyvärr sämre utbildningsnivå vilket har att göra med att båda länderna har varit indragna i inbördeskrigsliknande tillstånd i 20-35 år beroende på land. Den ”högutbildade” arbetsstyrkan som bara skänks från ovan är alltså delvis en myt. För visst finns dom men långtifrån alla är det. Ingen pik men inte heller Eritreaner som är en stor grupp är särskilt högt utbildade.

Henrik Mitelman konstaterar också att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gjort en beräkning på de ökade kostnaderna i kölvattnet på migrationen för landstingen och kommunerna. Fram till 2019 kommer dessa att öka med svindlande 270 Miljarder SEK. Vill man inte börja skära drastiskt i välfärden krävs skattehöjning på i snitt 2 % vilket innebär fördyringar per hushåll med 15.000 per år.

Det här är ett faktum som kraftigt kringskär svenskens möjligheter att konsumera och investera vilket i sin tur skapar ringar på vattnet som för varje ring skapar färre jobb. Den nuvarande takten slänger alltså effektivt grus i maskineriet vilket är tvärtemot t ex statsministerns uttalanden som gått ut på att Sverige kommer att stå som vinnare på det som nu händer. Det kostar ju bara 2 Quattro Stagioni, en fanta och ett Netflix att ta emot enligt vissa källor, men ger så mycket mer……inte alls, här är svart på vitt.

Henrik SchyffertDet är tur vi har begåvningar som Henrik Schyffert att luta oss mot när nu larmrapporterna börjar komma in. Hans visdomsord kommer säkert rädda landet  då alarmister som Mitelman i grunden har fel…..trots sin centrala position och sina kontakter Foto: Expressen

Vi kommer att få betala för många år framöver, kanske till och med decennier in i framtiden. År som kommer att vara förödda och det är det som nu får investerare att dra öronen åt sig. I vanlig ordning när det gäller dagens Sverige stannar inte eländet med detta. Beräkningar från SKL visar att om den nuvarande situationen ska klaras av krävs det att en vanlig löntagare måste avstå ytterligare 6.000 kronor utöver vad han och hon redan betalar i skatt per år. Ett faktum som kommer att leda till mindre konsumtion.

Mindre konsumtion alltså mindre efterfrågan, leder naturligtvis till konsekvenser för lång tid framöver det också. Mindre skatteintäkter på moms, företagsskatt och också färre anställda eftersom man inte längre har råd på samma sätt. Det kommer leda till än lägre intäkter på arbetsgivaravgift, löneskatt och också högre kostnader för a-kassa och andra bidrag. Summan av allt visar på ett jättelikt minus och också detta skrämmer investerarna enligt Mitelman.

Men SKL:s beräkning kan vara i underkant fel. För tittar man på deras beräkning räknar de perioden juni-december. Migrationsvågen satte igång senare och därför är många kostnader ännu inte med i deras underlag. Det kan alltså vara än värre än SKL säger och detta spär naturligtvis på Mitelmans tes om att investerare nu drar öronen åt sig. Ett faktum som kommer att generera än mer osäkerhet hos investerarna då de ser hela sanningen vilket vi ännu inte vet något om.

Magdalena Andersson BudgetDet är mycket hon inte säger och inte vill du ska höra svensk, som sanningen till exempel. Den säger nämligen att Sverige verkligen ligger risigt till för många decennier framåt i värsta fall, allt tack vare hennes egna partis politik Foto: Wikipedia

Han säger det aldrig rakt ut, men mellan raderna kan man ana att den svenska vägen till bananrepubliksstatus nu är inledd. Ett faktum som också bekräftas av viss forskning. För socialdemokratins alla påståenden om hur invandrarna går rakt ut i jobb är som sagt en myt, något Tino Sanandaji har visat via sin blogg i detta inlägg.

Hans siffror visar att antalet utrikes födda i arbete minskar, inte ökar. Allt fler står redan utanför arbetsmarknaden och med än fler kommer den siffran att öka dramatiskt. Resultatet av det kommer bli högre bidragsberoende. Ökade kostnader och minskade intäkter i kombination med galopperande utgiftsökningar på migrationsområdet som regeringen och finansministern inte längre har kontroll över är ingen bra kombination. Detta inverkar extra hårt på just sådana överväganden som investeringar.

Vi skördar nu den draksådd regeringen har sått och den kommer att bli minst sagt bitter att svälja. Två pizzor och ett Netflix lär inte längre vara aktuellt som måttstock, om det någonsin var det förstås. När nu varningsklockorna ringer är det enda vi kan uppbåda en regering som både har tappat kontrollen och sin legitimitet på en och samma gång.

När vi dessutom inom de närmaste åren eller kanske till och med månaderna kommer att bli varse prislappen lär vissa partier hänga mycket löst om det fanns någon samband mellan väljarstöd och konsekvens för handlingarna och åtgärderna som vidtagits. Det har blivit dags att sätta ett streck i historien kring regeringen Löfven. När hans politik och de åtgärder som hittills har vidtagits har varit direkt kontraproduktiva finns litet eller inget förtroende kvar.

Hieronymus BoschDet finns grupper vi känner lite eller inget förtroende för t ex politiker eller tjuvar. Men socialmediokratin har alltid uppburit högt förtroende, så borde det inte vara längre. Tvärtom är det detta parti som i många stycken har försatt oss i den nuvarande situationen Foto: ”Hieronymus Bosch 052” by Hieronymus Bosch (circa 1450–1516) – The Yorck Project: 10.000 Meisterwerke der Malerei. DVD-ROM, 2002. ISBN 3936122202. Distributed by DIRECTMEDIA Publishing GmbH.. Licensed under Public Domain via Wikimedia Commons

Kvar borde finnas ett absolut krav på avgång eller ombildning med andra partier än mp och v i regeringen. Endast framtiden kan utvisa vad som kommer att ske, men en sak är säker. Framtiden för Sverige ter sig alltmer blek om inget drastiskt vidtas, detta måste ske nu. Imorgon kan det vara försent. Nu är det upp till Stefan Löfven som den ytterst ansvarige (?) att ta ställning. Det han gör kommer att vara direkt avgörande för årtionden framåt och man kan bara hoppas att han har vett nog att inse att spåret mp och v har nått vägs ände.

Sverige har  inlett vägen till att bli en bananrepublik på mer än detta område. Läs mer om ytterligare ett på bloggen Fnordspotting där man kan läsa om tidningarnas moral i dagens Sverige. En ytterst otäck historia över hur illa vårt land idag fungerar också på vardags-demokratins område.

Löjesguiden nominerar idag åter regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ansvar tycks vara en bristvara i regeringens och Stefans Löfvens världsbild. Inte ens när Magdad Bob ställs inför fullbordat faktum med ekonomisk kollaps viker man en tum från den inslagna linjen. Allt för att initiativet inte längre finns hos sossarna utan hos två småpartier som inte har annat än extremism att delge svensken. Det gör er till fullfjädrade kandidater.”

Bland felsatsningar, förslösande och fel proportioner

Vår regering har lagt sin första egna budget där full kraft på de egna förslagen får utrymme. Men det är en läsning full med besvikelser. Felsatsningar, förslösande av pengar och direkt felaktiga proportioner på de budgetposter som tas upp är det mest karaktäristiska. På punkt efter punkt är det felaktigheter i form av dålig matematik eller rena felsatsningar. Ytterligare en ”ansvarig” minister  i vår ”regering” har därmed visat att hon inte är mogen jobbet hon är satt att sköta. Fler som har bloggat om alla oseriös sidor av budgeten är Fnordspotting.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sanningen blir inte mindre sann bara för att man inte vill se, höra eller uttala den. Tvärtom blir osanningen med tiden allt mer akut och det är den ekvationen regeringen inte får ihop. Budgeten fokuserar på osanningen, men sanningen kommer tyvärr med tiden att bli akut. Foto: Wikimedia Commons

Vi kan börja med bomarknaden. Boverket har låtit göra en beräkning som talar om ett omedelbart akut behov av 460 000 lägenheter som omedelbart måste börja byggas. Med tanke på alla nyanlända kommer det behovet att öka än mer och för detta måste det naturligtvis avsättas pengar men också ändras regler. Vad gör då regeringen? De avsätter pengar som räcker till motsvarande 250 000 lägenheter! För lite och försent med andra ord. Att vi dessutom har en Bostadsminister som inte med ett enda ord nämner att också reglerna behöver ändras lovar gott för framtiden.

Det jag tänker på är naturligtvis alla dessa möjligheter att i stort sett i evighet kunna skjuta upp ett bostadsbyggande med eviga överklaganden. Visst ska det finnas plats för överprövning, annars ligger vi risigt till när politikerna får fria händer och gör allt det som dom aldrig borde utan att det finns en stoppknapp. Men dagens system är bisarrt åt andra hållet. Systemet används helt enkelt för att driva ett ärende i så mycket långbänk att det till sist inte finns vare sig ekonomiskt eller juridiskt utrymme för det allmänna att fortsätta processen. Två fel av två möjliga i frågan alltså.

Adjö alla ni som nu drömmer om ett eget boende. Två ministrar som dels inte skapar den ekonomiska grunden och dels inte inser att systemet måste förändras är orsaken. Sverige och de som vill ha en bostad är de som betalar för det hela. Länk till söndagens agenda i SVT hittar du här där Boverkets prognos och krånglet redovisas. Lägg särskilt märke till Mehmet Kaplans alla icke-svar som nästan blir sorglustiga till sist. Ett faktum som återigen pekar på att regeringen är tomhänt, saknar strategi och inte har en plan för att lösa utmaningarna.

TrångboddhetSäg ”Hej till mitt nya hem i kartongen” alla ni bostadslösa. Nu har vi två ministrar som inte kan leverera det som behövs. Den ena ger inte ekonomiskt utrymme och den andra ger inget utrymme på något område.

Arbete är en av grunderna för välstånd, hur klarar sig Magdalena Andersson här då? Ska man vara ärlig är hon en katastrof! Sedan tidigare har det varit klart att arbetsgivaravgiften på ungdom höjs. Det leder knappast till fler jobb för den gruppen. Det har också straffat sig att jobba efter 65 då den så kallade ”silverskatten” på denna grupp har återinförts. Bisarrt nog för att ha råd att sänka skatten för de som redan har pensionerat sig. I den gruppen blir det med andra ord inte fler jobb.

Man har också valt att sänka brytpunkten för statlig skatt till 36 000 i månadslön. Fler ska alltså betala statlig skatt, hade v fått som de vill skulle vanliga löntagare med en månadsinkomst överstigande 30 000 fått betala denna skatt, så mycket för arbetare i det partiet alltså. Fler inom ”vanliga” inkomstgrupper ska nu vara med och betala via höjda skatter. Något som knappast leder till fler jobb.

Ser man också hur arbetsgivarna får höjda arbetsgivaravgifter och höjda skatter, förstår man att jobbtillväxten snart ligger på minus. Trots dessa bistra besked ser Magdalena ut som en sol när hon pratar om fler arbeten. Hon lär inte se ut så om ett år. Ytterligare ett misslyckande för hennes del alltså. Hon lär efter det här gå till den politiska historien som den största och mest pompösa finansminister landet har sett, men utan att kunna infria något av det hon förutsatt. Läs om näringslivets dom över budgeten och dess så kallade ”jobbskapande” i SVD (unvis.it).

ArbetsförmedlingenRegeringen väljer att skapa utbildningsplatser som inte leder till jobb istället för att sänka skatten på arbete. Ett nytt sätt att kasta bort våra gemensamma pengar. Det hade varit bättre att använda pengarna till att skicka regeringen till arbetsförmedlingen. Foto: SVT

För att toppa galenskaperna slår hon till sist sönder två reformer som bevisligen har gett jobb. RUT- och ROT-avdragen ska nu sänkas och därmed kommer färre jobb att skapas i de branscher som berörs. Det kan till och med handla om att små eller mindre företag lägger ner och därmed blir skatteintäkterna mindre. En väg som med framgång har gett framför allt invandrarkvinnor och hantverksarbetare jobb är därmed stängd.

Effekten är dessutom dubbel då fler arbeten åter kommer att skötas svart vilket var fallet innan ROT infördes. Inkomsterna för staten kan därmed bli mindre än finansministern räknar med eftersom alltfler incitament ges för att inte betala skatt i budgeten. Magdalena Andersson står helt enkelt för ett svårslaget rekord i ren dumhet, kan hon ens summera plus och minus?

Istället satsar hon allt krut på utbildning till de som idag är arbetslösa. Hon beskriver naturligtvis detta som en ”offensiv satsning”, men i varje fall för mig talar hon för döva öron. Det är inte en offensiv satsning, det är en defensiv osatsning där pengarna vräks i sjön. Nyligen presenterade Arbetsförmedlingen sin årsrapport. Det mest sensationella med den var att regeringens hittillsvarande politik sågades längs med fotknölarna. Utbildningsinsatser visade sig snarare leda till färre jobb för den enskilde, man hade alltså sämre chans efter en utbildning än man hade före. SVT har skrivit en artikel (unvis.it) om ämnet.

KanonVad som ser ut som en kanon kan i själva verket vara ett stuprör. Magdalena Andersson framställer gärna det hela som något annat än det är. Framtiden kommer dock att visa vad det egentliga resultatet blir. Foto: Wikipedia

Nästa område handlar om vänsterns favoritord – ”rättvisa”. Hur rättvist är det att sex av tio vanliga löntagare nu får mindre realinkomster? Hur rättvist är det att åtta av tio skattebetalare nu får betala snarare än få något tillbaka? De här siffrorna är realititeter, något Magdalena Andersson säkert kommer att mörka i all evighet men troligen förgäves. Återigen måste man konstatera att den så kallade ”rättvisan” som är så central, inte var annat än tomma ord.

Mer om detta i en artikel i SVD. Där kan man också höra hur regeringen försöker dölja det faktumet att 80 % är förlorare genom att mörka en viktig tabell. Denna tabell talade nämligen om hur mycket olika grupper vinner och förlorar. Kvar fanns bara de som vann på budgeten, inte de som förlorade. Vinnarna är de arbetslösa medan de som arbetar är förlorarna. Hur detta rimmar med ”arbetarpolitik” eller hur regeringen ska få folk i arbete är en gåta. Det är ju det mesta med regeringen så inget är väl nytt under solen. Mer om tabellbråket har Den Hälsosamme Ekonomisten bloggat om.

Man kan ju förledas att tro att det fanns en medveten tanke bakom. Det ser ju inte så bra ut när en regering som har ”rättvisa” som sitt centrala mål, i själva verket ser till att fördyra för en förkrossande majoritet av befolkningen. När man dessutom premierar folk i arbetslöshet genom att ta från de som arbetar, kan man börja undra över det där med ”arbetarpolitik”. Det är säkert så att en revidering behövs också här. Vad sägs om att döpa om SAP så att det fortsättningsvis står för Socialdemokratiska Arbetslöshetspartiet?

Mao Zedong KulturrevolutionSymbolerna har blivit viktigare för SAP än själva innehållet. Man är inte längre kapabla att leverera det som behövs, man har inte heller kunskapen om vad som krävs. Istället levererar man en förlegad politik för en gången tid. Foto: Wikimedia

Man kan på den här punkten tala om ett totalt haveri där socialdemokratin på ett brutalt sätt visar att skåpen är tomma och att man har få eller inga åtgärder att komma med. Standardsvaret heter istället höjda skatter, sänkta avdrag och höjda bidrag, åtgärder vi känner igen. Problemet är att det inte är offensiva åtgärder, det löser ju inte grundproblemet nämligen att vi inte längre skapar jobb på hemmaplan.

Istället riktar budgeten in sig på att dölja detta faktum med konstgjord andning i form av åtgärder som att ta bort den bortre parentesen i sjukförsäkringen och höja a-kassan. Åtgärder som INTE leder till jobb, men högre kostnader. Budgeten lägger helt enkelt en död hand över jobbskapandet och döljer sitt egna misslyckande med åtgärder som bara syftar att nödtorftigt dölja detta. Inte undra på då att Magdalena Anderssons logiska tänkande ser ut som en saltomortal.

I budgetdebatten som hölls i samband med att hon la fram budgeten beklagade sig hon högljutt över en sak som kan se ut som en tanke. Varje ansats till att tala om sänkta skatter som en väg ut ur dagens situation bemöttes nämligen med vad som på pappret såg ut som en skruvad logik. Skattesänkningar var som att be någon annan att betala hette det. Det hon i sin okunskap bortsåg ifrån var att under Alliansen innebar sänkt skatt större intäkter för staten. Inte för att jag tyckte så mycket bättre om den regeringen, men där lyckades de med något den nya regeringen definitivt har misslyckats med.

Svarta PengarSäg hej till nya svart jobb efter den senaste budgeten där både Rut- och Rot-avdragen minskas samtidigt som skattetrycket ökar. Det finns inte längre någon anledning att jobba utan att få behålla inkomsterna själv om man kan. Regeringens politik lägger helt enkelt en död hand på all form av arbete.

Den så kallade Laffer-kurvan visar att om man sätter skatteuttaget på en optimal nivå får man in mer i intäkter därför att elasticiteten i systemet ökar och incitamenten att arbeta, betala och därmed sätta hjulen i rullning ökar. Här hittar du en länk till Wikipedia om fenomenet. Vad Magdalena är i görningen att genomföra minskar elasticiteten, hon sätter helt enkelt skatten på en icke-optimal nivå i Laffer-kurvan.

Det är med den bakgrunden lite konstigt att konstatera att hon inte ens läst om dessa rätt centrala teorier i nationalekonomi. Sänkt skatt tar inte från någon annan därför att konstnadstäckningen med rätt satt skattenivå ger sig självt. Hon ger dessutom med uttalandet en hint om att svensk vänster numer ser skattepengar som sin lilla egendom. Låt mig påminna henne om att pengarna tillhör medborgarna och hon är enbart utsedd att förvalta dessa. Med det här uttalandet borde hon befrias från den uppgiften.

Låt oss sammanfatta. Här ligger alltså en budget som ger de flesta kännbara försämringar i den privata plånboken. Den ger vidare inga jobb vilket borde vara centralt, istället får vi i vanlig ordning se satsningar på mer eller mindre meningslösa åtgärder som inte heller de leder till fler jobb. Pengarna slängs i sjön och gör liten eller ingen nytta. Mer om oppositionens del av skulden har Sjätte Mannen bloggat om.

PlånbokFör de flesta löntagare och medborgare innebär budgeten försämringar för den egna ekonomin. Hur kan detta kallas ”arbetarpolitik” kan man undra, men det är många saker man undrar om när det gäller vår nuvarande regering Foto: SVT

Det är felsatsningar, för lite och i fel proportioner där flera poster kommer att spränga budgetens ramar. Ett sånt område är Migrationspolitiken. Där har regeringen budgeterat en  kostnad på 19 miljarder. I själva verket kommer kostnaden redan i år troligen att spränga den vallen. Anledningen är återigen mörkläggning från regeringen när man baserar sina prognoser på migrationen på siffror Migrationsverket presenterade i juli. Sedan dess har dessa reviderats men inte ett ord om detta i budgeten alltså.

Här har alltså regeringen kläckt en ny idé. Basera redovisningen på gamla siffror och låtsas som om det regnar. Att  ramarna spricker kan man alltid nödtorftigt lappa och laga lite för att dölja sina egna misslyckanden. Tidningarna hjälper nog gärna till då en budget väcker större uppmärksamhet än att prognosen inte höll.

Också bostadsbyggandet kan hamna på minus. Orsaken är att all offentlig upphandling alltför ofta slutar på 30-40% mer i kostnad än den budgeterade. Oftast är anledningen till  detta att det handlar om stora svåröverskådliga projekt och urusel konkurrens på framför allt byggmaterialmarknaden. Slutresultatet här kan bli så att de 250 000 lägenheterna i själva verket blev 200 000.

Vanten som blev en tummetott är en god sammanfattning på en direkt skadlig regerings första egna budget. Magdalena Andersson skryter gärna om de jobbskapande åtgärderna, sanningen är som vanligt med denna regering att de förslag som skulle kunna ändra den nuvarande utvecklingen lyser med sin frånvaro. Istället är det en budget inriktad på att försvara något som blir allt mer ohållbart på bekostnad av de skarpsinniga förslagen. En budget i fin 70-talstradition utan förslag för 2000-talet helt enkelt. Undra när regeringen ska lära sig att man inte kan möta en ny tid med gamla förslag?

Mercedes BenzBudgeten innebär att gammal politik används för att möta nya problem. Inget gott kommer att komma ur det mer än att de arbetslösa och långtidssjukskrivna kan fortsätta att vara det på bekostnad av de som arbetar, men arbetstillfällen eller ekonomisk utveckling ger den inte Foto: ”1885Benz”. Licensed under Public Domain via Wikimedia Commons – https://commons.wikimedia.org/wiki/File:1885Benz.jpg#/media/File:1885Benz.jpg

Löjesguiden nominerar idag Magdalena Andersson till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ingen kan som du och socialdemokraterna utmåla ett misslyckande som ”skarpa förslag” och ”offensiv budget”. Men det är just bara tomma ord. Tittar  man på budgeten lyser verkligheten igenom. Tomt, innehållslöst och utan konkreta åtgärder som kunde ha gjort skillnaden. Istället får vi skönmålning, nödtorftig övertäckande av misslyckandena och idélösheten men också förslag som leder till allt annat än det ni säger att det ska leda till. Det borde vara måttstocken på ett misslyckande och det är därför ni förtjänar nomineringen.”

Idiotville

Malmö är på inget sätt en rik stad. Ser man i det långa perspektivet har staden under de senaste 40-50 åren genomgått ett stålbad. Först var det varvsnäringen som flyttade ut eller la ner. Sen kom etableringsstöden från regeringen som mynnade ut i en gigantisk skandal där Saab tog emot skattepengar för att etablera sig vilket man också gjorde bara för att lägga ner en tid senare. Företaget fick till och med köpa en industritomt för en billig penning som man sen kunde sälja med god avans, allt på skattebetalarnas bekostnad och med socialdemokratins goda minne.

TomhetExemplet Malmö borde förskräcka. Pengarna rullade men till sist fanns bara den stora tomheten kvar, allt signerat Socialdemokratisk stödpolitik. Nu sätter man åter igång penningrullandet utan sans eller förnuft. Foto: Linkopingsposten

Varvsdöden från 50-talet och framåt kan man läsa om på Wikipedia i följande artikel. Om Saabs bidragspengar kan du läsa här i Arbetsmarknadsutskottets förslag. Sista spiken i Malmös kista kom när Saab-fabriken las ner, mer om det i Fokus.

Än i denna dag kämpar staden med att kunna komma tillbaka. Brobygge, etableringsstöd och andra åtgärder har visserligen gett vissa effekter men inte så stora som man hoppades på. Skattebetalarna har återigen stått för bolinerna, byggbolagen som fick brobyggarkontrakten och industrin som tagit emot bidragen är de enda vinnarna. Kanske börjar ljuset i tunnelns skönjas men staden brottas också med hög kriminalitet, artikel i Sydsvenskan om brottsligheten i Malmö. Motsättningar mellan etniska grupper har också varit ett inslag som har uppmärksammats. Inte minst de uppmärksammade hatbrotten mot judar har hamnat i fokus vilket satt staden på kartan fast inte på det sättet man kanske önskar. Se Uppdrag Gransknings skakande reportage om saken här.

PPMed regeringens nuvarande avvecklingspolitik och nya hämmande åtgärder med eviga skattehöjningar lär detta bli en framtidsbransch Foto: Sydsvenskan

Ett tredje problem för staden är att man är en av de städer i Sverige som har tagit emot flest flyktingar. Staden har den femte högsta siffran i landet av utrikes födda medborgare med 30,5% 2014. Länk till statistik från SCB hittar du här. Detta faktum kräver stora resurser och insatser för att stärka en svag grupp i samhället och på arbetsmarknaden. Jobb har inte varit självklart i staden och många har lämnats utanför med bidragsberoende som följd. 2014 Låg andelen arbetslösa nästan 7% över riksgenomsnittet. Länken till Ekonomifakta ger dig statistiken över detta.

Att bryta en nedåtgående spiral är efter en viss punkt nära nog omöjlig, det kostar stora resurser och man måste samordna en rad insatser för att det ska fungera. Om dessutom den politiska styrningen inte fungerar har man problem på flera fronter och det är det som nu kanske håller på att hända. Staden har länge styrts av Socialdemokratin men nu när de håller på att implodera både i staden Malmö och i Sverige, kan andra rycka fram i det politiska vakuum som skapas. Socialdemokratin i Malmö är precis som i landet beroende av mp och v vilket har fått ytterligare negativa konsekvenser. Hur majoriteten ser ut redovisas här i en artikel på svenska Wikipedia där man får reda på att Malmös styrande i kommunfullmäktige har 31 av de 61 platserna.

StagnationUppenbarligen heter den nya nation som socialdemokraterna vill bygga Stagnation
Foto: Youtube

Det negativa med det här är att mp och v är två partier som enligt mig lever i det blå, de saknar helt enkelt verklighetsförankring. De kan genom Socialdemokraternas beroendeförhållande men absoluta vilja att alltid inneha makten utnyttja detta till att pressa fram dåliga beslut. De senaste dagarna har diskussionens vågor gått höga mellan partierna i den styrande majoriteten. Anledningen har varit att också i Malmö finns det Rumänska romer, så kallade EU-migranter som har pockat på uppmärksamhet.

Det började med att den revolutionära autonoma gruppen Allt Åt Alla startade ett upprop i Malmö, här en presentation av gruppen från hemsidan motkraft. Det är samma grupp som för några år sedan ordnade de något smaklösa resorna ut till Solsidan i Stockholm.  Under parollen ”Odla ditt klasshat” ordnade man guidad visning för den intresserade. Mer om den saken kan du läsa och höra om på Sveriges Radio P1. Mer om hur lokalborna reagerade och kände inför överklassafarin kan du läsa om här i NVP.

Odla Ditt KlasshatSå här politiskt korrekt blir man om man går med i rörelsen ”Allt åt alla”. Tröjan ingick i uniformen när gruppresorna anordnades under titeln Överklassafari. Foto: Aftonbladet

Gruppen ville att kommunen åter skulle öppna det för romerna stängda Folkets Hus. Sex personer ur gruppen stegade upp på kommunalrådet Carina Nilssons (S) kontor och krävde under häftig ordväxling att  få träffa henne. Stämningen lär ha varit hotfull men man fick till ett samtal där gruppen krävde boende åt romerna. Malmö har precis som många storstadsregioner i Sverige en skriande bostadsbrist, det går med andra ord inte bara att fixa fram genom att knäppa med fingrarna.

Vänsterpartiet som inte riktigt kan hålla rent åt vänster ville genast utnyttja situationen för att vinna bruna poänger. När kommunfullmäktige samlades för att diskutera frågan om härbärge förde Socialdemokratin och Moderaterna en gemensam linje att man ville skapa ett härbärge för vinterbruk så att romerna slapp sova ute under den kalla säsongen. Vänsterpartiet ville ha året runt boende. Med sig i den kampen hade man Folkpartiet (!). Förbundet Allt Åt Alla hade i vanlig ordning försökt sabotera den demokratiska processen genom att slussa dit Romer som satts på åhörarplatserna. Mötet stördes flera gånger av både Allt åt Alla och Romerna och dessa avvisades till sist. Mer om detta i artikeln i Sydsvenskan.

RomerSå här såg det ut vid Malmö stadshus när ”Allt Åt Alla” anordnade manifestation då kommunstyrelsen sammanträdde Foto: Sydsvenskan

F! ville som enda parti ge Romerna samma sociala rättigheter som Malmöborna vilket i klartext betyder att de skulle få rätten till socialbidrag, boende och hjälp till jobb. Tur då att de inte ingår i den styrande majoriteten och förhoppningsvis aldrig kommer att göra det. Skulle man göra som partiet vill skulle Malmös chanser att resa sig efter de många prövningarna bara ligga ännu längre bort än någonsin tidigare.

Den politik som nu diskuteras i Malmö är en slags miniatyrform av samma utgiftspolitik som regeringen för. Höjda bidrag, höjda skatter, höjda anslag och höjda kostnader är några av ingredienserna. Man kan säga att regeringen är bäst i världen på att höja siffrorna för allting utom antalet människor i arbetsför ålder som har ett jobb. Kom ihåg att vi idag har en arbetslöshet på 7,8%, statistik från konjunkturinstitutet hittar du här. Skulle man höja arbetsgivaravgiften för unga lär inte denna grupp direkt få det lättare att få jobb. Mer om detta förslag i Dagens Handel.

Depression

Sverige har i jämförelse med många andra klarat sig relativt bra. Arbetslöshetssiffran borde dock oroa men åt detta gör regeringen tvärtemot det man borde Foto: Wikipedia

Den här regeringen håller helt enkelt på att skjuta sig själv i foten och samtidigt sätta en kula eller två i huvudet på Moder Svea. Malmöexemplet är också en slags metafor över det svenska sönderfallet, de stora partierna har tappat kontrollen och de små har tagit över initiativet. För att samarbeta kräver de mer och mer. I klartext betyder det mer utgifter och mindre möjligheter till inkomster. Det blir nämligen resultatet av att höja skatten samtidigt som man höjer utgifterna.

Vi måste i det här landet börja ställa oss frågan vem skatteintäkterna är till för. Är det  till dem som kommer hit med ett hjälpbehov men som inte är svenska medborgare pengarna ska gå? Eller är det de som genererar pengarna som ska kunna åtnjuta dessa? Bilden börjar nämligen med både den förra men framför allt den nya regeringen bli rätt grumlig. Inte nog med att Sverige nu alltså ska ta emot fler flyktingar än vi har gjort tidigare med de enorma kostnader detta medför. Nu ska vi hosta upp pengar för andra länders medborgares försörjning också.

RallareAlla människor har rätt till jobb så varför envisas regeringen med att slänga grus i den processen? Foto: Trafikverket

För mig är detta dubbelt fel. Vi betalar redan världens högsta skatt och behöver till motsats mot vad Magdalena Andersson tror inte höja dessa än mer. Här några exempel på vad som komma skall.

Först har vi bensinskatten som ska höjas, ett löftesbrott eftersom man i valrörelsen från (s) lovade att inte höja den. Mer om det i en artikel i GP. Jobbskatteavdraget ska sänkas för de som tjänar mer än 60.000 kronor/månad, återigen ett löftesbrott eftersom man lovade att inte röra jobbskatteavdraget. Om det löftet kan du läsa här i SVD. Nästa svek heter höjd restaurangmoms, något mp motsatte sig men nu tydligen har gett vika för.  Om löftet som nu tycks bli ett återtaget sådant kan du läsa om i Arbetarbladet (!). Mer om miljöpartiets utfästelse som tycks komma på skam hittar du i Avanzas tidskrift Placera.

Magdalena Anderssons LöftesbrottMagdalena Andersson anklagade i opposition Borg för löftesbrott, vad kallar hon nu sina egna? Foto: Expressen

Taket i Rot ska också höjas dvs du som vill utnyttja avdraget får betala mer ur egen ficka innan subventionen gäller. Det är ju tur att den ”feministiska” regeringen väljer att låta RUT vara ifred. Det har ju trots allt skapat en bransch som har gett arbetar- och invandrarkvinnor jobb och som dessutom har gett upphov till fler småföretag som har genererat inkomster i form av skatt. Ideologiskt helt rätt är det också att slå till mot gubbjobben som gynnas av ROT och se till att det är just de välbeställda männen som blir arbetslösa. Men det är väl bara en tidsfråga innan också RUT får ge vika för den nya flodvåg av utgifter som vi står inför. Alla skattehöjningarna kan du läsa mer om i Privata Affärer.

Man kan visserligen argumentera att det inte är sossarnas beslut eftersom de fortfarande administrerar den gamla borgerliga regeringens budget. En del av förslagen är dock sådana som har läckt ut inför den kommande budgeten som ska läggas under våren och den kommer att bli Magdalena Anderssons egna. För det andra verkar det  vara hugget som stucket vem vi väljer, vi ska skattas till dess vi spyr lik förbannat. Ytterligare ett tecken på att landet behöver en ny väg bort från alla de etablerade partierna om ni frågar mig.

TitanicRegeringen är precis som Titanic på väg mot undergången, få är de som anar det dock. Foto: Wikimedia Commons

Också forskare dömer ut den nuvarande politiken om det är jobb man vill skapa. Både Eva Mörk Professor i Nationalekonomi vi Uppsala Universitet och Lars Calmfors Professor i Nationalekonomi vid Stockholms universitet gör tummen ner för den förda politiken. Det är framför allt den höjda arbetsgivaravgiften på unga, krogmomsens höjning och den höjda ersättningsnivån i A-kassan och sjukförsäkringssystemet som är bovarna enligt dom. Mer om detta i Affärsvärlden.

Man kan till sist fråga sig om landet har råd med regeringens politik. För varje höjd skatt läggs en hämsko över någon verksamhet, för varje ny skattekrona regeringen drar in intecknas två till utgifter vi inte fick reda på inför valet. En händelse som också väcker frågor om regeringen politiska heder och förmågan att hålla sig till sanningen. Det är inte utan att den gamla klyschan kommer till heders igen om att regeringen har bestämt sig för att köra landet rakt åt fanders i överljudsfart. Välkommen till Sverige, landet där vi betalar för allt annat än det vi trodde och när vi har betalat ska vi betala allt en gång till.

Lill BabsSverige är fantastiskt. Vi är det enda landet i världen som kollektivt tror att fler hinder till välfärd ska ge mer välfärd och att höjda kostnader på arbete ska ge fler jobb Foto: SVT

Dagens nominering till priset ”Foliehatt of the Year” drabbar åter regeringen som går från idioti till idioti utan att ens fatta det. Motiveringen lyder: ”Den desperata löftespolitiken där det gäller att muta och köpa sig röster samtidigt som man utfäster nya grandiosa utgifter till allt annat än det var tänkt firar nya triumfer. Inte nog med att bidragen i vanlig ordning ska höjas, nu ska vi också pytsa ut än mer på allt fler. Samtidigt ska vi lägga en våt filt över den process som kallas skapande av arbetstillfälle. Om den gamla regeringens mantra var ”arbetslinjen”, är den nyas tydligen ”bidragslinjen” och/eller ”arbetslöshetslinjen”. Regeringen har visat hur man skapar ny konst i form av avvecklandet av ett lands ekonomi, det tycker jag verkar tryggt för framtiden.”