Du sköna framtid?

Vi brukar vid nationaldagsfirande påminna oss om hur lyckligt lottade vi är. Inget undantag den här gången heller när Urban Ahlin intog Skansens scen under evenemanget som firades med kungen, statsministern och andra politiska potentater närvarande. Talmannen valde att lägga tonvikten på svenska flaggans firande, våra nordiska grannar och hur fina de är och att hylla vårt öppna samhälle med vår öppna attityd. Mycket koncentrerades på demokrati trots att den idag är kraftigt ansatt av just samma etablissemang som satt där.

Länk till inslaget från SVT. Urban Ahlin knöt därmed an till en gammal idé hos just Socialdemokraterna nämligen den om det nordiska samarbetet. Så mycket för internationalismen som man hyllar så inom samma parti därför att hade han varit det i själ och hjärta hade han också tagit upp samarbetet och vikten av detta inom EU. Men inget om denna organisation, inget om medlemsländerna och vikten av samarbete över gränserna där alltså.

Birigitta Andersson var stolt över att vara svensk och det finns i viss mån anledning att vara. Men Urban Ahlins beskrivning och bild är knappast den som stämmer. Politik som att sälja korv är som att ge svensken fingret.

Det finns dock en annan rätt illavarslande tendens i allt vurmande för vårt avlånga land. Inte för att jag tycker att vi inte borde vurma för landet men det är beskrivningen jag vänder mig emot. Urban Ahlin talar om öppenheten, men vi har allt mindre av detta. Han talar om demokratin och återigen kan jag bara konstatera att den blir allt mer en bristvara (Nyheter24; Archive).

Det är till och med så illa ställt på demokratins område att själva ordet ”demokrati” av vissa tycks ses som en ren vänstertolkning (Ung vänster förklarar ekonomisk demokrati; Archive). Det finns skrämmande tendenser och de kommer nästan alltid från vänster i vårt land. Tanken är förstås att muta in ett synsätt och sätta lika med-tecken mellan ”vänster” och ”demokrati” för att de ska bli synonyma med varandra. Att de inte är det spelar som vanligt mindre roll.

I politikens värld och också Socialdemokraternas är framtiden en viktig faktor. Den måste också den målas i så ljusa färger som möjligt. ”Landet är på rätt väg” är ett återkommande tema (DI; Archive) för vilken makthavare som helst. Återigen har sanningen ingenting med budskapet att göra, budskapet är helt enkelt det överordnande. Men är framtiden så ljus som man vill ge skenet av? Nej, här finns betydande problem tyvärr!

Kalla mig gärna alarmist men det är dags att tala om sanningen, inte den tillrättalagda varianten som så gärna trummas ut genom media. Bara några dagar innan Urban Ahlins nästan frireligiösa tal trummas in i våra medvetanden tillkallas ett polispådrag till Matteusskolan på självaste Södermalm i Stockholm. För dig som inte bor i staden så är Södermalm mediamänniskornas och de arbetarklass-aspirerande medelklassungarnas egna Mecka. Där huserar hela pudelns kärna av godhetsrörelsen.

Södermalm är som pudelns kärna eller den del som sitter längst till vänster. Från hundens perspektiv sett blir det närmast a-hålet och det är nog en träffande allegori. Södermalm är nämligen stadsdelen i Stockholm som huserar 95 % av godhetsrörelsen och stadsdelen där medelklassungar får leka proletärer. Allt medan proletärerna för länge sedan flyttat därifrån på grund av kostnaderna. Foto: By Belinda – Flickr, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=2427682

På torsdagen i förra veckan tillkallades just till denna stadsdel en polispatrull där en 15-årig nyanländ under knivhot (SVT; Archive) uppträdde aggressivt mot en fritidsledare. Under 2 timmar satt vettskrämda ungar instängda med utegångsförbud på grund av risken medan polisen gick igenom skolan. Till sist kunde man omhändeta personen och ta in denne på förhör. Under dessa två timmar satt orolig föräldrar som på nålar och undrade vad som hände. Lite ironiskt att det var just mediamogulernas egna små telningar som blev offren.

Tyvärr är detta inte det enda exemplet om ohållbara situationer från skolans värld. Larmen (TV4; Archive) kommer mest hela tiden och från hela landet (SVT; Archive). Men det här är bara från skolans värld, sen har vi etniska och religiösa konflikter som också de har flyttat in. Hot (SVD; Archive) och våld (Jönköpingsposten; Archive) har blivit vanligare och detta sker ibland på asylboenden rakt under näsan på myndighetsrepresentanter.

Vissa som Nuri Kino börjar med all rätt fråga sig vad asylrätten är värd när sånt händer. Att fly förföljelse från ett land, hamna i ett annat där asyl och skydd utlovas bara för att hamna i samma soppa som i det gamla landet med samma människor som står för samma hot är inte asyl, det är en falsk förhoppning. Humanisterna, eller det de påstår sig stå för, har alltså lyckats skapa en situation som bäst beskrivs som anti-humanistisk. Snyggt jobbat!

Vilken tur då i den nuvarande situationen att vi har en så handlingskraftig regering som både vet och gör sitt jobb. Nej skämt åsido, den fortsätter det den är bäst på – att miss- lyckas. Deras trumfkort hette Anders Ygeman, han framställdes som en handlingens man när han deklarerade att 80 000 personer utan asylskäl skulle avvisas (SVT; Archive). Vi vet vad som hände, av dessa blev det en rännil. Vi får vara glada om han lyckas avvisa ens 80 personer. De flesta länder har redan stängt dörren (Bloggen Cornucopia) för återvändare.

Anders Ygeman lovad runt men höll tunt. Nu upptäcker han den smärtsamma vägen att länderna varifrån en del asylsökanden kommer ifrån nu har stängt sina dörrar och ingen kommer tillbaks. Sverige står nu med flyktingar utan asylskäl men som inte kan skickas tillbaka. Foto: Wikimedia Commons

Vår regering är ett skämt, vi kan dagligen se resultatet av dess misslyckanden och när de äntligen tillfälligt får tummen ur a-hålet misslyckas de igen. Inget hopp där alltså, men det gäller ju fortfarande att utmåla framtiden i ljusa pastellfärger. I den processen är Urban Ahlin en lydig och lojal sosse som tar varje tillfälle i akt och utmålar allt i färger som inte stämmer.

Men regering är inte färdig där, de fortsätter det de påbörjat nämligen att straffa svensken så långt det är möjligt. Vapnet den här gången heter skatt och ”du tror du ska få något för pengarna men tji fick du”.

För med världens högsta skatt tror man väl kanske i ren inbillning att det också ska ge något tillbaka. Men när återbetalningen är liktydig med sämre samhällsservice som överfulla sjukhus (SVT; Archive), en underbemannad poliskår (SVT; Archive), kvinnomiss-handel (TV4) på asylboende som dessutom ignoreras därför att resurserna att utreda antagligen saknas så har samhällskontraktet brutits. Långsamt glider samhället ner i ett svart hål där välfärden (Bloggen Uvell) helt riktigt alltmer ifrågasätts.

Medborgare som straffas dubbelt blir nästa tunga på vågen. Först drabbas de av brott, sen straffas de en gång till. I exemplet med avvisning från en campingplats (Hallsta/Sura; Archive) kan ju verka som ett trivialt exempel, men underskatta aldrig en kränkt människas ilska över hur de blir behandlade. Samhället kommer helt enkelt allt närmre ett slags inre sammanbrott. Denna process blir naturligtvis inte bättre av att människor både känner sig rättslösa och kränkta.

Straff av de skyldiga, i bildens fall offer för överdrivet drickande, är oftast ingen trevlig affär även om det ibland behövs. Men att straffa de redan utsatta är än mer magstarkt. Samhället upplöses atom för atom och när vi dessutom inte ser nyttan med en välfärd som inte ger något igen ligger också modellen risigt till Foto: Av William Andrews – Old-time punishments by William Andrews. 1890 p140 archive.org, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=14138001

Frågan blir alltså till sist hur regeringen ska lösa den situation de själva var så dåliga på att  hantera under förra året och som nu drabbar landet med full kraft i form av ännu mer ohanterliga problem? Svaret är enkelt, det kan de inte och anledningen är lika enkel den. De är helt enkelt oduglingar som inte längre förmår att lösa problemen. Den här regeringen består till 101 % av rena klåpare helt enkelt.

Socialdemokraterna går långsamt mot ett sammanbrott, miljöpartiet måste spendera allt mer tid åt att läka såren från månader av kris och vänsterpartiet är helt enkelt för verklighetsfrånvända för till och med svenskt samhällsliv. Det är alltså dags att säga nog är nog, inte att måla upp framtiden i bjärta färger och med fagra löften som ändå kommer på skam.

Det här sätter fokus på oppositionen som måste börja agera istället för att resignera. Första bästa tillfälle att fälla regeringen borde tas vara på och gör man inte det, oavsett om detta måste ske med sverigedemokraternas hjälp eller inte, är att försätta ytterligare en chans. Det är något det här landet snart inte längre har råd med.

Dagens Sverige behöver någon som agerar istället för att resignera. Hittills har vi sett lite eller inget av detta från vare sig regering eller opposition. Det är till och med viktigare att försöka och misslyckas än att inte försöka alls, det är så illa samhället är ställt på vissa områden. Foto: By Adonart – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=45647566

Löjesguiden nominerar idag slentrianmässigt regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Få gånger i världshistorien har en regering misslyckats i så många frågor som denna. Att den över huvud taget har fått tillåtas att sitta kvar är nära nog lika kriminellt det. Det gör regeringen till fullödiga kandidater till priset.”

Stefans Känsla för problem

För en tid sedan skrev jag om hur Stefan Löfven hade gnällt lite för Financial Times om hur illa han blev behandlad i opinionssiffrorna. ”Landet går åt rätt håll” var hans huvudtes. Trots dessa stolta ord är det inte mycket som talar för att hans tes ens kommer i närheten av sanningen. Jag räknade upp en rad frågor och sakpolitiska exempel på att inget är rätt, men idag har vi kommit till de största skälen av dem alla.Vi börjar med hur vi nu har importerat konflikter som istället har blivit våra.

En konsekvens av ökad migration är konflikter som nu blir våra att hantera. De följer oftast givna linjer som etnicitet och religiösa motsättningar. De har lett till hot, våld och till och med mord. Statsministern tycker dock att ”allt går åt rätt håll” i Financial Times Foto: By Aaron from Seattle, WA, USA – Face Off, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4743483

Det är uppenbart för alla som har följt debatten hur delat Sverige är. De som i stort sett vill ta hit hela världen kan inte se vad det  ställer till med och vi andra ser alltför väl. Ett exempel på hur polariserad debatten är, var när de 47 kulturpersonligheterna (Aftonbladet; Archive) skrev sin debattartikel för en tid sedan. De såg uppenbarligen inte problemen (SVT; Archive) andra ser. Kanske berodde detta på att de inte ville, kanske är de helt enkelt blinda inför verkligheten (SVT Nyheter; Archive).

Så har vi då som sagt konflikterna. De larmrapporter som finns om detta duggar tätt och har många olika dimensioner. Det är etniska konflikter, religiösa och så vidare. Alla har de det gemensamma att hot om våld och våld förekommer. Ett sånt exempel av många är hämtat från Kalmar (DN; Archive) län. Det finns fler (Aftonbladet; Archive) exempel på samma sak och som dessutom visar på ett mönster. Polisen har sällan resurserna men ibland leder det till åtal och till och med fällande dom (Kvällsposten; Archive).

Men nästa bakslag ligger bara runt hörnet. När domen leder till villkorligt straff är det nästan skrattretande. För en person som är van vid att man piskar folk under fotsulan för att de går mot rött, blir villkorlig dom som en ren uppmuntran att begå samma brott igen. När polisen ibland inte ens hinner ingripa och lagföra, är det som om samhället är impotent inför detta fruktansvärda. Man måste fråga sig hur humant det är att utsätta människor för något så omskakande och förnedrande som detta.

Människor som flyr brukar godhetsrörelsen alltid tala sig varma om och visst har vi en moralisk skyldighet att ge dem ett andrum. Men är det verkligen för att hamna i en ny konflikt lika illa och med samma grupper mot varandra här som där som man vill fly till? Nej, och det blir inte bättre av att polisen går på knäna och det rättsvårdande myndigheterna vill se mellan fingrarna. Situationen är så pass illa att Nuri Kino har deklarerat att det är dags att starta flyktingboende för kristna.

Flyr man sitt land för en konflikt, gör man det för att söka säkerhet. Att däremot fly för att finnas samma konflikt här som där med samma grupper som förtrycker likadant här som där är i bästa fall korkat. När detta inträffar här hemma är det inte bara ett jättelikt nederlag för godhetsrörelsen som knappast är humanister, det är också ett nederlag för en statsminister som tycker allt går åt rätt håll Foto: Wikimedia Commons

En annan fråga som infinner sig är varför samhällets representanter hela tiden störtdyker med huvudet först rakt ner i sanden. Muslimska fundamentalister, ja alla fundamentalister som utnyttjar situationen till hot och våld är människor vi inte ska släppa in, än mindre låta stanna. Vi ska enligt mitt sätt att se det alltså låta människor med ett verkligt skyddsbehov stanna. De som däremot med all kraft visar sig vara totalt oförmögna att hantera sitt hat kan vi gärna slippa.

De etniska dimensionerna är också de tydliga. Flera minoritetsgrupper som har flytt terror i hemländerna, kommer hit för att finna samma terror från samma grupper också här. Kurder (Gatestone Institute; Archive) är en sådan grupp. I de gamla länderna har de ju kämpat mot både invaderande Turkiska styrkor såväl som sunnifascistiska organisationer som IS. Nu måste de kämpa här mot skäggklädda salivdregglande hatare på ett boende de vare sig vågar eller vill bo på. Hur humant är det alla ni i godhetsrörelsen?

Sverige är inte ensamt om att uppleva stora problem kring de här frågorna. Tyskland som ligger i vår omedelbara närhet och som har tagit emot många flyktingar de också, för många kan det snart visa sig, har också haft bråk (Morgonbladet; Archive) på förläggningar. Där slutar dock likheterna och istället är det olikheterna som är mer uttalade i debatten.

I Tyskland talas öppet om problemen, här tigs de ihjäl eller beläggs med mer eller mindre diskussionsförbud med allehanda härskartekniker. En sådan är hånfulla kommentarer (Aftonbladet; Archive) eller nedsättande personkaraktäriseringar. När till sist regeringen med statsministern i spetsen visar hur bra koll de har på konsekvenserna av sina egna lagförslag (Expressen; Archive) luktar till och med mina sockor mer likt rosenvatten än vad förslaget i sig gör.

Stefan Löfven påstår att allt går åt rätt håll, men visar samtidigt att allt går åt fel håll. Han har inte ens orken att dölja hur illa det är ställt och han är därmed vad man i staterna kallar ”lame duck” (lam anka). Så sluta tala i termerna skönmålning och ge oss istället en debatt med inslag av lite ärlighet Stefan. Det här luktar inte så gott när allt kommer omkring.

Stefan håller på att bli en lam anka. Han själv och Mp håller på varsitt håll på att nedmontera sig själva med mindre genomtänkta uttalanden och rena idiotier inför öppen ridå. Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden har inte nominerat Stefan Löfven tillräckligt ofta på sistone, men två dagar på raken är inte dåligt trots allt. För nu gör han det igen, kvalificerar sig alltså. Motiveringen lyder: ”I den skenheliga och missriktade debatten med den skönmålning du och dina gelikar sysslar med, är det inte konstigt att du nomineras varje dag. Du uppvisar en fenomenal förmåga att hamna där. Uttalandet om ”rätt håll” förstärker bara bilden av en statsminister som kan gå mot en promenadseger”.

Och frågorna blev genast fler

Igår efterfrågade jag svar som inte finns, idag fick jag ännu mer frågor som längtar efter svar. Kanske kan vår kära regering som vanligt bistå med absolut ingenting vare sig vad gäller svar eller handling. Det är som vanligt emottagandet av flyktingarna som inte fungerar och det är som vanligt en handfallen myndighet eller ett företag som ligger bakom.

De som får sitta emellan är också de som vanligt flyktingarna och vår regering har därmed återigen slagit ett slag för ”den humana flyktingpolitiken” man månar så mycket om. Ett faktum som visar att Stefan Löfven i vanlig ordning står tomhänt. Han vill samtidigt så gärna framställa sig som ett fyrbåk av anständighet där allt verkligheten egentligen är allt annat än anständigt.

Sverige är inte det fyrbåk av humanitet som man vill utmåla. Fel åtgärder och dålig organisering vilket drabbar de flyende är naglar i ögonen Foto: ”Kõpu Lighthouse-033” by MasDom – Wikimedia Commons

Reportaget i SVD berättar om de asylsökandes situation i vardagen. På bilden kan man se två små pojkar, kanske elva till tolv år gamla. Titta i mörk jackas ögon, ser han lycklig ut? Nej, de enda som är lyckliga tycks vara Malena Ernman, Henrik Schyffert och alla andra ”do-gooders” som nu har fått sin vilja igenom. ”Alla ska hit” löd stridsropet, men säg mig ska man inte också bemöta dessa människor med lite mer respekt?

För vad erbjuder det svenska samhället dessa? Vi kan läsa om allt fler lägenheter som fryser inne då bolag som äger dessa och som vill ha kontrakten inte får detta och därför överklagar beslutet i en process som tar allt längre tid. Migrationsverket nobbar boenden, företagen överklagar.

Vi kan vidare läsa om hur de båda killarna vill gå till skolan, ”school” säger de men ännu har ingen plats anvisats. Vi kan läsa om att de visserligen har boende, men ett temporärt sådant till dess att situationen är löst. Vidare kan vi också lära oss att deras boende har ett gemensamt rum där det finns ett pingisbord, detta är täckt av bortskänkta kläder och leksaker. Tristessen tycks vara det enda bestående.

Barnen i en av artiklarna vill gå i skola men svenska regler och byråkrati sätter hinder i vägen. Ett faktum som visar hur seriös Stefan Löfvens och andras ”humanism” är
Foto: Wikimedia

Är det detta som godhetseliten kallar ”humanism”? I så fall ber jag om att som vanligt ha en avvikande uppfattning! Historien slutar dock inte där. Som vi alla vet bor du och jag i en om uttrycket ursäktas bomullsvärld. Vi slipper att se det mesta av världens vidrighet och det ska vi vara glada för. Men samtidigt skapar det en oförberedd hållning som ibland kan ta sig uttryck i att man står maktlös inför storheten i ett problem.

De som nu kommer hit har i vissa fall sett saker ingen ens kan beskriva. Människor som korsfästs, huvuden som har rullat på mer än en och kvinnor som bjuds ut som sexslavar för att nämna några av de övergrepp som Daesh begår. Till detta kan vi lägga en total ekonomisk hopplöshet i flera länder i det forna östra Europa. För att kunna möta traumatiserade människor måste naturligtvis vården ha de nödvändiga resurserna. I vissa avseenden har de inte detta då trycket nu ökar dag för dag.

Flyktingarna har ofta sett saker ingen människa ska behöva se. Orsaken är alltför ofta Daesh och varför vi inte gör något åt det grundproblemet är ett mysterium. Foto: Youtube

Många är så traumatiserade i kombination av sysslolösa att deras enda utväg är att trampa fram och tillbaka längs en korridor, eller i en trappuppgång. Här lyser humanismen åter med sin frånvaro när resultatet av godhetsapostlarnas mission kommer i dagen. Sysslolösheten har fått några att ångra att de kom hit, andra att tala om ett havererat asylsystem. Mer om det plus intervju i viral video hittar du på Expressen.

Här under hittar du länken till rapporten från Socialstyrelsen om psykisk ohälsa hos flyktingar som beräknas ligga så högt som 20-30 %. Frågan är hur dessa kändisar och vår statsminister kan kalla detta ”humant”? Man måste nästan ha en mage av plåt och ett blod kallare än is för att den ekvationen ska gå ihop. Resultatet av godhetsrörelsens framfart är tyvärr allt annat än humant.

Klicka för att komma åt 2015-1-19.pdf

Sanningen är ju att bilden av oss som en ”humanitär stormakt” i själva verket är en bild av en humanitär bananrepublik. En del av oss låter ju medvetet alla de beskrivna missförhållandena ske mitt under näsorna utan att protestera. Istället manifesterar vissa sitt stöd till det som bara kan beskrivas som ”godhetspornografi”. Vår positivhalare till statsminister tackar nog då han tror sig kunna vinna röster på agerandet, men det viktigare dvs svaren de lyser med sin frånvaro som så många gånger förr. Mer om vår bananrepublik har den alltid lika suveräna Fnordspotting bloggat om.

Bilden kan föreställa två regeringsmedlemmar på väg in på möte. Alternativt kan det vara två svenska artister. Hur det än är med den saken håller Sverige på att bli en bananrepublik, allt signerat vår regering Foto: Youtube

Så tornade än mer mörka moln upp sig vid horisonten. EU är ju som bekant djupt oenig i frågan emigranter. Vissa har råd, andra går redan på knäna och så har vi vårt egna land som har alldeles för lite resurser och är illa förberett men ”Alla ska hit”. I de diskussioner som har förts har EU-kommissionen velat solidariskt dela upp flyktingarna på alla medlemsländer. Detta är dock en inställning som kan buklanda med besked.

Frankrike, Tyskland och Sverige ser gärna att alla tar sitt ansvar. Frankrike och Tyskland tycker ett sådant avtal ska vara bindande dvs tvingande. Länder som Grekland, Rumänien och Ungern motsätter sig denna syn med näbbar och klor. Anledningen är att man vinner få eller inga val i hemländerna på en sådan politik. I t ex svenska ögon ses de andras handlande som ren rasism som i exemplet Ungern. Man måste dock se den större bilden och sätta in den i en för landet historisk kontext innan man drar den slutsatsen. Det är med andra ord något förenklat att enbart se förklaringsmodellen som ”rasistisk”.

Sen har vi länder som Danmark som också vill minska antalet som söker sig dit. Anledningen är inte rasismen i Danmark utan att man redan har tagit emot fler än de flesta och nu inte klarar av fler. Man annonserar därför i tidningar i Libanon om problemen man har. Också kraven har stramats åt. Man skulle kunna tro att det är en ondsint högerregering som utför något så diaboliskt, men faktum är att detta börjades med redan under förra regeringens dagar och den var röd. Ledda av landets socialdemokrater väcktes alltså den politik vars syfte var att undvika fler. Mer om detta på SVT (unvis.it)

I landet Pölse annonserar man för att inte få dit flyktingar, här diskuterar vi sätt att få in alla och fler. Tänk så olika det kan vara. Att ingen tänker på konsekvenserna är symtomatiskt för de som kallar sig ”goda”. Jag föredrar den goda pölsen Foto: Wikimedia

Men det här debaclet kan alltså sluta i politisk kohandel där länder får stora fördelar tillbaka för att gå med på lösningen. Det kan också sluta i haveri och då står Sverige, Tyskland och Frankrike helt utelämnade med än mer problem på halsen. Ett faktum som kan sluta med än fler flyktingar hit och inga dit. Vi har ju redan tack vare alla godhetsivrare från Södermalm och Rosenbad målat in oss i hörnet där ”Alla ska hit”. Problemen hopar sig och lösningarna får anstå när dessa ”ansvariga” är i farten.

Som om regeringen och godhetsrörelsen inte räckte kommer nu i samlad tropp 222 svenska akademiker med ett gemensamt upprop i torsdagens SVD Debatt. I detta anser de att flyktingarna fritt ska få flyga in till säkerheten i Europa. Här ska alltså Sveriges regering sätta sig och kräva att Dublin-förordningens krav om att flyktingarna ska ha id-handlingar vid påbörjad resa ska slopas.

Idag är det så att bolagen som transporterar folk måste avkräva id-handlingar vid resans början. Gör dom inte det får de böta tiotusentals kronor för varje resenär. Denna riskerar dessutom att skickas hem. Genom att slopa detta krav ska nu folk få fritt inträde. Gladast av alla skulle Daesh i Mellanöstern kunna vara som med dessa ”akademikers” hjälp då skulle kunna smuggla hit än fler terrorister än man redan påstår sig göra. Mer om detta i engelskspråkiga The Mirror.

Att se till att förstöra och förgöra Daesh är vår tids mest viktiga uppgift vilket också skulle hjälpa flyktingarna mer än att komma hit. Foto: Wikpedia

Ungefär samma linje som akademikerna är föga förvånande Åsa Romson inne på. I ett tal nyligen uttryckte hon ambitionen att försöka få till lagliga vägar in i EU, mer om det i GP som skrivit artikeln. Återigen tackar Daesh, nu lär de ha bråda dagar att samla ihop gänget. Frågan om hur mycket mer Romson mp tål är högst aktuell igen som du kan läsa mer om i Aftonbladets ledare (unvis.it). Till och med från vissa håll inom mp är tongången hög mot henne, läs Bertil Torekulls blogg ”Kullerstenar” som ett exempel.

Det finns trots allt folk som förstår vad andra vägrar att inse. Problemets lösning heter inte ”Alla ska hit” eller ”Europas moraliska skuld”, det där är rökridåer för att folk ska få känna sig så goda att de spricker. Nej, istället är det att se till att inbördeskriget i Syrien upphör och det kan man bara göra militärt. Detta har Kjell-Olof Feldt förstått i sin debattartikel i SVD.

Problemet med hans artikel är att han inte längre är makthavare och därför inte per automatik har inflytande över dagens politik. Artikeln förändrar med andra ord lite eller inget. Istället har andra personer blivit mer tongivande. Här är två personer som inte har förstått ett dugg men som debatterar ändå. Per Gahrton och Jabar Amin skrev i november förra året följande debattartikel i SVD på samma ämne.

Debatten börjar nu anta så bisarra inslag att man undrar om man är förflyttad till Alice I Underlandets teparty-scen. ”Alla ska hit” är credot, resultatet för de som kommer hit är man inte intresserad av Foto: Wikimedia

Tre saker skulle hända om man gjorde som dom sade dvs se till att PKK tog striden mot Daesh. Ett: Turkiet skulle gå till anfall mot PKK eftersom de utgör ett hot mot den Turkiska nationen. Två: detta skulle leda till mindre tryck mot Daesh som bara skulle tacka och ta emot. Tre: För lång tid framöver skulle regionen splittras upp än mer än den redan är av strider som präglades av alla mot alla. Det skulle destabilisera hela regionen och se till att parterna kastades in i ett mycket blodigt och destruktivt krig där inga vinnare skulle gå att utse. Med andra ord, debattörerna förstår lite eller inget.

En annan som har förstått och dessutom tröttnat på godhetsvänsterns spektakel och positivhalar-politiker som håller tal för människor som redan har bestämt sig är Nuri Kino. Hans artikel i gårdagens SVD sammanfattar rätt väl vad jag känner inför dessa så kallade ”humanister”. Också, hör och häpna, Gina Dirawi har en hel del att säga om hur illa hon mår över artisteliten. Jag håller sällan med henne, men igår var hon min hjältinna. För sanningen är att också jag mår illa över att vissa artister ser möjligheten att marknadsföra sig själva på bekostnad av en pojke på en strand.

Som vanligt har Göran Greider helt rätt – Vi kan inte ha det så här. Det är dags att se till att avskeda vår regering och det politiska etablissemanget i Sverige via valurnan.
Foto: Karnevalforlag

Jag mår också illa över en godhetsvänster som hela tiden bara vägrar att fatta att vi är så dåligt rustade att vi faktiskt är anti-humanister. Samma rörelse kan inte få in i sina skallar att det inte är godhet att låta folk sitta i tillfälliga boenden och inte ens kunna aktivera sig, än mindre veta om man får stanna eller inte. Det är inte heller humanism att döma folk till utanförskap med inga eller de sämsta jobben alternativt bidragsberoende.

Att som nu miljöpartiet, de 222 akademikerna och i förlängningen också socialdemokraterna kräva att det ska bli än enklare att komma hit, är kontraproduktivt. Ingen människa förtjänar den behandlingen Sverige och dess myndigheter utsätter dem för. Kalla det för vad det är – ren tortyr. Hur illa det än låter i era öron måste vi nog inse två saker.

Det första är att vi inte kan hjälpa hela världen, vi har helt enkelt inte resurserna vad än godhetsrörelsen säger. Det andra att SD har rätt på en punkt, det vore mer effektivt att hjälpa dem där inte här. Jag är fortfarande inte övertygad SD-anhängare, men nog förtjänar alla de etablerade en att bli utvisade ur både Rosenbad och Riksdagen. Det är dags för Stefan Löfven att lämna in sin avskedsansökan. Om inte annat därför att han genuint bryr sig om flyktingarna på riktigt istället för att låtsas enbart för att vinna opinionssiffror.

Regeringspartiernas engagemang i frågan är lika falskt som kattguld. Falska förhoppningar, hopplöshet både på bostads- och arbetsmarknaden samt bidragsberoende är det enda regeringen kan komma med istället för att ge folk en värdig tillvaro
Foto: Wikipedia

Löjesguiden nominerar idag återigen godhetsrörelsen med artist-Sverige och positivhalar-politikerna i spetsen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Utan empiriska bevis, med all fakta på handen att det knakar nu och med vetskapen om att ni för en inhuman flyktingpolitik fortsätter ni envetet. Den enda vägens politik innefattar ren tortyr och inhuman behandling för att ni ska få känna er goda. Det om något är mer än väl en anledning till nomineringen. Stefan Löfven har dessutom personligen visat varför landet behöver en ny regering.”

Cynismen

Undrar om folk ibland tar en paus i lammracksätandet och sippandet av rosévin för att tänka efter? Tänka på saker som hur lyckligt lottade vi är och hur jävla bra i allt elände vi egentligen har det. Det borde vara tid för det för världen är inte alltid den rosenskimrande tillvaro vi själva ser verkligheten ur. Liten varning till alla lammracksmumsande där ute, följande reportage från ”Det Goda Samhället” är magstarkt och kan framkalla helig vrede.

Varning! Detta inlägg kan framkalla helig ilska hos fler än bara kapten Kirk Foto: Wikipedia

Så där, har du läst det och är du som jag full av avsky? Då är du helt rätt ute och kan fortsätta läsa. När man läser sådana här saker undrar man flera saker. Vad är det för typ av människa som kan göra något så bestialiskt? Hur kan man motivera någon, eller borde jag säga något, att utföra detta brutala?

Barnen i reportaget som avrättats, blev detta därför att deras föräldrar och deras folkgrupp gjorde motstånd mot det som andra ville genomföra. ISIL ville inta Kobane, det ville inte Kurdernas Peshmerga-styrkor och körde ut dem. Som straff miste 38 barn livet bara därför att de var Kurder.

Fler frågor dyker upp efter att ha sett eländet i reportaget och på bilden. Hur kan någon se sig den som ska åka ner och utföra detta vidriga? Hur kan någon sympatisera med de krafter som ligger bakom något så sjukt? Här kan du läsa Expressens artikel om en av dem. Där passerades någonstans med råge en anständighetsgräns.

Det oanständiga i det hela är att de som vill profilera sig som goda, ger sig i lag med något av det mest onda vår tid kan uppvisa Foto: Tradera

Fast frågorna fortsätter att pocka. I synnerhet när man tittar på situationen här hemma är det verkligen så att man måste fråga sig en hel del saker. Hur kan t ex vissa partier eller institutioner förespråka att de som återvänder ska ”återanpassas”? Hur kan dessa partier ens tänka tanken att hjälpa dem som har eventuellt har varit med och utfört detta? Exempel på detta från ledare i SVD, reportage i SVD om Örebro kommuns beslut, Nuri Kino intervjuar Rana Carlstedt (s)  i artikeln i SVD om Stockholms Stads policy i frågan, Oisin Cantwell problematiserar den enda tänkbara lösningen i en artikel i Aftonbladet, också Peter Wolodarski stämmer in i den kören i DN, Nyheter 24 rycker som vanligt för att peka finger på SD.

Hur kunde fyra svenska partier, mp, v, f! och s, gå så här fel? En tes är att  socialdemokratin har vuxit ihop med makten så till den milda grad att de inte längre kan eller vill vara utan den. De har därför säkrat denna genom att samarbeta med v, mp, och f!. Det vi nu ser är priset för det samarbetet, det man ibland kallar kompromiss. OM den tesen stämmer kan man också konstatera att i framtiden kommer nog priset för detta samarbete och den förda politiken att bli mycket hög.

Cynismen i den förda politiken är helt enkelt bortanför det tänkbara. En gång i tiden fällde Olof Palme det berömda citatet: ”Dessa satans mördare”. Idag är det hans arvtagare som vill ta emot mördarna och ge dem jobb och bostäder. Sverige är ett haveri i slow motion, helt enkelt därför att socialdemokraterna är ett sammanbrott. Deras moraliska kompass har gått i en sådan sving att frågan är om den längre går att stoppa utan mycket smärtsamma omställningar.

Som en kommentator på en facebook-tråd skrev: ”….deras politik [I invandringsfrågan; min anmärkning] får mig att vilja kräkas över socialdemokraterna, vänstern, miljöpartiet och Feministiskt Initiativ”. Och det är precis så det är, man kan inte låta bli att kräkas. Gjorde man inte det inför detta oerhörda, är man inte människa med den empati som kommer med en sådan. Barnen på bilden var levande, de är levande i någons minne. I de hjärnor som tänkt fram detta är det däremot dött. Dags att också föra en politik anpassad till känslor som har dött.

Löjesguiden nominerar idag Socialdemokraterna till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: Ni har länge omgetts av rykten om maktfullkomlighet och visst har sådana tecken funnits. Nu är dock det hela uppenbart när ni nu sätter makten före moralen. Samarbetet med främst mp, men också v och fi är bland det mest destruktiva svensk politik hittills har sett. Ert eget bidrag är inte mindre då ni nu har vänt ett helt folk ryggen. Kom ihåg, 58% stöder inte den nuvarande politiken och inte heller stöder en majoritet den nuvarande regeringen. Inte ens om man räknar med vänsterpartiet når konstellationen högre än 44%.”