Fundamentalismen slår till igen

Igår söndag slog så ytterligare en terrorist till. En ensam galning gick in på en lokal gay-klubb i Orlando (The Independent) och började skjuta urskiljningslöst. 50 Människor beräknas vara döda i den värsta attacken efter 9/11 och det drabbar dessutom en redan utsatt grupp. Attentatet kommer också mitt i valrörelsen och kommer definitivt att sätta sin prägel på debatten, kanske till och med avgöra det. Donald Trump och hans smaklösa rasistiska agenda lär få ny vind i seglen efter händelserna.

Världen är i chock men som vanligt kommer desinformationen fram igen. Pappan till attentatsmannen Omar Mateen, menar att attentatet (Los Angeles Times) inte hade med religion att göra. Ändå ringer Mateen amerikanskt alarmnummer och säger sig represen- tera IS (CNN) precis innan attentatet. Konstigt det där. Inget som har med religionen eller de värderingar som följer med den, tycks ju ha något med saken att göra då själva handlingen är så avskyvärd att ingen kan stödja den. Alla skyller på allt annat.

Ändå finns de där, de perverterade religiösa kopplingarna som bara IS kan stå för. Tre dagar innan attentatet hade man varnat för ett sådant, efteråt framförs hyllningar (Daily Mail) till attacken och Omar Mateen som utförde den. Om IS är religiöst motiverade är alltså motivet religiöst betingat. Att säga något annat är som att påstå att Trabant är en bil, inte en traktor. Dags alltså att erkänna att IS är en sida av en religion som inte alltid, men alltför ofta står för våldsamheter i religionens namn.

HyllningHyllandet av våldet i kombination med religionen gör IS till en kraft som både är motiverade och helt galna. De är kort sagt extremister med en fundamentalistisk agenda. Det är dags att sluta sticka under stol med att detta problem finns inom islam, liksom det finns inom andra religioner. Foto: Wikimedia Commons

Samma synsätt (Folkbladet; Archive), att IS eller islamiskt inspirerade terrorattacker inte har med islam att göra, hittar vi också här i Sverige. Ändå är det förtvivlat svårt att få muslimer att tillstå att det finns uppenbara problem. Få eller inga kritiserar (GP; Archive), än mindre så offentligt. En förklaring är att vi har inrättat det så fiffigt här i Sverige att vi nu har tagit hit människor vars hjärtan till bredden är fyllda med hat. En känsla de sen kanaliserar hemma i förorten eller på flyktingförläggningen (DN; Archive).

I Sverige ser vi ju mellan fingrarna på dessa överträdelser och låter istället förövarna stanna. Nu ska istället också de redan marginaliserade i utanförskapsområden utsättas för samma grupp människors verbala våld och det förtryck och som i sin tur leder till att förtrycket (Expressen; Archive) ökar. Delar av Sveriges svar? Tystnad eller försök till censur (Aftonbladet; Archive) av de som försöker att påtala problemen! Nej vänsterpartiet det är inte att ”peka ut” att tala om problemen, det är att debattera en viktig fråga.

Få talar heller om att det vi nu ser är att väst hamnar i skottgluggen för gamla historiska försyndelser som hur gränserna (DN; Archive) drogs upp i Mellanöstern i början på 1900-talet. Inte heller talas det om hur etniskt, politiskt och religiöst sönderfall (SVD; Archive) har skapat dagens situation. En situation som nu har börjat skörda sina offer. Väst går alltså inte heller fria ifrån skuld till det som händer då historien nu bara tar nästa logiska steg som resultat av vad som en gång genomfördes.

Det blir inte heller bättre av att dagens världssituation återigen präglas av ett nytt kallt krig mellan Ryssland (Aftonbladet; Archive) och USA. Rysslands premiärminister Medvedev (Bloomberg) har talat om det i ett tal nyligen. Motsättningarna har spillt över på konflikter som den i Syrien (Aftonbladet; Archive). En konflikt som alltmer liknar ett proxykrig (DN; Archive) dvs ett krig som förs av ombud åt stormakterna för att de själva ska slippa smutsa ner händerna.

HänderGenom att lämna över krigandet åt ombud som främst USA gör, slipper man att smutsa ner händerna. Det är dock fortfarande stormakterna och deras olika intressen som ger IS det utrymme de behöver när dessa drar åt olika håll i sin intressekonflikt. Foto: Wikimedia Commons

En konsekvens av konflikten belyser vi också sällan här hemma nämligen att Brexit och kraven på utträde kan vara uppbackat av just Putins Ryssland. För dom skulle nämligen hela detta spektakel som är dumt i kubik, vara en möjlighet (The Guardian) inte en omöjlighet. Nej, jag är inte russofob, jag har nämligen lite eller inget emot ryssar, men är däremot ingen stor fan av Putin. I så fall är jag nog snarare Putinofob och också Brexitofob. Jag är också Obamafob eftersom också väst bär en skuld till det som händer.

EU ska naturligtvis också få sig en känga trots att jag är Europavän. Se där, nu blev jag EUfob också. Genom att förklarligt oroa sig för utvecklingen i Libyen (Allehanda; Archive) frestades man att tillsammans med just USA blanda sig i konflikten för att skydda bl a oljeleveranser. Tyvärr satsade man på fel häst och avsatte Khadaffi som var landets sammanhållande kraft trots/tack vare att han var diktator. Destabiliseringen av landet lett till att IS (DN; Archive) också sökte sig dit för att föra sin kamp för att skapa sitt kalifat.

Destabilisering fungerar alltså som en sockerbit åt flugor. I landet har också skapat en lukrativ möjlighet för flyktingsmugglare som en följd av destabiliseringen. Landet har blivit en utfartshamn för nordafrikaner och afrikaner som söker sig till Europa. EU:s politik har därmed gått i baklås och istället har man ett än större problem att handskas med som hur långt man måste gå för att återupprätta upp den nuvarande situationen (SVD; Archive) utan att destabilisera landet än mer.

Det man alltså helt missade var att när man gick in och ersatte Khadaffi, skapade man samtidigt en än värre situation som nu blivit tydlig. Något som vi alltså kommer att få betala för under lång tid framöver. Allt därför att vissa medlemsländer propsade på nödvändig- heten att blanda sig i som ett intresse för EU, när det i själva verket var ett intresse för dom som enskilt land. Nu har de istället skapat en än värre situation både för oss och för Libyen.

Destabiliseringen av Syrien, Mellanöstern, Nordafrika och Europa spiller över och göder organisationer som IS eftersom deras livsluft är konflikt. Det ger samma organisation möjligheten att slå till eftersom deras jordmån är instabilitet. I detta destabiliseringskrig skulle också något som Brexit försvaga EU och göra förbindelserna med Storbritannien än mer kyliga. Det är med andra ord inget jag vill se, och jag kan bara hoppas på att också Storbritannien inser detta.

UppbrutetVi ligger risigt till om vi låter oss övermannas av sådana dumheter som att bryta upp fungerande samarbeten som EU. Visst har organisationen fel och brister, men fördelarna överväger. Brexit är därför inte i någons intresse mer än möjligen Putins.
Foto: Wikimedia Commons

En valseger för Trump, gud förbjude, skulle med all säkerhet slå in en kil mellan Europa och USA. Det är priset för det nya kalla krig vi ser, förutom att IS då vinner än mer mark förstås. Anledningen till min avsky för Trump är rätt enkel. Förutom hans smaklösa retorik som den om byggandet av en mur mot Mexiko (The Washington Post), är hans tankar kring utrikespolitik (Business Insider) i bästa fall livsfarliga (The Guardian). Att se honom ha tillgång till kärnvapen vore helt enkelt ett mardrömsscenario.

Destabiliseringens pris är något som nu USA har fått erfara på ett mycket bittert och tragiskt sätt. Femtio människor är döda, fler kommer kanske att avlida av sina skador. De är indirekta offer för en våldsspiral från fundamentalisternas sida och ett direkt resultat av flera länders oförmåga att jämka ihop sina intressen som ha gett livsluft åt just IS i det kaos som Syrien har blivit.

Sanningen är ju att IS som jag ser det, opererar i det tomrum som uppstår då Ryssland, USA och EU drar åt olika håll och där dessa olika intressen sliter sönder oss andra. Två sidor, USA och Ryssland, måste som jag ser det nu sätta sig ner och försöka överbrygga de olika intressena som finns. Medan de fortsätter att käbbla om det mesta är det vi andra som får betala priset. Det har femtio människor i Orlando, Florida bevisat.

Dags med andra ord för en värld som riktar sin uppmärksamhet på de egentliga problemen, inte på det som inte är det. Den blir inte heller bättre av att sådan krafter som IS får växa sig starka därför att resten av världen drar åt olika håll och ger dem det utrymme de så väl önskar för sina mål. Att som tidigare dessutom direkt eller indirekt destabilisera länder har nu visat sig kontraproduktivt. Vill vi ha en bättre värld är det nog snarare stabilitet än instabilitet vi bör satsa på.

ÅskaÄn mer instabilitet lär bara gynna IS. Världens samlade resurser bör istället satsas på att skapa stabilitet i alla de regioner som nu har blivit konflikthärdar där fundamentalister har kunnat flytta fram sina positioner. Detta är inget vi uppnår av att hålla på och bekämpa varandra som idag. Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag IS till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Hat och missunnsamhet hör inte hemma i Islam sägs det då ordet islam betyder ”frid” eller ”fred”. För er är det tvärtom, det är den hatiska vägen som det propageras för. Något som inte minst visas av gårdagens attack. Om ni ens vill kalla er muslimer är något som återstår att se, jag tvivlar på att ni ens förstår konsekvenserna av vad ni själva gör. Det gör er till speciellt utmärkta kandidater till priset.

Annonser

Ett skrämmande perspektiv

Den som har följt den här bloggen vet att i en fråga är den här skribenten extremt kluven. Jag försöker å ena sidan vara humanisten som är öppen, demokratisk och inbjudande. Sen har vi den andra sidan och det är den som ser faran i saker och ting. Det är i den kontexten svårt att var humanisten och så himla öppen. Vissa saker är helt enkelt för farliga för att den typen av tankar ens ska kunna vara möjliga. Hur mycket man än vill se det positiva är detta svårare. Frågan jag tänker på är Islams roll i vårt samhälle.

Jag försöker se de mer moderata muslimerna som räddarna av en besvärlig situation. De är dock inte den ledtråd som leder till en lösning. Anledningen är ofta att de inte vill stöta sig med en högljudd och aggressiv skara som gör mycket väsen av sig och som inte tvekar att ta till mycket otäcka metoder för att genomdriva sin agenda. De lägger sig alltså hellre än att utmana och få ställer sig upp för att försvara frihet och demokrati.

De är helt enkelt antingen fundamentalister som spelar under täcket med både Muslimska Brödraskapet, Hamas och IS, eller så är de för rädda för att stöta sig, för att utmana eller att fördöma. En trosfrände kritiseras inte ostraffat och stöds inte heller av imamerna som man i sin tur måste åtlyda. Många ser därför inga fel i att resa ner och rensa bland lite smutsiga kristna och inte heller att massmörda andra befolkningsgrupper.

De präglas av en antidemokratisk hållning där det sekulära samhället och det demokratiska är en förtryckare av det religiösa. Därför måste det demokratiska bojkottas och helst störtas för att bereda vägen för det religiösa samhället där vi alla måste underkasta oss de regler fundamentalisterna ser som sina hjärtefrågor. De är helt enkelt ett hot mot det samhälle vi har kämpat så länge för att kunna uppnå och de finns ibland oss.

Flag of Hizb ut-TahrirIS och andra är inte det enda hotet, vi har ett här och nu som verkar inifrån. Hizb ut-Tahrir är partiet som etablerat sig i både Danmark och Sverige som bland annat har ett världsomspännande kalifat grundat på sharia-lagar på sin agenda. Tycker man inte om idéerna är det bara att fly eller flytta. Foto: ”Flag of Hizb ut-Tahrir” Wikimedia Commons

För mig är denna grupp något av det mest antihumana vi har kunnat se i vår livstid. De är helt enkelt en mörk kraft med en mycket ljusskygg agenda som dessutom innefattar att massmörda också här om så behövs för att genomföra den galna tanke de drömmer om. Tankar som ett världsomspännande kalifat där muslimsk lag ska pådyvlas alla, också de som inte erkänner sig till religionen är en sådan. För de flesta är denna tanke bara skrämmande, för andra en möjlighet som måste genomföras.

En sådan kraft som vi redan har hört talas om och som vi kommer att höra mer om är Hizb ut-Tahrir (Sydsvenskan; Archive). Partiet är redan verksamt i Danmark och i Sverige. Jag är inte den som skriker eller skriver om förbud eller inskränkningar i demokratiska friheter eller tycker att sånt är bra. Anledningen är helt enkelt att jag är demokrat, men när det gäller det här partiet är jag beredd att göra ett undantag och skälet är enkelt. Gör vi inte det kommer vi få betala ett mycket högt pris i framtiden.

Partiet vill inrätta ett globalt kalifat där muslimsk lag ska råda. De som inte sympatiserar med denna syn ska tvingas tycka om det. Offentliga avrättningar, avhuggandet av händer och stening av kvinnor som har anklagats för otrohet ingår i arsenalen. Sharia-lagar ska råda där vi annars har vant oss vid en helt annan rättstradition. Är man inte muslim är det bara att inrätta sig i den nya världsordningen partiet vill se. Tycker man inte om synen finns alltid lite sharia-lagar att ta till också för de som protesterar mot det som anses vara ”rätt”.

2014 tågade en grupp om femhundra sympatisörer mot de centrala  delarna av Köpenhamn för att protestera. Manifestationen handlade om att propagera för att Koranen ska bli rättesnöre också i Danmark. Man höll brandtal om västs smutsiga krig i Syrien som om Putins Ryssland inte ens hade med saken att göra trots de stora rubrikerna som talar om detta faktum. Kriget mot IS var orättfärdigt trots en rörelses totala renons för allt människovärde. Särskilt om du är kristen eller tillhör en minoritetsbefolkning.

TalAlla muslimer som tar till orda talar naturligtvis inte hatets språk, men alltför många gör det. När man dessutom startar partier som är klart fientligt inställda mot det demokratiska och öppna samhället blir det än mer svårsmält. Foto: By Njallis – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=13128473

För partiet tar visserligen avstånd från IS men inte därför att de mördar kristna eller minoriteter. Istället är det hur Kalifatet har utropats och att IS också mördar muslimer man hänger upp sig på. En något lustig inställning då mord borde ses som mord, inte som en åtskillnad mellan ”rätt eller fel” person som mördas. Det där späder bara på känslan av att de extrema krafternas agenda är att föra globalt krig mot kristendom och de samhällen som har präglats av religionen under 2000 år.

Rörelsen stöder alltså om än indirekt en av vår tids största folkmord, anser att väst ”ska betala för sin inblandning” och vill upprätta ett styre som helt bryter mot den tradition vi har. Det som gör saker och ting värre är att de också finns i Sverige. För några år sedan sedan skapades en Facebook-sida som snabbt samlade ca 1000 sympatisörer Man delade också ut flygblad inför det förra valet som uppmanade till bojkott av detta. Anledningen var som alltid att man inte erkänner den sekulära makten utan bara den religiösa.

Rörelsen finns främst i Malmö med sin stora muslimska befolkning och närheten till Danmark där man kan utbyta erfarenheter och planer genom att bara resa över bron. De har också gemensamt bjudit in talare som har hållit konferenser i ämnet ”Global Islamisk revolution”. En av de gästande var Isam Umayrah som gjort sig känd för både antivästliga  och antisemitiska åsikter. Samma hatpredikant har också besökt moskéer och muslimska centra i Stockholm.

Naturligtvis har detta skett med medfinansiering av vårt alltid så goda välfärdssystem. Vi är ju så goda med alla våra skattepengar, att vi gladeligen hjälper till att finansiera samman-komster vars syfte är att propagera för att avsluta vår livsstil och ersätta den med en fullständigt främmande.

Pengarna Upp I HalsenDet svenska samhället är rikt. Så rikt att vi kan vägra handikappade (Sydöstran; Archive) det de har rätt till, men betala för antidemokratiska och antivästliga konferenser åt Hizb ut-Tahrir. Foto: Wikimedia Commons

Tyvärr finns fler krafter än Hizb ut-Tahrir som mer ligger i en gråzon men som är lika farliga dom. Mehmet Kaplan har en lång meritlista över de personer han har bjudit in. En hel del av dessa har varit allt annat än snälla, godhjärtade demokrater. T ex Yvonne Ridley som på hans och andras initiativ bjöds in till Riksdagen blev känd och som alltid var Kaplans ursäkt att han inget visste. Ridley som ”bara” är känd för alla sina hatfyllda uttalanden (UK Mediawatch: Archive) var alltså inte känd för Kaplan vilket är svårt att tro på tyvärr.

Tvärtom har alla hennes fientliga uttalanden varit så många att de knappt längre går att räkna. Det lite lustiga är att Kaplan inte heller är ensam i att samlas kring just Miljöpartiet. Yasri Kahn blev ju rikskänd när han vägrade att hälsa på en kvinnlig reporter, men han har betydligt fler strängar på sin lyra. Son till en utpekad ledare för den terrorstämplade organisationen PULO som opererar i södra Thailand där de försöker bryta loss delar av landet eller få utökat självstyre med terror som medel är väl rätt merit.

PULO (Bangkok Post; Archive) har ju gjort sig kända för flertalet bombattacker. Regionen har en majoritet muslimsk befolkning som sedan 2004 för ett lågintensivt krig för att frigöra sig och få tillhöra den muslimska grannen Malaysia. Attackerna har skett från båda sidorna så buddister är inte helt oskyldiga i sammanhanget. Våldet har under perioder varit urskiljningslöst (DN; Archive).

Det bästa i hela den soppan är dock att misstankarna finns att PULO leds från Sverige (Aftonbladet; Archive). Vårt land har alltså varit ett centra varifrån terrorattacker har beordrats och letts. En av de utpekade ledarna har dessutom en son som har kandiderat till att bli representant för ett av landets regeringspartier. På sista åren har konflikten i södra Thailand minskat i omfattning men fred råder fortfarande inte och de separatistiska drömmarna finns kvar.

Japanese Red Cross near the Yalu River 1904I krig skördas offer. Att krig och terror har styrts från Sverige är minst sagt anmärkningsvärt. I fallet PULO finns dock misstanken och att en av huvudmännen råkar ha en son som har kandiderat för ett av landets regeringspartier är graverande. Foto: By Unattributed – This image is available from the United States Library of Congress’s Prints and Photographs division under the digital ID jpd.02519.This tag does not indicate the copyright status of the attached work. A normal copyright tag is still required. See Commons:Licensing for more information.العربية | čeština | Deutsch | English | español | فارسی | suomi | français | magyar | italiano | македонски | മലയാളം | Nederlands | polski | português | русский | slovenčina | slovenščina | Türkçe | українська | 中文 | 中文(简体)‎ | 中文(繁體)‎ | +/−, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6177555

Svenskt politik har alltså börjat infiltreras av krafter som är allt annat än goda. Det är dock inte det enda exemplet på hur de ”utsatta” utsätter andra för samma hat man beskyller andra för att hysa. Homofobin i den muslimska världen är väl dokumenterad men att den också har sökt sig in i svenskt civilsamhället och till och med till domstolsväsendet (Nyheter 24; Archive) är alarmerande inte minst ur rättssäkerhetssynpunkt. Fallet är från 2011 men sätter fingret på en öm punkt.

Visst kan vi ha Socialdemokrater, vi lever ju ändå i en demokrati. Homofientliga Socialdemokrater som sitter i domstolar och ska döma är kanske däremot mindre lämpligt. Tänk er själva om ett hatbrott mot en homosexuell kommer in och en nämndeman som Ayoub Chibli hellre röstar utifrån sina känslor gentemot homosexuella, än de bevis som ligger framför ledamöterna. En skrämmande tanke men inte gripen ur luften!

Fallet som har några år på nacken nu bör fungera som en varningsklocka om vad som håller på att hända. Att tro att vi är immuna från den här typen av inslag är att lura sig själv, vi är i ett öppet demokratiskt samhälle än mer sårbara därför att vi är just öppna och demokratiska.  Ingen vill väl bli beskylld för att vara islamofob, men samtidigt finns en gräns för vad vi som samhälle kan och ska tillåta. Ett samhälle är nämligen menat att vara för alla, inte bara vissa grupper.

Några kommer kanske nu att beskylla mig för att vara islamofob efter det här inlägget, men nej jag är inte rädd för islam. Bara tanken att kalla någon ”islamofob” är i grunden felaktig då det för min del inte handlar om rädsla. Det enda jag har fobi emot är spindlar, höjder och de som missbrukar ordet ”fobi”. Det enda jag är i själva verket fobifobiker.

Hércules lucha con la hidra de Lerna, por ZurbaránDet vore lätt att skratta bort det hela som en isolerad händelse om det inte hade varit för att samma hydra dyker upp i sammanhang efter sammanhang. När till och med civilsamhället infiltreras av allehanda ljusskygga personer måste det demokratiska samhället börja reagera Foto: By Francisco de Zurbarán – Galería online, Museo del Prado., Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=45236203

Som inlägget visar är faktiskt det öppna demokratiska samhället som vill och ska inkludera alla under attack. Så vad jag också är, är helt inställd på att bekämpa de grupper som vill att jag ska anpassa mig till något jag ser som främmande eller antidemokratiskt istället för tvärtom. Den som inte gör det utan håller med dem i deras agenda är knappast demokrat. Man bör alltså inte heller säga sig vara detta om man sympatiserar med de åsikterna de står för.

Delar av den muslimska rörelsen, observera alltså inte alla inom denna, har inte alltid rent sinne. Hizb ut-Tahrir är i grunden en antidemokratisk rörelse som vill kasta samhällen tusentals år tillbaka i tiden med tvångsmetoder och tvinga på en motvillig befolkning en åsikt de inte delar. Att då kalla någon som protesterar mot detta öknamn är inte bara ohederligt. Det är också att göra hela samhället en björntjänst eftersom hotet inifrån är reellt och bör ses som det.

Om det muslimska samhället vill framstå som seriöst och ansvarstagande, bör man se till att isolera krafter som Hizb ut-Tahrir och sluta med spela fingerteater med extrema krafter.Det är också en rörelse som också försöker föra fram bilden av ett ”respektabelt yttre” men som döljer en hel del. Terror, homofobi och förtryck av andra oliktänkande eller avvikande är inte något man skojar om.

Inget av detta är särskilt kompatibelt med ett demokratiskt samhälle byggt på frihet som vi är vana vid. Inte heller går fenomenen att avfärda med något lätt ”du är islamofobisk”. Detta händer just nu och har tidigare hänt i vårt land. Det sista man bör göra är att sticka det under stolen. Det är alltså hög tid för en seriös debatt om islam och det demokratiska samhället som motpol (?). Är de ens förenliga? Ja kanske, men vi bör nog göra processen kort med de som utnyttjar det öppna samhället i avsikter som är allt annat än vänskapliga.

Stränder”Friendly Beaches” är ett begrepp i engelskan som betecknar vänligt inställda länder, fenomen eller personer. Vänliga människor respekterar varandra vilket man inte kan säga om krafter som Hizb ut-Tahrir. Dags att starta diskussionen och kanske till och med stävja dessa krafter en gång för alla. Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag Hizb ut-Tahrir och dess följare till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Väst är inte öst eller tvärtom. De ganska skruvade värderingar som står bakom dessa tankar bör nog stanna där, inte här. Att som partiet vilja tvinga folk till underkastelse är minst sagt magstarkt och svärtar ner övriga som inte har ett dugg med dessa att göra. Dags att ta avstånd och visa var den muslimska rörelsen står för med andra ord. Den del som inte tar avstånd från dessa tankar är mer än värdiga kandidater.”

Glassigt

Det är vår mina läsare! Som alltid när våren kommer är det naturligtvis glass som gäller. Men i landet Sverige 2016 är inget längre så enkelt som att ”jag ska köpa lite glass åt oss”. Nej här ska hemliga budskap granskas (SVD; Archive), anklagelseakter författas och beskyllningarna formuleras. Detta trots att det inte finns något att vare sig granska, anklaga någon för eller beskylla densamma för. Istället handlar det om rena fantasifoster omvandlade till så kallade argument där man börjar undra lite lätt.

SkrattaVarje år när nyheten om att Centrum Mot Rasism nu åter har dragit igång sin kampanj, reagerar barnen i Kambodja med ett så här stort asgarv. Kan man reagera annorlunda? Foto: By http://veton.picq.fr – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4800455

För vad är ett land på väg mot om man tolkar det som om att ”88” är koden för HH då åttonde bokstaven i alfabetet är just H. HH skulle i sin tur stå för ”Heil Hitler”, en känd fras från nazitysklands stormöten. Samma människor som kom på den briljanta kopplingen, kom också fram till att ”Nogger” skulle vara kodordet för ”Nigger” (Jag skrev aldrig det där ordet, det var spriten som gjorde det!). Att glassen dessutom heter ”Black” efter Ni…..jag menar ”Nogger” ger hela historien en extra skjuts.

Antingen måste Centrum Mot Rasism som kommit på den fullständigt häpnadsväckande logiken ha haft för lite att göra den dagen 2005 när teorin fick luft i glassmeten, eller också är något annat fel. Vansinnigt fel. Men man framhärdar sin tes och den här våren är inget undantag. Varje vår när det börjar vattnas i munnen, ser Centrum Mot Rasism också sin chans att nå ut med ett budskap. Hur dumt detta än verkar, så fortsätter de att med en dåres envishet att lägga fram teorin igen och igen.

För varje år blir den också löjligare och löjligare, men också mer och mer rotad i folks bakersta tankevindlingar. Det är det som grejen. Upprepa en lögn eller ett felaktigt påstående tillräckligt många gånger och till sist kommer folk att tro på den. Lögnen har blivit en sanning som inte ens längre behöver skärskådas. Hade man bestämt sig för att göra detta, hade man kommit fram till att GB själva menar att ”88” kommer från radio-amatörernas värld och betyder ”Love And Kisses” (SVD Näringsliv; Unvis.it).

Hur kall glass än är kan den locka fram betydligt hetare känslor än de du finner i  affärens frysbox. Vad sägs om glass som ett vapen i ett nytt kallt krig (!)? Sedan Ryssland annekterade Krim-halvön och började aktivt att delta i de separatistiska striderna mot Ukraina, är förhållandet till USA djupfruset (!!). Ett nytt kallt krig (!!!) har utbrutit och hur mycket än Putins små knähundar nu försöker att förneka det, så är landet skyldigt till inblandning i ett lands inre angelägenhet.

IstestningVad är det amerikanska marinen letar efter ute på packisen? Förmodligen den hemliga ingrediensen i den ryska glasstillverkarens produkter som nu har retat upp administrationen i Washington. Anledningen är att den på flera sätt anspelar på Obamas hudfärg och ursprung. Foto: Wikimedia Commons

Ordkrig och rena konfrontationer som bombningen av USA-stödd milis i Syrien har blivit en del av vardagen. Nu har ett nytt vapen dykt upp på arenan – Glass. I Ryssland har en glasstillverkare börjat tillverka glassen Obamka (DN; Archive) som betyder ”Lille Obama”. Glassen är överdragen med choklad och därför brun, symbolen lär väl vara klar vad det ska betyda. På paketets omslag ses en brunhyad pojke hållandes en jättelik brun glass. I ett öra ses en guldring och en till återfinns runt vristen på den ena foten.

Återigen är symbolspråket rätt tydligt. Namn som ”Onkel Tom” i dess mer nedsättande betydelse kommer till minnes. Vem minns till exempel inte den hätska debatt som utbröt när Hanif Bali angreps av bl a Ida Ali Lindqvist i Dalademokraten (Archive) för att inte förstå att han är ett ”offer för vitheten”. Ungefär likadant resonerar den ryska glasstillverkaren som därmed har kylt (!!!!) ner relationerna mellan länderna än mer.

Företaget har en ny rätt innovativ förklaring som väl än mer fördjupar både ilskan hos motparten och problemet i sig. För företaget har tagit fram en lätt dubbeltydig förklaring i form av ett uttalande som låter citat:

”…..en del av en linje glassar riktade åt barn där ”gladlynta karaktärer” agerar frontfigurer. Företaget hävdar vidare att glassarna symboliserar ”de viktigaste raserna på vår jord”………..
”Glassnamn måste vara lätta att minnas. För dem med livlig fantasi kan olika kopplingar göras, men den här produkten riktar sig åt barn och står långt ifrån politiken”

Som märks är det här med glass inte en så oskyldig verksamhet som man kan förledas att tro. Det kan till och med krävas rätt kallhamrade (!!!!!) nerver för att till fullo kunna tillgodogöra sig denna delikata soppa som glassbranschen utgör. Jag får kalla kårar (!!!!!!).

The ShiningDet hela blir till sist en rätt stelfrusen tillställning där det mesta är djupfryst. Inte bara de mellanstatliga kontakterna är det, hjärnaktiviteten går på ett minimum. Foto: Wikipedia

Löjesguiden nominerar idag Centrum Mot Rasism till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Bara idén och den lätt skruvade logiken är värd sin foliehatt men en extra eloge för den envetna och påstridiga attityden med vilken ni framhärdar denna löjeväckande teori. Det gör er till Magnum-stora kandidater till priset. Att ni uppbär statsbidrag för er verksamhet gör naturligtvis allt än mer prekärt.”

De har fått nog men det gör inget för det har jag också

De säger att de har fått nog och tänk, för en gångs skull håller jag med. För jag har också fått nog, men inte av samma skäl som dom. Jag har nämligen fått nog av dom, inte av vad dom försöker vända sig emot. För de 47 svenska artisterna och politikerna som i ett upprop (Aftonbladet; Archive) hade fått nog, hade i själva verket fått nog av de migrations- snåla vindar som nu blåser över landet. Själv har jag nog mer fått nog av dom och deras inställning.

Förutom de uppenbara känslomässiga strängarna man i vanlig ordning spelar på till dess inget öga längre är torrt. Här ska det spelas på alla nervtrådar man kan hitta och snart sitter väl alla godhetsapostlar och snyftar ikapp med texten. Trots dessa fina intentioner som att döda ett land inifrån, finns här ingen ansats till en nykter inställning i frågan. De 47 kör på som om inget hade hänt och som om inget de säger kommer att få några som helst konsekvenser.

Tänk om de hade inlett med en vettig analys t ex. USA och Ryssland utkämpar just nu ett kallt krig som är med djupfruset än på länge. Som ett direkt resultat har Syrien dragits in som en bricka i ett spel. Situationen har förvärrats än mer av att länder som Turkiet och Saudiarabien gör anspråk på att bli regionala stormakter och man har därför i hemlighet hjälpt en massmördarsekt som IS. Allt detta för att destabilisera regionen och därmed kunna gripa tag i situationen själva.

BowlingEtt klot som far in i käglorna är allt som behövs för att fälla alla om den är tillräckligt välriktad. Likadant med samhällen där allt faller om ett ”välment” bowlingklot skickas in. Konsekvenserna kan bli både stora och ödesdigra men sånt bekymrar förstås inte fanatiker Foto: Wikimedia Commons

Hade man gjort denna delvis mer komplexa situationen tjänsten att göra en analys, hade man också kommit fram till andra slutsatser. Sverige kan inte ensamt ta på sig ansvaret för flyktingarna. Ryssland, USA, Saudiarabien och Turkiet bord bära ett mycket tyngre lass än idag. Många menar att Turkiet redan gör det men de är samtidigt faktiskt de som gör en dålig situation värre med flyktingar som resultat. Men ingen ansats till analys alltså, istället präglas debatten av samma ”alla ska hit”-inställningen som är så orealistisk.

FN har ju genom UNHCR, organet som administrerar flyktingkatastrofer i världen, pressat på Europa och Sverige att ta emot fler och fler, men samtidigt varit märkligt undfallande vad gäller samma krav på länder i regionen och USA och Ryssland. Hur vore det om artikelförfattarna frågade sig hur detta går ihop. För mig handlar det om att vi under inga som helst omständigheter ska ta ensamt ansvar, för FN tycks dumpandet på Europa och EU vara regel snarare än undantag.

Nästa fråga som inte heller den besvaras av artikeln är hur vi ska ha råd med allt detta. Eftersom en av de 47 är Henrik Schyffert är det säkert så att han har en ny fiffig idé (Expressen; Archive) om hur detta ska gå till. När han talar om en kostnad per innevånare på ca 500 :-, talar mer realistiska beräkningar (Metro; Archive) om åtminstone 50 Miljarder per år troligen än mer. Kan man ens diskutera med personer som har en sån inställning till debatt och fakta?

Artikeln säger inte heller något om hur man ska lösa problemen med utanförskap och det som följer av detta med radikalisering. Hur många fler som Abo Raad (Expressen; Archive) kan vårt land tåla och hur många fler ska dödshotas innan artikelförfattarna är nöjda? Det lite paradoxala är ju att om frågan kom upp skulle de flesta av debattörerna  frenetiskt försvara hbtq-personer, men troligen också personer som Abo Raad trots att delar av hans hets (Gefle Dagblad; Archive) faktiskt riktas mot just hbtq-personer(!).

Desfile del orgullo gay en Madrid, 2013.Man ska aldrig dra alla över en kam men vissa imamer är inte fullt så toleranta som godhetsrörelsen kanske önskar. Ändå försvarar just denna rörelse både hbtq-personers och muslimers rätt. Hur det logiskt går ihop återstår att utröna. Foto: Wikimedia Commons

Man hade önskat att han hade varit en isolerad företeelse med en ensam imams kamp mot verkligheten men tyvärr så är inte detta fallet. Tvärtom har hans irrläror (Gefle Dagblad; Archive) spritt sig i församlingen och också i sociala media. Så frågan till de 47 blir helt enkelt om de är beredda att acceptera mindre frihet i vardagen som en indirekt konsekvens av sin egna blindhet inför verkligheten. Kanske lite tvångskonvertering eller hotet om att få både sina eller närståendes halsar avskurna kan få dem att inse (?).

Men de kommer kanske att påstå att det är enstaka exempel som inte bekräftar den större verkligheten. Jaså, jag skrattar lite sardoniskt, för uppenbarligen har de i så fall inte brytt sig om att läsa vare sig Zeliah Daglis eller Amineh Kakabavehs debattartiklar som talar om något helt annat.

Den enkla sanningen är att om man inte har smakat på utanförskapet eller har sett det, och det gör man inte från ett Södermalmsperspektiv, kan man inte heller ha en åsikt i frågan. Felet är att detta är en liten isolerad elit som inte bor eller lever det liv andra gör. Det är så att säga själv pudeln kärna i utanförskapets Sverige, viss bor där och andra här. Aldrig mötas de två och ingen förstår den andres förutsättningar, men åsikter om den andre kan man ha. Märkligt det där.

För ett jättelikt utanförskap är det enda vi hittills har lyckats att skapa. Små och stora samhällen som öar i en ocean där alla lever isolerade från det omkringliggande. Det tydligaste exemplet på det är att det svenska samhället och dess myndigheter (Expressen; Archive) inte längre kan nå in i dessa utanförskapsområden. Istället finns där en alternativ ledarstruktur som inte innefattar det svenska. Är det verkligen detta man vill se och döma folk till?

BrixtonNär folkgrupp ställs mot folkgrupp och polisen mitt emellan, har något i samhällets fibrer brustit. Sverige är på god väg mot detta och medicinen heter inte ”än mer invandring” utan ”aktiv integration” och ”hopp om en framtid”. Fotot är från kravallerna i Brixton 1981 och kommer från Wikimedia Commons

Det finns alltså många obesvarade frågor och också fler än de jag har ställt. Men i sin mission att förstöra landet inifrån är de 47 knappast ensamma. Miljöpartiets våndor inför den nya politiken är omvittnad (SVT; Archive), men nu börjar det också knorra inom leden för Socialdemokratin. Den 22 personer långa listan över Socialdemokrater som nu också gör ett upprop (Aftonbladet; Archive) mot samma snåla migrationspolitik, menar i Aftonbladet att Stefan Löfven nu gett upp visionerna för att istället anamma Sd:s.

Ingen dålig analys så långt, det är sant att Stefan Löfven nu har börjat föra en politik klart inspirerad av Sd och att han därmed är en fascist enligt sin (Aftonbladet; Archive) och Henrik Arnstads definition. Det enda man undrar i det sammanhanget är varför Henrik Arnstad nu inte skriver en ny krönika om Stefan Löfvens fascistiska politik (DN; Archive). Men socialdemokraterna som har undertecknat uppropet mot migrationsstoppet har precis som de 47 lika mycket tankeförmåga som trädgårdstomtar.

För bristen ligger återigen i att man resonerar känslomässigt istället för förnuftsmässigt. Ingenstans någon analys, ingen hänsyn till konsekvenserna och ingen som helst ansats att beskriva kostnaderna eller vad dessa får för konsekvenser för skattebetalarna. Återigen är det som om pengar bara uppstår ur tomma intet eller att lite svältande pensionärer (SVT; Archive) får vi väl alla räkna med.

Det är den här typen av oärlighet i debatten som gör att jag har fått nog. Nog av dem som ser både välfärd och det som gör att den fungerar som något värt att offra. Jag har fullständigt fått nog av deras nära nog frireligiösa trossatser som likt dogmerna på inkvisitionens glada dagar aldrig får ifrågasättas. Fått renons på hur illa underbyggda deras argument är när de med tårfyllda ögon talar om människors öden, men glömmer de öden de skulle kunna skapa med sina förslag.

Louis Jean Francois LagrenéeHur de fanatiska ska få alla bitarna på plats utan att behöva använda slägga eller rasera samhället inifrån kan nog inte ens Apollos orakel svara på. De slänger bara ur sig sina fantastisk historier utan att ens betänka konsekvenserna. Det blir lätt så när man är fanatiskt övertygad. Foto: Louis Jean Francoise Lagrenée: ”Alexander Consulting the Oracle of Apollo”; Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag godhetsrörelsen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Det är rätt naturligt att zeloter aldrig övertygas om hur fel de har med det de säger. Varför har annars termen ”zeloter” blivit både klassisk men också synonym med godhetsrörelsen? Jag har inget emot godhet, inget är svart eller vitt, men jag har väldigt mycket emot konsekvenserna av deras förslag. Det gör dem till fullfjädrade kandidater till priset.

Enögdhet och mediedramaturgi

Svenska journalister försöker ju som vi alla vet att spela objektiva. Det är de inte utan istället blir resultatet oftast bland det mest enögda som går att uppbringa. Så långt är inget en nyhet eller på något sätt sensationellt. Det som däremot är sensationellt är hur lite de är beredda att inse eller ens se det uppenbara. Det blir helt enkelt tilt innanför skallebenet när journalister ska börja ifrågasätta sin egna syn på verkligheten och den egna agendan. Det blir kort och gott syntax error i programmet.

I tisdagens Rapport var  det just så, man slog nytt rekord i ren galenskap därför att agendan som man ville torgföra redan var satt. Man ville framföra ett budskap, alltså vinklade man det så att det hela gick fram. Mottagaradressen hette godhetsapostlarna som antagligen satt hemma och darrade av harm. Länken hittar du här under och åtta minuter in i programmet handlar ett reportage om flyktingar (vad annars!). Dramaturgin är upplagd så att den som beter sig som vissa utpekade länder bör skämmas ordentligt.

Det börjar alltså ungefär 8 minuter in i programmet där fokus sätts på Estland. Lisbeth Åkerman sätter genast ribban, genom att berätta att landet under de senaste åren nästan inte tagit emot några flyktingar alls riktas kanonsalvan in. För att förstärka det hela läggs en extra betoning på ord som ”knappt”, ”Alls”, ”trots det” och ”stängsel” som för att dramat ska bli extra upprörande. Understrykandet har en poäng, man ska styras känslomässigt.

HumlaNär svensk media sätter fokus på vissa ämnen blir det genast per automatik endimensionellt. Ett sånt är migrationsfrågan där de miljöpartistiska journalisterna alltid ska utmåla alla med en kritisk syn som satan själva. Det är nog lättare för humlan som inte borde kunna flyga att göra det ändå, än att få till en debatt där fakta behandlas för vad det är. Foto: By jeffreyw – a little better, CC BY 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=23089360

Pulsen höjs, alla med vänsteråsikter har nu vässat öronen och vädrar morgonluft. Man kan riktigt  känna blodvittringen i vattnet. För att ytterligare visa hur djävligt allt är, berättar man att nu bygger Estland ett flera mil långt stängsel mot Ryssland för att hejda flyktingarna. Så börjar reportaget signerat Hasse Svens. Ingenstans nämns att ett land har rätten att värna sina gränser eller att det är myndigheternas uppgift att se till att försvara dessa med militär makt om så behövs. En poäng som vi i Västeuropa har missat för övrigt.

Hasse Svens fyller i där Lisbeth Åkerman har lämnat över. Också han använder betoning på ord som vägledande för att få ett budskap att gå fram. Här finns också hårda fakta. Mohammed Hanafi som intervjuas i reportaget kan berätta om sin dramatiska flykt genom Ryssland för att kunna komma till Estland. Han tvingades fly från gränsvakter och simma i iskallt vatten över gränsen. Allt för att nå friheten men de dumma esterna säger genom sin talesman Janek Mägi att det är för att stoppa flyktingarna som man bygger hindren.

Korrespondenten missar därmed flera viktiga poänger. Exempelvis har han inte hört den debatt som rasar i Finland om att Putins Ryssland (Yle) medvetet skjutsar över flyktingar som vistats i landet under flera år trots att Hasse Svens bas är just Finland. Anledningen till förfarandet skulle vara att ryssarna vill testa Finlands gränsförsvar och hitta de svaga punkterna för ett eventuellt anfall. Varför skulle inte Estland resonera likadant eller misstänka att problemet med gränsöverträdelser hade samma skäl där som i Finland?

Nästa poäng som också reportern missar är att om Ryssland blandar sig i konflikten i Syrien med direkta militära insatser och därmed skapar en andra flyktingvåg på den som redan har drabbat väst, har man då inte också ett ansvar att ta om hand om det som blivit resultatet? Här drabbas alltså vi i väst av något de i Ryssland i varje fall delvis är ansvariga för, men det ansvaret avsvär man sig!

VladimirDet man inte vill se finns ju inte och finns det ändå så kan man ju alltid använda dem till att testa t ex gränsförsvar. Så tycks herr Putin resonera enligt finska och kanske också estniska forskare. Ett faktum som magiskt förbigår SVT när deras  propagandamaskin går igång Foto: Wikipedia

Ett alternativt sätt att se på det som händer hade varit om Hasse Svens hade sett att man kanske skickar över de som har sökt sig till Ryssland. Många gånger trots att de har vistats i landet i flera år, något som faktiskt bryter mot flyktingkonventioner. När sedan problemet blir Estlands och man reagerar som man gör, då är Hasse Svens där med sina pekpinnar och något naiva svenska syn på verkligheten. För att inte tala om den enögda bild han sen tecknar.

I denna ingår bland annat att påpeka att man förbundit sig att ta emot 349 kvotflyktingar till landet, men hittills inte tagit emot en enda . Ändå har estländarna mage att i bild manifestera sina protester mot att landet nu tar emot flyktingar alls. Detta utan att reflektera över landets historia och erfarenheter av hur andra människor har kommit dit som ”vänliga besökare”, men inte varit fullt så vänliga som de velat påskina. Återigen skapas alltså en poäng genom att bortse från alla fakta i målet.

När Hasse Svens pekoral till sist klingar mot en slags final ljudligt ackompanjerad av pålagd musik, kommer så dödsstöten för trovärdigheten i SVT:s förmåga att ens förmedla reportage på ett objektivt sätt. Dödskyssen levereras av Mohammed Hanafi själv när han berättar att hans Syriska hustru, som för övrigt inte får uttala sig själv (!), tycker att det borde få komma fler. Inte för att det är humant, utan därför att det vore trevligt med fler som likt henne bär slöja.

Ytterligare en faktor som Rapport alltså missade. En man och hans familj i ett främmande samhälle och receptet är att fler ska vara som hans hustru dvs beslöjade. Om man har en historia som Estlands av ständiga ockupationer, befolkning som har blivit deporterad av sina nya herrar och fått sin nationalkänsla trampad på, reagerar man oftast på samma sätt – man protesterar. Har man dessutom utsatts för en medveten kampanj av försök till förryskning, kanske man inte längre är lika mottaglig som Hasse Svens och Rapport vill.

Främlingen ses med både oro och misstänksamhet och en sån faktor som att vilja stöpa om samhället efter sina ideal spär på fientligheten och inte undra på det. Det finns trots allt en hel del människor i det estniska samhället som inte bara har släkt som utsattes för detta oerhörd med start 1940, utan som också kommer ihåg känslan av ofrihet och förtryck.

Propaganda EstlandFå i Estland har glömt den stora ondskan landet utsattes för i kölvattnet på Molotov-Ribbentroppakten och den ockupation som följde. Här en propagandaaffisch från landet som säger ungefär: ”Fredskrafter är oövervinnerliga”. Med ”fredskrafter” menade man förstås den ”trevliga” ockupationen landet utsattes för som bl a ledde till att 50 000 ester tvångsomflyttades till Gulag. Foto: Wikimedia Commons

För när dåvarande Sovjetunionen påbörjade sin ockuperation av Estland 1940 med påföljande massdeportationer som följd, är det få i dagens Estland som har glömt. Dessa kan du läsa om i länken här under. Inte heller har de glömt det svek som beseglade deras öde i femtio år när Molotov-Ribbentroppakten (Levande Historia) undertecknades bakom deras rygg av Sovjetunionen och Tyskland.

http://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material_file/brott-mot-manskligheten-under-kommunistiska-regimer-forskningsoversikt.pdf

Den detaljen missade alltså både Rapport och Hasse Svens och frågan är om alla dessa missar är avsiktliga eller om det rör sig om ren inkompetens. Men det slutar inte med det. Att helt och hållet missa den delvis parallella debatten som pågår i grannlandet Finland som Svens använder som bas för sin korrespondentverksamhet i närområdet, tyder på att de uppenbara missarna faktiskt skulle kunna vara medvetna och beräknade.

Reportaget spelar på känslomässiga strängar såväl som faktavidriga och slutresultatet är en bild av en nation som saknar både empati och hjärta. Kanske en lite förhastad slutsats om man hade valt att se till all fakta istället för viss. Men man vill alltså framföra ett redan från början bestämt budskap – ”alla säger att det är viktigt att ställa upp och hjälpa till, men få andra än Sverige ställer upp när det behövs”.

Trots den negativa bilden jag beskriver är jag ändå tacksam. Nu finns inte längre någon tvekan om att SVT har en agenda och att den knappast är objektiv. Tydligare än den bilden som framtonar i reportaget kan man inte göra den och Rapport, SVT och den journalistkår som jobbar där har därmed avslöjat sig för vad de är – subjektiva med en klart uttalad agenda.

Deras hela värv bygger på att skapa bilder och illusioner av verkligheten genom att helt enkelt plocka väl valda delar av denna och tala om den som ”sanningen”. Förvrängda fakta kan dock aldrig bli annat än den förbannade dikt och lögn den är. I dagens medievärld står svenska journalister ut som en förebild i den kamp som pågår mot verkligheten och till den skaran hör definitivt SVT och Rapport efter detta reportage.

Carnegie HallJournalister i Sverige 2016 ser mer sig själva som människor ämnade att skapa illusioner av verkligheten snarare än att rapportera den. Förvrängningar, utelämnande av avgörande fakta och ett ensidigt perspektiv är alla de metoder de använder och som i Rapports fall är det övertydligt Foto: By Chambermagic – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=18107432

Här har man ju anammat en väl beprövad metod från länder som Sovjetunionen och Nordkorea. Plocka bort ”irrelevant” fakta som inte hör till saken, sätt dig till doms över vad som är ”irrelevant” och forma till sist nyheten på falska eller delvis falska premisser. Jag trodde vi hade kommit längre än så, men tydligen är journalistik i Sverige 2016 liktydigt med Pravda 1934.

Kanske då rätt passande att också de som ska granska övertrampen nu fullständigt har genompolitiserats och därmed gett upp kampen mot fördumningen som pågår i Svearnas land. Ledamöterna i nämnden som är satt att granska i Granskningsnämnden (Dagens Media) är ju nämligen politiker utsedda av regeringen och därmed också lojala med den hand som föder. Tur för SVT, annars hade de ju legat riktigt illa till vid en anmälan.

Löjesguiden nominerar för en gångs skull inte regeringen utan deras underhuggare SVT till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Oberoende? Skämta inte med oss!”

Fabler och andra farhågor

Statsministern uppträdde på kommundagarna i helgen som gick. Det är en slags konferens för Socialdemokratiska högdjur från kommunerna där man träffas, idisslar och äter god mat. Oftast inbjuds ännu högre sossedjur för att lära de andra djuren att de är mer lika än andra djur. De ska också läras att förstå sin egna politik och kunna samordna den mellan sig. Det händer ju att inte ens kossor förstår djurens villkor och politik, panik i kohagen som det blev i Filipstad (SVT Värmland; Archive) har blivit resultatet.

Statsministern var alltså där i egenskap av högsta styrande djur och höll ett tal. Av det kunde man utläsa flera saker. Det ska för det första bli en mer kontrollerad invandring i fortsättningen. Vi ska inte behöva se scener som de vi fick se under hösten. Dagen kan liknas vid ett väckelsemöte med både tebjudning och ännu mer matmumsande för att än mer understryka hur lika vanliga människor de är.

Överenskommelsen syftar till att det ska komma hit färre migranter och inte alla på en gång. Många av de som kommer hit ska inte heller få ta hit sina anhöriga. En del av kommentarerna gick i vågens tecken av beskedet (Folkbladet; Archive). Det var med andra ord ett efterlängtat budskap att skatorna i Miljöpartiet nu äntligen var tämjda. Ja, de kallas så av sossedjuren eftersom de släpar hem allting upp till boet i Rosenbad i hopp om att allt som glimmar verkligen ska vara guld trots att det inte är det.

Det har ju som bekant skurit sig både en och två gånger mellan skatorna och kossorna, men nu ska frågan vara löst. Trots det finns en rad saker som talar för att frågan i själva verket inte alls är löst. För det första finns det två skator som heter Gustav och Åsa som i historien har gjort sig kända för att säga en sak men mena en annan.

Pica PicaPica Pica eller skata som den också kallas, återfinns ofta inom Miljöpartiet där den funnit en extra god livsmiljö och där den kan släpa hem allt som glimmar till Rosenbad. Att den kan dra i idisslarnas nosringar inom socialdemokratin lär bli en intressant följetong Foto: Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=339411

Skatorna har ju t ex länge talat om vikten av att alla djur får en giftfri miljö, sen gick den ena skatan – Åsa – och målade sin båt med giftig färg. Alla djuren talade också om vikten av att alla betalade sin skatt. Samma skata – Åsa – gick sen och köpte diesel utan att betala skatten. Två exempel på hur också skatorna har börjat bli mer lika alla andra djur som nu får se sig omflugna.

En annan faktor som gör skatorna notoriskt opålitliga är att de är fundamentalister i just frågan om migranter. Deras grundsyn är att bara hela världen kommer hit kan skatorna, migranterna och den som vill sitta med vid lägerelden, sjunga kumba ya och hamra på sina medhavda Pringles-trummor i takt med musiken. Ett och annat kraxande lär nog också stiga över rytmerna. Öppna gränser (Miljöpartiets Programförklaring; Archive) ska råda och vem som helst ska ha rätten att komma hit.

Åsikten har drivits så långt att det finns få vägar tillbaka för partiet de riskerar att tappa ytterligare stöd och medlemmar. Så hur den ekvationen ska gå till återstår att lösa för skatorna. Hittills har de ju löst problemet som har uppstått med att spela spelet ”äta och behålla kakan samtidigt”. Skatorna har med spelet och leken kring frågan helt enkelt målat in sig inte bara i en båt utan också i ett hörn. Observera att spelets namn inte alls anspelar på feministen Kakan Hermansson, det är ett annat djur.

Medlemmarnas missnöje och trycket det skapar kan alltså skapa en situation där det börjar låta helt annorlunda mot vad det gör nu. Man får komma ihåg att Skatornas parti lite smått närmar sig fyraprocentsspärren (SVD; Archive). När skatorna kan komma att tvingas att börja kraxa kan de alltså hos kossorna återigen uppfattas som om partiet talar med kluvna tungor (NWT; Archive). Klarar det mest jämställda djuret dvs Löfven av att hantera det bakslaget om eller när det kommer?

En tredje sak som kommer att spela in i sådana överväganden som om överenskommelsen ska hållas eller inte, är säkert för skatorna den kritik som nu riktas mot det svenska Migrationsverket. UNHCR (FN:s organ för flyktingomhändertagande) har ju kritiserat (SR; Archive) vårt land och den migrationsöverenskommelse som regerings-djuren har kraxat och idisslat fram. Detta har skett i flera radiointervjuer (SR; Archive) där samma kritik har riktats mot förslaget som därmed vilar på gungfly.

NäsringDet finns anledning att tro att skatorna faktiskt kan få för sig att guldet som glimmar i vissa näsringar också finns i kornas nosringar. Om de får det och börjar dra i dessa kan det som såg så bra ut istället bli en skitstorm som slutresultat. Det vore alltså bättre om skatorna fick hitta ett nytt träd att bygga bo i Foto: Wikimedia Commons

I den kritiken talas om att Sverige nu går från att klassificera flyktingar från Syrien som ”Alternativt skyddsbehövande” istället för att ge dem flyktingstatus. Detta innebär i praktiken att deras familjer och anhöriga inte längre kan komma hit eller ges rätten till detta. UNHCR pekar också på att i övriga Europa ges över 80 % av de asylsökande flyktingstatus. I Sverige får bara var tionde denna status så det är bara en av tio som får ta hit sina anhöriga med de nya reglerna.

Att UNHCR ställer dessa krav på Europa men inte Kina, USA, Ryssland, Qatar eller Saudiarabien eller någon annan är helt ovidkommande. Europa ska ju helst i deras ögon gå under för trycket utifrån. Men deras kritik kan också leda till att skatorna åter börjar kraxa när de inser att de andra skatorna i Europa, i t ex Tyskland, är väldigt mycket duktigare på att släpa hem alla föremål som glimmar. Det kan alltså leda till att idisslarna åter får det besvärligt när skatorna börjar slita i nosringen på både Stefan och Margot.

Det kan med andra ord vara dags för kossorna att vakna och inse att skatorna kanske inte är att lita på när skitstormen drar in. De kanske kraxar över för mycket i slutänden. Väl här lär väl den istället parkera över kohagen och sen vet ingen vad som händer. Det lär bli en storm av rent bibliska proportioner om alla illavarslande faktorer samverkar eller inträffar samtidigt i tid.

SkitstormVore det inte bättre att se till så att skitstormen aldrig kunde inträffa än att riskera att hela historien upprepar sig när skatorna inser att de kan få igenom mer genom politisk utpressning? Dags att säga adjö till Miljöpartiet i regeringsställning med andra ord! Foto: Wikimedia Commons

Det är ju vikten av att hålla sig på god fot med skatorna för att inte tappa deras förtroende som styr. Det är ju dessutom ganska lite som korna har fått ut ur samarbetet (?) om man jämför med vad de har fått försaka. Kanske är det lite svårt för korna att förstå det eftersom kor inte är de intelligentaste av djur. Istället kan alltså skatorna om de får för sig det, fortsätta att slita i nosringarna när de behagar det. Vi lär väl snart få svaret på den farhågan.

Till dess kra på er allihop och gå aldrig under ett träd där skator har samlats. Det regnar saker därifrån som inte är lämpliga att omnämna trots att en fabel ibland kan vara brutalt ärlig.

Löjesguiden nominerar idag lätt (s)katatoniskt regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ja, ja! Vi får väl se när de eventuellt tomma orden ska omsättas till politisk verklighet med de dragdjur som finns i samarbetspartierna. Ord och (id)handling (Aftonbladet; Archive) har ju en märklig förmåga att stå långt ifrån varandra i regeringens värld.”

Att muta eller inte muta – det är frågan

Kommunals hanterande av den delen av Wallström-gate som de har förorsakat är bedrövlig. Inte heller Utrikesministerns sätta att tackla frågan har varit utan att man har undrat. Det är inte lustigt att behöva se en stridslysten Wallström gå till frontalangrepp mot media för att förklara ”att hon minsann inte är en sån där mutkolv”. Hittills har hon eventuellt haft rätt, det har troligen inte varit en muta (SVD; unvis.it). Det har däremot varit olämpligt. Men nu börjar man skönja nya uppgifter som ställer allt i en ny dager.

Det är SVD som har grävt fram uppgifter som ger på handen att förra året bad Kommunal om lönehjälp (SVD; unvis.it) för den personal som jobbar inom FN:s avdelning för personalärenden – ICSC. Deras internationella motsvarighet – ISKA (internationalen för stats- och kommunanställda – hade larmat om att medlemmar inom ICSC skulle få lönesänkningar upp till 10 % och sänkta ingångslöner. Något måste göras och genom att trycka på Utrikesministern kunde Kommunal agera.

GrävskopaGrävandet har nu gett resultat, brevet som framkommit ger bilden av att ett ömsesidigt utbyte av tjänster har skett. Frågan är om det är att betrakta som en muta? Foto: Wikimedia Commons

Det är inte otillåtet att utöva påtryckning, det görs varje dag genom lobbyorganisationer. Men om kopplingen mellan Wallströms lägenhet och en ”gentjänst” finns, då hamnar ärendet i en helt annan dager. Då är det troligen en muta och då bör hon åtalas. Det kommer i så fall bli lite hårklyveri därför att det handlar inte om Kommunals medlemmar, istället är det en önskan från Kommunal som i sin tur fått en förfrågan från ISKA. Det är alltså lite av en gråzon.

Om det av brevet framkommer (innehållet är ännu okänt) att Kommunal har utövat påtryckningar på Utrikesministern är det återigen så att hon och dom troligen gått över gränsen till det tillåtna. Det som är avgörande är vad hennes svar har blivit och det känner vi inte heller till i nuläget. Har hon varit välvilligt inställd och menat att visst ska Kommunal få den hjälpen är det troligen en muta. Kan det dessutom kopplas till att hon som motprestation har fått en lägenhet så är det ett solklart fall.

Hur de nya uppgifterna än utvecklar sig och vad man kommer fram till kommer att bli intressant för framtiden och för utsikten att Wallström kommer att kunna sitta kvar på sin post. Den juridiska granskningen fortskrider och brevet som har diarieförts dvs registrerats på Utrikesdepartementet kommer säkert att dyka upp igen. En sak det visar är den osunda kopplingen som finns mellan Socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen och hur denna nu har ätit sig in i den styrande makten. Fnordspotting har bloggat om den saken.

Lek med tanken, vad tror ni skulle hända om Carl Bildt skulle varit Utrikesminister och hade fått en femrummare på Östermalm i Stockholm av Timbro? Enda motprestationen hade varit att han skulle ha agerat hårdare mot Ryssland och Putin i Ukrainafrågan. Min gissning är att den processen hade blivit väldigt kort, dags att göra samma sak med Socialdemokratin.

Rött KortVare sig det har förekommit mutor eller inte är bindningen mellan Socialdemokraterna och facket något av det mest ohälsosamma vårt samhälle kan visa upp. Det är läxan av det inträffade och något vi borde lära oss av. Med andra ord, visa ut Socialdemokraterna för evinnerlig tid Foto: Wikimedia Commons

Löjesguiden nominerar idag Margot Wallström till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”På ett föredömligt sätt visar du hur tveksamheter i politiken i dina händer blir till vardagsmat. Lägenhetsaffären är väl i och för sig kanske inte en muta men med den nya ledtråden i form av brevet kanske det är det ändå. Att du samtidigt spelar fullständigt ovetande gör dig till en formidabel kandidat till priset.”