Fabler och andra farhågor

Statsministern uppträdde på kommundagarna i helgen som gick. Det är en slags konferens för Socialdemokratiska högdjur från kommunerna där man träffas, idisslar och äter god mat. Oftast inbjuds ännu högre sossedjur för att lära de andra djuren att de är mer lika än andra djur. De ska också läras att förstå sin egna politik och kunna samordna den mellan sig. Det händer ju att inte ens kossor förstår djurens villkor och politik, panik i kohagen som det blev i Filipstad (SVT Värmland; Archive) har blivit resultatet.

Statsministern var alltså där i egenskap av högsta styrande djur och höll ett tal. Av det kunde man utläsa flera saker. Det ska för det första bli en mer kontrollerad invandring i fortsättningen. Vi ska inte behöva se scener som de vi fick se under hösten. Dagen kan liknas vid ett väckelsemöte med både tebjudning och ännu mer matmumsande för att än mer understryka hur lika vanliga människor de är.

Överenskommelsen syftar till att det ska komma hit färre migranter och inte alla på en gång. Många av de som kommer hit ska inte heller få ta hit sina anhöriga. En del av kommentarerna gick i vågens tecken av beskedet (Folkbladet; Archive). Det var med andra ord ett efterlängtat budskap att skatorna i Miljöpartiet nu äntligen var tämjda. Ja, de kallas så av sossedjuren eftersom de släpar hem allting upp till boet i Rosenbad i hopp om att allt som glimmar verkligen ska vara guld trots att det inte är det.

Det har ju som bekant skurit sig både en och två gånger mellan skatorna och kossorna, men nu ska frågan vara löst. Trots det finns en rad saker som talar för att frågan i själva verket inte alls är löst. För det första finns det två skator som heter Gustav och Åsa som i historien har gjort sig kända för att säga en sak men mena en annan.

Pica Pica eller skata som den också kallas, återfinns ofta inom Miljöpartiet där den funnit en extra god livsmiljö och där den kan släpa hem allt som glimmar till Rosenbad. Att den kan dra i idisslarnas nosringar inom socialdemokratin lär bli en intressant följetong Foto: Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=339411

Skatorna har ju t ex länge talat om vikten av att alla djur får en giftfri miljö, sen gick den ena skatan – Åsa – och målade sin båt med giftig färg. Alla djuren talade också om vikten av att alla betalade sin skatt. Samma skata – Åsa – gick sen och köpte diesel utan att betala skatten. Två exempel på hur också skatorna har börjat bli mer lika alla andra djur som nu får se sig omflugna.

En annan faktor som gör skatorna notoriskt opålitliga är att de är fundamentalister i just frågan om migranter. Deras grundsyn är att bara hela världen kommer hit kan skatorna, migranterna och den som vill sitta med vid lägerelden, sjunga kumba ya och hamra på sina medhavda Pringles-trummor i takt med musiken. Ett och annat kraxande lär nog också stiga över rytmerna. Öppna gränser (Miljöpartiets Programförklaring; Archive) ska råda och vem som helst ska ha rätten att komma hit.

Åsikten har drivits så långt att det finns få vägar tillbaka för partiet de riskerar att tappa ytterligare stöd och medlemmar. Så hur den ekvationen ska gå till återstår att lösa för skatorna. Hittills har de ju löst problemet som har uppstått med att spela spelet ”äta och behålla kakan samtidigt”. Skatorna har med spelet och leken kring frågan helt enkelt målat in sig inte bara i en båt utan också i ett hörn. Observera att spelets namn inte alls anspelar på feministen Kakan Hermansson, det är ett annat djur.

Medlemmarnas missnöje och trycket det skapar kan alltså skapa en situation där det börjar låta helt annorlunda mot vad det gör nu. Man får komma ihåg att Skatornas parti lite smått närmar sig fyraprocentsspärren (SVD; Archive). När skatorna kan komma att tvingas att börja kraxa kan de alltså hos kossorna återigen uppfattas som om partiet talar med kluvna tungor (NWT; Archive). Klarar det mest jämställda djuret dvs Löfven av att hantera det bakslaget om eller när det kommer?

En tredje sak som kommer att spela in i sådana överväganden som om överenskommelsen ska hållas eller inte, är säkert för skatorna den kritik som nu riktas mot det svenska Migrationsverket. UNHCR (FN:s organ för flyktingomhändertagande) har ju kritiserat (SR; Archive) vårt land och den migrationsöverenskommelse som regerings-djuren har kraxat och idisslat fram. Detta har skett i flera radiointervjuer (SR; Archive) där samma kritik har riktats mot förslaget som därmed vilar på gungfly.

Det finns anledning att tro att skatorna faktiskt kan få för sig att guldet som glimmar i vissa näsringar också finns i kornas nosringar. Om de får det och börjar dra i dessa kan det som såg så bra ut istället bli en skitstorm som slutresultat. Det vore alltså bättre om skatorna fick hitta ett nytt träd att bygga bo i Foto: Wikimedia Commons

I den kritiken talas om att Sverige nu går från att klassificera flyktingar från Syrien som ”Alternativt skyddsbehövande” istället för att ge dem flyktingstatus. Detta innebär i praktiken att deras familjer och anhöriga inte längre kan komma hit eller ges rätten till detta. UNHCR pekar också på att i övriga Europa ges över 80 % av de asylsökande flyktingstatus. I Sverige får bara var tionde denna status så det är bara en av tio som får ta hit sina anhöriga med de nya reglerna.

Att UNHCR ställer dessa krav på Europa men inte Kina, USA, Ryssland, Qatar eller Saudiarabien eller någon annan är helt ovidkommande. Europa ska ju helst i deras ögon gå under för trycket utifrån. Men deras kritik kan också leda till att skatorna åter börjar kraxa när de inser att de andra skatorna i Europa, i t ex Tyskland, är väldigt mycket duktigare på att släpa hem alla föremål som glimmar. Det kan alltså leda till att idisslarna åter får det besvärligt när skatorna börjar slita i nosringen på både Stefan och Margot.

Det kan med andra ord vara dags för kossorna att vakna och inse att skatorna kanske inte är att lita på när skitstormen drar in. De kanske kraxar över för mycket i slutänden. Väl här lär väl den istället parkera över kohagen och sen vet ingen vad som händer. Det lär bli en storm av rent bibliska proportioner om alla illavarslande faktorer samverkar eller inträffar samtidigt i tid.

Vore det inte bättre att se till så att skitstormen aldrig kunde inträffa än att riskera att hela historien upprepar sig när skatorna inser att de kan få igenom mer genom politisk utpressning? Dags att säga adjö till Miljöpartiet i regeringsställning med andra ord! Foto: Wikimedia Commons

Det är ju vikten av att hålla sig på god fot med skatorna för att inte tappa deras förtroende som styr. Det är ju dessutom ganska lite som korna har fått ut ur samarbetet (?) om man jämför med vad de har fått försaka. Kanske är det lite svårt för korna att förstå det eftersom kor inte är de intelligentaste av djur. Istället kan alltså skatorna om de får för sig det, fortsätta att slita i nosringarna när de behagar det. Vi lär väl snart få svaret på den farhågan.

Till dess kra på er allihop och gå aldrig under ett träd där skator har samlats. Det regnar saker därifrån som inte är lämpliga att omnämna trots att en fabel ibland kan vara brutalt ärlig.

Löjesguiden nominerar idag lätt (s)katatoniskt regeringen till priset ”Foliehatt of the Year”. Motiveringen lyder: ”Ja, ja! Vi får väl se när de eventuellt tomma orden ska omsättas till politisk verklighet med de dragdjur som finns i samarbetspartierna. Ord och (id)handling (Aftonbladet; Archive) har ju en märklig förmåga att stå långt ifrån varandra i regeringens värld.”