Du sköna framtid?

Vi brukar vid nationaldagsfirande påminna oss om hur lyckligt lottade vi är. Inget undantag den här gången heller när Urban Ahlin intog Skansens scen under evenemanget som firades med kungen, statsministern och andra politiska potentater närvarande. Talmannen valde att lägga tonvikten på svenska flaggans firande, våra nordiska grannar och hur fina de är och att hylla vårt öppna samhälle med vår öppna attityd. Mycket koncentrerades på demokrati trots att den idag är kraftigt ansatt av just samma etablissemang som satt där.

Länk till inslaget från SVT. Urban Ahlin knöt därmed an till en gammal idé hos just Socialdemokraterna nämligen den om det nordiska samarbetet. Så mycket för internationalismen som man hyllar så inom samma parti därför att hade han varit det i själ och hjärta hade han också tagit upp samarbetet och vikten av detta inom EU. Men inget om denna organisation, inget om medlemsländerna och vikten av samarbete över gränserna där alltså.

Birigitta Andersson var stolt över att vara svensk och det finns i viss mån anledning att vara. Men Urban Ahlins beskrivning och bild är knappast den som stämmer. Politik som att sälja korv är som att ge svensken fingret.

Det finns dock en annan rätt illavarslande tendens i allt vurmande för vårt avlånga land. Inte för att jag tycker att vi inte borde vurma för landet men det är beskrivningen jag vänder mig emot. Urban Ahlin talar om öppenheten, men vi har allt mindre av detta. Han talar om demokratin och återigen kan jag bara konstatera att den blir allt mer en bristvara (Nyheter24; Archive).

Det är till och med så illa ställt på demokratins område att själva ordet ”demokrati” av vissa tycks ses som en ren vänstertolkning (Ung vänster förklarar ekonomisk demokrati; Archive). Det finns skrämmande tendenser och de kommer nästan alltid från vänster i vårt land. Tanken är förstås att muta in ett synsätt och sätta lika med-tecken mellan ”vänster” och ”demokrati” för att de ska bli synonyma med varandra. Att de inte är det spelar som vanligt mindre roll.

I politikens värld och också Socialdemokraternas är framtiden en viktig faktor. Den måste också den målas i så ljusa färger som möjligt. ”Landet är på rätt väg” är ett återkommande tema (DI; Archive) för vilken makthavare som helst. Återigen har sanningen ingenting med budskapet att göra, budskapet är helt enkelt det överordnande. Men är framtiden så ljus som man vill ge skenet av? Nej, här finns betydande problem tyvärr!

Kalla mig gärna alarmist men det är dags att tala om sanningen, inte den tillrättalagda varianten som så gärna trummas ut genom media. Bara några dagar innan Urban Ahlins nästan frireligiösa tal trummas in i våra medvetanden tillkallas ett polispådrag till Matteusskolan på självaste Södermalm i Stockholm. För dig som inte bor i staden så är Södermalm mediamänniskornas och de arbetarklass-aspirerande medelklassungarnas egna Mecka. Där huserar hela pudelns kärna av godhetsrörelsen.

PudelSödermalm är som pudelns kärna eller den del som sitter längst till vänster. Från hundens perspektiv sett blir det närmast a-hålet och det är nog en träffande allegori. Södermalm är nämligen stadsdelen i Stockholm som huserar 95 % av godhetsrörelsen och stadsdelen där medelklassungar får leka proletärer. Allt medan proletärerna för länge sedan flyttat därifrån på grund av kostnaderna. Foto: By Belinda – Flickr, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=2427682

På torsdagen i förra veckan tillkallades just till denna stadsdel en polispatrull där en 15-årig nyanländ under knivhot (SVT; Archive) uppträdde aggressivt mot en fritidsledare. Under 2 timmar satt vettskrämda ungar instängda med utegångsförbud på grund av risken medan polisen gick igenom skolan. Till sist kunde man omhändeta personen och ta in denne på förhör. Under dessa två timmar satt orolig föräldrar som på nålar och undrade vad som hände. Lite ironiskt att det var just mediamogulernas egna små telningar som blev offren.

Tyvärr är detta inte det enda exemplet om ohållbara situationer från skolans värld. Larmen (TV4; Archive) kommer mest hela tiden och från hela landet (SVT; Archive). Men det här är bara från skolans värld, sen har vi etniska och religiösa konflikter som också de har flyttat in. Hot (SVD; Archive) och våld (Jönköpingsposten; Archive) har blivit vanligare och detta sker ibland på asylboenden rakt under näsan på myndighetsrepresentanter.

Vissa som Nuri Kino börjar med all rätt fråga sig vad asylrätten är värd när sånt händer. Att fly förföljelse från ett land, hamna i ett annat där asyl och skydd utlovas bara för att hamna i samma soppa som i det gamla landet med samma människor som står för samma hot är inte asyl, det är en falsk förhoppning. Humanisterna, eller det de påstår sig stå för, har alltså lyckats skapa en situation som bäst beskrivs som anti-humanistisk. Snyggt jobbat!

Vilken tur då i den nuvarande situationen att vi har en så handlingskraftig regering som både vet och gör sitt jobb. Nej skämt åsido, den fortsätter det den är bäst på – att miss- lyckas. Deras trumfkort hette Anders Ygeman, han framställdes som en handlingens man när han deklarerade att 80 000 personer utan asylskäl skulle avvisas (SVT; Archive). Vi vet vad som hände, av dessa blev det en rännil. Vi får vara glada om han lyckas avvisa ens 80 personer. De flesta länder har redan stängt dörren (Bloggen Cornucopia) för återvändare.

DörrAnders Ygeman lovad runt men höll tunt. Nu upptäcker han den smärtsamma vägen att länderna varifrån en del asylsökanden kommer ifrån nu har stängt sina dörrar och ingen kommer tillbaks. Sverige står nu med flyktingar utan asylskäl men som inte kan skickas tillbaka. Foto: Wikimedia Commons

Vår regering är ett skämt, vi kan dagligen se resultatet av dess misslyckanden och när de äntligen tillfälligt får tummen ur a-hålet misslyckas de igen. Inget hopp där alltså, men det gäller ju fortfarande att utmåla framtiden i ljusa pastellfärger. I den processen är Urban Ahlin en lydig och lojal sosse som tar varje tillfälle i akt och utmålar allt i färger som inte stämmer.

Men regering är inte färdig där, de fortsätter det de påbörjat nämligen att straffa svensken så långt det är möjligt. Vapnet den här gången heter skatt och ”du tror du ska få något för pengarna men tji fick du”.

För med världens högsta skatt tror man väl kanske i ren inbillning att det också ska ge något tillbaka. Men när återbetalningen är liktydig med sämre samhällsservice som överfulla sjukhus (SVT; Archive), en underbemannad poliskår (SVT; Archive), kvinnomiss-handel (TV4) på asylboende som dessutom ignoreras därför att resurserna att utreda antagligen saknas så har samhällskontraktet brutits. Långsamt glider samhället ner i ett svart hål där välfärden (Bloggen Uvell) helt riktigt alltmer ifrågasätts.

Medborgare som straffas dubbelt blir nästa tunga på vågen. Först drabbas de av brott, sen straffas de en gång till. I exemplet med avvisning från en campingplats (Hallsta/Sura; Archive) kan ju verka som ett trivialt exempel, men underskatta aldrig en kränkt människas ilska över hur de blir behandlade. Samhället kommer helt enkelt allt närmre ett slags inre sammanbrott. Denna process blir naturligtvis inte bättre av att människor både känner sig rättslösa och kränkta.

FullStraff av de skyldiga, i bildens fall offer för överdrivet drickande, är oftast ingen trevlig affär även om det ibland behövs. Men att straffa de redan utsatta är än mer magstarkt. Samhället upplöses atom för atom och när vi dessutom inte ser nyttan med en välfärd som inte ger något igen ligger också modellen risigt till Foto: Av William Andrews – Old-time punishments by William Andrews. 1890 p140 archive.org, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=14138001

Frågan blir alltså till sist hur regeringen ska lösa den situation de själva var så dåliga på att  hantera under förra året och som nu drabbar landet med full kraft i form av ännu mer ohanterliga problem? Svaret är enkelt, det kan de inte och anledningen är lika enkel den. De är helt enkelt oduglingar som inte längre förmår att lösa problemen. Den här regeringen består till 101 % av rena klåpare helt enkelt.

Socialdemokraterna går långsamt mot ett sammanbrott, miljöpartiet måste spendera allt mer tid åt att läka såren från månader av kris och vänsterpartiet är helt enkelt för verklighetsfrånvända för till och med svenskt samhällsliv. Det är alltså dags att säga nog är nog, inte att måla upp framtiden i bjärta färger och med fagra löften som ändå kommer på skam.

Det här sätter fokus på oppositionen som måste börja agera istället för att resignera. Första bästa tillfälle att fälla regeringen borde tas vara på och gör man inte det, oavsett om detta måste ske med sverigedemokraternas hjälp eller inte, är att försätta ytterligare en chans. Det är något det här landet snart inte längre har råd med.

RingDagens Sverige behöver någon som agerar istället för att resignera. Hittills har vi sett lite eller inget av detta från vare sig regering eller opposition. Det är till och med viktigare att försöka och misslyckas än att inte försöka alls, det är så illa samhället är ställt på vissa områden. Foto: By Adonart – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=45647566

Löjesguiden nominerar idag slentrianmässigt regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Få gånger i världshistorien har en regering misslyckats i så många frågor som denna. Att den över huvud taget har fått tillåtas att sitta kvar är nära nog lika kriminellt det. Det gör regeringen till fullödiga kandidater till priset.”

Annonser

Dagen då DÖ dog

DÖ är död, få förutom regeringspartierna kommer att sakna den politiskt sett perverterade konstruktionen. Det var under KD:s riksting partiet beslöt att lämna uppgörelsen och snart följde de andra i Alliansen efter. Den första reaktionen blev hård, framför allt Stefan Löfven och andra socialdemokrater som Alex Schulman var inte roade. Stefan Löfven kallade det ”upprörande”, ett uttalande bara en sosse på väg att förlora makten kan uttala. Du kan läsa mer om DÖ och dess undergång i Expressen (Unvis.it).

Det som händer nu kan bli en belastning för landet, men det kan också innebära en möjlighet. Det omedelbara som händer är att Stefan Löfven blir bakbunden i flera frågor. En sådan är höstbudgeten som nu i sina delar måste omarbetas. Detta för att den per automatik inte går igenom i riksdagen och det måste ses som bra. I varje fall om man har samma synsätt som jag har. Har oppositionen invändningar måste ju dessa delar ändras om Löfven vill att den inte röstas ner i riksdagen.

Jag ser den möjligheten som positiv. Stefan Löfven tvingas inte bara att agera statsminister istället för goddagspilt, utan det medför också att  de värsta förslagen nu måste ändras. Det kan till och med i förlängningen innebära att v och mp får mindre att säga till om eftersom de står för de mer extrema förslagen. Jag ser alltså det hela som extremt positivt. Äntligen kanske vi får en statsminister som agerar statsminister och äntligen kanske vi slipper extremismen.

CAMP LEJEUNE, N.C. - Super heavyweight, 1st Lt. Adam Rickenbach, is counted out in the second round after his bout with Sgt. Ruebben Woodruff Nov. 20. Rickenbach and fellow Marines are competing in the annual U.S. Marine Corps Boxing Team preliminaries here this week (Official U.S. Marine Corps photo by Sgt. Allan J. Grdovich).

Sverige är visserligen nere för räkning i den nuvarande utvecklingen och kan hamna än värre till utan DÖ, men allt beror på vad man gör det till. Vill man kan man göra det till en möjlighet för ”riktiga” förslag och breda lösningar baserade på kompromisser acceptabla för alla istället för extremistpartiernas agenda som hittills Foto: Wikimedia

Nackdelarna då? Jo, dom finns uppenbarligen. Det kommer bli betydligt svårare att få ihop lösningar som går att förankra i riksdagen, det kommer att bli mer snubblande nära nyval om detta inte går och det kommer att bli betydligt mer svettigt att försöka undvika det alla vill undvika – att  söka stöd hos SD. Det kommer att kräva uppoffringar, kompromisser och nattmanglingar. Det kommer att innebära att alla måste lära sig att ta ansvar och se till allas bästa istället för det egna främst. Om man inte klarar detta är nyval det enda som återstår.

Ett annat utfall är att den nedgående spiral i förtroende för alla etablerade partier som hittills varit fallet, nu kanske kan brytas. De får föra sin egna politik på gott och ont, de slipper att stå och högljutt klaga på förslagen för att i nästa sekund lägga ner rösten i riksdagen och de kan inte längre låta sig bakbindas i arbetet med att hitta framtidens politik.

En ny tid nalkas alltså. Frågan är om den är ljus eller mörk. Jag tycker inte man kan resonera utifrån de termerna utan att man måste fokusera på vad man kan göra med situationen istället. En logisk slutsats borde bli att utesluta de förslag som v och mp står för, ingen annan än dom stödjer dessa.

Möjligen applåderas de två partierna av riksdagsmän som Veronica Palm därför att hon i grund och botten är vänsterpartist, inte sosse. I övrigt kan ingen sosse skriva under på de tokigheter de två står för. Istället öppnas återigen andra scenarier som alla måste anpassa sig till där kompromissviljan kommer att sättas på hårda prov. Susanna Varis har på ett utmärkt sätt satt fingret på oron som funnits kring DÖ. Hennes blogg Susanna’s Crowbar har publicerat följande inlägg, läs det. Också WTF Toklandet har bloggat om det.

Åsa Romson och Gustav FridolinFörhoppningsvis innebär slopandet av DÖ att de extrema förslagen och ytterlighetspartiernas ökade inflytande nu tonas ner när fler åsikter måste vägas in. Helst bör samarbetet med v och mp helt upphöra men det lär nog inte inträffa Foto: SVT

Löjesguiden nominerar idag regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Äntligen sätts lite press på regeringen som nu måste börja agera med större ansvar än hittills. Ert svar är väntat men inte mindre stötande. Att kalla en utmaning för ”upprörande” är i sig upprörande. Det säger en hel del om både Löfvens och regeringens syn på demokrati och dess spelregler. Det gör er till formidabla kandidater till priset”.

P.S.: Tack Ebba Busch Thor, tack Kd! Hur lite jag än håller med delar av din och er politik är du och ni tack vare beslutet att lägga ner DÖ min/mina idol(er). Det i motsats till regeringen tyder på ansvarstagande även om det kan se ut som något annat vilket säkert kommer att hävdas också.